Syftet med denna studie är dels att analysera hur gymnasieelever upplever förhållandet mellan sitt eget självförtroende och motivationen till skolarbetet, dels att ta reda på hur de anser att skolans personal ska arbeta för att stärka elevernas självförtroende. Ett antal intervjuer har genomförts med tolv elever på två olika gymnasieprogram, det individuella och det naturvetenskapliga. Det som har framkommit av undersökningen är att elevers självförtroende och motivation till skolarbetet är mycket beroende av kamraternas inställning. Om de närmaste kamraterna struntar i att arbeta, smittar det lätt av sig på eleven som faller in i samma mönster. Om kamraterna lägger ner mycket arbete, kan det antingen sporra till ytterligare prestationer för övriga klasskamrater eller göra att de inte orkar hålla samma takt. Hur lärarna bemöter och ger respons till eleverna i dessa situationer är av stor vikt för både deras självförtroende och motivation. I denna studie har det visat sig att eleverna från det naturvetenskapliga programmet är i större behov av lärarens bekräftelse än eleverna på det individuella programmet.

Syftet med studien var att undersöka skillnaderna mellan män och kvinnor samt mellan lag och individuella idrottare, i deras nivåer av anspänning och självförtroende. Studien undersökte också samband mellan anspänning och självförtroende. Totalt deltog 102 idrottare, 54 lagidrottare och 48 individuella idrottare. Hälften av idrottarna var kvinnor och hälften män. För att mäta anspänning och självförtroende användes CSAI-2. Det fanns ingen signifikant skillnad i kognitivanspänning, somatisk anspänning eller i självförtroende hos lagidrottare och individuella idrottare. Signifikanta könsskillnader erhölls, där kvinnorna hade högre kognitiv anspänning och somatisk anspänning än männen, medan männen generellt hade ett högre självförtroende än kvinnorna. Studien visade även på tre samband. Det kan konstateras att typ av idrott inte är relaterat till individens anxiety och självförtroende, utan skillnaderna finns mellan könen. Resultatet diskuteras utifrån tidigare forskning och utifrån detta har förslag på framtida forskning behandlats.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan självkänsla, perfektionism, tävlingsängslan och självförtroende. Dessa fenomen samspelar och ger antingen positiva eller negativa utfall för atletens prestation och känslor inför tävling. Vidare var syftet att undersöka eventuella skillnader i ovan nämnda variabler mellan individuella idrottare och lagidrottare samt ta reda på om det finns några skillnader mellan könen. En enkätundersökning genomfördes med 101 deltagare från totalt sex olika sporter. Resultaten av PSPP-R visade att individuella idrottare hade högre fysiskt självvärde och global självkänsla än lagidrottarna. En möjlig förklaring till det är att det kan krävas en starkare självkänsla för att lyckas inom individuell idrott. Vidare hade lagidrottarna, enligt MPS, högre värden av oro över misstag och tvivel rörande handling. Inom lagidrotten uppstår en konkurrenssituation då hög prestation krävs för att inte ersättas av en bättre spelare, detta kan möjligen framkalla en högre oro för misstag samt tvivel. Könsskillnaden bestod i att kvinnorna hade signifikant lägre idrottskompetens, fysiskt självvärde samt global självkänsla. Få skillnader i perfektionism förutspåddes med bakgrund av tidigare forskning men en skillnad i tvivel rörande handling påfanns då kvinnor låg signifikant högre än männen. I tävlingsängslan (CSAI-2) fick kvinnorna högre poäng i både kognitiv och somatisk ängslan medan männen hade signifikant högre självförtroende. Dessa resultat kan tolkas som att det är långt kvar till jämställdhet mellan könen inom idrotten.

<p>Vårt syfte med detta arbete är att undersöka pedagogers syn på och arbete med elevers självförtroende i skolan. Frågeställningarna är:</p><p>- Hur beskriver pedagogerna i de tidiga skolåren betydelsen av att arbeta med elevers självförtroende?</p><p>- I hur stor grad anser sig pedagogerna kunna påverka elevers självförtroende?</p><p>- När och hur arbetar pedagoger med att stärka elevers självförtroende?</p><p>För att få svar på detta har vi använt oss av kvalitativa intervjuer, där vi har intervjuat 16 pedagoger från förskoleklass till skolår sex.</p><p>Forskning visar att självförtroendet påverkar elevers inlärning. De som finns runt omkring eleverna är de som betyder mest och då eleverna tillbringar mycket tid i skolan är pedagogerna viktiga. Medvetenheten om att självförtroendet är viktigt och att det påverkar elever i skolan finns hos de pedagoger som är med i vår studie, men alla av dem arbetar inte aktivt med att stärka elevernas självförtroende. En del använder sig av särskilda strategier som de själva utformat, andra av utarbetade metoder hämtade ifrån litteratur. Eftersom det inte enbart är pedagogerna som påverkar elevernas självförtroende, utan också den miljö och de människor som finns runt omkring, är det viktigt att skapa en trygg och tillåtande atmosfär för eleverna. Pedagogerna anser sig kunna påverka elevernas självförtroende till viss del, men att det i det stora hela är det så mycket mer som spelar in.</p>

<p>Denna intervjuanalys syftar till att undersöka om och hur lärare ser på om elevers självförtroende och identitet hör samman med utseendemässiga faktorer. Informanterna vittnar om olika faktorer som ligger till grund för elevgrupperingar. Lärarna ser olika på hur elever påverkas av ideal från exempelvis reklamen. Dessutom har lärarna olika sätt att arbeta för stärka elevers självförtroende, i detta arbete kategoriseras lärarna som antingen kunskapsinriktade eller socialt inriktade.</p>

<p>Syftet med det här arbetet är att ta reda på vilka motiv som finns för att arbeta med emotionell utveckling i skolan, få kunskap om ett projekt som konkret arbetar med detta och belysa om projektet är effektivt samt ta reda på vad lärare och elever har för attityder till projektet. </p><p>Projektet som beskrivs och undersöks kallas Charlie. Det utformades för att utveckla elevernas självkänsla, beslutsfattande och hantering av känslor tillsammans med information om droger som förebyggande åtgärd mot drogmissbruk och kriminalitet. Inledningsvis presenteras litteraturstudien som ska verka i syfte att förstå den efterföljande fältstudien och analysen. </p><p>Litteraturstudien behandlar definition av begreppet emotionell intelligens och andra relaterade begrepp samt forskning kring skolans arbete av elevernas emotionella utveckling. Vidare presenteras projekt Charlie och forskning kring projektets effekter. </p><p>Fältstudien består av en observation av lärare och elever under en Charlie- lektion, samtal med klassläraren efter lektionen samt enkätundersökningar av lärares och elevers attityder till projektet. Social och emotionell utveckling i skolan är viktigt på grund av att detta är en förutsättning för lärande. Vidare är kommunikation och trygghet i gruppen en förutsättning för att utvecklas. </p><p>Ett medvetet och regelbundet arbete av elevernas emotionella utveckling förekommer dock i liten utsträckning. Bland eleverna finns intresse av att samtala kring frågor som rör livet, känslor, relationer och värdegrunden. Konkreta material, som projekt Charlie, kan hjälpa lärarna att genomföra dessa samtal. För att arbetet ska ge effekt krävs dock att läraren är engagerad i arbetet och visar ett genuint intresse gentemot eleverna samt deras tankar, känslor och förslag till lösningar på problem.</p>

<p>Mitt arbeta handlar om mental träning för elever som känner sig stressade inför prov. Då mina erfarenheter var begränsade inom området, valde jag att anpassa ett redan utformat material inom idrotten, Integrerad mental träning (IMT, 1996), skriven av Lars-Eric Unesthål. Här ändrade jag endast på vissa formuleringar för att materialet skulle passa in på skolan. </p><p>Arbetet består av en teoretisk del utifrån idrotten och en teoretisk del där jag visar på vad mental träning kan åstadkomma i skolan. Till sist finns en praktisk del, med ett utarbetat åtgärdsprogram för arbete med mental träning i skolan. Även förslag på övningar som kan göras i grupp finns med. </p><p>När jag utformade åtgärdsprogrammet har jag arbetat med tre elever som valdes med hjälp av personal på skolan. Dessa elever fick arbeta tillsammans med mig med ett åtgärdsprogram som jag skapade utifrån ett antal olika frågeformulär. Åtgärdsprogrammet bestod av CD-träning, skriftliga frågor/uppgifter (från IMT)vilka eleverna skulle besvara eller utföra och skriftliga intervjuer i dagboksform. </p><p>Resultatet blev positivt i den bemärkelsen att eleverna tyckte att de kändes bättre i provsituationen. Om eleverna verkligen presterade bättre, kunde jag inte bevisa i min undersökning, då provresultaten enbart visade en marginell förbättring. Känslan hos eleven är dock det viktiga i det här sammanhanget och vi ska komma ihåg att mental träning tar tid innan det ger några resultat. Jag arbetade endast en kortare tid, drygt en termin, med dessa elever.</p>

<p>Syfte</p><p>Syftet med denna studie är utvärdera effekterna i en undervisningssituation för lärare och elever ute i daglig skolverksamhet, av den utbildning som lärarna fått genom att delta i projekt Kompenserande datorhjälpmedel för elever med läs- och skrivsvårigheter i några av kommunens grundskolor. I arbetet ingår också en beskrivning av de kompensatoriska programvaror och funktioner som lärarna fått utbildning i.</p><p>Metod</p><p>Studien är baserad på en enkätundersökning riktad till 83 lärare, verksamma inom grundskolan (F-9) som i olika omgångar deltagit i gemensamma studiedagar och fått en utbildning om 4 x 2 timmar</p><p>Resultat</p><p>Nästan alla lärare anser att den utbildning de fått i att använda dator och kompensatoriska hjälpmedel har gett dem bättre förutsättningar att möta elevernas behov. Man anser att användningen av kompenserande hjälpmedel ger eleven bättre förutsättningar att klara skolarbetet samt att fler elever skulle ha nytta av dator och kompensatoriska hjälpmedel. Nästan alla anser också att användningen av kompenserande hjälpmedel har stor betydelse för att stärka elevens självförtroende och för att göra eleven mera delaktiga.</p><p>Diskussion</p><p>Tilltron till dator och kompensatoriska hjälpmedel förefaller hos lärarna vara större än vad arbetssätt och organisation i skolan tillåter deras elever att använda dem i det vardagliga skolarbetet. Utbildning, tid och organisation är viktiga faktorer för att ett framgångsrikt arbetssätt ska kunna uppnås. Hur skall flera lärare bli delaktiga i ett arbetssätt som av redan aktiva lärare uppfattas som en väg mot ökad framgång för eleven?</p>

<p>Syftet med denna studie är dels att analysera hur gymnasieelever upplever förhållandet mellan sitt eget självförtroende och motivationen till skolarbetet, dels att ta reda på hur de anser att skolans personal ska arbeta för att stärka elevernas självförtroende. Ett antal intervjuer har genomförts med tolv elever på två olika gymnasieprogram, det individuella och det naturvetenskapliga.</p><p>Det som har framkommit av undersökningen är att elevers självförtroende och motivation till skolarbetet är mycket beroende av kamraternas inställning. Om de närmaste kamraterna struntar i att arbeta, smittar det lätt av sig på eleven som faller in i samma mönster. Om kamraterna lägger ner mycket arbete, kan det antingen sporra till ytterligare prestationer för övriga klasskamrater eller göra att de inte orkar hålla samma takt. Hur lärarna bemöter och ger respons till eleverna i dessa situationer är av stor vikt för både deras självförtroende och motivation. I denna studie har det visat sig att eleverna från det naturvetenskapliga programmet är i större behov av lärarens bekräftelse än eleverna på det individuella programmet.</p>

Självkänsla är ett högaktuellt ämne i dagens samhälle, då självkänsla formas i tidig ålder är det viktigt att undersöka självkänslan i skolåldern för att kunna ta till åtgärder och för att kunna underlätta elevernas framtid då mycket grundar sig på självkänsla. Tidigare forskning har visat att det som allra mest ger självkänsla samt ett gott självförtroende hos de unga är att vara duktig i skolan eller i någon sport därefter att vara socialt accepterad och tillsist utseende samt uppförande. Syftet med studien är därmed att undersöka självkänslan, självförtroendet, graden av fysik aktivitet, sociala relationer samt hur viktig kroppen och utseendet anses vara hos högstadie och gymnasieelever samt om det skiljer sig åt mellan könen. I studien deltog 75 flickor och 57 pojkar som gick på högstadiet och gymnasiet. Genom att låta ungdomarna värdera ett antal frågor ville vi urskilja elevernas självbild. Resultaten i denna studie visade att pojkar har en högre självkänsla än flickor, oavsett årskurs. Självkänslan visade sig vara ojämn hos pojkarna beroende på vilken årskurs de gick, hos flickorna visade sig självkänslan vara relativt stabil. Studien visade ett samband mellan självkänsla, självförtroende samt synen på den egna kropp och utseendet och sociala relationer, elever som var nöjda med sina kroppar och utseendet hade ett högre självförtroende än de som ej var nöjda. Elever som ansågs sig vara väl omtyckta av sin omgivning hade även de ett högre självförtroende än de som ej ansåg sig vara lika omtyckta.