Fastighetsmäklarbranschen är en av de mest konkurrensutsatta branscherna på arbetsmarknaden. En stor del nyexaminerade fastighetsmäklare lämnar yrket redan efter två år på grund av att de har misslyckats att etablera sig. Därför kommer denna studie att undersöka problemområdet kring hur man som nyexaminerad fastighetsmäklare kan arbeta för att lyckas etablera sig.  Studien använder sig av en kvalitativ forskningsmetod där fem stycken semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem registrerade fastighetsmäklare i Malmöområdet. Den tidigare teorin och forskningen grundar sig på förberedelser inför kommande arbetsliv, säljstrategier och hur man arbetar som en entreprenör. Resultatet av studien visar på att det finns strategiska tillvägagångssätt för att underlätta etableringen som nyexaminerad fastighetsmäklare. Genom att ständigt sätta upp mål och att följa en långsiktig plan finns det goda möjligheter för att etablera sig. Att vara förberedd inför ett kundmöte, kunna anpassa sig och erbjuda sin tjänst efter kundens behov är några av de främsta anledningarna till att kunna etablera sig på marknaden. Studiens resultat har även visat att faktorer som självförtroende, driv och sociala förmågor är bidragande till en fastighetsmäklares etablering. / The real estate industry is one of the most competitive industries on the market. A large number of newly graduated real estate agents leave their profession after only two years because they have failed to establish themselves. Therefore, this study will examine the problem area of ​​how a newly graduated real estate agent can work to successfully establish himself. The study uses a qualitative research method where five semi-structured interviews have been conducted with five registered real estate agents in the Malmo area. The previous theory and research is based on preparation for future working life, sales strategies and how to work as an entrepreneur. The results of the study show that there are strategic approaches to facilitate establishment as a newly graduated real estate agent. By constantly setting goals and following a long-term plan, there are good opportunities to establish yourself. Being prepared for a customer meeting, being able to adapt and offer your service according to the customer's needs is one of the main reasons for the establishment. The results of the study have also shown that factors such as self-confidence, drive and abilities contribute to the establishment of a real estate agent.

I detta forskningsarbete undersöker jag hur min låtskrivarprocess och mitt självförtroende som låtskrivare påverkas av att arbeta utan några digitala verktyg. Syftet med arbetet är att utmana och förhoppningsvis utveckla mitt textförfattande och låtskrivande.Jag har utfört tre experiment för att svara på mina frågeställningar, i form av tre låtar. En låt har skrivits med bara ett piano, en låt med bara en akustisk gitarr och en låt med bara en elbas. Texten till låtarna har jag skrivit med penna och papper.Skapandet av varje låt har dokumenterats med inspelningsfunktionen på min mobiltelefon och förandet av en loggbok indelad i en objektiv del och en subjektiv del.Resultatet av undersökningen bjuder på höga toppar och djupa dalar gällande min inspiration och mitt självförtroende. I slutändan visade det sig att min begränsning till ett enda instrument er låt gav upphov till en förhöjd komplexitet kring låtskrivande men även ett högre självförtroende.Med mig tar jag en bredare palett att arbeta med vid skapandet av musik. Jag har fått se att det möjligt, även utan min dator, att färdigställa hela låtar, med en kvalitet jag är stolt över.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka relationen mellan positiv konstruktiv respons och elevens upplevda utveckling. Uppsatsen syftar också till att skapa en tipslista för lärare med intervjuresultaten som grund. Jag utgår från ett elevperspektiv och använder mig av tio personliga intervjuer med elever från olika skolor och kurser. Intervjufrågorna kretsade kring elevernas erfarenheter och åsikter i att ge och ta emot respons från sin lärare och sina klasskamrater. Resultaten visade att elever är i stort behov av en konkret, förklarande och individanpassad respons. Positiv konstruktiv respons förknippas med positiva känslor och den mer negativa kritiken förknippas med negativa känslor. Resultaten visade också att det fanns en självförtroendevariabel i sättet att mottaga respons på. Samtliga intervjukandidater har ett jakande svar gällande om man kan utvecklas med positiv konstruktiv respons. Att eleverna vill få responsen visad för sig (imitatio) var ett tydligt resultat. / This essay aims to investigate the relationship between positive constructive feedback and the students perceived progress in learning. The purpose with this essay is also to create a checklist for teachers to use in courses connected to oral presentation/speaking, with the interview results as a basis. I base my results in a students perspective and the method used is personal interviews with ten students from different schools and courses. I asked the students several questions about how they experience the classroom situation concerning giving and receiving feedback from their classmates and their teacher. The results showed that students are in a great need for a concrete, explanatory and individualized feedback. Positive constructive feedback are associated with positive feelings and the more negative feedback are associated with negative feelings. The results also showed that there are a confidence variable in the way students are receiving feedback on. All interview candidates have an affirmative answer applicable if one can have a progress in learning with positive feedback. That the students would get the response shown (imitatio) is a clear result.

<p>Vårt syfte med den här uppsatsen har varit att göra en litteraturstudie kombinerat med våra egna tankar och idéer om självförtroende i matematik. Vi har i sammanställningen av forskningen i huvudsak koncentrerat oss på svensk forskning.</p><p>Det har visat sig att svagt självförtroende i matematik påverkar resultaten i matematik negativt. Faktorer som upprepade misslyckanden, ogynnsam undervisning och föräldrar med negativ inställning till matematik har visat sig ha en negativ påverkan på självförtroendet i matematik. Elever som kommer från hem med arbetare och småföretagare har visat sig ha sämre självförtroende i matematik än elever som kommer från hem med högre tjänstemän och storföretagare. Det har även visat sig att flickor har sämre självförtroende i matematik än pojkar. Förklaringar som vi funnit till det är samhällets könsföreställningar om ämnet matematik, flickors sätt att hantera misslyckanden samt att undervisningen i matematik favoriserar pojkarna.</p><p>Trots att inga forskare direkt har fokuserat på metoder angående självförtroende i matematik, har vi funnit ett flertal metoder i litteraturen som kan stärka en elevs självförtroende i matematik. Vissa metoder handlar om attityder och förståelse i klassrummet. Det finns även didaktiska metoder som handlar om att ändra undervisningsmetoder eller föräldrars attityd till matematik.</p> / <p>The aim of this study has been to do a review of published literature combined with our own thoughts and ideas regarding confidence in mathematics. We have in the making of the review mainly focused on research carried out in Sweden.</p><p>The relationship between low confidence in mathematics and result in mathematics has been found to be negative. Factors that have been found to have an undesired effect on a student’s confidence in mathematics are reoccurring failure, unfavourable teaching methods and parents with negative attitude towards mathematics. Pupils from working class homes have been found to have less confidence in mathematics than pupils from upper class homes. It has also been shown that girls experience lower confidence in mathematics than boys. The explanations for that are the society’s preconceptions of gender and mathematics, girls’ way to handle failures and that the teaching in mathematics favours boys.</p><p>Despite no direct research regarding didactical methods in the area of confidence in mathematics, we have found several methods in the literature that can strengthen the confidence in mathematics of a pupil. Some methods regard changing both teachers’ and pupils’ attitudes and to gain mutual understanding in the classroom. There are also didactical methods regarding changing the teaching methods and the parents’ attitude towards mathematics.</p>

Drog- och alkoholmissbruksproblematik är idag ett relativt vanligt hälsoproblem. Det är därför viktigt att undersöka vilka förutsättningar sjuksköterskor har när de träffar personer med denna problematik. Syftet med studien är att beskriva hur sjuksköterskans förutsättningar påverkar vårdmötet med personer med drog- och alkoholmissbruksproblematik i sjukhusmiljö. Studien beskriver vårdmötets betydelse för vårdandet och sjuksköterskans professionella etiska ansvar i förhållande till hens förutsättningar. Studien är en litteraturöversikt med både kvalitativa och kvantitativa studier. Resultatet är uppbyggt runt sjuksköterskans förutsättningar för vårdmötet med fyra teman. Temana är; att förhålla sig till personer med drog- och alkoholmissbruk, kunskapsbehov, självförtroende i sin yrkesutövning och arbetsmiljö. Studien visar att sjuksköterskans förutsättningar till personer med drog- och alkoholmissbruk kan förbättras. Exempel på förutsättningar är sjuksköterskans tillit, rädslor, och arbetsmiljö i arbetet med personer med drog- och alkoholmissbruk. Den visar också att sjuksköterskor behöver mer utbildning i vård av dessa personer, vilken de också efterfrågar. De sjuksköterskorna med mer erfarenhet och/eller mer utbildning inom området drog- och alkoholmissbruk har bättre självförtroende i sin yrkesutövning. I resultatdiskussionen diskuteras sjuksköterskans förutfattade meningar och hur kunskap och förändrat förhållningssätt kan verka positivt på vårdmötet mellan sjuksköterskan och personer med drog- och alkoholmissbruk.

Abstract The aim of this essay is to explore how teachers and leisure educators can strengthen and increase students’ self-confidence in different ways in their line of work. I chose this inquest for personal reasons and also because it will be of great aid for me since this is what I intend my future profession to be. For this inquest I have chosen to do five qualitative interviews and two unstructured observations. The inquest was also based on relevant literature connected to its purpose. The results show that self-confidence is linked to something the individuals accomplish and that self-esteem is the way they see themselves, an inner feeling. Self-confidence is something that grows by achieved performances and developing your own knowledge while the self-esteem is strengthened by confirmation through other individuals and faith in one’s self. As the individual evolves so does the self-image he or she may have of themselves. Self-esteem and self-confidence will vary depending on the response the individual gets from others. Family and friends are the key factors that determine whether self-esteem and self-confidences goes up or down. The results also show that the teacher, schoolmates and the school environment have a great impact on self-confidence and self-esteem. The subjects I interviewed press on the importance of a safe environment consisting of good friends and peers who accept faults and imperfections in one and other. The students ought to be able to feel encouraged, supported and guided in order to evolve their self-confidence and self-esteem. The answers during the interviews show that public speaking was used to empower the students’ self-confidence and self-esteem and create a secure place for the students to grow.   Key words: ability, self-confidence, self-esteem, evolvement / Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare och fritidspedagoger kan arbeta för att stärka eller förstärka elevers självförtroende och självkänsla. Valet av undersökningen ligger i det personliga intresset samt att få en inblick i hur min framtida yrkesroll kan utvecklas. Metoden jag använt mig av för detta är fem stycken kvalitativa intervjuer samt två ostrukturerade observationer. Undersökningen har även belysts utifrån relevant litteratur kopplat till mitt syfte. Det resultat som framkommit visar att självförtroende är kopplat till något individen gör, medan självkänsla är individens syn på sig själv, en inre känsla. Självförtroendet växer genom överkomna prestationer och kunskapsutveckling, självkänslan stärks istället genom andras bekräftande och genom den egna tilltron på sig själv. Under tiden individen utvecklas förändras även självbilden, där både självförtroende och självkänsla skiftar upp och ner beroende på gensvar utifrån. Här är den inre kretsens, vänner och familj, uppfattning om individen den avgörande faktorn för i vilket håll självförtroende och självkänsla tar vägen. Resultatet visar även att läraren, klassen och skolmiljön är en viktig del i stärkandet av självförtroende och självkänsla. De intervjuade förespråkar en trygg klass eller grupp där eleverna ska känna sig säkra och veta att det är tillåtet att göra fel och att våga göra fel. Eleverna ska även få uppleva stöd, uppmuntring, peppning och handledning för att utveckla sitt självförtroende och sin självkänsla. De intervjuade använde sig av muntligt framträdande för att uppnå känslan av trygghet och på så vis stärka elevernas självförtroende och självkänsla. Nyckelord: förmåga, självförtroende, självkänsla, utveckling

No description available.

Syftet med studien är att utifrån terapeuters perspektiv ta reda på vad hästunderstödd terapi kan bidra med för individer med psykisk ohälsa. Vidare vill vi med studien ta reda på vad det är, samt på vilket sätt hästunderstödd terapi kan leda till främjande respektive hämmande effekter. Med utgångspunkt i att det är relativt lite forskat kring hästunderstödd terapi och dess effekter väcktes vårt intresse av att öka kunskapen kring detta. Val av målgrupp är individer med psykisk ohälsa eftersom att psykisk ohälsa är ett utbrett samhällsproblem som generellt sett ökar och som det läggs relativt lite resurser på. Djur har visats vara en kostnadseffektiv resurs som bidrar med att den psykiska ohälsan minskar och levnadsvanor förbättras hos individerna.Metoden som valdes för att besvara forskningsfrågan var kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Studien utformades genom bekvämlighetsurval och målinriktat urval genomfördes intervjuer med tre verksamma terapeuter inom området. Efter bearbetning av materialet framkom tre huvudteman som visar på effekterna av den hästunderstödda terapin och dess bidragande faktorer vilka är: Hästen som redskap, Ökad kunskap och medvetenhet, och Känslan av att ha kontroll. Studiens resultat visar positiv effekt på individernas självförtroende, självinsikt, motivation, välmående, gemenskap och position i samhället. Hästen är en stor bidragande effekt till detta genom att den möjliggör skapandet av goda relationer till både hästen och terapeuten. Terapin medför även utomhusvistelse i naturen vilket har stor betydelse för individers välmående.

Med denna kvalitativa forskningstudie vill vi bidra med kunskap om de didaktiska val lärare gör vid arbete med det centrala innehållet rörande problemlösning i matematikundervisning. Det här gör vi med de didaktiska frågorna vad, hur, när och varför som grund. Genom att ha studerat tidigare forskning inom området har vi blivit på det klara med var forskningen i dagsläget befinner sig, men också hur den har kommit dit. För att spegla syftet med studien valde vi att se på resultatet ur en didaktisk teori. Genom semistrukturerade intervjuer med fem verksamma lärare som informanter samlade vi in empirin för att i nästa steg använda en fenomenografisk ansats till att kategorisera det analyserade resultatet i ett antal teman. Det visade sig att tiden var en central fråga för lärare, både för för problemlösningprocessen och lärarnas planeringsarbete. Andra omståndigheter som pekades ut som viktiga för arbetsområdet man för tillfället fokuserade var vardagsanknytningen, gruppens- och självförtroendets roll. Slutsatser som dras i arbetet är att det finns tydliga utmaningar med undvervisning i problemlösning. Lärarna är ambivalenta rörande vad problemlösningen har för funktion, men det är ett område i matematik som måste arbetas med.

En systematisk litteraturstudie har genomförts av forskning om de utmaningar grundskollärare ställs inför när de ska undervisa i naturorienterande ämnen (NO) och hur dessa utmaningar relaterar till lärarens kunskaper och förmågor. För att kunna analysera detta har teorin om pedagogisk ämneskunskap använts, på engelska Pedagogical Content Knowledge (PCK). Studien visar att PCK hos lärare i grundskolan, när det gäller undervisning av NO, generellt är låg och kan ses som en förklaring till att lärare upplever utmaningar med att undervisa i NO. För att öka lärarnas pedagogiska ämneskunskap (PCK) föreslår litteraturen bland annat införande av ett undersökande arbetssätt.