Abstrakt  Med denna studie vill jag undersöka orsaker som ligger bakom matematikängslan och åtgärder för att minska ängslan, enligt lärare och ur elevers perspektiv samt koppla det mot tidigare forskningar och teori. Studien kopplades till socialkognitiv teori som förklarar hur våra relationer i samhället och våra negativa upplevelser påverkar våra känslor. Undersökningen genomfördes i tre olika grundskolor i Halland, där jag gjorde intervjuer med tre matematiklärare och sex elever. I denna studie samlades data in genom semistrukturerade intervjuer. Genom intervjuer med lärarna och eleverna ges en fördjupad bild av upplevd matematikängslan. Min förhoppning är att bidra med kunskap om hur läraren ska kunna behandla orsaker bakom matematikängslan och även hur lärarna ska kunna minska ängslan.  Grunden för studien kommer att vara genom en jämförelse av de olika lärarnas och elevers svar och därefter ska jag analysera och sammanfatta dessa resultat. Resultatet av intervjuerna visade att eleverna som har svårigheter när de arbetar med matematik har någon sorts ängsla bakom det. Det finns situationer som elever upplever eller kommer att uppleva som orsakar problemen, vilket innebär att eleverna kommer få svårt med matematikuppgifter. Resultat som jag har fått fram visar att ett klassrumsklimat är viktigt för elever som har matematikängslan. Det är viktigt att lärarna skapar goda relationer med eleverna och försöker att anpassa lärande efter elevernas tidigare kunskaper och behov. Elever som har matematikängslan måste stärka sin tillit till deras egna förmågor och ha motivation för att uttrycka sina tankar under matematiklektioner. Sammanfattningsvis kan man säga att elever med matematikängslan måste känna glädje när de arbetar med matematik. Detta gör lärarna genom att förbereda uppgifter som passar elevernas olika nivåer. På så sätt kommer eleverna med tid komma över sin ängslan samt förstärka sitt självförtroende.

Att vara manusförfattare innebär för många att skriva en text som ingen ser ochsom ibland inte överensstämmer med den slutprodukt som baserats på manuset.Denna uppsats exemplifierar genom en rad intervjuer hur svenska manusförfattareser på sin egen yrkesroll och hur detta i sin tur kan påverka självkänslan inomyrkeskåren. Detta knyts även samman med sekretessen som omgermanusförfattaryrket och utforskar hur dessa manusförfattare upplever att depåverkas i sitt yrke av att inte kunna visa sina texter offentligt. Syftet med detta äratt belysa ett samband som kan finnas mellan dessa faktorer samt att uppmuntratill en fortsatt diskussion i ämnet, såväl inom yrkeskåren som bland filmarbetare istort.

Vi är två förskollärarstudenter som genomfört en studie som handlar om barns gemenskap i förskolan, hur utanförskap, integration, delaktighet och inflytande i en förskolemiljön fungerar och ser ut .I denna studie går vi igenom tidigare forskning som är relevant för ämnet, metoder för hur vi genomfört studien samt resultat och analys där vi går igenom vad studien / arbetet innehållit. Här relaterar vi även till relevant litteratur och forskning. Slutligen har vi skrivit en slutsats där vi diskuterar det vi hittat från svaren på de frågor som vi tagit upp i undersökningen som vi tillsammans utjämnade med hjälp av olika nyckelord och slutsatser för vad vi personligen trott att vi har lärt oss av hela upplevelsen som kommer till nytta och användning inför våra framtida arbetsår som förskollärare. / We are two pre-schoolteacher student who completed a study which deals with childrens community in preschool, how exclusion, inclusion, participation and influence works in the preschool environment and how this functions and looks like.In this study, we review previous research that is relevant to the topic, methods of how we conducted the study, results and analysis in which we have gone through what is brought up to the study / work where we also relate this to relevant literature and research. Finally, we have written a conclusion where we discuss what we found out from the answers to the questions we raised in the survey and together tied things up by using different keywords and conclusions for what we personally thought we have learned from the whole experience thats useful for our future working years as pre-schoolteachers.

Abstrakt Hugoson, Anna & Hugoson, Malin (2017). När och hur elever i läs- och skrivsvårigheter stöttas. When and how Students in Reading and Writing Difficulties are supported. Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola 90hp. Förväntat kunskapsbidrag: Vår studie bidrar med kunskap om hur lärare och speciallärare ser på när och hur elever i läs- och skrivsvårigheter bör få stöd. Syfte: Syftet med undersökningen är att belysa hur lärare och speciallärare ser på stödinsatser. Vi vill bidra med kunskap kring lärares och speciallärares syn på när och hur elever i läs- och skrivsvårigheter bör få extra anpassningar och/eller särskilt stöd. Vi vill undersöka om lärare och speciallärare uttrycker en samsyn kring frågor om extra anpassningar och särskilt stöd. Vår uppfattning är att en samsyn kring dessa frågor kan öka möjligheterna för elever att få adekvat hjälp i sin läs- och skrivutveckling. Frågeställningar: I vilken utsträckning är speciallärarna och lärarna i studien överens om när extra anpassningar och/eller särskilt stöd bör sättas in vid läs- och skrivsvårigheter? Vilka insatser görs för de elever som bedöms vara i behov av extra anpassningar och/eller särskilt stöd vid läs- och skrivsvårigheter? Hur ser beslutsprocessen ut när det avgörs om en elev ska få extra anpassningar och/eller särskilt stöd? Teori: Vi har använt oss av sociokulturellt perspektiv. Inom det sociokulturella perspektivet ses inlärning som en process som sker i samspel med andra. Metod: Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer för att samla in material. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med fem speciallärare och sex klasslärare som arbetar i de lägre årskurserna. 6 Resultat: Frågan om stödinsatser engagerar och pedagogerna anser att det är en viktig del av skolans arbete. Alla pedagoger i studien är överens om att stödinsatser bör sättas in så tidigt som möjligt. I stort råder det även en samsyn om hur stödinsatser ska sättas in. Det har visat sig att elevernas självförtroende och motivation har betydelse för läs- och skrivutvecklingen enligt pedagogerna och att det även påverkar på vilket sätt stödinsatser sätts in. När det gäller vilka stödinsatser som används finns det en variation. Lärarna och speciallärarna svarar att stödinsatserna beror på aktuella problem och att olika individer behöver olika stödinsatser. När det gäller hur säkra pedagogerna känner sig i arbetet med stödinsatser varierar det. I stort känner sig speciallärarna säkrare medan några av klasslärarna förlitar sig på speciallärarna. Angående beslutsprocessen för hur och när stödinsatser ska sättas in ser det lite olika ut på de olika skolorna som informanterna arbetar på. På några skolor saknas det rutiner för hur beslutsprocessen ser ut. Alla pedagoger tar dock upp att rektorn bär det yttersta ansvaret. Implikationer: Som speciallärare vill vi arbeta förebyggande för att minska antalet elever som hamnar i läs- och skrivsvårigheter. Vi vill att vårt arbete ska vara ett naturligt inslag i skolan och att det ska kännas självklart för både elever och kollegor att samarbeta med oss. Att vi som speciallärare är med och stöttar inne i klassrummen och handleder kollegor ska vara självklart i vårt dagliga arbete. Vi vill arbeta för att det ska finnas ett gott samarbete mellan alla yrkeskategorier som eleverna träffar på i skolan. Vi vill att det ska finnas tid för kollegiala diskussioner för vi är övertygade om att genom samarbete ökar möjligheterna att alla arbetar åt samma håll och därmed ökar möjligheterna för eleverna att få adekvat hjälp. I de kollegiala diskussionerna vill vi lyfta sambandet mellan självförtroende och inlärning. I vår yrkesroll vill vi arbeta för att de tester som används i skolan är väl genomtänkta så att de resultaten som framkommer är meningsfulla. Som speciallärare vill vi arbeta för att få in dynamisk bedömning på skolorna för att öka möjligheterna till att hitta elever i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter. I samband med analys av genomförd kartläggning vill vi samarbeta med våra kollegor för att gemensamt hitta de adekvata stödinsatser som är aktuella. Nyckelord: kartläggning, läs- och skrivutveckling, stödinsatser, tidigt stöd, självförtroende

I detta arbete kommer vi att undersöka vad som påverkar elevernas motivation i matematik. Detta är för att vi under våra verksamhetsförlagda utbildningsperioder har märkt att det är många elever som uttryckte sig starkt om att de tycker att matematik är ett tråkigt ämne och de förstår inte riktigt varför de måste läsa det. Vi har tidigare skrivit en kunskapsöversikt med samma tema och det som väckte vårt intresse var en tidningsartikel från Nordvästra Skånes tidning, en del av Helsingborgs Dagblad, skriven av Ewenfeldt (2015) som handlade om att elevers motstånd i matematik smittar. Detta gav oss då idén att vidare undersöka vilka faktorer som kan påverka elevernas motivation.Som tidigare nämnt har vi tidigare gjort en kunskapsöversikt där vi fördjupade oss i litteratur, vetenskapliga artiklar och rapporter från skolverket som vi nu valt att använda delar av till den tidigare forskningen. Då undersöktes vad som påverkar elevers motivation och hur den påverkar lusten i ämnet om de tycker att det är “roligt” eller “tråkigt”. Detta ledde till att vi hittade både inre och yttre faktorer som anses påverka eleverna. De faktorerna där det finns en del information kring är läraren, föräldrarna och elevernas självförtroende. Det är läraren som enligt forskningen påverkar mest och har största ansvaret för undervisningen, klassrumsklimatet men också för att hålla kontakten med föräldrarna för att meddela hur eleverna arbetar och deras resultat i skolan.Så med detta examensarbete vill vi titta närmare på om forskningen stämmer överens med det lärare och elever själva upplever kring motivation i matematik. / In this work, we will examine what affects students' motivation in mathematics. This is because we are in our clinical training periods have noticed that there are many students who expressed strongly that they think that mathematics is a boring topic, and they do not really understand why they have to read it. We have previously written a systematic review with the same theme and that aroused our interest was a newspaper article from Northwest Skåne newspaper, part of the Helsingborgs Dagblad, written by Ewenfeldt (2015), which focused on students' resistance in mathematics is contagious. This gave us when the idea to further investigate the factors that can influence student motivation.As previously mentioned, we have done a systematic review where we deepened ourselves in literature, scientific articles and reports from school work that we have chosen to use elements of the earlier research. When examined what influences students' motivation and how it affects the desire of the subject if they think it is "fun" or "boring". This meant that we found both the internal and external factors that are considered to affect the students. The factors where there is some information about the teacher, the parents and the students' self-confidence. The teacher according to the research affects the most and have the greatest responsibility for teaching, classroom climate, but also to keep in touch with parents to advise how students work and their performance in school.So with this thesis, we want to look more closely at whether the research is consistent with the teachers and students themselves feel about the motivation in mathematics.

Boxing has been practiced for thousands of years, yet there is still limited research on how boxing affectsmental health. The primary focus has been physical aspects such as either injuries or health benefits.Previous studies do however indicate that boxing could be beneficial for mental health as well, but dueto the lack of existing evidence further research is necessary. To create a better understanding of thesubject the aim of this study was to identify boxers’ experiences of how boxing affected their mentalhealth, with a primary focus on well-being and self-image. Furthermore, the aim was also to find outwhether the boxers considered the impact from boxing any different compared to other physical activity.Data were collected through seven semi-structured interviews with boxers that had at least three years’experience. The results showed that boxing could provide with higher self-esteem, self-confidence, andwell-being, and it was also shown that coaches and training partners had a certain impact. Though someof the participants gave the expression of sometimes being nervous or anxious before sparring, therewere indications that the sparring elements contributed to a stronger connection among the boxers dueto the vulnerability they share by stepping into a boxing ring. The biggest perceived difference betweenboxing and other sports seemed to be that several of the participants experienced boxing as moremeaningful in a sense that boxing contributed to self-development and not just overall well-being.

Studier om sambandet mellan journalisters självkänsla och deras arbetsprestation är ett outforskat område. Tidigare forskning har fokuserat mer kring andra variabler som begreppet självförtroende istället för självkänsla, eller andra yrken än journalistyrket. Denna studie fokuserar på självkänslan hos journalister och dess inverkan på deras arbetsprestation i dagens medielandskap. Studiens datainsamling skedde genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Åtta verksamma journalister varav fem var kvinnor och tre var män mellan åldrarna 29-58 deltog i studien. Studiens empiri analyserades med hjälp av en tematisk analys i fem steg. Under analysen identifierades tre teman: 1) Självuppfattning, 2) Relationer och 3) Makt och utsatthet. Studiens resultat visar att självkänsla har en viktig roll för verksamma journalister och deras arbetsprestation. Journalister har en unik och viktig roll i ett samhälle som vill upprätthålla demokratiska värderingar som yttrandefrihet. Sambandet mellan journalisters självkänsla och arbetsprestation blir intressant att utforska då journalistik kan påverka människors bild av omvärlden. Självkänslan hos enskilda journalister kan vara en avgörande faktor för kvaliteten på journalistiken.

Boxing has been practiced for thousands of years, yet there is still limited research on how boxing affectsmental health. The primary focus has been physical aspects such as either injuries or health benefits.Previous studies do however indicate that boxing could be beneficial for mental health as well, but dueto the lack of existing evidence further research is necessary. To create a better understanding of thesubject the aim of this study was to identify boxers’ experiences of how boxing affected their mentalhealth, with a primary focus on well-being and self-image. Furthermore, the aim was also to find outwhether the boxers considered the impact from boxing any different compared to other physical activity.Data were collected through seven semi-structured interviews with boxers that had at least three years’experience. The results showed that boxing could provide with higher self-esteem, self-confidence, andwell-being, and it was also shown that coaches and training partners had a certain impact. Though someof the participants gave the expression of sometimes being nervous or anxious before sparring, therewere indications that the sparring elements contributed to a stronger connection among the boxers dueto the vulnerability they share by stepping into a boxing ring. The biggest perceived difference betweenboxing and other sports seemed to be that several of the participants experienced boxing as moremeaningful in a sense that boxing contributed to self-development and not just overall well-being

Barn lever i ett informationssamhälle där de redan i tidig ålder behöver ta ställning till vad de möter i olika medier, något som kan vara nog så svårt även för vuxna. I detta arbete avhandlas barns utveckling av kritiskt tänkande. Ämnets aktuella karaktär gjorde det intressant att inventera hur förskollärare resonerar om att stötta förskolebarns utveckling av kritiskt tänkande. Förskollärarnas resonemang samlades in genom intervjuer, och analyserades därefter genom en konventionell innehållsanalys med det sociokulturella perspektivet som teoretiskt ramverk. När förskollärarnas resonemang kategoriserats, framträdde ett resultat som visade hur förskolan som social arena skapar många möten som kan utmana barns kritiska tänkande och därmed gynna utvecklingen av källkritik, men att det inte är självklart hur utvecklingen ska stöttas. De intervjuade förskollärarna hade en god uppfattning om hur de stöttar barnens kritiska tänkande genom att främja deras självförtroende och självkänsla, men osäkerheten var större angående riktad undervisning i kritiskt tänkande. De pedagogiska implikationerna visar att kritiskt tänkande i förskolan behöver synliggöras ytterligare och fortsatt forskning kan med fördel undersöka praktiska exempel på riktad undervisning.

Syftet med studien är att skapa kunskap om hur lärare uppmärksammar matematikängslan och lågt matematiskt självförtroende hos sina elever och anpassar sitt pedagogiska ledarskap utifrån det. Matematikundervisningen kan komma att spela en stor roll i en individs liv och påverka allt från mående under skoltiden till framtida yrkesval. Matematiken är ett ämne som väcker känslor och i vissa fall orsakar ängslan hos eleverna. Lärarna spelar då en viktig roll med sitt pedagogiska ledarskap och i skapandet av ett tryggt klassrumsklimat. I studien har tankar och förslag från lärare samlats in via en enkät och genom kompletterande djupintervjuer. Analysen har därefter genomförts med hjälp av identifierade teman från teorierna om relationellt ledarskap, KASAM och differentierad undervisning. Studien visar att de tillfrågade lärarna anser att det handlar väldigt mycket om att lära känna eleverna, bygga relationer till dem och att visa att man som lärare har en tilltro till sina elever i alla lägen. De ser också att det är viktigt att få eleverna att tro på sin egen förmåga, att ge dem chansen att lyckas och att tona ner fokuset på ”rätt” och ”fel” inom matematik-undervisningen. Lärarna menar vidare att undervisningen behöver vara varierad och i grunden anpassad för hela klassen, men även med tillgång till uppgifter med olika svårighetsgrad för att kunna erbjuda en utmaning och stimulans på lagom nivå för samtliga elever.