Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i världen. Den orsakar ungefär en tredjedel av alla dödsfall globalt. Fysisk inaktivitet är en stark riskfaktor för kranskärlssjukdom och hjärtinfarkt. För de som drabbats av hjärtinfarkt är fysisk träning en viktig och effektiv åtgärd för att minska risken för återinsjuknande. Efter en hjärtinfarkt erbjuds hjärtrehabilitering där fysisk träning ingår. Tyvärr fullföljer inte alla programmet. Om sjukvårdspersonal får bättre förståelse för upplevelserna av fysisk aktivitet efter hjärtinfarkt, kan rätt åtgärder vidtas i rehabiliteringsprocessen. Individen kan motiveras att både delta i hjärtrehabilitering och att fortsätta med en fysiskt aktiv livsstil. Sjukdomslidandet kan minskas och livskvaliteten ökas. Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av fysisk aktivitet efter att ha drabbats av hjärtinfarkt. Metoden är en beskrivande litteraturstudie enligt Fribergs metod. Granskning och analys av de valda artiklarna resulterade i 2 huvudteman och 4 subteman. Huvudteman utgjordes av; negativa upplevelser och positiva upplevelser. Subteman utgjordes av trötthet, rädsla, ökat välbefinnande och bättre självförtroende. Fysisk träning är en viktig komponent i primär- och sekundärprevention. Det kan minska risken för återinsjuknande i hjärt- kärlsjukdom och därmed minska sjukdomslidande och öka välbefinnandet. Sjuksköterskan träffar patienten kontinuerligt och har därmed en nyckelroll. Det är viktigt att sjuksköterskan lyckas motivera patienten att inse betydelsen av att delta i hjärtrehabilitering och att bibehålla den fysiska aktiviteten i ett längre tidsperspektiv.

Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare ser på lässvårigheters påverkan på matematikinlärningen i årskurserna 4–6. Metodvalet är inom det didaktiska forskningsområdet, arbetet består av en litteraturbakgrund, observationer och intervjuer med sex verksamma lärare och en specialpedagog för att undersöka deras syn på hur lässvårigheter kan påverka matematikinlärningen.   Resultatet visar att det kan finnas ett samband mellan lässvårigheter och matematiksvårigheter. Det som framkommer i arbetet är att det finns bakomliggande faktorer som påverkar läsinlärningen och matematikinlärningen. Det är flera delar som påverkar inlärningen, en del är den som är kopplad till de språkliga inlärningsförmågorna, som är en bristande fonologisk förmåga, läsförståelsen och ett svagt arbetsminne. När eleven har svårt med dessa faktorer påverkar det även möjligheten till inlärning i matematik. Förutom de här svårigheterna visar resultatet att de emotionella känslorna påverkar elevers förmåga att prestera. En av de emotionella känslorna som påverkar eleven är motivation och intresse för de som ska läras, om det inte finns motivation och intresse sker ingen inlärning. Det som forskare och lärare är absolut överens om är att ett dåligt självförtroende är det som påverkar eleven mest vid inlärningen. Ett dåligt självförtroende kan leda till blockeringar inte bara för läsinlärningen utan för övriga ämnen i skolan så som matematik.

Syfte: Att kartlägga barnmorskors erfarenheter av stöd inom första året på arbetsplatsen.Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie där data samlades in genom en webbaseradenkätundersökning som sammanställdes med deskriptiv statistik. Resultat: Totaltbesvarade 130 barnmorskor i webbenkäten. Medelåldern var 34 år och hade examineratsmellan år 2016–2020. Majoriteten av barnmorskorna, 69 %, önskade en längre introduktionpå arbetsplatsen under första året och att möjligheten till mentorskap och planeradereflektionstillfällen var undermålig. Från fritextfrågor om förbättringsförslag gällande förstaåret på arbetsplatsen utvecklades fem kategorier: betydelsen av stöd från kollegor ochchefer, god arbetsmiljö, kompetensutveckling, möjlighet till handledning och mentorskapsamt god löneutveckling. Slutsatser: Barnmorskeutbildningen hade förberett dem välinför arbetsrollen men barnmorskorna saknade stöd inom första året som verksambarnmorska. För att säkerställa barnmorskornas trygghet ansågs det viktigt med enindividanpassad introduktion som inte utgick från antalet veckor utan fokuserade på känslanav trygghet. Kliniska implikationer: En god arbetsmiljö med öppet klimat, tillgång tillmentor samt möjlighet till reflektion ansågs som bidragande faktorer till att främjasjälvförtroendet inom det första året. En kombination av delaktighet i arbetslaget, stöd frånkollegor och chefer, kunna ge god vård, bli sedd och respekterad samt ha en godlöneutveckling bidrog till meningsfullhet i professionen.

Bakgrund: En del sjuksköterskor som arbetar inom palliativa vård möter dagligen lidande och sorg hos patienter som de vårdar. Trots en utsatthet för andras lidande kan dessa sjuksköterskor hitta kraft för att fortsätta vårda. I tidigare forskning framkommer compassion fatigue som en risk vid vårdandet av extrema situationer medan compassion satisfaction är mindre beforskat och sällan som ensamt fenomen. Syftet var att beskriva vad som ger sjuksköterskan en upplevelse av compassion satisfaction i vårdandet av patienter inom palliativ vård. Metod; En induktiv manifest kvalitativ innehållsanalys utifrån sju intervjuer . Resultat; Två kategorier framkom i analysen:  inre och yttre resurser inverkan. Dessa har underkategorier som är (1) Att vara patienter behjälpliga, (2) Att ha självförtroende, (3) Ett optimistiskt förhållningssätt, (1) Att visas uppskattning, (2) Att få stöd från organisationen och (3) Att ha meningsfulla möten. Slutsatsen är att dessa olika upplevelser samverkar och tillsammans bidrar till upplevelsen av compassion satisfaction. Huvudsakligen kan sjuksköterskan påverkas av den positiva relationen som finns till patienter och bygger på den empatin som finns mellan sjuksköterskan, patienter, närstående och kollegor. Även organisatoriskt stöd i form av tid är viktigt för att kunna uppleva compassion satisfaction. / The Background: Nurses who work with palliative care can face pain and suffering from their patients on a daily basis. Despite that exposure for others pain these nurses still finds the strength to keep on with their work. Earlier research shows compassion fatigue as a risk when caring for patients in extreme situations while compassion satisfaction is a less researched phenomenon and seldom by itself. The aim was to describe what gives nurses the experience of compassion satisfaction in care for palliative patients. The method used was an inductive qualitative content analysis where data came from interviews. The result is presented in two categories; impact of internal recourses and impact of external recourses. These have three subcategories each; (1) to help the patients, (2) to have confidence, (3) an optimistic attitude, (1) to be shown appreciation, (2) to have support from the organization, and (3) having meaningful meetings. The conclusion is that these various factors work together to contribute to the experience of compassion satisfaction. Some nurses are mainly influenced by the positive relationship that exist between them and the patients. These relationships are based on empathy that exists between the nurse, the patients, relatives to the patients and colleagues. Organizational support in the form of time is also important in order to experience compassion satisfaction.

I läroplanen står att ett av skolans uppdrag är att stimulera elevers självförtroende i undervisningen och tidigare forskning har visat att elevers självförtroende har koppling till deras prestationer i skolan. Självförtroende hos elever verkar emellertid vara ett relativt outforskat område inom bildundervisning. En empirisk undersökning har därför utförts vars syfte har varit att studera; vilka faktorer bildlärare anser påverkar elevers självförtroende inom bildskapande uppgifter samt vilka didaktiska strategier bildlärare använder för att stödja och stärka elevers självförtroende. Fenomenografi har använts som teori och metodansats tillsammans med ett didaktiskt forskningsperspektiv. Undersökningen har utförts genom kvalitativa intervjuer av fem verksamma bildlärare. Resultaten har analyserats genom kvalitativ och tematisk koncentrering. Resultaten visar på flera faktorer som påverkar elevers självförtroende, såsom; uppfattningar om ämnet, uppfattningar om perfektion, bildlärarnas beröm och bemötande samt undervisningstid och betyg. De didaktiska strategier bildlärarna använder handlar om att få eleverna att våga och att visa personliga uttryck i sina bilder. Resultaten tyder också på att det förekommer olika ämneskonceptioner mellan lärare och elever samt att bildundervisningen inte speglar styrdokumenten fullt ut.

Detta utvecklingsarbete hade som syfte att utveckla elevers ledarskapsförmåga samt ansvarskänsla och göra det med hjälp av äventyrspedagogik som metod. Arbetet var inspirerat av en aktionsforskningsmetod och konstruerades efter Rönnermans (1998) spiral, planera-agera-observera-reflektera. Det genomfördes fem aktioner som byggde på att eleverna med hjälp av problemlösning i grupp skulle lösa de uppgifter de ställdes inför. De elever som deltog i projektet var elever från årskurs ett och två där tvåorna var ledare för eleverna i årskurs ett. För att kunna följa utvecklingen av elevernas förmågor i årskurs två genomfördes gruppintervjuer samt observationer efter varje aktion. Resultatet visade att fem aktioner inte var tillräckligt för att utveckla elevernas ledarskapsförmåga då ledarskap är mer komplext än att endast stärka elevernas ansvarskänsla. Däremot visade resultatet att eleverna skaffat sig en djupare uppfattning om vad som krävs av en deltagare för att ett ledarskap ska fungera. Resultatet visade även att det var en stor utmaning för personalen att planera äventyr på det aktuella fritidshemmet, då tiden barnen vistades där under en skoldag var kort blev det svårt att genomföra riktiga äventyr. Slutsatsen var att äventyrspedagogik är en metod som fungerar för att utveckla elevers förmågor. Det krävs dock engagerade lärare som planerar aktiviteter där eleverna får förutsättningar att utföra intellektuella handlingar (Dewey, 1999) som dessutom upplevs som meningsfulla.

This study aims to investigate how social study teachers within SiS perceive their students' vision of the future, their view of civic participation, and how the teachers work to promote a positive view among their students. The study is based on teachers' perspective on teaching in SiS-schools, both in youth homes and closed youth care. The material is based on seven currently working social study teachers, from seven different schools. The method used to make the teachers' perspectives visible has been implemented through a qualitative method with semi- structured interviews. The work has been analyzed using three theoretical frameworks, which are Anthony Gidden's theory of identity in modernity, Martin Buber's I and Thou philosophy, and John Dewey's reasoning about pragmatism. The first part of the study presents teachers ́ perceptions of students ‘vision of the future as well as their view of civic participation. The second part of the study presents teachers' perspectives and methods, in which they emphasize their pedagogical approaches and teaching methods. The results show that a large proportion of the students ́ have inadequate self-confidence, often due to the previous school failures that many have experienced. The inadequate self-confidence was a reason to the students' poor vision of the future. Furthermore, the teachers were also able to show that there was a lack of trust among the students for adults and society, which affected the students' willingness to participate in society. Based on the teachers ‘descriptions of the students, the teachers base their work on the ideas that exist among the students. The study shows that the teachers' relationship- building efforts will be decisive for how the students experience the teachers and society's adults in general. They function as an extension of the society in which they previously had no confidence, which contributes to a positive view of being part of the participating aspects. Based on the study, it can be stated that the teachers primarily work to promote the view of the student himself, to be able to promote the view of society. Therefore, teachers work a lot to let the students succeed, by using the students' experiences and valuing them.

Syftet med denna studie var att öka förståelsen för vilka uppfattningar som kan finnas hos pedagoger i arbetet med självkänsla och främjande av psykisk hälsa hos barn. Studien utfördes som en semistrukturerad intervjustudie. Datan tolkades fenomenografiskt och resultatet analyserades utifrån Bubers idéer om uppfostran. Studien visar att pedagogerna hade kunskap om de delar som definierar självkänsla i arbetsmetoder och förhållningssätt men uttalade en viss osäkerhet vid förklaring av begreppen självkänsla kontra självförtroende. Samtliga pedagoger i studien lyfte fram vikten av närvarande vuxna som bemöter varje unikt barn med kärlek, respekt och glädje i stärkandet av barns självkänsla. Utmaningarna i arbetet med att stärka barns självkänsla hävdades ligga på samhällsnivå, som stora barngrupper och när vårdnadshavare värderar materiella statussymboler högre än samspelet med sina barn. Även på verksamhetsnivå finns utmaningar när samsyn kring förhållningssätt och samarbetet mellan de vuxna kolliderar. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att barns utvecklande av en god självkänsla är beroende av genuint närvarande och bekräftande vuxna samt av att få uppleva känslan av att vara viktig och att bli sedd.

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka och analysera tidigare forskning angående de eventuella samband som kan finnas mellan elevers självuppfattning och deras prestationer, i kärnämnet matematik. För att kunna besvara vår forskningsfråga har vi granskat tidigare forskningsresultat kring självuppfattningens effekter inom matematikämnet. Vi har ställt studierna mot varandra och tillsammans med övrig litteratur kommit fram till en slutsats. Urvalet som varit av intresse har varit artiklar och avhandlingar som har berört forskning kring elever i årskurs 4–6, i förhållande till matematik. Dock har vi behövt justera urvalet vid något tillfälle, därav finns det även med forskning som är inriktad på närliggande årskurser. Vårt resultat tyder på att elever självbild och prestationer i matematik har ett samband. Några av resultaten pekar på könsskillnader, enligt forskningen har pojkar en högre självbild än flickor inom ämnet. Detta betyder däremot inte att de presterar högre eftersom det även visat sig att flickor har högre betyg i matematik. Både flickor och pojkar råkar ut för stress och oro inom ämnet, men forskning visar att flickor är mer mottagliga för det än vad pojkar är, samt att flickor även har en sämre inställning till ämnet. Även lärares inställning påverkar flickornas uppfattning mer. Inget pekar dock på att självuppfattningen hjälper elever att prestera över sin potential. Enkelt förklarat är att en negativ självbild ses som en psykologisk spärr. I vårt sökande efter samband mellan elevers självbild och deras prestationer inom matematikämnet, är vår slutsats att det enligt den litteratur vi har funnit finns det samband. Det finns dock oklarheter i forskningen, vad är det egentligen som påverkar vad? Påverkar självuppfattningen prestationerna eller vice versa? Den frågan är forskarna oeniga om.

Syfte Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan självprat och självförtroende inom simning och cheerleading på elitnivå. Vi har valt två frågeställningar i denna studie: Hur skattar/upplever simmare och cheerleaders sitt självförtroende, instruerande självprat samt motiverande självprat? Finns det ett samband mellan motiverande samt instruerande självprat och självförtroende?  Metod En kvantitativ metod tillämpades i syfte att samla in data för att mäta individens självförtroende samt instruerande- och motiverande självprat. Deltagarna rekryterades via sina tränare från respektive klubbar/föreningar och datan samlades in via webbformulär. Insamlad data analyserades via en deskriptiv analys, oparat t-test samt Spearmans korrelation.    Resultat 155 elitidrottare varav 140 tjejer och 15 killar från idrotterna cheerleading och simning var respondenter. Cheerleaders skattade i genomsnitt självförtroende högre än simmarna, där skillnaden visades vara signifikant (p<0,05). Simmarna skattade i genomsnitt högre än cheerleaders vid de två självprat variablerna, där dock inga signifikanta skillnader fanns (p>0,05). En signifikant negativ korrelation hittades mellan variablerna självförtroende och instruerande självprat bland cheerleaders (p=0,022). Motiverande självprat visades däremot inte vara korrelerat med självförtroende för någon av idrotterna (p>0,05). För simmare indikerande resultaten att det inte existerade ett signifikant samband mellan självförtroende och instruerande- samt motiverande självprat (p>0,05).   Diskussion och slutsats Utifrån fynden i denna studie visades ett svagt samband mellan självförtroende och självprat bland elitaktiva inom cheerleading samt simning. Hos cheerleaders existerade ett negativt samband, vilket kan indikera på att cheerleaders med högre självförtroende i lägre grad använder instruerande självprat. Resultaten skiljer sig jämförelsevis mot vad tidigare studier inom området slagit fast. Studiens fynd kan användas för att tydliggöra för tränare inom elitidrott att självförtroende inte är beroende av att individen använder mycket självprat.