<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet har varit att ur ett komparativt perspektiv undersöka två elitidrottskvinnor med ätstörningar.</p><p>• Vilka likheter och skillnader finns det i hur de beskriver sin identitet?</p><p>• Vilka likheter och skillnader finns det i hur de framställer upplevda krav?</p><p>• Vilka likheter och skillnader finns det i hur de uttrycker sin självkänsla?</p><p>Metod</p><p>Som metod valde jag textundersökning av de två böckerna Genom helvetet: om fotboll, kärlek och anorexi av Tina Nordlund och Simon Bank och Simmar-Emma: Min kamp mot bulimin av Emma Igelström och Carina Olofsson.</p><p>Resultat</p><p>Tina är fotbollspelare, utan fotbollen är hon ingen, det är hela hennes identitet. Även Emma är sin idrott, hon är känd som ”Simmar-Emma”. Emma och Tina har höga krav på sig själva och från andra. I början är det de själva som har kontrollen men ju högre kraven utifrån blir desto mindre blir deras egen kontroll. De beskriver hur kontrollen övergår till en kontroll av ätandet. Idrotten är en trygghet för både Tina och Emma. Dock tycker båda att det är viktigt vad andra tycker och de är rädda att uppfattas som diviga. De vill även förtjäna uppmärksamhet genom att prestera och vara duktiga.</p><p>Slutsats</p><p>Slutsatsen är att det finns mer likheter än skillnader mellan Emma och Tina. En likhet som påverkat deras framgångar som idrottskvinnor och som personer med ätstörningar är deras enorma vilja, viljan att vara bäst och viljan att vinna. Andra likheter är den endimensionella identiteten som framträder. De är sin idrott och utan den är de ingenting. Det finns även andra likheter så som den låga bassjälvkänslan i kombination med den höga prestationsbaserade självkänslan. De har även höga krav, dels på sig själva och dels utifrån. Kontrollbehovet tar sig uttryck i hur och vad de äter. Skillnader mellan dem är de olika typer av ätstörningarna som de har, Emma bulimi och Tina anorexi samt att Emma utövar en individuell idrott medan Tina utövar en lagidrott.</p>

Tanken med projektet Alfaskolan är att stödja och hjälpa barn som har svårigheter att ta till sig den traditionella skolundervisningen. Stödet skall dessutom utformas så att det enskilda barnet inte särskiljs från sin skola och klasstillhörighet.Syftet är också att pedagoger skall få kunskap om barns olika inlärningsstilar och kunna tillägna sig alternativa pedagogiska metoder för att stödja dessa barn. Verksamheten skall också hjälpa barnen att återta sådant som gått förlorat i tidigare skolarbete. Genom detta arbete förväntas barnets självkänsla och självbild att stärkas. Alfaskolan representerar också ett synsätt på barn med skolsvårigheter som bryter mot det etablerade mönstret med utslagning och särbehandling, vilket flera forskare eftersträvar. Mitt syfte med den här studien var att undersöka vad det är som händer med eleverna och om/varför de lär sig lättare i den här speciella miljön. Jag har funnit flera olika faktorer som har betydelse men det som är tydligast är att eleverna upplever nästan allting som roligt. Detta kan bero på växlingen mellan olika arbetsuppgifter varvat med rörelse och andra aktiviteter men också att de upplever innehållet som intressant och meningsfullt. En annan viktig faktor som framkommit tydligt i mina intervjuer är att eleverna tycker att de får mer hjälp när de inte är så många. För att pedagoger skall kunna använda sig av Alfaskolans arbetssätt i den vanliga klassrumsmiljön på ett förtjänstfullt sätt krävs det att elevantalet i klasserna minskar.

Detta är en kvalitativ studie, som behandlar lärares ledarskap och elevers självkänsla. Syftet är att genom intervjuer tolka, analysera och beskriva hur några lärare genom sitt ledarskap anser sig stärka elevernas självkänsla. Metoden som användes var personliga intervjuer med halvstrukturerade frågor med fem lärare verksamma på tre olika skolor i årskurs 1-5. Resultat blev att lärarna genom sitt ledarskap ansåg sig stärka elevernas självkänsla. I första hand genom att uppmuntra prestationer men de ansåg sig även beakta de emotionella aspekterna då de ser varje enskild elev, respekterar deras integritet och bekräftar dem för den de är.

Svenskläraren har ett viktigt uppdrag och det är att skapa förutsättningar för att elever skall få en gynnsam språkutveckling. Språk och människa hänger intimt samman och en aspekt på vad svenskämnets uppgift är kanske har att göra med att stärka elevers självkänsla och inte få dem att tappa tron på sig själva. Mitt syfte med undersökningen är att ta reda på vad ämnet svenska under grundskolans senare år kan påverka för att förstå och ta ansvar för elever och stärka deras självkänsla. Arbetet består av en teoretisk bakgrund där forskningsfrågor ställts som förstärkning till syftet. Metodkapitlet beskriver val av metod och innehåller även etiska aspekter, urval och metodkritik. Själva undersökningen baseras på tre kvalitativa intervjuer med svensklärare under grundskolans senare år. Resultaten diskuteras tillsammans med de huvudsakliga resultaten från teoridelen och detta sker i det avslutande kapitlet. I diskussionsavsnittet ges även förslag till vidare forskning och fördjupning kring ämnen som dykt upp under arbetets gång. / The teacher in Swedish has an important mission to help the students get a good development in languages. Languages and human has a close connection to each other and one aspect of the subjects commission has eventually to do with strengthening of the students’ self-esteem and make them not to lose their faith in themselves. My purpose for this investigation is to find out what Swedish during high-school can affect to understand and take responsibility for the students and be strengthening to their self-esteem. The essay consists of one theoretical part where some scientific-questions have been asked to strengthen the purpose.  The method-part describes why I have chosen this method and is also discussing ethical aspects, choice and criticism against the method. The investigation it self is based on three qualitative interviews with teachers in Swedish during high-school. The results are discussed together with the main results from the theoretical part and this is done in the last chapter. In the part of discussion I have also given proposals on further scientific areas to enter more deeply into.

Syftet med denna studie är att utifrån samtal med gymnasieelever få en bild av deras upplevelser kring muntliga examinationer. Den genomförda undersökningen består av fyra gruppintervjuer med tre elever i varje, vilka vid tiden för intervjun gick i årskurs två på gymnasiet. Studiens teoretiska utgångspunkter vilar på socialpsykologisk grund och människans samspel med miljön intar en framträdande roll. Resultatet av undersökningen visar att eleven, läraren och gruppen bildar ett helhetsperspektiv i situationen då en muntlig examination hålls. För eleven är dennes inställning och förberedelse inför momentet lika betydelsefullt som lärarens och kamratgruppens förhållningssätt i avseendet hur muntlig examination upplevs. Det finns betydelsefulla komponenter som har förutsättning för upplevelsen. Läraren ska tänka på att arrangera muntlig examination så att upplevelsen stärker elevens självbild och förmågor.

Syfte och frågeställningar Syftet har varit att ur ett komparativt perspektiv undersöka två elitidrottskvinnor med ätstörningar. • Vilka likheter och skillnader finns det i hur de beskriver sin identitet? • Vilka likheter och skillnader finns det i hur de framställer upplevda krav? • Vilka likheter och skillnader finns det i hur de uttrycker sin självkänsla? Metod Som metod valde jag textundersökning av de två böckerna Genom helvetet: om fotboll, kärlek och anorexi av Tina Nordlund och Simon Bank och Simmar-Emma: Min kamp mot bulimin av Emma Igelström och Carina Olofsson. Resultat Tina är fotbollspelare, utan fotbollen är hon ingen, det är hela hennes identitet. Även Emma är sin idrott, hon är känd som ”Simmar-Emma”. Emma och Tina har höga krav på sig själva och från andra. I början är det de själva som har kontrollen men ju högre kraven utifrån blir desto mindre blir deras egen kontroll. De beskriver hur kontrollen övergår till en kontroll av ätandet. Idrotten är en trygghet för både Tina och Emma. Dock tycker båda att det är viktigt vad andra tycker och de är rädda att uppfattas som diviga. De vill även förtjäna uppmärksamhet genom att prestera och vara duktiga. Slutsats Slutsatsen är att det finns mer likheter än skillnader mellan Emma och Tina. En likhet som påverkat deras framgångar som idrottskvinnor och som personer med ätstörningar är deras enorma vilja, viljan att vara bäst och viljan att vinna. Andra likheter är den endimensionella identiteten som framträder. De är sin idrott och utan den är de ingenting. Det finns även andra likheter så som den låga bassjälvkänslan i kombination med den höga prestationsbaserade självkänslan. De har även höga krav, dels på sig själva och dels utifrån. Kontrollbehovet tar sig uttryck i hur och vad de äter. Skillnader mellan dem är de olika typer av ätstörningarna som de har, Emma bulimi och Tina anorexi samt att Emma utövar en individuell idrott medan Tina utövar en lagidrott.

Sjukskrivningarna för utmattningssyndrom har de senaste åren ökat dramatiskt i Sverige. Detta har lett till allt mer komplexa och långvariga rehabiliteringar. Syf-tet med denna studie var att beskriva och analysera hur ett antal individer upplev-de sin rehabilitering efter sjukskrivning för utmattning. Delsyften var att öka kun-skapen om hur rehabiliteringen efter utmattning kunde förbättras samt belysa kvinnors och mäns skilda förutsättningar till rehabilitering beroende på kulturell kontext. Tio personer som kommit åter till arbete efter sjukskrivning djupintervju-ades om rehabiliteringen. Resultaten från studien antydde att det var viktigt att vidga perspektiven på rehabilitering genom att använda ett kontextberoende syn-sätt. Studien resulterade i tre teman; Lärande, Styrning och Organisering. I samtli-ga teman var timing betydelsefullt. Lärandet och strategier att hitta nya insikter var viktigt både för individ och organisation för att en lyckad rehabilitering skulle ske, där strategierna blev olika för kvinnor och män. När det gällde rehabilitering-ens styrning visade det sig hur viktig balansen mellan att få stöd och att själv få agera var. Rehabiliteringens organisering visade sig i denna studie vara grund-läggande och central för rehabiliteringen, där möjligheten att kunna återskapa goda sociala möten var avgörande.

Abstract Vi har undersökt självkänslans bakomliggande diskurs i artiklar från dags- och populärpress i Sverige. Vi har gjort en diskursanalys av begreppet självkänsla gentemot andra samhälleliga fenomen. Fokus i uppsatsen har varit att lyfta fram hur begreppet självkänsla skildras i media och hur det kan påverka vår identitet, och vårt beteende i dagens individuella samhälle. Vi har också ställt oss frågan om medias fokusering på begreppet självkänsla enbart är positiv eller om den kan få negativa följder i form av stress hos mottagarna av budskapet. Efter att vi har granskat artiklar om självkänsla, upptäckte vi att många skildrade självkänsla som en lösning på många av dagens sociala problem så som stress, utbränning och problematiska förhållanden människor emellan. Vi kom fram till att självkänsla kan användas av många tidningar som ett säljargument, då många människor vill må bättre och bli lyckligare. Media har så stor makt i dag, att många människor tyr sig till deras tips och råd till självhjälp. Många av artiklarna skrev enligt oss mycket motstridiga budskap om självkänsla, exempelvis att det var viktigt att tänka på sig själv men samtidigt inte för mycket. Vi kom fram till att medias skildring av självkänslans diskurser troligen till viss del, bidrar till förvirring och stress hos människor.

This paper is an examination of how you as pedagogue can strengthen students self-esteem. I have acknowledge that there are possibilities to do this by the art of dancing. I want to with this paper to give a deeper understanding that shows of how you as a pedagogue can strengthen students self-esteem by using dance at junior level. To answer this question I have used this questions: - Can dance strengthen students self-esteem by the art of dancing and if that is so how can this be done? - What pedagogical attitude can be to an advantage when the goal is to strengthen students self-esteem. I have chosen to use ten qualitative interviews which brings up my questions at hand. My intention with the questions were not to bring up any direct question about self-esteem but to investigate if self-esteem is relevant in the interviewees teaching. Through dace students in the junior level have their self-esteem strengthened. The younger one is the easier one has to as a student have the courage to let ones inhabitations go and as a pedagogue one has a great influence on the teachings. With the help from the art of dancing one can emphasis the individual and at the same time strengthen the group and then it is important that one as a pedagogue has a good structure and is well-aware of what one wants with ones dance teachings. Keywords - Dance - Self-esteem - Pedagogue - Security

Studien syftar till att undersöka hur dansen påverkar människan socialt samt mentalt. De frågeställningar vi haft är, vad innebär dans? Hur anser danspedagoger samt dansterapeuter att dans påverkar människan mentalt och socialt? Hur används dansterapi för att stärka människan? Vi har använt oss av kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna tolkas med hjälp av hermeneutiken. Respondenterna är fem danspedagoger samt två dansterapeuter. Vårt resultat visar att dans mestadels påverkar människan på ett positivt sätt. Den stärker kroppsbilden, självförtroendet, självkänslan och den sociala utvecklingen. Respondenterna ger en mängd olika beskrivningar och tolkningar på hur de anser att dans påverkar människan socialt samt mentalt. / The purpose of this thesis is to understand how man is affected socially and mentally from dancing. The questions of issue are: What is dance? How is man affected by dancing according to dance educationalists and therapists? How is dance therapy used to strengthen a person? Through qualitative method and semi structured interviews, interpreted by hermeneutics, of five dance educationalists and two dance therapists. Our result states that we are mainly affected in a positive way from dancing. It fortifies physical apprehension, self-confidence, self-esteem and social development. The respondents describes and interprets the affects dancing has socially and mentally in a diverse but satisfactory manner.