Inledning: Relationen mellan fysisk aktivitet och elevers skolresultat har diskuterats under senare tid. Lärare i ämnet idrott och hälsa har som uppgift att uppmuntra elever till att vilja ägna sig åt fysisk aktivitet. Flera skolor runt om i Sverige har infört projekt där eleverna får utökad fysisk aktivitet med syfte att förbättra elevernas förutsättningar att koncentrera sig på lektionerna och att få bättre skolresultat, däribland i ämnet matematik. Jag har fått höra positiva åsikter om att eleverna får utökad fysisk aktivitet men har också hört att det finns satsningar som är viktigare att göra i skolan. Syfte: Studiens syfte är att belysa om fysisk aktivitetsnivå och självförtroende påverkar elevers prestationer i matematik och idrott och hälsa samt om självförtroende och deltagande i idrottsföreningar har någon påverkan på elevers attityd gentemot idrott på fritiden, idrott i skolan och matematik. Metod: I denna studie användes enkäter i pappersform för att samla in data. Enkäten delades ut till elever på två olika skolor där det i årskurs 6 fanns 89 elever totalt. Enkäten besvarades av 56 elever (25 flickor och 31 pojkar) vilket betyder att bortfallet var 37%. Resultat: Resultatet visar att elever som i högre omfattning tränade på fritiden hade högre betyg i idrott och hälsa än elever som tränade i mindre omfattning på fritiden. Studien fick däremot inte stöd avseende omfattning av träning och betyg i matematik. Elever som var medlemmar i en eller flera idrottsföreningar var mer positiva till idrott på fritiden än elever som inte var medlemmar i några idrottsföreningar. Elever med högt självförtroende hade också en mer positiv attityd gentemot matematik och idrott i skolan än elever med lågt självförtroende. Avslutningsvis hade pojkarna i studien ett högre självförtroende än flickorna.

Inledning: Relationen mellan fysisk aktivitet och elevers skolresultat har diskuterats under senare tid. Lärare i ämnet idrott och hälsa har som uppgift att uppmuntra elever till att vilja ägna sig åt fysisk aktivitet. Flera skolor runt om i Sverige har infört projekt där eleverna får utökad fysisk aktivitet med syfte att förbättra elevernas förutsättningar att koncentrera sig på lektionerna och att få bättre skolresultat, däribland i ämnet matematik. Jag har fått höra positiva åsikter om att eleverna får utökad fysisk aktivitet men har också hört att det finns satsningar som är viktigare att göra i skolan. Syfte: Studiens syfte är att belysa om fysisk aktivitetsnivå och självförtroende påverkar elevers prestationer i matematik och idrott och hälsa samt om självförtroende och deltagande i idrottsföreningar har någon påverkan på elevers attityd gentemot idrott på fritiden, idrott i skolan och matematik. Metod: I denna studie användes enkäter i pappersform för att samla in data. Enkäten delades ut till elever på två olika skolor där det i årskurs 6 fanns 89 elever totalt. Enkäten besvarades av 56 elever (25 flickor och 31 pojkar) vilket betyder att bortfallet var 37%. Resultat: Resultatet visar att elever som i högre omfattning tränade på fritiden hade högre betyg i idrott och hälsa än elever som tränade i mindre omfattning på fritiden. Studien fick däremot inte stöd avseende omfattning av träning och betyg i matematik. Elever som var medlemmar i en eller flera idrottsföreningar var mer positiva till idrott på fritiden än elever som inte var medlemmar i några idrottsföreningar. Elever med högt självförtroende hade också en mer positiv attityd gentemot matematik och idrott i skolan än elever med lågt självförtroende. Avslutningsvis hade pojkarna i studien ett högre självförtroende än flickorna.

I denna undersökning har jag studerat hur violinstudenter på högskolenivå resonerar kring sina övningsmetoder och vilka förberedelser, metoder och mentala strukturer de anser vara bäst för att lyckas med sin övning. Jag har även undersökt vilka metoder de anger att de använder för att stärka sitt självförtroende och hur de anser sig påverkas av stress. Datainsamlingen har skett genom fyra kvalitativa intervjuer med violinstudenter när de var under slutfasen av sina studier vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Resultatet från intervjuerna har sedan analyserats med hjälp av teorier från tidigare forskning om violinmetodik och mental träning. Studiens viktigaste resultat är att undersökningsdeltagarna angav en faktor som helt väsentlig för att lyckas med sin övning vilket är vikten av att ha mål i sin övning. De menade även att ett musikaliskt mål leder till bättre övning än ett speltekniskt mål, att det går att lyckas genom att undvika att misslyckas och att det är viktigt för självförtroendet att reda ut osäkerheter i repertoaren. De menade även att förmågan kunna spela ut är viktigt för att lyckas med övningen samt att olika nivåer i grundteknik mellan lärarstudenter och musikerstudenter tycks påverka övningens kvalitet.

Inledning: Det finns relativt lite forskat kring ämnet om hur ridsport påverkar människor och speciellt hur den påverkar människor som är fysiskt och psykiskt friska. Utifrån det väcktes ett intresse i att undersöka hur en grupp unga kvinnor upplever sig påverkas av ridsporten utifrån ett salutogent perspektiv.  Syfte:  Syftet med föreliggande studie är att utifrån unga kvinnors perspektiv studera och analysera hur de påverkas och upplever sig utvecklas av att hålla på med ridsport samt se till vilken betydelse hästen har för dem. Vidare kommer deras upplevelser förstås utifrån begreppet känsla av sammanhang (KASAM).   Metod:  I föreliggande studie valdes kvalitativa semistrukturerade intervjuer utifrån att de ansågs kunna svara på syftet och forskningsfrågorna på bästa sätt. Intervjuerna spelades in och materialet har transkriberats för att senare kodas, tematiserats och summerats. Ett bekvämlighetsurval samt målinriktat urval användes och det genomfördes fyra stycken intressanta intervjuer med personer som har erfarenhet av att vara eller är aktiva inom ridsporten. Resultat:   Resultatet visar att ridsporten bidrar till en mängd positiva faktorer. Bland annat blir personerna lyckliga av att vara i stallet, de utvecklar personliga färdigheter i form av ansvarsförmågor, ledarskapsförmågor och ökat självförtroende. Det finns en stor gemenskap och hästen har en betydelsefull roll. Sett utifrån känsla av sammanhang bidrar ridsporten till känsla av meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet. Deras upplevelser av ridsporten kan förklaras utifrån KASAM-begreppet och de bidrar följaktligen till en ökad hälsa.

Sammanfattning Titel: Ishockeypublikens påverkan – ”När det är bra tryck i arenan så är de ju som en sjätte spelare!” (Citatet i titeln är hämtat från intervjun med respondent 6) Nyckelord: Motivation, Självförtroende, Nervositet, Ängslan, Ishockeyspelare, Publikpåverkan. Till varje lag i elitserien finns det publik som vill stödja sitt lag. De använder sig utav olika metoder för att hjälpa sitt lag till framgång. Stödet från publiken påverkar naturligtvis spelarna men det finns en begränsad tidigare forskning som kan visa på vilket sätt de reagerar psykologiskt. Syftet med studien var att undersöka hur eltishockeyspelares motivation, självförtroende och ängslan/nervositet påverkas av publiken under matchdagar. Metoden som användes för att uppfylla detta syfte var en kvalitativ intervju. De som deltog i studien var sju stycken (ålder 19-34 år) manliga elitseriespelare i ishockey från två olika lag. Lagen som valdes ut är båda framgångsrika och har starka traditioner inom svensk ishockey. För att analysera intervjuerna så har dessa transkriberats. Resultatdelen presenterades i tre olika delar utifrån de tre teman som intervjuerna utgick ifrån. Det visade sig att alla de tillfrågade spelarna tycker att det är som roligast med ishockey när det är fullsatt i arenan. Då blir det en extra laddning i luften och spelarnas motivation höjs. Samtidigt bildas en form av nervositet hos spelarna eftersom de då förstår att matchen betyder något extra. En viss nervositet innan match gör oftast att spelarna presterar bättre. I diskussionen kopplades tidigare forskning ihop med studiens resultat och flera av dem styrktes då med hjälp av de tidigare studierna. Vi analyserade och använde egna reflektioner för att verkligen fördjupa vår förståelse för hur elitishockeyspelare påverkas av publiken.

Inledning I skolans styrdokument anges flertalet punkter som handlar om språklig förmåga. Med en väl utvecklad språklig förmåga bör ett språkligt självförtroende följa i samma takt. Det är därför av intresse att undersöka om förmåga och självförtroende följs åt samt om det finns märkbara skillnader mellan könen. Syfte Syftet är att belysa vilken tilltro elever i årskurs nio har till sin egen språkförmåga inom svenskämnet samt om den språkliga tilltron skiljer sig åt mellan könen. Metod För att nå ett resultat av denna kvantitativa studie har instrumentet enkät används. Enkäten har delats ut till elever i årskurs nio fördelade över två skolor i Västsverige. Resultat Resultatet av studien visar på att det finns en skillnad i språkligt självförtroende mellan pojkar och flickor, där pojkar har högre tilltro till sin muntliga förmåga och flickor ansåg sig vara bättre på att formulera sig i skrift. Flickor har dock generellt högre betyg i svenska än vad pojkar har. Resultatet visar även att pojkar oftare får återkoppling från sina lärare i svenska än vad flickor får. När det handlar om att tala inför en grupp visar resultatet att pojkar inte känner sig nervösa i samma utsträckning som flickor gör.

Denna studie presenterar problematiken med att elever med åren blir allt mer tysta under sin engelskundervisning; där lärare finner svårigheter med att uppmuntra elever att prata engelska. Studien presenterar tidigare forskning som belyser möjliga anledningar till att elever blir tystare med åldern, vilket enligt forskning, kan bero på oro, dåligt självförtroende och avsaknad av en trygghetskänsla.  Syftet med denna studie var att ta reda på åk 4–6 lärares åsikter om hur mycket elever talar engelska. Denna studie syftar till att besvara frågan: Hur resonerar lärare kring faktorer som kan påverka elevers vilja inför muntlig kommunikation på engelska? Studien presenterar också hypotesen om att lärare kommer att uttrycka att det är viktigt att skapa trygghet hos eleverna. Det är viktigt för elever att upprätthålla en muntlig kommunikation under sin engelskundervisning. I resultatet framkom att lärarna resonerade kring flera faktorer som påverkar elevernas muntliga kommunikation: trygghet, oro och självförtroende. Resultatet gav också stöd för studiens hypotes, där de deltagande lärarna uttryckte att det upplevdes viktigt att skapa en trygghet hos eleverna för att de ska kunna uttrycka sig muntligt under engelskundervisningen. De implikationer som kan dras ur studiens resultat är att lärare bör ta hänsyn till elevers trygghet, oro och självförtroende. Det identifierades i resultatet att eleverna var mer villiga att prata i mindre grupper, vilket i sin tur främjar elevernas muntliga kommunikation under engelskundervisningen.

Ett av skolans uppdrag är att stimulera elevers nyfikenhet och intresse för de naturorinterande ämnena, vi har märkt att detta är någonting som varierar mellan skolor. Därför har vi i den här studien undersökt vad det är som påverkar elevers attityd till NO. Metoden vi använt är semistrukturerade intervjuer med åtta elever i årskurs sex från två skolor från olika kommuner. I intervjuerna framkom temana arbetssätt och självförtroende som faktororer som påverkar elevers attityd. Forskning visade även att kön är ett relevant tema. Slutsatsen var att det inte fanns skillnader mellan könen, samtliga elever ville ha fler experiment och några elever hade dåligt självförtroende. / One of the school’s mission is to stimulate pupils’ curiosity and interest in Science education. We have noticed that this is something that varies among schools. Therefore, in this study we have investigated what it is that affect pupils’ attitudes towards the subject. The method that has been used is semi-structured interviews with eight pupils’ in grade six from two different schools from different towns. In the interviews we saw the themes way of working and self-esteem as factors that affect pupils’ attitudes. Research has shown that gender is a factor as well. Our conclusion was that there were no differences between genders, all pupils wanted more experiments and some pupils’ had poor self-confidence.

Title: Can high EQ create better conditions for leadership? - A Qualitative Study of how Leaders’ Self-Awareness Impact Relationship Management  Level: Student thesis, final assignment for the bachelor’s degree in business management   Authors: Fredrika Englund and Elin Liverot  Supervisors: Monika Wallmon and Svante Brunåker  Date: 2020 - June Aim: The aim with this study is to increase the understanding about how leaders’ EQ in the form of self-awareness impacts on relationship management.  Method: The study has been conducted through a qualitative approach with 10 semi-structured interviews based on the Harvard Professor, Daniel Goleman’s EQ-model. We used a comparative design to be able to apply comparison logic. With this design we compared the subcategories in relationship management to self-awareness that were of relevance for the study.   Conclusions:  We found that there is a correlation between the leader’s self-awareness and his/her ability to handle relationship management. Further we found that the eight subcategories to relationship management (develop others; influence; communication; conflict management; inspirational leadership; change catalyst; build bonds; teamwork and collaboration) influence leader in a larger or lesser extent. Also we could discern that certain leaders who had gotten a weaker self-awareness in a situation, still went on pursuing the task as a leader but with an attitude that it would not generate the same result as in a situation when the leader had a strong self-awareness. Contribution of the thesis:  The contribution of the study is to increase the understanding for how the self-awareness of the leader have an impact on relationship management, and therefore should be something both organizations and leaders should be aware of since it has an impact on the business. Keywords: Emotional Intelligence, EQ, Relationship Management, Self-Awareness, Leadership, Goleman

Studiens syfte är att genom analys av data från TIMSS 2015 bidra med kunskap om sambanden mellan elevers självförtroende i matematik och deras matematikprestationer beroende på kön, och vidare hur det skiljer sig mellan årskurs 4 och 8. Studiens fyra forskningsfrågor är: Skiljer sig matematikprestationer beroende på kön och ålder (årskurs 4 och 8) och i så fall på vilka sätt?, Skiljer sig självförtroende i matematik beroende på kön och ålder (årskurs 4 och 8) och i så fall på vilka sätt?, Vilka samband finns mellan matematikprestaioner och självförtroende i matematik beroende på kön? och Vilka samband finns mellan matematikprestationer och självförtroende i matematik beroende på ålder (årskurs 4 och 8)?. Begreppen självförtroende, kön och genus som används i studien definieras under centrala begrepp i avsnittet bakgrund. Studien genomförs med utgångspunkt i Hirdmans teori om genussystemet och Schoenfelds teoretiska beskrivning av elevers uppfattningar och attityder gentemot matematik. För att besvara forskningsfrågorna genomförs en statistisk analys i form av korrelationsanalys och t-test. Resultaten visar att elevernas matematikprestationer är likvärdiga mellan könen i båda årskurserna och att prestationerna för båda könen har försämrats från årskurs 4 till i årskurs 8, men framför allt för flickor. Elevernas självförtroende är likvärdigt mellan könen i årskurs 4, medan i årskurs 8 visar pojkarna på ett högre självförtroende. Båda könens självförtroende verkar ha försämrats med åldern och då i större utsträckning för flickorna. Vidare visar resultaten ett samband mellan elevers självförtroende i matematik och matematiska prestationer. Ett starkare samband uppfattas i årskurs 8 medan ett svagare samband i årskurs 4. Resultatet visar även att sambandet tenderar att vara starkare bland flickor än pojkar.