No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Vid magnetkameraundersökningar föreligger en viss olycksrisk p.g.a. starka magnetfält i undersökningsrummet. Därför är det viktigt att berörda sjuksköterskor känner till riskerna för att kunna öka patientsäkerheten. Syfte: Att undersöka hur välinformerade sjuksköterskorna upplevde sig vara gällande magnetkameraundersökningar, samt om det fanns kunskapsskillnader mellan sjuksköterskorna på de olika vårdavdelningarna och mellan olika åldersgrupper. Studien är kvantitativ och har en deskriptiv och en jämförande design. Metod: Ett frågeformulär delades ut till sjuksköterskor på vårdavdelningar på Akademiska Sjukhuset i Uppsala, bestående av 10 frågor som rörde information under utbildning och yrkesverksam tid samt kunskapsnivåer om magnetkameraundersökningar. Resultat: Fem av sex tillfrågade vårdavdelningar deltog i studien. Av de 115 tillfrågade sjuksköterskorna valde 50 (43,5 %) att delta i studien, av dessa var 45 (90 %) kvinnor och 5 (10 %) män, med en medianålder på 37,5 år. Majoriteten (70 %) hade fått information om magnetkameraundersökningar under sin yrkesverksamma tid, 28 % av deltagarna hade fått information om magnetkameraundersökningar under sin utbildning. Sjuksköterskorna upplevde sig relativt välinformerade om magnetkameraundersökningar. Sjuksköterskorna hade medelgod kunskap om magnetkamera (medelvärde på 6,5 av 15 poäng). Det fanns ingen signifikant kunskapsskillnad mellan de olika vårdavdelningarnas sjuksköterskor. Inte heller fanns det någon signifikant kunskapsskillnad mellan åldergrupperna. Slutsats: Det finns områden där kunskapen brister hos sjuksköterskor om magnetkameraundersökningar. Det finns ett behov av ökad information om magnetkameraundersökningar till sjuksköterskor på vårdavdelningar. Med ökad information till sjuksköterskor skulle olyckor kunna förebyggas i större utsträckning, samt patientsäkerheten ökas.

The purpose with this essay is to investigate which factors that are decisive for nurses’ propensity for incident reporting. The study uses a descriptive cross-section design. Included are nurses that works at a care unit and who have worked as a nurse for > 1than one year. The survey was sent out to all nurses embraced by the criteria within a subdivision at a hospital in the middle of Sweden. 240 nurses received the survey and 134(55, 8 %) responded. Four respondents were excluded because they had missed an extensive part of the survey. The survey included 41 allegations about incident reporting.   This study shows that time required to report the incident, additional work involved in the reporting, and an ambition to report but forgets to do so are the most important factors for nurses not reporting incidences. The least important factors were lack of access to computers for reporting the incident, fear for lawsuit, fear for disciplinary action and fear of losing job. Regarding the likelihood to report in relation to who was involved in the incidence, the survey shows an increased likelihood to report another nurse to whom you did not have a close relation to.

Syfte med studien var att kartlägga och jämföra sjuksköterskors uppfattningar av två olika arbetstidsmodeller i relation till arbetstider, hälsa samt möjlighet till återhämtning. Bakgrund. Inom Hälso- och Sjukvården krävs effektivitet, färre personer ska utföra mer med bättre kvalitet till lägre kostnad. Inom VLL används arbetstidsmodeller för att ha kostnadskontroll, minska vikariebehoven och få bort övertid. Arbete dag, kväll och natt ger korta återhämtningsperioder med risk för ohälsa, minskad återhämtningstid med negativa konsekvenser som följd. Metod. Studien genomfördes som en tvärsnittsstudie med enkätsamling. Sjuksköterskor som arbetar i arbetstidsmodell 1 (n=50) och arbetstidsmodell 3 (n=50) som befann sig på arbetsplatser inom VLL vid besök under mars - maj 2013 ombads fylla i enkäterna. Resultat. Studien fann statiskt signifikanta skillnader mellan arbetstidsmodellerna i hur sjuksköterskorna trivs med arbetstiderna, var för trött att orka med familj, vänner och fritid och om de fick tid för återhämtning mellan arbetspassen. Sjuksköterskorna i modell 1 och modell 3 upplever hälsa. Slutsats. Större andel sjuksköterskor i modell 1 än modell 3 är nöjda med sina arbetstider och har mer tid för återhämtning.Implikation. Att kunna använda resultatet som underlag till framtida arbetstidslösningar och andra hälsofrämjande åtgärder.

No description available.

No description available.

No description available.