Bakgrund: WHO har tagit fram internationella riktlinjer för att främja amning relaterat till amningens hälsofördelar för både kvinna och barn. Trots detta minskar amning både internationellt och i Sverige. Både fysiska och psykiska svårigheter kan ha negativ inverkan på det fortsatta amningsutfallet.  Motiv: Erhålla fördjupad kunskap om vilka erfarenheter av amningssvårigheter kvinnor har. Då olika amningssvårigheter kan påverka den fortsatta amningen bör barnmorskan ha goda kunskaper om dessa svårigheter för att kunna stötta kvinnan i hennes amning. Syfte: Att genom en systematisk litteraturstudie undersöka kvinnors erfarenheter av amningssvårigheter.  Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ metasyntes och metaetnografisk ansats där 18 artiklar inkluderades i metasyntesen. Resultat: Studien resulterade i fyra kategorier. I kategorin Försvårande normer framkom att kvinnor upplevde att gällande amningsnormer försvårade amning. I kategorin Krävande amning belystes olika aspekter som kvinnor upplevde som svåra och kravfyllda, till exempel smärta och svårigheter att får barnet att ta tag om bröstet. I kategorin Bristande stöd framkom att när det saknades stöd från omgivning och hälso- och sjukvårdspersonal kunde amningssvårigheter uppstå. I kategorin Bristande självförtroende framkom att brist på självförtroende kunde bidra till amningssvårigheter när tillit till den egna kroppen inte fanns. Konklusion: Amningssvårigheter kan yttra sig på olika sätt. Smärta, svårigheter med amningstag, krävande förväntningar, bristande stöd och bristande självförtroende är alla orsaker som kan försvåra amningen. Om kvinnor känner sig bättre förberedda på de svårigheter som kan uppstå med amning och får stöttning i att hantera dessa kan deras amningssjälförtroende öka. Behov av vidare utveckling gällande amningsstöd finns för barnmorskor inom ramen för sin profession.

Sammanfattning    Elever med dyslexi finns i alla klassrum. Ibland har de en dyslexidiagnos så vi vet att det är just dyslexi, ibland anar lärare bara att det är så. Det är inte alltid en lätt uppgift att bemöta dessa elever och ta sig tiden för att anpassa undervisningen efter dem. Inspirationen till studien kommer från Susanna Cederquists bok Dyslexi + styrkor = sant (2015) där Cederquist beskriver att dyslektiker har ett kreativt tänkande och är innovativa. En del av den forskning som tagits fram i denna studie visar dock att det kreativa och innovativa tänkandet utvecklats först i vuxen ålder. Syftet med studien är att lyfta fram vilka styrkor och svårigheter elever med dyslexi uppvisar i klassrummet och hur vi som lärare kan hjälpa dem till en så lyckad skolgång som möjligt.   Resultatet tolkas från två teoretiska utgångspunkter, det sociokulturella perspektivet på lärande och ur ett inkluderingsperspektiv. Det sociokulturella perspektivet på lärande ska genomsyra den svenska skolan. Den talar om för oss att lärande är situerat i sociala miljöer där vi skapar erfarenheter (lärande) tillsammans med varandra. Inkluderingsperspektivet som tas fram i den här studien utgår från idén om en skola för alla. Alla elever ska ha en plats i klassrummet och undervisningen ska genomföras på ett sådant sätt att alla elever kan tillgodose sig den.   I resultatet kommer olika styrkor och svårigheter fram hos dyslektiker. Styrkor är bland annat att dyslektiker är verbala, auditiva och diskussionsbenägna. De flesta respondenter menar att dyslektiker har ett bra minne och att de är snabba på att tillgodose sig olika tekniska hjälpmedel. Svårigheterna utgörs framförallt av ett dåligt/raserat självförtroende, koncentrationssvårigheter och att de är inte så bra att fokusera. För en lyckad skolgång kommer det fram att det är viktigt att diskutera med den enskilda eleven om dennes behov och förutsättningar, alla dyslektiker har inte samma svårigheter något som många lärare tror. Det kommer också fram att respondenterna upplever att flera kollegor inte arbetar med inkludering av dyslektiker. / Abstract    In every classroom there are students with dyslexia. Sometimes it is confirmed with a diagnosis but sometimes it is only something that the teacher suspects. It is not an easy task to teach these students nor to have the time to adjust the teaching to fit them. The study is inspired by Susanna Cederquist´s book Dyslexi + styrkor = sant (2015). Cederquist describes that people with dyslexia are creative thinkers and that they are innovative. However, research shown in this paper says that this might not apply to children with dyslexia. The purpose of this study was to show which strengths and difficulties children with dyslexia display in the classroom and how to best give them a successful education.    The results are interpreted both from the sociocultural perspective and from an inclusion perspective. The Swedish school system is based on the sociocultural perspective of learning. Learning is something that is situated in a social environment where we create experiences (learning) together. The inclusion perspective is based on the idea of “en skola för alla” (a school for everyone). Every student should have a place in the classroom and the teaching is supposed to be built to fit each student.    The results show different strengths and weaknesses that teachers see in dyslexic students. Strengths include that dyslexic students are verbal, auditive and like to discuss. They have a good memory and are fast in learning how to use technical aids. Weaknesses are that they have a low/razed self-esteem, concentration difficulties and problems in keeping focus. In giving dyslexic students a successful education, the respondents says that discussions with each individual student is a must. They are all different and have different needs and difficulties, but a lot of teacher may think that dyslexic students are all the same. Several of the respondents feel that colleagues do not include these students in a way that is necessary.

Den här studien kommer handla om Brasiliansk Jiu Jitsu vilket är en kampsport som främst baseras sig på kamp nere på marken. Utövarna inom sporten använder sig utav hävstångseffekten, där en mindre och svagare person med tekniker av kontroll, kroppslås och stryptag ska kunna besegra en större och starkare motståndare. Sedan 1990-talet så har sporten blivit populär internationellt och med det så har många gym  där det utövas Brasiliansk Jiu Jitsu öppnat världen över där Sverige är inkluderat.  Syftet med studien är att undersöka hur utövare av Brasiliansk Jiu Jitsu från början kom i kontakt med sporten samt vad det är som får de att fortsätta träna. Ifall sporten har förändrat utövarnas syn på sig själva i form av självkänsla och självförtroende. Hur en kampsport som Brasiliansk Jiu Jitsu kan påverka utövarnas syn på andra människor och om det existerar en specifik kultur eller gemenskap inom sporten.  Studien kommer att utgå från en etnologisk ansats där metoden kommer att vara baserad på att besvara ovan nämnda frågor med hjälp av intervjuer med sex stycken personer som utövar Brasiliansk Jiu Jitsu. Intervju metoden har valts eftersom frågorna i studien kräver utövarnas subjektiva bild där deras individuella verklighetsuppfattning önskas. Även en observation kommer att tillämpas som metod för att se ifall det existerar en specifik kultur och gemenskap inom sporten samt som jämförande material till intervjuerna. Resultaten visar att det som främst lockade personer till Brasiliansk Jiu Jitsu var en känsla av nyfikenhet för det okända och att de sedan fortsatte att träna på grund av den fysiska och mentala utmaningen. Samtliga nämnde även en ökning i deras självförtroende och självkänsla vilket baserar sig på olika sorters utmaningar. Några av svaren från informanterna visade även på en förbättrad människosyn. Det visade sig även existera en specifik kultur och gemenskap inom sporten där några av informanterna att de hade hittat sin grupptillhörighet.

Att ge eleverna feedback under lektionstid i idrott och hälsa är en viktig del av lärarens arbete, och feedbackens syfte bör vara att utveckla och stötta eleverna. Undersökningar har dock visat att elever tycker att de får för lite feedback men även att de får feedback på fel sätt. Olika typer av feedback påverkar nämligen mottagaren på olika sätt. Men trots detta är det inte definierat hur olika typer av feedback kan påverka eleverna när de ska utveckla sina fysiska förmågor. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka den verbala feedbackens betydelse för elevernas prestation, motivation och upplevda kompetens. Studien syftar vidare till att diskutera konsekvenser av olika typer av feedback i undervisningen i idrott och hälsa. Tre frågeställningar besvaras om vardera avsnitt: (1) Vilken påverkan har den verbala feedbacken på prestation? (2) Vilken påverkan har den verbala feedbacken på motivation? (3) Vilken påverkan har den verbala feedbacken på mottagarens upplevda kompetens? Studier som var peer-reviewed, publicerade sedan 2001, handlade om idrottslektioner eller någon form av fysisk aktivitet och gjorda på barn eller unga vuxna inkluderades. Ett urval på 20 artiklar analyserades och sammanställdes systematiskt. Resultatet av studien visar betydelsen av att lärare är medvetna om att feedback sällan ger "neutral" information och nästan alltid har konsekvenser. Positiv feedback har i vissa fall en avgörande roll. De olika typer av feedback som diskuteras är positiv och negativ feedback, specifik och informationsbaserad feedback, autonomistödjande och kontrollerande feedback, funktionell och dysfunktionell feedback, socialt jämförande feedback samt när feedbacken bör ges. En intressant slutsats är att feedback bör ges efter elevens bästa försök för att påverka elevens prestation och upplevda kompetens positivt.

Syftet med denna studie är att få en bild över hur matematiklyftet har påverkat verksamma förskolepedagoger i Sverige. Metoden som nyttjats är en kvalitativ enkät, med kvantitativa inslag. Enkäten har publicerats i ett flertal olika förskolefora samt mejlats ut till rektorer i Sörmland. Studien har analyserats utifrån Albert Banduras (1977) teori Self-efficacy (självförmåga) samt teorins tillhörande begrepp. Studiens resultat påvisar hur olika förskolepedagoger känner kring matematikundervisning både före och efter matematiklyftetsamt vikten av ett individanpassat kompetenslyft. Studiens slutsats är att matematiklyftet gör stor skillnad för verksamma pedagoger men att mer forskning kring hur matematiklyftet kan individanpassas samt långsiktigt följas upp behövs för en bestående kompetensutveckling.

En fotbollskarriär kan innebära en stor påverkan på identiteten och de som utövat fotboll en längre period av sitt liv kan utveckla en fotbollsidentitet. Den starka känsla av samhörighet och socialt stöd som fotbollslaget bidrar med kan skapa svårigheter hos individen när fotbollstiden sedan är över. Studiens syfte är att undersöka upplevelsen av rollövergången hos före detta fotbollsspelare och hur det kan påverka identiteten i relation till självförtroende och självkänsla. Studien utgick från en socialpsykologisk ansats som analyserades med hjälp av teorier om Social jämförelse, Social- och Personlig identitet, Roller och Rollkonflikter. Studien tog grund i en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer användes som instrument för insamling av data. Urvalet var tio respondenter som var över tjugo år, hade spelat fotboll i minst tio år, hade avslutat sin fotbollskarriär och spelat i minst division två för kvinnor och fyra för män. Efter datainsamlingen genomfördes en tematisk analys där teman och subteman formulerades. Resultatet visade att de respondenter som hade en positiv upplevelse under och efter rollövergången hade bekräftelse och en tydlig roll utanför fotbollen. De respondenter som upplevde negativa känslor vid rollövergången upplevde ofrivillig avgång, brist på socialt stöd och sociala identiteter. / A football career can have a major impact on identity and those who have played football for a longer period of their lives can develop a football identity. The strong sense of belonging and social support that the football team contributes can create difficulties for the individual when the football time is over. The purpose of this study is to investigate the experience of role transition in former football players and how it can affect identity in relation to selfconfidence and self-esteem. The study was based on a social psychological approach that was analyzed using theories of Social comparison, Social and Personal Identity, Roles and Role Conflicts. The study was based on a qualitative method where semi-structured interviews were used for data collection. The sample consisted of ten respondents who were over twenty years old, had played football for at least ten years, had finished their football career and played in at least division two for women and four for men. After the data collection, a thematic analysis was carried out in which themes and subthemes were formulated. The results showed that the respondents who had a positive experience during and after the role transition had confirmation and a clear role outside football. Those respondents who experienced negative emotions at the time of the role transition experienced involuntary departure, lack of social support, and social identities.

This paper will cover the correlation between emotions, game graphics and their effect on player performance in competitive video games. In order to analyze and measure player performance, a game demo was made for the purpose of this study. This is a qualitative study with 10 participants that were split into pairs of two. The outcome shows that while game graphics do not have a notable impact on players performance, it does affect feelings of presence and how enjoyable a game is. Whereas emotions on the other hand play a huge role in performance. Positive emotions such as confidence and excitement, show an increase in player performance while negative emotions such as anxiety and frustration have the opposite effect. / Denna uppsats kommer att diskutera korrelationen mellan känslor, spelgrafik, samt deras påverkan på spelarens prestation inom tävlingsspel. För att analysera och mäta spelarens prestation gjordes en speldemo för denna studie. Detta är en kvalitativ studie med 10 deltagare som delades in i par. Resultaten av denna studie är baserade på deltagarnas egna åsikter och deras uppfattning om hur de presterat, med hänsyn till tidigare spelerfarenhet. Resultatet visar att även om spelgrafiken inte har någon nämnvärd inverkan på spelarnas prestanda, så påverkar det känslan av närvaro och hur roligt ett spel är. Medan känslor å andra sidan har en stor påverkan på prestation. Positiva känslor som självförtroende och spänning har en positiv påverkan på spelarens prestation, medan negativa känslor som ångest och frustration har motsatt effekt.

Den växande digitaliseringen har resulterat i att distansarbete har blivit en allt vanligare arbetsform. I samband med den globala pandemi som drabbade världen 2019 ökade distansarbete allt mer. I takt med detta har även e-ledarskap blivit vanligare. Allt flera organisationer rör sig också mot en mer flexibel organisationsstruktur och olika former av delat ledarskap, såsom självledarskap, blir således allt mer betydelsefullt. Denna uppsats undersöker om och hur medarbetares självledarskap påverkas av distansarbete. Utöver detta undersöks vad de behöver av sin ledare för att utöva samt utveckla sitt eget självledarskap. Syftet med uppsatsen är att från medarbetares perspektiv undersöka om och hur självledarskap påverkas av distansarbete och vad de behöver av sin ledare för att lyckas med samt utveckla sitt självledarskap. Studien är kvalitativ och baseras på tidigare forskning samt sex semistrukturerade intervjuer med medarbetare som arbetat på distans under pandemin. Studiens resultat visar att medarbetarnas självledarskap påverkas positivt av distansarbete och att detta beror på en ökad ansvarskänsla. Vidare visar studien att ledare kan skapa förutsättningar för ökat självledarskap hos medarbetare i form av ökad kommunikation och feedback. Studien indikerar även på en dissonans mellan det teoretiska ramverket och studiens empiri gällande ledarens roll för medarbetares självledarskap i och med att externt ledarskap inte visade sig vara en nödvändighet för medarbetarens självledarskap. / As a result of the increasing digitalization, organizational structures have changed and working remotely has become an increasingly common form of work. In the context of the global pandemic that appeared in 2019, teleworking received an even larger increase. In line with this, the e-leadership also increases. More and more organizations are also moving towards a more flexible organizational structure and various forms of shared leadership, such as self-leadership is becoming more important. This study examines if and how the self-leadership of employees is affected by working remotely and also what they need from their leaders to succeed and develop their own self-leadership. The purpose of the study is to, from the employee point of view, examine if and how self-leadership is affected by remote work and what the employee needs from their leader to succeed and develop their self-leadership. The study has a qualitative approach and is based on previous research along with six semi-structured interviews with employees that have been working remotely during the pandemic. The results of the study suggest that the employees’ self-leadership is positively affected by teleworking, as a result of increased responsibility. Furthermore, the study suggests that leaders can create conditions for increased selfleadership in employees, in the form of increased communication and feedback. However, the study indicates a certain dissonance between the theoretical framework and the empirical studies regarding the role of the leader when it comes to the employee’s self-leadership, since it turned out that external leadership showed to not be a vital component.

I denna studie har gymnasieelevers självförtroende i relation till tal i svenskämnet undersökts med ett genusperspektiv. Syftet med studien var att öka kunskapen kring manliga och kvinnliga elevers självförtroende och självkritik i olika talsituationer i klassrummet samt att belysa och problematisera könsspecifika mönster. Studien var kvalitativ och använde fokusgruppsintervjuer som metod. Materialet har analyserats med hjälp av kritisk diskursanalys och genussystemteorin. I resultatet urskiljs fem diskurser; (1) kompetensdiskurs, (2) prestationsdiskurs, (3) dikotomisk könsdiskurs, (4) maskulinitetsdiskurs och (5) nervositetsdiskurs. Därtill visade resultatet att inom diskurserna konstruerar eleverna sig själva och sina klasskamrater som både kompetenta och inkompetenta talare i ett komplext nät av olika konflikterande genuskontrakt och diskurser. / In the present study, the self-esteem of pupils at upper secondary school was explored in regard to speech contexts in first language studies. Moreover, it was studied with a gender perspective. The aim of the study was to increase knowledge of male and female students’ self-esteem and self-criticism in different speech contexts in the classroom and to shed light on and problematize specific gender patterns. The study was qualitative and used focus group interviews as a method. The material was analyzed with critical discourse analysis combined with a gender perspective. In the results, five discourses were identified: (1) a discourse of competence, (2) a discourse of performance, (3) a dichotomous gender discourse, (4) a masculinity discourse and finally (5) a discourse of nervousness. Furthermore, the results showed that within the discourses, students construct themselves and their peers as competent and incompetent speakers simultaneously in a complex web of different and conflicting gender roles and discourses.

Fysisk aktivitet är viktigt för den fysiska och psykiska hälsan. Rörelseförståelse är ett teoretiskt ramverk som beskriver de bakomliggande faktorerna till fysisk aktivitet. Forskning visar att rörelseförståelse är en framgångsrik förklaringsmodell till hur en kan arbeta för att främja rörelse bland barn och unga. Forskning visar också att inflytande är viktigt för att stärka barns självständighet och självskattade hälsa. Ändå är inflytande ingenting som tydligt lyfts i ramverket för rörelseförståelse. Genomförd studie syftade till att studera skolpersonals upplevelser av vilken roll inflytande spelar för att stärka rörelseförståelse bland elever. Detta gjordes genom en deduktiv kvalitativ intervjustudie, genomförd våren 2023. Åtta personer anställda på kommunala låg- och mellanstadieskolor i en västsvensk medelstor kommun deltog i studien. Analysen gjordes genom riktad innehållsanalys. Genomförd studie visar att inflytande kan vara viktigt för att stärka barns motivation och vilja att delta. Den visar också att andra arbetssätt, såsom att arbeta individanpassat, att se varje barn och att arbeta trygghets- och relationsskapande är viktigare för att stärka självförtroende och motorisk kompetens. Slutsatsen är således att inflytande inte har en så explicit betydelse som har antagits. Mer forskning behövs kring rörelseförståelse vad gäller kopplingar, både till teoretiska förklaringsmodeller som lyfter social påverkan och stödjande miljöer samt pedagogik. / <p>Betyg i Ladok 231120.</p>