Syftet med denna studie har varit att bilda oss en uppfattning om och få en förståelse för vad det är som motiverar och hjälper elever i grundskolan till matematikstudier. Vi har även varit intresserade av att ta reda på vilka faktorer som påverkar deras matematikintresse samt vilken roll föräldrarna har i motivationen för att studera matematik. Studien bygger på en enkätundersökning till 34 elever med föräldrar samt intervjuer med fyra lärare. Resultaten visar att lärare och föräldrar har en stor påverkan på elevernas motivation och kunskapsinhämtning i matematik. Baserat på undervisningsform i klassrummet och föräldrars engagemang kan elever motiveras bättre i sina matematikstudier. Resultatet från studien visar att självförtroendet är en avgörande faktor för prestationen i matematik hos grundskoleeleverna. Då föräldrar och lärare arbetar med barnens självförtroende i matematikämnet, bidrar det till motivation till att fortsätta räkna matematikuppgifter, vilket i sin tur leder till utveckling och bättre kunskapsinhämtning. Det som är vi även såg som en utvecklingspotential, som kan bidra till bättre motivation och öka kunskapsinhämtning hos eleverna, är samarbete mellan skola och hem. Det vill säga att ökat samarbete mellan lärare och föräldrar indikerar för barnen att båda parter står på samma sida och visar vikten av skolan hos barnen. Något som i undersökningen framkom att det idag råder brist om och både lärare och föräldrar önskar arbeta på och utveckla. / The purpose of this study has been to form an idea of and gain an understanding of what motivates and helps students in primary school to study mathematics. We have also been interested in finding out which factors influence their interest in mathematics and what role the parents have in the motivation to study mathematics. The study is based on a survey of 34 students with parents and interviews with four teachers. The results show that teachers and parents have a great influence on students' motivation and knowledge acquisition in mathematics. Based on the form of teaching in the classroom and parental involvement, students can be better motivated in their mathematics studies. The results from the study show that self-confidence is a decisive factor for the achievement in mathematics among primary school students. As parents and teachers work with the children's self-confidence in the subject of mathematics, it contributes to motivation to continue to calculate mathematics tasks, which in turn leads to development and better knowledge acquisition. What we also saw as a development potential, which can contribute to better motivation and increase knowledge acquisition among students, is cooperation between school and home. This means that increased cooperation between teachers and parents indicates to the children that both parties are on the same page and shows the importance of the school to the children. Something that emerged in the survey that there is a shortage today and both teachers and parents want to work on and develop.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka metoder och strategier de deltagande lärarna använde för att främja elevernas tilltro till sin egen förmåga att kommunicera på engelska. Vi undersökte också de deltagande lärarnas syn på hur läromedlet Magic! bidrog till samma syfte. De två datainsamlingsmetoder som användes var observation av de deltagande lärarnas praktik i klassrummet och intervjuer med de deltagande lärarna. Detta resulterade i kvalitativa data som har analyserats tematiskt med stöd av aktuell forskning och didaktisk litteratur. Resultatet visar att det fanns skillnader i hur de deltagande lärarna använde sig av språkfrämjande strategier och motivation i undervisningen. Resultatet visar även att deltagarna till viss del hade olika syn på huruvida läromedlet Magic! främjar elevernas tilltro till sin egen förmåga att prata engelska. Vår slutsats är att hur läromedlet används i undervisningen och vilka språkinlärningsstrategier som tillämpas beror på lärarens inställning till läromedlet och dennes ämnesdidaktiska kompetens.

Musik finns i alla kulturer och berör oss alla på olika sätt. Syftet med denna uppsats är att söka en djupare förståelse för vad en musikgenre kan betyda för elever. Studien går ut på att undersöka hur elever använder musiken för att klara av sin vardag både vad gäller skola och fritid. Det har i utredningar visats att musik är viktig för inlärning av kärnämnen. I mitt arbete som musiklärare har jag fått höra från elever att de inte skulle komma till skolan om det inte var för musikämnena. Det är musiken som gör skolan intressant och som gör att de orkar delta även i andra ämnen. Läraren är viktig för elevernas utbildning. En modern lärare använder sig av relationellt lärande. Metoden går ut på att läraren skapar en relation där eleven ges förtroende och stort utrymme i undervisningen. I relationen måste läraren släppa på sin auktoritet och en kamp kan då uppstå mellan lärare och elev, vilket kräver både kunskap och mod av läraren. / Music exists in all cultures and affects us all in different ways. The purpose of this study is to seek a deeper understanding of what a genre of music can mean to students. The study is to investigate how students use music to cope with their daily lives both in school and leisure. Investigations have shown that music is important to the learning of main subjects. In my job as a music teacher I have learnt from students that they would not come to school if it was not for the music subjects. It's the music that makes the school attractive and enables them to have the energy to participate in other subjects. The teacher is important for the students' education. A modern teacher uses ”relational learning”. The approach is that the teacher creates a relationship where students are given freedom and space in class. In the relationship with the student the teacher must let go of his authority and a struggle can then occur between teacher and student, which requires both the knowledge and the courage of the teacher.

<p>Arbetet handlar om hur sex barn i svårigheter med matematik uppfattar sig själva som matematiker, hur de finner att andra uppfattar dem som matematiker och vad det beror på samt hur den matematiska självuppfattningen är hos dessa elever. I studien har jag arbetat kvalitativt med en fenomenografisk ansats, där datainsamlingen skett genom intervjuer, i en år fem klass på en skola i sydöstra delen av Sverige. Resultatet visar b. la. elevernas matematiska attityd, känslor och tillfredställelse. Avslutningsvis reflekteras och diskuteras resultatet med hänsyn till syfte, problemformuleringar och litteraturgenomgång.</p>

<p>Syftet med vår uppsats är att undersöka lärares uppfattningar av på vilket sätt rörelse har någon påverkan på lärandet i matematik. Vårt empiriska material har vi fått fram genom kvalitativa intervjuer med sju lärare, som arbetar på tre olika skolor, om deras uppfattningar. Alla intervjuer spelades in på band och blev därefter transkriberade. Transkriberingarna har sedan legat till grund för vår analys och vårt resultat. Många av våra intervjudeltagare menar att rörelsen är viktig för att elevernas motorik ska utvecklas. Detta leder till att eleverna får en annan drivkraft och förbättrad koncentration i klassrumssituationer. Vidare anser deltagarna att matematiken förekommer naturligt på idrottslektionerna, den sorts matematik som äger rum är begrepp och enheter. Intervjudeltagarna nämner även att självförtroendet är viktigt för elevernas lärande, i alla ämnen. Det har även visat sig att individualisering är viktig, då elever har olika lärstilar. Vår slutsats är att rörelsen påverkar lärandet i matematik och stärker självförtroendet.</p>

<p>Denna studie syftar på att ta reda på hur anställningsbarheten ser ut i förhållande till personlighet och sökbeteende. Studien vänder sig till tidigare studenter på det Arbetsvetenskapliga programmet på Högskolan i Halmstad. Finns det någon personlighetsprofil som är mer gynnsam i arbetssökningsprocessen? Hur ser kraven ut för tjänster inom yrkesområdet samt finns det något samband mellan personlighet, anställningsbarhet och beteende i sökprocessen.</p><p>Genom att granska platsannonser sammanställdes vilka krav som krävs för tjänster inom yrkesområdet. En enkätundersökning skickades till personer som gått utbildningen. Även intervjuer gjordes med respondenter för att få ett djup i studien.</p><p>Resultatet visar bland annat att det är egenskaper inom området samvetsgrannhet och extroversion som mest efterfrågas i platsannonser inom yrkesområdet. Över hälften av respondenterna som idag har arbete inom yrkesområdet har fått arbete genom sitt sociala kontaktnät. I intervjuerna framkom att respondenterna upplevt att personlighet är en viktig faktor som arbetsgivare tittar på vid rekrytering. Studien visar även att de som är arbetslösa är mer proaktiva än övriga. Dessutom finns ett tydligt samband mellan kön, familjesituation och geografisk rörlighet.</p><p>Att vara en strategiker samt utarbeta ett stort och brett socialt nätverk har i denna studie visat sig viktigt på vägen mot drömmen om ett arbete, medan däremot skillnader inom gruppen verkar sakna betydelse.</p>

<p>The purpose of this study was to research PE (Physical Education) teachers understanding of mental trainings use in their education.</p><p>Six PE teachers were interviewed to create a broad vision of how mental training can be conducted in physical education. The PE teacher’s reflections and views on mental training are illuminated in this study. The interviews conducted have been of an unstructured nature. How mental training can be justified in physical education has been one of my questions. Furthermore, the PE teachers gave their views on how they work with mental training in physical education and what they think about what the future might look like for mental training in physical education. Six different teachers have been interviewed.</p><p>The results which have arisen since the implementation of the study give examples of how mental training can be justified as part of physical education, as in form of visualization. The study shows that PE teachers use mental training in their teaching, for example through motivation, and how they motivate their pupil’s. However, some of the PE teachers use mental training more than others. Something that arose during the research was that the PE teachers had different views about the future of mental training in physical education.</p> / <p>Syftet med detta examensarbete var att undersöka idrottslärares uppfattning av den mentala träningens användande i idrottsundervisningen.</p><p>Sex idrottslärare intervjuades och genom intervjuerna skapades en bred syn kring hur mental träning kan bedrivas inom idrottsundervisningen. Intervjuerna som genomförts har varit av en ostrukturerad karaktär. Idrottslärarnas åsikter och funderingar kring mental träning är belysta i detta arbete. Hur mental träning kan motiveras i idrottsundervisningen har varit en av mina frågeställningar. Vidare har verksamma idrottslärare gett sin syn på hur de arbetar med mental träning inom idrottsämnet samt vad de tror om framtiden för mental träning inom idrottsundervisningen.</p><p>Resultaten som uppkommit efter genomförandet av studien ger exempel på hur mental träning kan motiveras som en del av idrottsundervisningen, till exempel genom visualisering. Studien visar att idrottslärarna använder sig av mental träning i sin undervisning, exempelvis genom motivation, och hur de motiverar sina elever. Dock använder vissa av idrottslärarna mental träning mer än andra. Något som framkom under undersökningen var att idrottslärarna hade olika åsikter kring mental tränings framtid i idrottsundervisningen.</p>

Denna studie syftar på att ta reda på hur anställningsbarheten ser ut i förhållande till personlighet och sökbeteende. Studien vänder sig till tidigare studenter på det Arbetsvetenskapliga programmet på Högskolan i Halmstad. Finns det någon personlighetsprofil som är mer gynnsam i arbetssökningsprocessen? Hur ser kraven ut för tjänster inom yrkesområdet samt finns det något samband mellan personlighet, anställningsbarhet och beteende i sökprocessen. Genom att granska platsannonser sammanställdes vilka krav som krävs för tjänster inom yrkesområdet. En enkätundersökning skickades till personer som gått utbildningen. Även intervjuer gjordes med respondenter för att få ett djup i studien. Resultatet visar bland annat att det är egenskaper inom området samvetsgrannhet och extroversion som mest efterfrågas i platsannonser inom yrkesområdet. Över hälften av respondenterna som idag har arbete inom yrkesområdet har fått arbete genom sitt sociala kontaktnät. I intervjuerna framkom att respondenterna upplevt att personlighet är en viktig faktor som arbetsgivare tittar på vid rekrytering. Studien visar även att de som är arbetslösa är mer proaktiva än övriga. Dessutom finns ett tydligt samband mellan kön, familjesituation och geografisk rörlighet. Att vara en strategiker samt utarbeta ett stort och brett socialt nätverk har i denna studie visat sig viktigt på vägen mot drömmen om ett arbete, medan däremot skillnader inom gruppen verkar sakna betydelse.

Arbetet handlar om hur sex barn i svårigheter med matematik uppfattar sig själva som matematiker, hur de finner att andra uppfattar dem som matematiker och vad det beror på samt hur den matematiska självuppfattningen är hos dessa elever. I studien har jag arbetat kvalitativt med en fenomenografisk ansats, där datainsamlingen skett genom intervjuer, i en år fem klass på en skola i sydöstra delen av Sverige. Resultatet visar b. la. elevernas matematiska attityd, känslor och tillfredställelse. Avslutningsvis reflekteras och diskuteras resultatet med hänsyn till syfte, problemformuleringar och litteraturgenomgång.

Fotbollsverksamheten präglar många flickors vardag och är den största ungdomsverksamheten i svensk idrott. Det råder inga tveksamheter om att idrott innebär flera fördelar för människors psykiska och fysiska välbefinnande. Fotbollen är en arena där flickors självförtroende kan främjas och stärkas. Samtidigt faller många idrottsutövare offer för den robusta individualismen med strävan efter idrottslig framgång. Tävlingsmomentets påverkan för barn och ungdomars psykiska hälsa är viktigt att belysa och diskutera för att fotbollen ska kunna verka som en hälsofrämjande arena. Syftet med studien var att undersöka, utifrån flickors egna upplevelser, hur självförtroende konstrueras inom flickfotbollen. Metoden för insamling av det empiriska materialet var en intervjustudie i form av sex fokusgruppsintervjuer och två individuella intervjuer, vilket utgick från en semistrukturerad intervjuguide. Resultatet, erhållet genom kvalitativ innehållsanalys, visade att flickor har olika avsikter med sin fotboll och lever i skilda idrottsvärldar. Flickfotbollen kunde inte tillgodose behoven hos flickor som inte ville satsa på sin fotboll. Flickors självförtroende konstruerades i interaktion med omgivningen och dess respons på flickors prestationer på fotbollsplanen. I takt med att flickfotbollen blev mer tävlingsinriktad belystes vikten av att vara dukig, vilket bidrog till att verksamheten hämmade flickor som inte satsade på sin fotboll från ett psykiskt välmående i form av ett sänkt självförtroende. Ur en folkhälsopedagogisk syn kan slutsatsen dras att flickfotbollen ur ett långsiktigt perspektiv behöver finna nya synsätt för att inte frånta flickor rätten till psykiskt välbefinnande och fysisk aktivitet inom verksamheten. / Football organization characterizes many girls living and is the largest youth sport activity in Sweden. There is no doubt about that sport offers several benefits to human mental and physical wellbeing. Football is an arena where girls’ self-confidence can be promoted and strengthened. In the same time many athletes become victims to the rugged individualism of the pursuit of sporting success. The competition of sports impact of child and adolescent mental health is important to highlight and discuss in football to operate as a health promotion arena. The purpose of this study was to investigate, based on girls 'own experiences, how selfconfident are constructed in the girls' football. The method for collecting the empirical material was an interview in the form of six focus group interviews and two individual interviews, which were based on a semi-structured interview guide. The result, based on qualitative content analysis, showed that girls have different intentions with their football and live in different sporting worlds. Girl's football could not meet the needs of girls who would not venture on its football. Girls self-confidence is constructed in interaction with the environment and it responses to the girls' accomplishments on the football field. Girls' football become more competitive and highlighted the importance of being good. This contributed that the activity inhibited the girls who not venture for their football from a mental health in the form of a lowered self-confidence. From a health promotion and education view, the conclusion was that girls' football in the long term need to find new approaches in order not to deprive the girls the right to mental health and physical activity within the business.