The purpose of this study was to research PE (Physical Education) teachers understanding of mental trainings use in their education. Six PE teachers were interviewed to create a broad vision of how mental training can be conducted in physical education. The PE teacher’s reflections and views on mental training are illuminated in this study. The interviews conducted have been of an unstructured nature. How mental training can be justified in physical education has been one of my questions. Furthermore, the PE teachers gave their views on how they work with mental training in physical education and what they think about what the future might look like for mental training in physical education. Six different teachers have been interviewed. The results which have arisen since the implementation of the study give examples of how mental training can be justified as part of physical education, as in form of visualization. The study shows that PE teachers use mental training in their teaching, for example through motivation, and how they motivate their pupil’s. However, some of the PE teachers use mental training more than others. Something that arose during the research was that the PE teachers had different views about the future of mental training in physical education. / Syftet med detta examensarbete var att undersöka idrottslärares uppfattning av den mentala träningens användande i idrottsundervisningen. Sex idrottslärare intervjuades och genom intervjuerna skapades en bred syn kring hur mental träning kan bedrivas inom idrottsundervisningen. Intervjuerna som genomförts har varit av en ostrukturerad karaktär. Idrottslärarnas åsikter och funderingar kring mental träning är belysta i detta arbete. Hur mental träning kan motiveras i idrottsundervisningen har varit en av mina frågeställningar. Vidare har verksamma idrottslärare gett sin syn på hur de arbetar med mental träning inom idrottsämnet samt vad de tror om framtiden för mental träning inom idrottsundervisningen. Resultaten som uppkommit efter genomförandet av studien ger exempel på hur mental träning kan motiveras som en del av idrottsundervisningen, till exempel genom visualisering. Studien visar att idrottslärarna använder sig av mental träning i sin undervisning, exempelvis genom motivation, och hur de motiverar sina elever. Dock använder vissa av idrottslärarna mental träning mer än andra. Något som framkom under undersökningen var att idrottslärarna hade olika åsikter kring mental tränings framtid i idrottsundervisningen.

<p>Studien bygger på semistrukturerade kvalitativa intervjuer med 14 tjejer som går på Porthälla gymnasium i Partille kommun och som läsåret 2008-2009 var med i organisationen Systerskap. Systerskap är ett samverkansprojekt mellan Ungdomsmottagningen i Partille kommun, högstadieskolorna i Partille kommun och Porthälla gymnasium med syfte att stärka unga tjejer genom att de får komma samma i grupp och utvecklas och samarbeta. Gymnasietjejerna leder i par en tjejgrupp med högstadietjejer på ca 10 deltagare och har träffar där relevanta ämnen för de yngre tjejerna tas upp. Huvudsyftet med studien är att fånga tjejgruppsledarnas upplevelse av att vara unga kvinnliga ledare men även hur de upplevde sitt delade ledarskap. Jag har i detta arbete använt mig av det socialkonstruktionistiska perspektivet och även begrepp som in-grupp/ut-grupp, Thomasteoremet, den generaliserade andre, självuppfyllande profetia och tre olika ledarskapsteorier som situationsanpassat ledarskap, transformativt ledarskap och egenskapssynsättet. Det huvudsakliga resultatet i studien är att projekt som Systerskap är till gagn, både för de yngre tjejerna som är gruppdeltagare och för de gymnasietjejer som är ledare för grupperna, då både de yngre och äldre tjejerna fick bättre självförtroende efter tiden i Systerskap. Ytterligare en slutsats är att Systerskapstjejerna inte såg någon större skillnad på manligt och kvinnligt ledarskap. För dem var det personliga faktorer och ålder som spelade in mest i hur man är som ledare, inte kön.</p>

Studien bygger på semistrukturerade kvalitativa intervjuer med 14 tjejer som går på Porthälla gymnasium i Partille kommun och som läsåret 2008-2009 var med i organisationen Systerskap. Systerskap är ett samverkansprojekt mellan Ungdomsmottagningen i Partille kommun, högstadieskolorna i Partille kommun och Porthälla gymnasium med syfte att stärka unga tjejer genom att de får komma samma i grupp och utvecklas och samarbeta. Gymnasietjejerna leder i par en tjejgrupp med högstadietjejer på ca 10 deltagare och har träffar där relevanta ämnen för de yngre tjejerna tas upp. Huvudsyftet med studien är att fånga tjejgruppsledarnas upplevelse av att vara unga kvinnliga ledare men även hur de upplevde sitt delade ledarskap. Jag har i detta arbete använt mig av det socialkonstruktionistiska perspektivet och även begrepp som in-grupp/ut-grupp, Thomasteoremet, den generaliserade andre, självuppfyllande profetia och tre olika ledarskapsteorier som situationsanpassat ledarskap, transformativt ledarskap och egenskapssynsättet. Det huvudsakliga resultatet i studien är att projekt som Systerskap är till gagn, både för de yngre tjejerna som är gruppdeltagare och för de gymnasietjejer som är ledare för grupperna, då både de yngre och äldre tjejerna fick bättre självförtroende efter tiden i Systerskap. Ytterligare en slutsats är att Systerskapstjejerna inte såg någon större skillnad på manligt och kvinnligt ledarskap. För dem var det personliga faktorer och ålder som spelade in mest i hur man är som ledare, inte kön.

Syftet med vår uppsats är att undersöka lärares uppfattningar av på vilket sätt rörelse har någon påverkan på lärandet i matematik. Vårt empiriska material har vi fått fram genom kvalitativa intervjuer med sju lärare, som arbetar på tre olika skolor, om deras uppfattningar. Alla intervjuer spelades in på band och blev därefter transkriberade. Transkriberingarna har sedan legat till grund för vår analys och vårt resultat. Många av våra intervjudeltagare menar att rörelsen är viktig för att elevernas motorik ska utvecklas. Detta leder till att eleverna får en annan drivkraft och förbättrad koncentration i klassrumssituationer. Vidare anser deltagarna att matematiken förekommer naturligt på idrottslektionerna, den sorts matematik som äger rum är begrepp och enheter. Intervjudeltagarna nämner även att självförtroendet är viktigt för elevernas lärande, i alla ämnen. Det har även visat sig att individualisering är viktig, då elever har olika lärstilar. Vår slutsats är att rörelsen påverkar lärandet i matematik och stärker självförtroendet.

Vikten av privat sparande har aldrig varit större och samtidigt som den finansiella marknaden har blivit mer riskfylld har fler privatpersoner börjat investera i aktier. Många studier, såväl nationella som internationella, har återkommande gånger visat att den finansiella okunskapen är utbredd och att ett flertal individer saknar grundläggande ekonomisk förståelse för begrepp som har en direkt påverkan på deras privatekonomi. Samtidigt har andra studier återkommande gånger konstaterat att investerare besitter ett allt för högt självförtroende i förhållande till sin faktiska finansiella förmåga, vilket i praktiken kan leda till att individer utsätter sig för betydligt högre finansiella risker än de är medvetna om. I denna studie undersöker författarna relationen mellan den aktieintresserade svenskens uppskattade- och faktiska finansiella förmåga, samt hur den påverkar dennes spar- och riskbeteende gällande deltagande på aktiemarknaden, val av att delegera investeringsbeslut, diversifiering, handelsfrekvens samt spontanitet på aktiemarknaden. Syftet är att undersöka om den uppskattade finansiella förmågan systematiskt varierar med den individens faktiska förmåga samt personlighets karaktäristiska. Vidare syftar studien till att öka investerares medvetenhet om sitt egna beteende för att hjälpa denne att fatta mer genomtänkta investeringsbeslut. Med ett deduktivt angreppssätt och en positivistisk kunskapssyn har författarna genomfört en kvantitativ undersökning på data insamlad via en webbaserad enkätundersökning. Enkäten publicerades i två grupper på Facebook för aktieintresserade individer mellan datumen 11/3–2018 till 20/3–2018. Utifrån den insamlade datan kunde t-test samt regressionsanalyser konstatera att den aktieintresserade svenskens uppskattade finansiella förmåga varierade systematiskt med dennes faktiska finansiella förmåga. Individer med låg finansiell förmåga överskattar sin förmåga medan individer med hög finansiell förmåga underskattar sin förmåga. Testen fann även att överskattningen steg med intresse, ålder, om individen läst en ekonomikurs samt om individen var man. Finansiell förmåga påverkar även investerare att själva fatta investeringsbeslut istället för att delegera uppgiften till utomstående. Inga signifikanta resultat hittades för att nivån på finansiell förmåga eller graden av överskattning påverkade spar- eller riskbeteende. De signifikanta resultat som identifierats angående spar- och riskbeteende är att äldre är mer diversifierade; kvinnor är mer spontana på aktiemarknaden; kvinnor har en högre handelsfrekvens än män; de som läst på universitet är mindre spontana på aktiemarknaden; de som läst ekonomikurs är mer spontana på aktiemarknaden. Utifrån resultatet uppmanar författarna investerare att ifrågasätta sin förmåga och politiker till att se över skol- samt pensionssystemet. Genom att förse elever med finansiell kunskap kan deras övervärderade uppskattning av sin förmåga minska och genom att låta myndigheter ta ett större ansvar för pensionen minskar risken att individens framtida pension försämras på grund av felaktiga investeringsbeslut till följd av individens missuppfattade finansiella förmåga.

This study is based on teachers' experiences of how they work with speech anxiety pupils inthe classroom in the Swedish subject in 4th grade at verbal presentations and opinions. The purpose is to find out how a teacher understands and supports a speech fear pupil in oral submissions and opinions. The questions that the study will be based on are: What methods and working methods are used to prevent and promote pupils' talents? How does the teacher visualize and supports speech anxiety pupils in the classroom at oral presentations and opinions? In what way is the work of rhetoric benefiting speech anxiety pupils? The study consists of qualitative methods based on observations and interviews. Data has been collected through four observations and three interviews. The result has shown that in the classroom there are between three and five pupils who either suffer from speech anxiety or who are merely silent. Oral presentations are something that most pupils feel discomforted and therefore the teacher adjusts the teachings according to the pupil's needs and prerequisites. The teacher has varied teaching to enable all pupils to feel included, thus creating confidence and self-esteem through different working methods andgroup size. Furthermore, it was found that the teachers work with a good classroom climate for the student's learning and development. To get a functioning classroom and education, the class must work socially. The conclusion is that teachers already at the lower stage work deliberately and actively with oral requests for the pupils to become good talents in the long run. It is essential that a safe classroom environment is created, and that the teacher communicates with pupils who do not speak about their needs. In addition, it's important that speech anxiety and silent pupils get practice in speaking so they can strengthen their speech, become more visible and comfortable with their speech in front of other pupils

I följande studie genomfördes en kombinerad kvalitativ och kvantitativ undersökning om förskollärares självförtroende i musikundervisning. Tidigare forskning belyser musikundervisning i förskolan som något väldigt betydelsefullt för barn och deras utveckling men att omfattningen i praktiken visat sig beroende av respektive förskollärares självförtroende i ämnet. Studiens syfte är att undersöka och bidra med kunskap om förskollärares olikartade uppfattningar om faktorer som påverkar deras självförtroende gällande musikundervisning i förskolan. Studien verkställdes genom en enkät med 30 svarande förskollärare där kvantitativa fasta frågor och kvalitativa öppna frågor blandades. Analysen genomfördes med hjälp av kategorisering av förskollärarnas höga respektive låga självförtroende men även i relation till studiens teoretiska ramverk. Resultatet visar att intresset för musik påverkar självförtroendet antingen positivt eller negativt. Det är också avgörande vilken musikalisk erfarenhet förskolläraren besitter och hur väl utbildningen har givit rätt förutsättningar. Förskollärare i enkäten uttrycker att musikinslaget i förskollärarutbildningen med fördel borde utökas och anpassas efter studenternas kunskapsnivå och behov i kommande yrkesutövning. Om inte mer vidareutveckling av förskollärarutbildningen görs riskerar förskollärarnas musikaliska självförtroende att påverkas negativt och därmed även att musiken utesluts i högre grad i förskolan.

The COVID-19 pandemic has extensively impacted upon society and limited opportunities for social interaction due to government regulations. University students have been required to adapt to a transition from classroom to online based learning, with a subsequent loss of resources and study-specific venues for social interaction. In general, university students are identified as being at increased risk of experiencing mental health issues; social isolation and loneliness incurred as a result of the COVID-19 pandemic can further contribute to students’ vulnerability. The present study explores student attitudes concerning the transition to online studies using the theoretical foundation of Challenge and Threat states, and examines the utility of Written Emotional Disclosure to improve student coping. The study was undertaken with 45 students (23 women, 22 men; aged between 18-35 years) attending Umeå University. Data were collected during the completion of an online based expressive writing intervention. Participants were instructed to write about their experience of the transition to online studies, and reflect upon how they could develop strategies to cope with possible academic difficulties. Participants also reported levels of general anxiety, positive and negative affect, emotional and social loneliness, challenge, threat, worry, and confidence. Data analysis revealed that students’ reporting heightened levels of general anxiety as well as emotional loneliness were more likely to experience the transition as threatening and were more prone to excessive worry. No statistically significant intervention effects were found. Limitations of the present study are discussed and future research is proposed. / COVID-19-pandemin har påverkat samhället i stor utsträckning och de införda restriktionerna har begränsat möjligheterna till social interaktion. Universitetsstudenter har varit tvungna att ställa om till onlinestudier, med förlust av resurser och studiespecifika sociala sammanhang som följd. Universitetsstudenter är en riskgrupp när det kommer till mental ohälsa; social isolering och ensamhet till följd av COVID-19-pandemin kan ytterligare bidra till elevernas sårbarhet. Denna studie har undersökt studenters attityder gentemot övergången till onlinestudier utifrån teorin om Challenge- and Threat states och om Written Emotional Disclosure kan förbättra studenternas coping. Undersökningen genomfördes med 45 studenter (23 kvinnor, 22 män, i åldern 18-35 år) som studerade vid Umeå universitet. Data samlades in genom en onlinebaserad skrivövning. Deltagarna instruerades att skriva om sina erfarenheter av övergången till onlinestudier och reflektera över hur de kunde utveckla strategier för att hantera eventuella svårigheter. Deltagarna rapporterade också nivåer av positiva och negativa affekter, emotionell och social ensamhet, challenge, threat, oro och självförtroende. Analyser visade på att studenter med högre nivåer av ångest och emotionell ensamhet var mer benägna att uppleva övergången till onlinestudier som mer hotfull och oroade sig i högre utsträckning kring densamma. Inga statistiskt signifikanta interventionseffekter hittades. Denna studies begränsningar diskuteras och fokus för framtida forskningsområden föreslås

Studiens syfte är att studera hur grundskollärare beskriver sitt arbete med elevers valkompetens, särskilt när det gäller att uppmärksamma könsmönster och stärka elevers självförtroende för att kunna göra väl underbyggda val. För datainsamling användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och en tematisk analys för att analysera insamlad data. Resultatet visade att lärarna ansåg sig spela en viktig roll för elevers valkompetens. Detta genom att hjälpa eleverna ta in och bearbeta information kring utbildningar och yrken. Men även genom att i sin dagliga undervisning arbeta för att utmana de könsmönster som finns i samhället och stärka elevernas situationsspecifika självförtroende genom bland annat positiv feedback. Studiens resultat tyder på att lärarna, genom sitt arbete med att stärka elevernas valkompetens, bedriver vägledning i ett generellt perspektiv utan att alltid vara medvetna om det. / The purpose of this essay is to study how compulsory school teachers describe their work with students’ career management skills (CMS), especially when it comes to paying attention to gender patterns and strengthening students’ self-efficacy in order to make well-founded choices. A qualitative method with semistructured interviews was used to answer the purpose of this essay and a thematic analysis was used to analyze the gathered data. The results showed that the teachers viewed themselves to play an important role in their students’ career management skills. This by helping their students collect and process information about different educations and vocations. But also by challenging gender patterns in society in the daily interactions with their students, together with strengthening their students’ self-efficacy through positive feedback, among other things. The results of this study indicates that the teachers, through their efforts to strengthen the students’ career management skills, provide guidance in a general perspective without always being aware of it.

This study examines how dance education can affect a dance student’s self-efficacy and self-concept. The purpose is to shine light on the students perspective on their education. It is also to help educators to get an understanding of and interest in students perspective so that they are included in the work of adjusting the education to help develop dance students self-efficacy and self-concept. The study was done with a Merleau-Ponty phenomenological perspective through four semi structured interviews which were transcribed and analysed from Steinar Kvales methods. The results show four main factors that can affect dance students self-efficacy and self-concept and these are: The relationship to members of the group, Feedback, Comparing to others and The relationship to teachers. Since this study is limited to the perspective of four students, further research needs to be done to verify if these factors are important to the bigger population of dance students.