No description available.

I dagens samhälle generellt och även inom forskningen framförs uppfattningen att individen själv är ansvarig för att skapa en stabil självkänsla. Detta menar vi blir problematiskt eftersom den sociala kontexten är av stor vikt. Tidigare forskning pekar på att det exempelvis finns genusskillnader i den upplevda självkänslan hos ungdomar. Syftet med denna studie är att från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och genusperspektiv undersöka hur unga män och unga kvinnor i grupp konstruerar föreställningar om självkänsla, utifrån frågeställningarna “Finnas det skillnader i hur unga kvinnor respektive unga män pratar om självkänsla?” och “Vilka faktorer kan generellt sett påverka självkänsla, enligt unga vuxna?”. Vi har i fokusgruppsintervjuer undersökt hur unga män och unga kvinnor pratar om självkänsla. De viktigaste resultaten vi kom fram till i studien är att det finns skillnader mellan hur unga män och unga kvinnor pratar om självkänsla, samt att båda grupperna menar att det är ett socialt skapat fenomen. Med denna studie vill vi synliggöra den sociala aspekten av självkänsla, det vill säga, att det inte enbart är upp till individen att skaffa sig stabil självkänsla utan att sociala faktorer och socialt konstruerade föreställningar om självkänsla och kön också spelar in, i alla fall när det handlar om unga vuxna.

<p>I undersökningen valde vi att formulera två olika syften. Initialt få en bild av hur idrottslärare definierar begreppet självkänsla och vilka undervisningsprocesser man använder sig av för främjandet av elevers självkänsla. Vi tog kontakt med en grupp idrottslärare som gav bifall till att besvara en öppen enkät utformad utifrån de två syftesformuleringar vi valt. Vi fann att medvetenheten hos respondenterna i definition av självkänsla var skiftande. En tendens i undersökningen var att vissa lärare definierade självförtroende istället för självkänsla eller definierade en syntes av begreppen självkänsla och självförtroende. Samtliga lärare svarade även att elevens deltagande utifrån sina förutsättningar är i fokus i undervisningen, dock preciserar ett fåtal lärare ändå resultat och prestationsinriktade bedömningsgrunder. Vissa lärare i studien är i större utsträckning styrda av styrdokumenten medan andra lärare mer är flexibla och improvisationsbenägna. Fortsättningsvis har en majoritet av lärarna ett tydligt elevinflytande medan ett fåtal inte alls premierar elevinflytande och medbestämmande. Respondenternas svar angående ideal och hälsoundervisning var oroväckande, då mer än hälften av de tillfrågade inte hade någon planerad och medveten ideal och hälsoundervisning.</p>

Som dansstuderande, yrkesdansare och senare danspedagog har jag upplevt spegeln som en självklar del i danssalens inredning. Utgångspunkten för mitt examensarbete har varit en vilja att förstå spegelns betydelse för elevers lärande i dans. Jag har använt mig av kvalitativ forskningsmetod. Datainsamlingen är gjord genom skriftliga intervjuer, s.k. self report. Jag har intervjuat nio elever i årskurs två på ett estetiskt gymnasium. Jag valde att rikta in min studie på innehållet och några av målen i ämnet Dansteknik, hur spegeln påverkar elevens arbete med teknik, rörelsekvalitet och känsla. Jag har även varit intresserad av spegeln betydelse för elevens självkänsla. Resultat visar på både fördelar och nackdelar med spegeln som verktyg för lärande i dans. Spegeln fyller sin funktion i dansträningen och varken jag som pedagog eller mina informanter önskar helt vara utan den. Spegeln bör ses som ett hjälpmedel för utveckling i danstekniken men för att dansen skall bli fullkomlig krävs ett annat fokus för att fylla rörelsen med innehåll och syfte. Resultat visar att spegeln påverkar informanternas självuppfattning som i sin tur påverkar lärandet i dans. Genom denna studie har jag som danspedagog blivit mer medveten om hur och när jag vill använda spegel och vid vilka tillfällen gardinerna bör dras för. Eleverna behöver hjälp i hurde ska använda spegeln som ett redskap i sin dansträning.

Bröstcancer är en av de vanligaste cancerformerna som drabbar kvinnor. Till följd av de senaste årens forskningsframsteg som gjorts inom cancervården överlever fler kvinnor sin bröstcancerdiagnos. Att genomgå en bröstcancerbehandling och allt vad det innebär är dock fortfarande något som påverkar den cancerdrabbade individen både fysiskt, psykisk och emotionellt. Förutom primär behandling med kirurgi kan behandlingen behöva kompletteras med strålbehandling, cytostatika och/eller hormonell behandling. Syftet är att studera hur kvinnor som behandlats för bröstcancer upplever sin kropp och självkänsla efter avslutad cancerbehandling. För att bättre förstå hur kvinnor upplever detta är det viktigt att undersöka ämnet för att kunna stötta dem i deras nya liv som “cancerfria”. Modellen som valdes till arbetet var en litteraturstudie enligt Axelsson där nio artiklar analyserades. Resultatet visar på vilka sätt kvinnorna upplever sina kroppar i efterförloppet av sin cancersjukdom. Även hur deras självkänsla fluktuerar och försämrats påvisas. Likväl som negativa tankar och upplevelser kunde acceptans samt kampen för att komma tillfreds med sitt nya förändrade jag återfinnas i forskningen. Det som genomsyrar resultatet är hur självkänslan och kroppsbilden starkt hör ihop. Andra människor likväl som samhället i stort influerar hur kvinnorna upplever sig själva utöver deras egen åsikt om sin kropp. Att återgå till sitt vanliga jag efter den resa som en cancerbehandling innebär är svårt, men med tiden växer kvinnorna, kanske inte i, men med sin nya kropp. Vårt resultat visar på att kvinnorna även efter sin ”friskförklaring” behöver stöttning för att kunna finna acceptans för sin egen kropp och återbygga självkänsla. Sjuksköterskans och andra canceröverlevares närvaro i återhämtningsprocessen är viktig för att känna stöttning och trygghet.

No description available.

Redan när ett barn är nyfött börjar uppbyggandet av självkänslan. Viktigt för att utveckla en god självkänsla är att få positiv respons från omgivningen. Självkänsla kan delas in i två delar: Inre och yttre självkänsla. Dessa betecknar både vilket värde individen sätter på sig själv och vilken respons omgivningen ger. Dagens samhälle anses vara narcissistiskt. Detta innebär att människan blir mer egoistisk och individinriktad och utseendet blir väldigt viktigt för självkänslan. Syfte: Att undersöka om det finns ett samband mellan barns självkänsla och matvanor. Avgränsning: Studien bygger på barn i 12 års ålder. Vår uppsats skiljer sig från andra studier som rör självkänsla och matvanor, genom att vi har valt att inte fokusera på barnens vikt och kroppsstorlek. Detta för att vi anser att självkänsla och kroppsstorlek inte nödvändigtvis hänger ihop. Metod: Vi har valt att göra en empirisk undersökning, i form av en enkätstudie. Undersökningen utfördes på två olika skolor i Malmö. Teorier: Vi har valt att presentera olika teorier som tar upp både den inre och yttre delen av självkänsla. Teoretikerna tar även upp självkänsla ur ett genusperspektiv. Resultat, analys av resultat och avslutande diskussion: Totalt deltog 21 elever i studien. Utav dessa var 10 pojkar och 11 flickor. P.g.a. ett litet material har vi ej kunnat göra några generaliseringar. Vi har inte utifrån vår studie, kunnat påvisa något samband mellan barns självkänsla och matvanor. Däremot framkom det att självkänsla speglas på olika sätt hos pojkar och flickor. Pojkarna är nöjda med sitt utseende, men mer oroliga för andras omdöme. Flickor är mer missnöjda med sitt utseende, men oroar sig nästan i lika hög grad, som pojkarna, för vad andra anser om dem. / To examine if there’s a correlation between the self- esteem of children and their eating habits. Background: The build up of self-esteem starts from the beginning a child is born. To develop a good self-esteem it’s important to get positive response from the surroundings. There are two sides of self-esteem: the inner and outer side. This characterises both the self-values of the individual and the responses from the surrounding. The society of today considers being narcissistic. This means that the human being is getting more egoistic and focused on the individual, and the appearance is very important for the self-esteem. Definition: The study is based on 12 year old children. Our study differs from other studies that concerns eating habits and self-esteem, because we have chosen not to focus on the weight and the body size of the children. We think that there is no necessary connection between self-esteem and body size. Methods: We have chosen to do an empirical study, based on an inquiry study. The study was examined on two schools in Malmoe. Theories: We have chosen to present different theories that describe both the inner and outer side of self-esteem. The theoretics also talks about self-esteem through a gender perspective. Result, analysis of the result and conclusion: A total of 21 pupils participated in the study. 10 of these were boys and 11 girls. Because of a small material, we haven’t been able to generalise. We haven’t been able to prove a correlation between the self-esteem of children and their eating habits, through our study. However it showed that self-esteem reflects in different ways between boys and girls. The boys are satisfied with their appearance, but concerned about other people’s judgements. Girls are more unsatisfied with their appearance, and they are almost as concerned about other peoples opinions as the boys are.

Syftet med följande arbete är att få en bild av hur flerspråkiga gymnasieelever uppfattar sin skolsituation då de har ett annat modersmål än svenska, med fokus på inlärningen av ett för dem tredje språk.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om språkinlärning samt skolsituationen för och resultat hos flerspråkiga elever. Med hjälp av en serie intervjuer skapas en bild av några elevers upplevelse av sin skolsituation.Sammanfattningsvis pekar resultaten på att synen på flerspråkiga elever ofta är något ensidig och fokuserad på elever med problem och bortser från en grupp mycket framgångsrika elever som lärt sig att utnyttja alla sina kunskaper. Dessutom är det tydligt att trygghet och självkänsla är av vikt för flerspråkiga elever med annan kulturell bakgrund. / The purpose of this essay is to study the multilingual perspective of th eschoolsituation of students whose learning language in fact is their seconde language, i.e. Swedish.

Utvecklingen av självförtroendet är en pågående process. Ett dåligt självförtroende hos skolelever återspeglas på deras arbetslust och resultat i skolan. Hur yttras det och hur kan man avstyra det? Kan dramapedagogiken hjälpa och hur i så fall? Vad är dramapedagogik? I detta arbete beskrivs dramapedagogikens metod och inverkan på att motverka dåligt självförtroende hos elever. Underökningen baseras på litteratur samt empirisk undersökning i form av intervju med tre elever och en dramapedagog. Eleverna har drama på fritiden och pedagogen har lång erfarenhet av dramapedagogik. Resultatet visar hur och varför dramapedagogiken borde finnas med i skolan samt vidare hur man kan jobba med det i syftet till att förbättra elevers självförtroende.

Syftet med vår undersökning var att se om man med hjälp av pedagogiskt drama kan stärka intellektuellt funktionshindrade barns självkänsla. Eftersom vi båda arbetar med intellektuellt funktionshindrade barn och tycker det är stimulerande och utmanande, valde vi att göra vår undersökning i en dramagrupp med 10 grundsärskoleelever. Under vårterminen har dramagruppen arbetat med ett projekt om Leonardo Da Vinci som avslutades med en teaterföreställning. Vi valde att samla in vårt empiriska material genom kvalitativa studier i form av observationer och intervjuer. Åsa som var involverad i projektet genomförde deltagande observationer under vårterminens dramapass. Eftersom det kan vara svårt att förhålla sig objektiv i deltagande observationer valde vi att även göra intervjuer. Intervjuerna genomfördes av Johanna som inte var involverad i projektet. Vi valde att analysera vårt resultat med hjälp av Chaibs fem kategorier; självförtroende, frihetskänsla, identitet, den kommunikativa kompetensen och empati. Kategorierna hjälpte oss att få en struktur till att redovisa vårt resultat.Resultatet visade att barnen blivit mer säkra på sig själv och att de upplevde att de hade lärt sig något. Vi har kommit fram till att pedagogiskt drama är en metod att arbeta med för att skapa trygga elever som känner sig säkra i sig själv.