To be able to read is fundamental in our society to cope with both everyday life and education. Simultaneously, it is many times our ability to perform that determines our value. (Taube, 1998, pp. 80-81) How do difficulties in a child’s early education of learning how to read and write, affect their self-image? The aim of this study is to investigate how teachers and special educators perceive reading and writing difficulties and self-esteem as phenomena and how they affect each other. Questions answered are What do teachers perceive as reading and writing difficulties? What thoughts do teachers have about the relationship between self-esteem and reading and writing difficulties? How do teachers believe a student’s self-esteem can be built up when the student is experiencing reading and writing difficulties? This is a qualitative study based on five semi-structured interviews with teachers and special education teachers in different elementary schools. Through the phenomenological approach, to describe how people perceive the chosen phenomena, and the socio-cultural perspective, where learning is seen as a social phenomenon, the interviews were analysed on the basis of three trials, reading and writing difficulties, self-esteem and self-image, as well as the role of the teachers and their support. The study concludes that individual based education, a good classroom climate and encouragement are perceived as important aspects for students with reading and writing difficulties and / or low self-esteem. / Att kunna läsa är grundläggande i vårt samhälle för att klara av både vardag och studier. Samtidigt är det många gånger vår förmåga att prestera som avgör vårt värde. (Taube, 1998, s.80-81) Vad händer då med elevens självbild när läs- och skrivinlärningen kantas av misslyckanden? Syftet med studien är att undersöka hur lärare och specialpedagoger uppfattar läs- och skrivsvårigheter och självförtroende som fenomen och hur dem inverkar på varandra. Frågor som besvaras är Vad uppfattar lärare som läs- och skrivsvårigheter? Vilka tankar har lärare kring relationen mellan självförtroende och läs- och skrivsvårigheter? Hur anser lärare att elevens självförtroende kan stärkas när eleven stöter på läs- och skrivsvårigheter? Detta är en kvalitativ studie baserad på fem semistrukturerade intervjuer med lärare och specialpedagoger i grundskolans lägre stadium. Genom den fenomenografiska ansatsen, för att beskriva hur människor uppfattar valda fenomen, och det sociokulturella perspektivet, där lärande ses som en social företeelse, analyserades intervjuerna utifrån tre treman, läs- och skrivsvårigheter, självförtroende och självbild samt lärarrollen och stöttning. Studien pekar på att individanpassad undervisning, ett gott klassrumsklimat och uppmuntran uppfattas som viktiga aspekter för elever med läs- och skrivsvårigheter och/eller lågt självförtroende.

I den här litteraturstudien presenteras svenska elevers läsförståelseresultat i PISA från 2000 till 2012 samt vad forskningen anger som anledningar till att resultaten sett ut som de gjort. Resultaten visas upp i text och diagram, inte bara de allmänna genomsnittsresultaten, utan även resultatspridning hos flickor och pojkar, olika migrationsgrupper samt annan statistik som på ett tydligt sätt definierar Sveriges resultat. Ett flertal faktorer tas upp som på olika sätt påverkar läsförståelse hos elever, bland annat socioekonomisk status och kön. Några slutsatser dras av de fakta som presenteras.

Syftet med denna studie var att genom intervjuer bidra med ökad kunskap om hur lärare i praktiken identifierar och arbetar med elever i eller som ligger i riskzonen för att senare hamna i avkodningssvårigheter. De frågeställningar som denna studie utgår ifrån är: Vilka varningssignaler uppger lärare är kännetecknande för avkodningssvårigheter och hur identifierar lärare dessa varningssignaler? samt Hur uppger lärare att de i den dagliga läsundervisningen arbetar med elever i avkodningssvårigheter? För att kunna besvara dessa frågeställningar har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. Urvalet bestod av åtta lärares erfarenheter och beskrivningar av den begynnande läsundervisningen i årskurs ett med elever i avkodningssvårigheter. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer och utgick från en intervjuguide med fyra olika teman. För att analysera vår empiri använde vi oss av tematisk analys.Resultatet presenteras i olika teman under frågeställningarna. Det framkom att bristande förtrogenhet till bokstäverna och dess ljud, att inte ha knäckt den alfabetiska koden, svårigheter att ljuda ihop bokstäver samt stackatoläsning är varningssignaler på att en elev har avkodningssvårigheter. Det framkom vidare att det är av stor betydelse att lyssna på eleverna när de läser samt använda sig av bedömningsstöd för att kunna identifiera elever i avkodningssvårigheter. Att använda sig av en till en undervisning, individanpassning, varierade arbetssätt och repetition i den vardagliga läsundervisningen för elever i avkodningssvårigheter har enligt lärarna gett goda resultat. Då tid, personal och lokaler enligt lärarna är en bristvara blir det av stor vikt att vara flexibel som lärare och på bästa sätt utnyttja det man har tillgång till. Vidare är en elevs motivation och intresse för läsning av stor betydelse för elever i avkodningssvårigheter. Slutligen är det även av stor betydelse att man som klasslärare samarbetar med övrig personal på skolan både i den dagliga läsundervisningen men också i bedömningen för att ge elever i avkodningssvårigheter de bästa möjligheterna till att bli goda avkodare.

I dagens skola finns ett stort fokus på hög måluppfyllelse, bedömning och betyg. Enligt forskning är det av stor vikt att eleven själv har en inre motivation och känner tillit till sitt lärande. Detta går emot dagens mål- och betygshets och påverkar elevens motivation negativt. En stor andel av eleverna i studien indikerar lågt självförtroende, omotivation och känsla av inkompetens på matematiklektionerna. Vi vet att motivation har stor betydelse för lärande men hur skapas en sådan undervisning? Vi tror att motiverade elever med ett gott självförtroende når en högre måluppfyllelse, därför är syftet med studien att ta reda på hur undervisning kan bedrivas så att elevers matematiska självförtroende och motivation gynnas. Fokus är de elever som befaras utveckla matematiksvårigheter. Studien är kvalitativ och data har samlats in via elevenkäter, lärarintervjuer och observationer i årskurs 4 och 5 på två skolor i två kommuner. Det teoretiska ramverket i studien är Self Determination Theory (SDT) samt sociokulturell teori. Teorierna har använts vid utformande av datainsamlingsmetoderna och i analys. I resultatet ser vi exempel på elevers önskan att erbjudas undervisning som bygger på samarbete med en eller flera och få stöd från föräldrar och kamrater för att lära sig matematik. Det framkom även att lärare såg formativ återkoppling och att erbjuda uppgifter som kan lösas på olika nivåer som viktigt. Lärare har viss kunskap om hur stor betydelse motivation och självförtroende i matematik har, men de behöver bättre förutsättningar och mer kunskap. Vi hoppas att studien kan bidra till mer kunskap och därmed högre måluppfyllelse.

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka elevers motivation i matematikundervisningen i grundskolan utifrån ett genusperspektiv. Valda aspekter att utgå ifrån är dels huruvida elevers självbild samt självförtroende påverkar deras motivation. Dels hur omgivningens effekter, det vill säga hemmiljön, skolmiljön samt stereotypiska uppfattningar påverkar elevers motivation i matematik. Undersökningen har genomförts genom att samla in forskning, analysera den och sammanställa i ett resultat. Resultatet har sedan bearbetats i samband med litteratur inom ämnena motivation och genus.  Resultatet visar på skillnader mellan flickors och pojkars självbild samt självförtroende genom grundskolans matematikundervisning, dessa faktorer påverkar i sin tur elevers motivation. Vidare visar resultatet att stereotypiska uppfattningar från både hem- och skolmiljö påverkar elevers motivation.

Under senare år har könsdiversifierings påverkan på bolagsbeslut debatterats intensivt. Tidigare forskning har funnit bevis för att kvinnor och män besitter olika riskpreferenser, vilket kan antas återspeglas i näringslivet. Studien ämnar undersöka om det finns skillnader i värdeskapande mellan företag med olika andel kvinnliga styrelseledamöter. Värdeskapande definieras i denna studie som positiv avvikelseavkastning vid annonsering av företagsförvärv. Styrelsesammansättning har studerats utifrån både andel och antal kvinnor, med hänvisning till tidigare forskning som uppvisar stöd för att det krävs minst tre stycken kvinnor, critical mass, för att kunna påverka styrelsebeslut. Eventstudier samt multipla linjära regressionsanalyser genomförs baserat på ett urval av 319 observationer, från en treårsperiod mellan åren 2014–2016. Resultatet av denna undersökning påvisar att det bland svenska börsbolag inte råder ett signifikant samband mellan kvinnliga styrelseledamöter och avvikelseavkastning vid annonsering av företagsförvärv. De variabler som i störst grad genererar en positiv avvikelseavkastning är utländska företagsförvärv samt företag med högre skuldsättningsgrad.

The aim of the study is to investigate how a teacher and a special education teacher cooperate to prevent a pupil with reading difficulties from ending up in the vicious circle of the Matthew effect, and to find out how a pupil with reading difficulties experiences his or her reading situation. This case study is based on a phenomenological perspective whereby qualitative interviews illuminate a commonly occurring problem in today’s schools. Interviews were conducted with a teacher, a special education teacher, and a pupil in grade 1, in order to cover everyone’s perspective in this situation. The result of the study shows that the teacher and the special education teacher have a good knowledge of reading difficulties and together offer the pupil adequate support and positive expectations. As a result, the pupil does not perceive the reading as problematic but instead has a good self-image. Early interventions give results, and through the kind of work the teachers do, they have succeeded in protecting the pupil from the Matthew effect.

Dyslektiker har en fallenhet för att tänka visuellt istället för att tänka alfabetiskt. Genom att ha detta i åtanke kan en lärare använda sig av estetiska ämnen för att underlätta för en dyslektikers läs- och skrivinlärning. Musik hjälper elever med deras språkförståelse, fonologiska medvetenhet och läsinlärning. Bild hjälper elever med dyslexi att uttrycka sig, att se alfabetet som symboler eller bilder och att kunna rita eller måla sina inferenser. Drama hjälper dyslektiska elever med deras självförtroende, självkänsla och självbild samt förstärker motivationen och en dyslektisk elevs läsförståelse. Dessa tre estetiska ämnen ska inte ersätta de strategier och metoder som redan finns, utan de ska enbart komplettera där dessa metoder och strategier inte räcker till.

Självförtroende är ett viktigt begrepp som till stor del påverkar eleverna i matematik. Detta ligger till grund för bland annat motivation, arbetsglädje och resultat. Den här uppsatsen syftar till att ta reda på och fördjupa hur elever ser på det matematiska självförtroendet. För att ta reda på detta har jag utfört både en enkätundersökning som två fokusgruppsintervjuer i en femteklass. Studien har visat att eleverna är medvetna om att självförtroende har stor betydelse för deras inlärning och utveckling. Bland olika faktorer som påverkar det matematiska självförtroendet visade det sig svårt att fastställa vilken/vilka som är viktigast eftersom alla individer är olika och har olika förutsättningar. Vad studien ändå kan fastslå är att en positiv miljö med en kreativ och varierad undervisning som är stimulerande och utmanande är viktiga förutsättningar för att elevernas självförtroende ska stärkas. / Self-confidence is an important concept that largely affects the students in mathematics. This is the basis for among others motivation, job satisfaction and result. This paper aims to find out and immerse how students think about the mathematical confidence. To find out, I conducted both a survey as two focus group interviews in a fifth grade. This study has shown that students are aware that self-confidence in very important for their learning and development. Among different factors that affect the mathematical confidence it proved hard to determine which/what is most important because every individual is different and has different conditions. This study concludes that a positive environment in a creative and varied teaching that is stimulating and challenging are important conditions for students' self-confidence to improve.

No description available.