<p><strong><p>Kursen Matematik B är gemensam för alla program på gymnasieskolan idag.</p><p>Knappt 40% av eleverna på samhällsprogrammet fick IG på det nationella provet</p><p>läsåret 08/09. Jag försöker i min undersökning hitta svar på varför så många av</p><p>samhällseleverna misslyckas med kursen. Undersökning visar att dessa elever har</p><p>ett stort behov av att arbeta med verklighetsanknutna uppgifter. Den abstrakta</p><p>matematiken i Matematik B upplevs av många som svår och meningslös.</p><p>Under den kvalitativa delen av undersökningen har jag observerat elever när de</p><p>tillsammans har arbetat med att översätta en konkret situation i en kontext till ett</p><p>abstrakt matematiskt uttryck. Resultatet av undersökningen visade att elever som</p><p>arbetade tillsammans ökade både sitt engagemang och sin förmåga att lösa</p><p>uppgifter. Oberoende av om de hade ett avancerat matematiskt språk att</p><p>kommunicera med eller om de använde ett enkelt språk lyckades de med sin</p><p>uppgift i högre grad när deras samtal flöt ledigt under tiden de samarbetade.</p><p>Intervjuerna jag genomförde visade elevernas pragmatiska inställning till</p><p>matematikstudierna, de arbetar för att klara sina prov och få bra betyg, inte för att</p><p>utveckla sin kunskap eller sin logiska förmåga.</p><p>I diskussionen tar jag upp behovet av att göra matematiken mer angelägen för</p><p>samhällselever, både med avseende på kursens innehåll och vilka arbetsmetoder</p><p>som bör utvecklas.</p></strong></p>

<p>In this paper I have examined how aware teachers are of their influence on pupils development. The method I´ve used are interviews with three teachers and one pupil each about</p><p>Musicality - how do the teachers and pupils look at the concept musicality generally and personally?</p><p>Influence I- do the teachers believe that their thinking about musicality influence the pupils self-confidence and development?</p><p>Influence II- do the teachers think that other pedagogues have influenced them in their teaching and thinking?</p><p>My main results show that both the teachers and the pupils have similar apprehensions as their teachers, which points towards that influence can exist. The basis is however too limited to make any extensive generalizations.</p><p>The conclusion of the paper is that we have to be aware of how we influence our pupils. They carry this ”knowledge”, whether it is positive or negative, all their life.</p>

<p><p><p>Breastfeeding has several advantages for both mother and child. A woman’s attitude to breastfeeding is a good predictor for infant feeding method and her confidence in breastfeeding has an impact on her breastfeeding duration. <strong>Aim</strong>:The aim of the study was to assess the attitude to and confidence in breastfeeding among Vietnamese women in Ho Chi Minh City. The aim was also to investigate if the type of family, nuclear and extended, influences the Vietnamese women’s attitude to and confidence in breastfeeding. <strong>Method:</strong> A descriptive and comparative cross-section study with quantitative method was used. The Self-Care Theory and The Cultural Care Diversity and Universality Theory were used as theoretical framework of this study. A questionnaire which consisted of demographic information, attitude to and confidence in breastfeeding, was distributed to 110 voluntarily participating women in Ho Chi Minh City, Vietnam. <strong>Results</strong>: The results showed that the women had an attitude in favour of breastfeeding and rated their confidence between "sometimes confident" and "often confident". No significant differences of total score, between nuclear and extended family, in attitude to and confidence in breastfeeding were shown. <strong>Conclusion</strong>: The attitude to and confidence in breastfeeding among the women in Ho Chi Minh City were rather good but improvements can be made. When healthcare professionals counsel Vietnamese women, in Sweden and Vietnam, about breastfeeding, this result can be used as guidance, in order to give relevant and cultural congruent advice.</p></p></p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka svårigheter andraspråksinlärare kan stöta på i skolan. Materialet i studien består av litteratur, intervjuer och observationer av tre högstadieelever. Dessa observationer visas under resultatredovisning tillsammans med presentationer av de aktuella eleverna. I min analys går jag igenom observationerna och knyter an resultatet med annan forskning för att få fram hur situationen ser ut för observationspersonerna. Uppsatsen visar att eleverna upplever flera svårigheter i skolan, framförallt språksvårigheter samt läs- och förförståelseproblem. I min avslutning tar jag upp relevanta tankar som kommit fram under arbetet och öppnar för vidare forskning inom området.</p>

Kursen Matematik B är gemensam för alla program på gymnasieskolan idag. Knappt 40% av eleverna på samhällsprogrammet fick IG på det nationella provet läsåret 08/09. Jag försöker i min undersökning hitta svar på varför så många av samhällseleverna misslyckas med kursen. Undersökning visar att dessa elever har ett stort behov av att arbeta med verklighetsanknutna uppgifter. Den abstrakta matematiken i Matematik B upplevs av många som svår och meningslös. Under den kvalitativa delen av undersökningen har jag observerat elever när de tillsammans har arbetat med att översätta en konkret situation i en kontext till ett abstrakt matematiskt uttryck. Resultatet av undersökningen visade att elever som arbetade tillsammans ökade både sitt engagemang och sin förmåga att lösa uppgifter. Oberoende av om de hade ett avancerat matematiskt språk att kommunicera med eller om de använde ett enkelt språk lyckades de med sin uppgift i högre grad när deras samtal flöt ledigt under tiden de samarbetade. Intervjuerna jag genomförde visade elevernas pragmatiska inställning till matematikstudierna, de arbetar för att klara sina prov och få bra betyg, inte för att utveckla sin kunskap eller sin logiska förmåga. I diskussionen tar jag upp behovet av att göra matematiken mer angelägen för samhällselever, både med avseende på kursens innehåll och vilka arbetsmetoder som bör utvecklas.

Studiens övergripande syfte var att studera och jämföra hur två olika metoder för att förebygga konflikter införlivas i en svensk grundskola. För att finna svar på syftet har vi använt oss av följande frågeställningar: Hur arbetar lärarna på skolan i praktiken med metoderna Projekt Charlie och Gruppen som grogrund för att förebygga konflikter? Vilka likheter och skillnader finns i lärarnas arbete med de olika metoderna på skolan? Studien tar sin utgångspunkt i den kvalitativa forskningstraditionen. Med avseende på studiens syfte och frågeställningar har intervjuer gjorts för att finna svar på frågeställningarna. Fyra intervjuer gjordes med lärare på skolan, två lärare som arbetade med Projekt Charlie och två lärare som arbetar med Gruppen som grogrund. I både Projekt Charlie och Gruppen som grogrund arbetar lärarna på skolan med att införliva konfliktförebyggande arbetsmetoder. På båda gårdarna på skolan är samtliga lärare införstådda med att en informell samstämmighet finns för vilken metod som valts att arbeta med. Arbetet med att förebygga konflikter löper som en röd tråd i undervisningen under hela skolgången på båda gårdarna. Båda metoderna utgår från färdigkonstruerade metodböcker. Metodböckerna rymmer många övningar som bygger på att stärka elever och ge dem verktyg inför eventuella konflikter. Resultatet visar att lärarnas arbete med de två arbetsmetoderna har många likheter och få skillnader. Vår uppfattning är att Projekt Charlie och Gruppen som grogrund är två arbetsmetoder som är i stort sätt väldigt lika i arbetet med att förebygga konflikter. Båda arbetsmetoderna har många lärorika och relevanta övningar som stärker varje elevs självförtroende. Arbetsmetoderna ger ett stort smörgårdsbord med övningar som ger eleverna de rätta verktyg som behövs i det sociala samspelet och i en eventuell konfliktsituation. Eleverna formas för att lättare förstå hur en god kamrat, aktiv lyssnare och en god kommunikatör bör vara. Den stora skillnaden som vi ser är arbetet med identitetsbildningen. Vi ser också en skillnad i gruppstorlek. Projekt Charlie vänder sig till färre elever medan Gruppen som grogrund vänder sig till större grupper. / The main object of this thesis was to study in what way a Swedish school practice conflict resolution. At the school, two methods of this are practiced, one on each of the schools two separate blocks. The two methods are, “Project Charlie” and “Gruppen som grogrund” (a Swedish method that derives from “Tribes”). The scope of the thesis is also to compare how the two methods are implemented at the school. In order to achieve the object of the theses, a series of qualitative interviews were performed. Four teachers, two at each of the blocks, were interviewed. Both methods cover strategies of conflict handling. On each of the two blocks the teachers have an informal agreement of which method that will be practiced. The education of conflict resolution starts at the first grade and continue throughout the school until the students graduate. Both methods spring from written predefined instructions, which include a rich supply of workshops that aim at strengthen the students and giving them skills to handle conflicts. The result of our study shows that the way the two methods are practiced at the school have many similarities and few differences. The two methods were also found to be quite similar in many ways when it comes to conflict resolution. Both methods include ways to strengthen the individual’s self-confidence. The wide range of workshops supplies the students with many useful skills that can be used in social interaction and conflict handling. The children come to understand the concept of good friendship, active listening and constructive communication. The difference that we found between the two methods lies in their respectively approach to identity development. Also the number of students in each group differs between the two methods.

Denna uppsats undersöker om högstadieelevers utsatthet för mobbning är en konsekvens av att de avviker från de normativa kategoriska tillhörigheterna, vilka definieras av den kulturellt idealiserade formen av maskulinitet respektive femininitet inom skolkontexten. Som teoretisk utgångspunkt används Messerschmidts structured action theory, som går ut på att individens handlingar och beteenden påverkas av och reproducerar den rådande sociala strukturen. I denna uppsats förstås den sociala strukturen som den ojämlika maktfördelningen mellan elever i skolkontexten, utifrån kön, klass och etnisk bakgrund. I vårt västerländska samhälle är det den vita heterosexuella medelklassmannen som besitter den största makten, och kallas för hegemonisk maskulinitet. Flickor kan nå upp till en normativ femininet som definieras utifrån liknande statusmarkörer. Elever som avviker från normen svensk, man och minst medelklassbakgrund besitter därför minst makt i skolkontexten, och har därmed en större risk att utsättas för mobbning än elever som når upp till hegemonisk maskulinitet och normativ femininitet i skolkontexten.Frågeställningarna i denna uppsats är om elever med få eller inga statusmarkörer har ett lägre självförtroende eller en sämre kamratanknytning, som ökar deras sannolikhet att utsättas för mobbning samt om Dan Olweus uppdelning av ”direkt” (fysisk) och ”indirekt” (psykosocial) mobbning är könsspecifika, men också har störst risk att drabba elever med få eller inga statusmarkörer. Få studier har forskat om dessa ”genusspecifika” former av mobbning även skiljer sig utifrån elevers kategoriska tillhörigheter. Forskare inom mobbningsfältet är vidare överens om att ett högt självförtroende och en stark kamratanknytning bör fungerar som ett vaccin mot mobbning. Dock har de använt sig av tvärsnittsdata som inte kan skönja tidsordningen för dessa samband.För att besvara dessa frågor har statistisk sekundärdata analyserats från ett urval av högstadieelever i Sverige, vilket har insamlats av Alkoholkommittén och Mobilisering mot narkotika. Datan har en longitudinell karaktär, vilket innebär att det går att besvara den första frågeställningen om tidsordningen i sambandet mellan självförtroende/ kamratanknytning och utsatthet för mobbning. I statistikprogrammet SPSS 16.0 används en binär logistisk regression för att analysera sambanden.Resultaten av dessa analyser har visat att elever med få eller inga statusmarkörer och med ett lågt självförtroende eller en svag kamratanknytning inte ökar deras sannolikhet att utsättas för mobbning. Dessutom visar resultaten att kön, klass och etnisk bakgrund inte påverkar risken för att utsättas för direkt eller indirekt mobbning. Omvänt säger resultaten att utsattheten för direkt och indirekt mobbning är könsneutrala, samt att ett högt självförtroende och en stark kamratanknytning inte fungerar som ett vaccin mot mobbning.

En av skolans viktigaste uppgifter är att lära alla barn att läsa. Syftet med denna studieär att belysa och analysera pedagogers utsagor och resonemang om mötet med barn somhar identifierad språkstörning. Vi vill fånga vad som uppfattas vara av betydelse för attstimulera dessa elevers läsutveckling i årskurs 1-3. För att få svar på frågeställningarnahar vi använt oss av en kvalitativ metod med ostrukturerad intervju. I studien intervjuasfem pedagoger med erfarenhet av att arbeta med elever som har språkstörning.Resultatet visar att respondenternas uppfattning om vad som är av betydelse för attkunna stimulera dessa elevers läsutveckling är relationen till eleven, möta eleven pådess nivå, flexibilitet i organisationen, mängden erfarenhet, extern hjälp och samarbetemed föräldrar. Kartläggning hjälper dessutom pedagogerna att följa elevens individuellaläsutveckling och att organisera verksamheten därefter. Språkstörning påverkar elevensläsutveckling, på så sätt att varje nytt moment upplevs som svårt och svårigheternaföljer eleven under skoltiden. Elevens starka sidor och sinnen måste därför tas tillvara iundervisningen för att elever med språkstörning ska kunna tillgodogöra sig läsningbättre. Anpassad, strukturerad, lustfylld språkstimulans i varierande former och elevensegen motivation är av betydelse vid stimuleringen av språkstörda elevers läsutveckling.Grundläggande förutsättningar som pedagogerna framhåller i utsagorna är pedagogensbehov av information inför mötet med dessa elever, betydelsen av språklig medvetenhetoch föräldrars delaktighet. / One of the most important tasks of school is to teach all children to read. The aim of thisstudy is to elucidate and to analyze the statements and arguments, of the pedagogues,concerning meeting with children with identified language disorder. We want to spotwhat is said to be of significance in order to stimulate these students' readingdevelopment in the first to the third grade. In order to find answers, to the questions ofthe issues, we have used a qualitative method with unstructured interviews. In the studyfive pedagogues were interviewed, all of them with experience of working with studentswith language disorder. The result shows that the opinion of the respondents, aboutwhat is of significance in order to stimulate the reading development of these students isthe relationship to the student, to meet on the level of the student, organizationflexibility, amount experience, external help and parent collaboration. With support ofschedules the student’s individual reading development can be followed and the workaccordingly organized by the pedagogues. The difficulties influence their learningthrough the years and primary their reading development. Therefore, the strength of thestudent and the using of the five senses must be taken to heart in the education, in orderto better incorporate reading. Of great importance for reading development, of studentswith language disorder, is tailored, structured and joyful stimulus of the language, inways of variation and also the student’s motivation. Fundamental, as the pedagoguesstress in the statements, is the need of information before meeting with these students,the importance of linguistic awareness and the part taking of the parents.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka svårigheter andraspråksinlärare kan stöta på i skolan. Materialet i studien består av litteratur, intervjuer och observationer av tre högstadieelever. Dessa observationer visas under resultatredovisning tillsammans med presentationer av de aktuella eleverna. I min analys går jag igenom observationerna och knyter an resultatet med annan forskning för att få fram hur situationen ser ut för observationspersonerna. Uppsatsen visar att eleverna upplever flera svårigheter i skolan, framförallt språksvårigheter samt läs- och förförståelseproblem. I min avslutning tar jag upp relevanta tankar som kommit fram under arbetet och öppnar för vidare forskning inom området.

Syftet med detta arbete är att genom kvalitativa intervjuer få kunskap om hur lärare ser på och arbetar med elevernas självförtroende. Jag beskriver hur lärare ser på självförtroende och vilka faktorer som de anser påverka självförtroendet. Jag har även undersökt vilka pedagogiska strategier lärare använder för att stärka elevernas självförtroende. I arbetet har jag avgränsat mig genom att bara studera lärare som undervisar i år 7 till 9. Resultatet visar bland annat att informanterna tyckte att begreppet självförtroende är ett väldigt vitt begrepp och något som kan ha stor påverkan på individen. I intervjuerna framkom det även att de faktorer som lärarna anser påverkar självförtroendet är av olika kategorier så som; Trygghetskänslan hos individen, Individens måluppfyllelse, Relationer och bekräftelser från omgivningen, Ansvar och delaktighet samt Samhällets alla krav. Lärarna har även flera olika pedagogiska strategier för att stärka elevernas självförtroende. Några av dessa pedagogiska strategier är; Skapa trygghet, Ge bekräftelse, Tydliggöra elevens framsteg, Minska misslyckanden, Ge eleverna kunskaper, Umgås och skapa relationer samt att Jobba med värdegrundsfrågor.