SAMMANFATTNING -Vi höll på att skratta järnet när vi höll på med den fysiska aktiviteten på engelskan tidigare idag. Detta poängterades av Maria som var en av de åtta pedagogerna som vi intervjuade i syftet att undersöka deras uppfattningar kring effekter av integrering av fysisk aktivitet. Studien berör även vilka hinder samt möjligheter pedagogerna ser till denna integrering. Dessa intervjuer var uppbyggda likt kvalitativa halvstrukturerade intervjuer för att på bästa sätt besvara våra frågeställningar. Under arbetet med studien har vi utöver detta inspirerats av en fenomenografisk metodologi, då vårt mål var att kartlägga pedagogers förhållningssätt. De teorier vi tagit inspiration från var Deweys teori ”learning by doing” samt Hannafords teori kring att lärande sker med hela kroppen. En del av resultatet vi fick fram visar på att pedagogerna var positivt inställda till att integrera fysisk aktivitet. Däremot kunde de även se vissa komplikationer till att lyckas med detta. Ytterligare ett resultat vi kunnat utläsa var att pedagogerna ser att den fysiska aktiviteten ger positiva effekter på vissa delar av barnens skolgång. Vi tror att våra intervjuer ledde till att flertalet av informanterna fick tänka till på deras uppbyggnad av en teoretisk undervisning. Detta tror vi resulterade i självreflektioner kring integrering av fysisk aktivitet. Vår förhoppning med denna studie är att den typ av självreflektion även infinner sig hos uppsatsens läsare som arbetar inom skolans verksamhet.

Studiens utgångspunkt är mina egna frågeställningar kring reflektion i relation till lärande. Studien syftar till att undersöka hur elever inom en gymnasial frisör- och stylistutbildning beskriver reflektion som metod i utbildningen. Inom ramen för det här arbetet belyses fem elevers beskrivningar av reflektion i relation till lärande för yrkesprofessionen. Mina huvudsakliga forskningsfrågor är: Kan ökad reflektion leda till ett mer utvecklat lärande? Vad krävs av läraren för elevers ökade reflektioner? Det finns uppfattningar om att vissa utbildningar är teoretiska och andra är praktiska. Istället menar Schön att det för mer förståelse och utvecklat lärande krävs reflektion för att binda samman dikotomierna som inte är motsatser utan beroende av varandra. Studiens teoretiska utgångspunkt är framförallt hämtad från John Deweys teorier kring kunskapsutveckling genom reflektion. Studien är empirisk samt kvalitativ och uppbyggd genom fallbeskrivningar med utvecklingsarbete. Individuella intervjuer och observationer av fem olika elever har använts för att samla in mitt datamaterial. I resultatet beskriver eleverna att reflektion bland annat kan användas för ökad delaktighet och ökat självförtroende samt att reflektion ger möjlighet till förståelse för handlingen i förhållande till resultatet. Metoder för elevers ökade reflektion beskrivs genom att läraren visar, ger tips och ställer frågor vilket leder till diskussion, samt möjlighet för elever att reflektera över sina val och sitt arbete. I användandet av reflektion inom utbildningen är det väsentligt att vara medveten om betydelsen av att reflektera kring de faktorer som leder fram till resultatet och inte bara resultatet i sig, vilket bland andra även Dewey argumenterar för. Även lärarens medvetenhet om dennes förhållningssätt och frågeställningar för att uppmuntra elevers reflektion, delaktighet och självförtroende är betydande. / The study's starting point is my own questions about reflection in relation to learning. The study aims to investigate how students in an upper secondary hairdresser and hairstylist education describe reflection as a method of education. In the framework of this study, five pupils' descriptions of reflection in relation to learning for the profession are highlighted. My main research questions are: Can increased reflection lead to a more developed learning? What is required by the teacher for students increased reflections? There are perceptions that some educations are theoretical and others are practical. Instead, Schön says that more understanding and developed learning requires reflection to link these dichotomies that are not opposites but mutually dependent. The study's theoretical basis is mainly taken from John Dewey's theories of knowledge through reflection. The study is empirical and qualitative and built up through case studies and development project. Individual interviews and observations of five different students were used to collect my data. In the result students describe that reflection can be used for, among other things, increased participation and self-confidence, and that reflection allows understanding of the action in relation to the result. Methods for increasing students' reflections describes as when the teacher is showing, giving advice and asking questions, leading to discussion and an opportunity for students to reflect on their choices and their work. When using reflection in education, it is essential to be aware of the importance of reflecting over the factors that leads to the result, and not just the result itself, which among others also Dewey argues. Even the teacher’s awareness of the attitudes and questions to encourage students' reflection, participation and self-confidence is significant.

<p>En av skolans viktigaste uppgifter är att lära alla barn att läsa. Syftet med denna studieär att belysa och analysera pedagogers utsagor och resonemang om mötet med barn somhar identifierad språkstörning. Vi vill fånga vad som uppfattas vara av betydelse för attstimulera dessa elevers läsutveckling i årskurs 1-3. För att få svar på frågeställningarnahar vi använt oss av en kvalitativ metod med ostrukturerad intervju. I studien intervjuasfem pedagoger med erfarenhet av att arbeta med elever som har språkstörning.Resultatet visar att respondenternas uppfattning om vad som är av betydelse för attkunna stimulera dessa elevers läsutveckling är relationen till eleven, möta eleven pådess nivå, flexibilitet i organisationen, mängden erfarenhet, extern hjälp och samarbetemed föräldrar. Kartläggning hjälper dessutom pedagogerna att följa elevens individuellaläsutveckling och att organisera verksamheten därefter. Språkstörning påverkar elevensläsutveckling, på så sätt att varje nytt moment upplevs som svårt och svårigheternaföljer eleven under skoltiden. Elevens starka sidor och sinnen måste därför tas tillvara iundervisningen för att elever med språkstörning ska kunna tillgodogöra sig läsningbättre. Anpassad, strukturerad, lustfylld språkstimulans i varierande former och elevensegen motivation är av betydelse vid stimuleringen av språkstörda elevers läsutveckling.Grundläggande förutsättningar som pedagogerna framhåller i utsagorna är pedagogensbehov av information inför mötet med dessa elever, betydelsen av språklig medvetenhetoch föräldrars delaktighet.</p> / <p>One of the most important tasks of school is to teach all children to read. The aim of thisstudy is to elucidate and to analyze the statements and arguments, of the pedagogues,concerning meeting with children with identified language disorder. We want to spotwhat is said to be of significance in order to stimulate these students' readingdevelopment in the first to the third grade. In order to find answers, to the questions ofthe issues, we have used a qualitative method with unstructured interviews. In the studyfive pedagogues were interviewed, all of them with experience of working with studentswith language disorder. The result shows that the opinion of the respondents, aboutwhat is of significance in order to stimulate the reading development of these students isthe relationship to the student, to meet on the level of the student, organizationflexibility, amount experience, external help and parent collaboration. With support ofschedules the student’s individual reading development can be followed and the workaccordingly organized by the pedagogues. The difficulties influence their learningthrough the years and primary their reading development. Therefore, the strength of thestudent and the using of the five senses must be taken to heart in the education, in orderto better incorporate reading. Of great importance for reading development, of studentswith language disorder, is tailored, structured and joyful stimulus of the language, inways of variation and also the student’s motivation. Fundamental, as the pedagoguesstress in the statements, is the need of information before meeting with these students,the importance of linguistic awareness and the part taking of the parents.</p>

<p>För mig är veckotidningen en avkoppling, en flykt från vardagen. Här kan jag läsa om sådantsom inte är djupt eller kräver alltför mycket eftertanke. Min föreställning om veckotidningarär dock lite mer komplex än så. Trots att de ger mig diverse skönhetstips och råd samt ger migen stunds avkoppling så anser jag att många veckotidningar kan ge unga tjejer sämresjälvförtroende. Fokus på det ytliga kan ibland bli alltför stort och innehållet talar ofta emotderas försök till att ge tjejer bättre självförtroende.</p><p>Miriam Nordfors skriver i juli 2006 en artikel i Expressen vid namn "Utseendehets". Hon nämner i artikeln att veckotidningar som Cosmopolitan och Veckorevyn lägger alltför stor vikt vid kvinnors kroppar, medan de samtidigt vill få det att verka som att "det är för att ge tjejer bättre självförtroende". Hon skriver också att tidningarna oftast utgår ifrån att kvinnor är missnöjda med sina kroppar, och bygger tidningen därefter. De kvinnor som faktiskt är nöjda riskerar att efter ett tag ändå börja ifrågasätta sin kropp, de blir påverkade och mer kritiska mot sig själva.</p><p>Jag har i min studie valt veckotidningar som forskningsproblem eftersom jag anser att det är ett vanligt medium där skönhet och hälsa presenteras för våra kvinnor. Veckotidningen har också en makt som inte många andra har, de når ut till en stor publik och kan ge känslan av att ”deras ord är lag” för kvinnor som är mer eller mindre påverkbara gällande deras utseenden.</p>

Syftet med arbetet är att utforska vad självförtroende påverkas av i samband med musikutövande och lärande i musik. Metoden som används är kvalitativa halvstrukturerade intervjuer och den teoretiska utgångspunkten är livsvärldsfenomenologi. I bakgrundskapitlet beskrivs ett antal teorier och tidigare forskning som är till hjälp för att förstå vad som formar och påverkar självförtroende. I resultatet framkommer två huvudkategorier: ”Mänskliga möten” och ”Vägen framåt”. Under första rubriken redovisas hur bekräftelse från andra, jämförelser med andra och läraren påverkar självförtroendet. Under nästa rubrik redovisas hur vikten av utveckling, lagom progression på uppgifter samt vidden av insikt på okunskap påverkar självförtroendet. I sista kapitlet diskuteras resultatet i relation till tidigare teorier och forskning. / The aim of this study is to examine what self-confidence is affected by in connection with music performing and learning in music. The method used is qualitative semi-structured interviews and the theoretical perspective is life-world phenomenology. The background chapter describes research and a number of theories that support the understanding of what shapes and influences individuals’ self-confidence in music performance. The results reveal two main categories: ”Human encounters” and ”The road ahead”. The first headline include descriptions of how confirmation from others, comparisons with others and teachers affect self-confidence. The next headline shows how the importance of development, moderate progression of tasks and wideness of insight in ignorance affects self-confidence. In the discussion the result is discussed in relation to previously theories and research.

The purpose of this essay is to examine how teachers teach English and if they feel that their knowledge of English is enough to be teaching English. I will examine this through observations of four English teachers and then I will let them answer a questionnaire. During the observations I will look at the amount of English the teacher speaks, which methodology the teacher uses and the content of the lesson. The methodology that the teachers used during my observations was, total physical response, scaffolding, zone of proximal development, pronunciation, phrases and behaviorism. What I could see during to my observations was that in the classes where the teacher spoke more English than Swedish the pupils did so too. I could also see that the teachers used different methods during their lessons because they wanted to benefit all pupils, since the pupils prefer to learn in different ways. The content of the lessons was a subject that the pupils can easily relate to and has an interest in. From the questionnaires I could see that all teachers considered themselves to be at the same level in their knowledge of English according to which level they marked in the CEFR-scale. Three of the teachers said that their English knowledge didn’t affect their English lessons or their choice of methods. One of the teachers said that her English knowledge did affect her English lessons and her choice of methods since her pronunciation isn’t that good.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare kan motivera elever i årskurs 4-6 till att bli muntligt aktiva i engelskundervisningen. Forskningsfrågorna fokuserar därför på vilka faktorer som påverkar elevers vilja att kommunicera likväl som vilka undervisningsmetoder som kan öka den muntliga aktiviteten i klassrummet. Dessa frågor har besvarats genom en systematisk litteraturstudie där sökning efter relevant vetenskaplig litteratur har genomförts i olika databaser.Därefter har ett urval av litteraturen genomförts vilket har lett till denna studies resultat. Resultatet visar på flera faktorer som påverkar elevers vilja att kommunicera. De främsta påverkande faktorerna har visat sig vara självförtroendet och motivationen. Vad det är som gör att elever väljer att kommunicera beror på hur dessa faktorer påverkar eleven. Elever kan i högre grad välja att kommunicera i samband med ett högt självförtroende och en motivation till att delta i muntliga aktiviteter. Resultatet visar även på flera metoder som lärare kan tillgå för att öka den muntliga aktiviteten i klassrummet. En gemensam nämnare för dessa metoder är att aktiviteter bör upplevas som meningsfulla likväl som bidra till elever som är säkra i sin muntliga kommunikation. Aktiviteter som uppfyller dessa kriterier kan därmed bidra till muntligt aktiva elever.

The aim of this study is to describe successful strategies to include children in free play activities at the preschool. The methods that pedagogues use to act and work with excluded children will be examined. To get answers to my questions I have conducted interviews with five pedagogues in four preschools. During interviews they mention two different approaches to encourage free play activity. One way was to participate and play along with the children. The other approach was to let the children play by themselves and only interact when there are disagreements between the children. During analysis of the assembled data I have used the sociocultural perspective developed by Vygotskij. In the study the pedagogues describe different ways to reduce the risk that children will be excluded. The study also includes suggestions and thoughts about why some children are excluded in free play and how they can be encouraged to participate in the activity. The pedagogues that were interviewed seemed to be very aware of the problem. I observed that they have high ambitions to include all children in free play activities. I raise the question about how they manage to fulfill the goal of including children when there are time constraints and many children with different needs in large groups. At the same time there are many other requirements that the pedagogues have to fulfill.

Studiens syfte är att beskriva och analysera lärarstudenters uppfattningar om ledarskapet under utbildningstiden, samt att undersöka om det för dessa studenter finns några särskilda förutsättningar, som underlättar för utvecklandet av ett väl fungerande ledarskap, och vilka i så fall dessa är. Den metod som används i studien är dokumentanalys av lärarstudenters texter i form av reflektionsblad över sin praktik under fyra praktikperioder, dvs alla praktikperioderna studenterna har i det allmänna utbildningsområdet i sin lärarutbildning. Resultatet visar att nästan alla studenterna uppfattar ledarskapet som oerhört komplext i lärarrollen. I huvudsak beskriver lärarstudenter ledarskapet ur ett relationellt perspektiv och som  komplext. Detta kan upplevas komplicerat, när man skall hantera sitt ledarskap, eftersom detta också uppfattas situationsbundet. Två särskilda förutsättningar, har kunnat identifieras för ett väl fungerande ledarskap. Det handlar om förutsättningarna makt, i termer av legitimitet och auktoritet, och identitet, i termer av självkänsla och självförtroende. Sökord: Pedagogiskt ledarskap, classroom management, makt, legitimitet, auktoritet, identitet, självkänsla, självförtroende, auktoritärt ledarskap, demokratiskt ledarskap

Studenternas kan eftersom de tror att de kan. - En studie om sambandet mellan 50 barns självförtroende och resultat i läsning. Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan 50 barns självförtroende och prestationer i läsning med fokus på följande frågor: • Finns det något samband mellan de 50 elevernas självförtroende och deras prestationer i LUS? • Vilka slutsatser kan dras av jämförelsen mellan flickors och pojkars resultat i LUS och deras självförtroende? Undersökningen är baserad på 50 barns svar på enkäter om självförtroende och deras läs- och utvecklingsscheman. Den teoretiska ram bygger på de centrala föreställningar om självförtroende, prestationer och läsning, särskilt Taube (2007), McClelland, Abrahamsson &amp; Andersen (2005), Liberg (2006) och Bråten (2008).   Undersökningen visar bland annat att det finns ett samband mellan elevens självkänsla och deras prestanda i LUS. Korrelationen är högre för pojkar än för flickor i denna undersökning. / The aim of this study is to investigate the correlation between 50 children’s self-confidence and achievements in reading with a focus on following questions:  Is there any connection between the 50 students' self-esteem and their performance in LUS? What conclusions can be drawn from the comparison between girls' and boys' results in LUS and their confidence? The investigation is based on the answers on surveys of 50 children and their reading and development schedules (in Swedish they are called läsutvecklingsscheman). The theoretical frame is founded on the central notions about self-confidence, achievements and reading, particularly Taube (2007), McClelland (Abrahamsson &amp; Andersen 2005), Liberg (2006) and Bråten (2008). The investigation shows, among other things, that there is a correlation between the student’s self-esteem and their performance in the LUS. The correlation is higher for boys than for girls in this investigation.