Introduktion/Bakgrund: Samhället ställer höga krav på sjukvården och sjuksköterskors arbete kring patienten. Sjuksköterskor utgår från 6 kärnkompetenser och har ett ansvar för att säker omvårdnad minskar antalet vårdskador. Patientsäkerhetslagen finns som ett skydd inom vården för patienter och arbetsmiljölagen finns till för de anställda och ska förhindra att ohälsa och olycksfall inte uppstår i arbetet samt sträva efter en god arbetsmiljö. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur sjuksköterskors arbetsmiljö kan påverka patientsäkerheten. Metod: Litteraturstudien utgår från Polit och Beck (2021) nio steg. Sökningar av artiklar förekom i databaserna CINAHL och PubMed. Det inkluderades tio kvantitativa artiklar i studien och samtliga är kvalitetsgranskade enligt Polit och Beck (2021) granskningsmall “Guide to a Focused Critical Appraisal of Evidence Quality in a Quantitative Research Report”. Författarna har använt ett induktivt förhållningssätt. Resultat: Totalt tio artiklar utgör resultatet och är sammanställda i tre kategorier: Organisation och arbetsbelastning, Psykiskt ohälsa och Relationer och kommunikation.Slutsats: Litteraturstudien ger ökad förståelse för hur sjuksköterskors arbetsmiljö kan påverka patientsäkerheten. Det är viktigt med gynnsam bemanning för att kunna gå hem i tid, minska antalet arbetsuppgifter/patienter per sjuksköterska och öka tillfredställelsen på arbetsplatsen. Övertid och arbetsbelastning är bidragande till hög risk för utmattningssyndrom vilket påverkar patientsäkerheten. Patientsäkerheten påverkas av hur sjuksköterskor upplever teamsamverkan, kollegor och god kommunikation.

Bakgrund: mellan 4000-5000 nya sjuksköterskor utexamineras varje år från svenska universitet och högskolor. För att arbeta kliniskt som sjuksköterska krävs det att man erhållit en yrkeslegitimation. Sjuksköterskans huvudområde är omvårdnad, och yrkesutövandet ska grunda sig i ett vetenskapligt och etiskt förhållningssätt där omvårdnaden ges utifrån evidensbaserade metoder. Syfte: att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av det första året som yrkesverksam sjuksköterska. Metod: denna studie genomfördes som en litteraturstudie. 12 artiklar söktes fram med hjälp av relevanta sökord och begränsningar genom databassökning i MedLine via PubMed. Huvudresultat: 4 teman identifierades – upplevelsen av transitionen, upplevelsen av stöd, upplevelsen av självförtroende och upplevelsen av stress. De nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde det första yrkesverksamma året som stressfyllt och att ansvaret var överväldigande. Bristande självförtroende var vanligt under det första året och bottnade sig bland annat i en rädsla över att göra misstag. Stöd och feedback från en mentor eller andra kollegor upplevdes förbättra upplevelsen och minska stress.  Slutsats: nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av det första verksamma året präglades av stress, bristande självförtroende samt upplevelsen av ett överväldigande ansvar. Vidare upplevde de brister i sina teoretiska och praktiska kunskaper. Feedback samt stöd från kollegor och mentorer uppskattades. En ökad insikt i dessa upplevelser kan vara till nytta för att kunna identifiera behov av stödjande insatser under transitionstiden. Nyckelord: nyutexaminerad, sjuksköterskor, upplevelser / Background: between 4000-5000 new nurses graduate every year from Swedish universities and colleges. To work clinically as a nurse, it is required that you have obtained a professional nurse licence. The nurse's area of expertise is nursing, and the practice of the profession is based on a scientific and ethical approach where nursing is given on the basis of evidence-based methods. Aim: to describe newly graduated nurses’ experiences of their first year of practice. Methods: this study was conducted as a literature study. 12 articles were found using relevant keywords and restrictions through a database search in MedLine via PubMed.  Main results: 4 themes were identified - the experience of the transition, the experience of support, the experience of self-confidence and the experience of stress. The newly graduated nurses experienced the first year as stressful and they stated that the responsibility was overwhelming. Lack of self-confidence was common during the first year and was among other things based on a fear of making mistakes. Support and feedback from a mentor or other colleagues was reported to improve the experience and reduce stress. Conclusion: newly graduated nurses' experiences of their first working year were characterized by stress, lack of self-confidence and the experience of having greater responsibility. Furthermore, they experienced lack of theoretical and practical knowledge. Feedback and support from colleagues and mentors were appreciated. An increased insight into these experiences can be useful to identify the need for supportive efforts during the transition period. Keywords: experiences, new graduate, nurses

Bakgrund Skiftarbete är en nödvändighet inom sjukvården för att arbetet ska bedrivas dygnet runt. Detta medför dock konsekvenser för sjuksköterskans hälsa. Sjuksköterskan har ett ansvar gentemot sig själv och mot patienten att upprätthålla sin hälsa för att kunna ge god vård. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur skiftarbetet påverkar sjuksköterskans fysiska, psykiska och sociala hälsa. Metod Litteraturstudien utgår utifrån en integrerad analys enligt Kristensson (2014) av 12 vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats som ligger till grund för resultatet. Resultat Fyra kategorier identifierades: Sömnstörningar; muskuloskeletala, gastrointestinala och kardiovaskulära problem; stress och ångestrelaterade besvär samt försämrad hantering av socialt liv. Slutsats Sömnbrist på grund av skiftarbete är en gemensam faktor till de negativa hälsoeffekterna som drabbar sjuksköterskans hälsa. Den nedsatta sömnen leder till ett nedsatt immunförsvar som i sin tur är orsaken till vissa sjukdomar och stress.

Introduktion/Bakgrund: Sjuksköterskor möter svårt sjuka patienter med svårhanterliga symtom som kan vara svåra att lindra. Vissa patienter önskar att få slippa lidande och i stället få påskynda döden. Dödshjälp är olagligt i Sverige, men i vissa andra länder finns dödshjälp som valmöjlighet. Lagar och principer skapar etiska dilemman då de talar emot varandra i frågan om dödshjälp.   Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors uppfattningar om dödshjälp.  Metod: Litteraturstudien utformades efter Polit och Beck (2021) nio steg. Systematiska databassökningar genomfördes i CINAHL och PubMed. 14 artiklar granskades enligt granskningsmall för kvalitativa samt kvantitativa studier. 13 artiklar av dessa kunde användas i resultatet. Artiklarna bearbetades induktivt, först lästes artiklarna individuellt för att sedan diskuteras gemensamt för att identifiera likheter samt skillnader.  Resultat: Litteraturstudien identifierade tre huvudteman; Negativ uppfattning om dödshjälp, positiv uppfattning om dödshjälp och tudelad uppfattning om dödshjälp.  Slutsats: Dödshjälp är något som framkallar starka känslor, med stor variation. Uppfattningarna hos sjuksköterskorna är allt från att vara väldigt negativa till väldigt positiva. Vissa sjuksköterskor hade svårt att veta vart de stod i frågan om dödshjälp. Sjuksköterskorna identifierade behov av bland annat teamarbete, tydliga riktlinjer och juridiskt skyddsnät som viktiga delar i dödshjälpsprocessen.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Personcentrerad omvårdnad (PCO) är när den vårdsökande personen är delaktig i sin vård och blir sedd som mer än sin sjukdom eller åkomma. Förhållningssättet PCO grundade sig först inom demensvården men har numera blivit ett förhållningssätt som de flesta vårdinstitutioner eftersträvar. För att uppnå den förbättrande vården som PCO kan medföra, behövs en välplanerad och tydlig implementeringsplan från ledningen. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att implementera ett personcentrerat arbetssätt på en slutenvårdsavdelning. Metod: En induktiv kvalitativ studie där elva intervjuer genomfördes. Därefter utfördes en innehållsanalys av åtta strategiskt utvalda intervjuer. Resultat: Det finns förhoppningar hos deltagarna att implementeringen ska leda till en bättre och säkrare vård, men också farhågor om rädsla för förändring bland vårdpersonalen samt en ökad arbetsbelastning. Att arbeta personcentrerat upplevs av deltagarna kommer ställa högre krav på vårdteamet, framför allt sjuksköterskorna, när det gälller tid, kunskap och kommunikation. Slutsats: För att kunna ge vårdsökande personen den bästa vården, behövs det engagerad och kompetent personal som har stöd och förståelse från ledningen. Trots de hinder som tycks finnas så lever en positiv anda bland sjuksköterskorna om implementeringen av PCO. Förhoppningarna är att ett personcentrerat arbetssätt bland annat ska öka delaktigheten som kan leda till kortare vårdtider samt minskar risken för återbesök tätt efter vårdtiden. Det i slutändan ger en bättre vård i helhet för den enskilda vårdsökande personen. / Background: Person-centred care (PCC) is when the person seeking care get’s involved in their care and are seen as more then their illness or ailment. PCC as a concept began in dementia care, but is now the approach that most healthcare institutions strive after. To achieve the improved care that PCC can bring, there is need for a well- planned and clear implementation plan from the management. Aim: To describe the nursing staffs experience of implementing person-centred care as a work procedure in inpatient care. Method: An inductive qualitative study where eleven interviews was completed. Eight interviews were strategically chosen and a content analysis was carried out. Result: There is hope among the participants that implementation will bring a better and safer care, but also concerns about fear of change among the healthcare staff and increased workloads. Participants experience that PCC will place higher demans on the healthcare staff, especially nurses, regarding time, knowledge and communication skills. Conclusion: To provide the best care, there has to be dedicated and competent staff who also have the support and understanding from the management. Despite the obstacles that seem to exist, there is a positive spirit among the nurses in relation to the implementation of person-centred care.  There is hope that person-centred care, among other things, will increase participation that could lead to shorter hospital stays and risk of needing to seek care again short after being discharged from the hospital. Ultimately it provides a better care in the whole for the individual person seeking care.

Bakgrund: På 80-talet upptäcktes förvärvat immunbristsyndrom (AIDS) och humant immunbristvirus (HIV) för första gången. 35 miljoner människor lever med HIV idag varav 19 miljoner är omedvetna om att de bär på smittan. Därför är det tänkbart att som sjuksköterska någon gång under sina yrkesverksamma år kommer att komma i kontakt med sjukdomen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med HIV/AIDS. Metod: En litteraturstudie har använts där material har metodiskt sökts, kritiskt granskats och sammanställts. Åtta kvalitativa artiklar har inkluderats i studien. Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier ”Faktorer som bidrar till god vård för patienter med HIV/AIDS” och ”Upplevda hinder i omvårdnaden av patienter med HIV/AIDS” samt sex subkategorier. Slutsats: En bidragande orsak till att rädsla uppstår hos sjuksköterskor i omvårdnaden av patienter med HIV och AIDS är att de saknar tillräcklig med kunskap och erfarenhet. Sjuksköterskorna som själva valt att arbeta på AIDS avdelningar kände empati för sina patienter. En del sjuksköterskor upplever att de blir diskriminerade av samhället på grund av att de vårdar patienter med HIV/AIDS. I vissa länder förekommer det brist på arbetsmaterial vilket leder till en ökad rädsla för att bli smittad. Kontinuerlig utbildning är viktigt för att behålla och utveckla kunskapen och kunna erbjuda god omvårdnad på lika villkor.

Postpartumdepression är ett tillstånd som drabbar ungefär var åttonde kvinna. Forskning visar att postpartumdepression kan medföra risker för både mamma och barn, vilket påverkar hela familjen. Specialistsjuksköterskan på barnavårdscentralen (BVC) har en viktig roll avseende att upptäcka tecken på postpartumdepression hos nyblivna mammor. Screening med Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS) används för att identifiera tecken på depressiva besvär hos mamman. Med EPDS som grund har BVC-sjuksköterskan ett stödjande samtal med mamman. Syftet med denna studie var att undersöka BVC-sjuksköterskors upplevelser av att använda EPDS för att stödja nyblivna mammor. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex BVC-sjuksköterskor vid två olika familjecentraler. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Ur intervjuerna framkom kategorierna; stödjer ett bra vårdsamtal, ger förutsättningar för att stödja med EPDS och BVC-sjuksköterskorna upplever utmaningar i det stödjande arbetet. BVC-sjuksköterskorna upplever en trygghet i att använda EPDS, då det fångar upp mammor som mår dåligt och underlättar det stödjande samtalet, vilket möjliggör att en förtroendefull relation kan utvecklas. Ett behov av fortbildning framkommer, då BVC-sjuksköterskorna kan känna otillräcklighet avseende sin kompetens inom EPDS och det stödjande samtalet. Tidsbrist ses som en utmaning för BVC-sjuksköterskorna, då det är viktigt att kunna vara närvarande och ostressad i mötet med mammorna. BVC-sjuksköterskorna möter mammor från olika kulturer, vilket ger kunskap som ökar förståelsen för dessa mammors situation. BVC-sjuksköterskorna ger även uttryck för en avsaknad av tydliga riktlinjer gällande EPDS-screening för pappor, då de uppmärksammat att depressiva besvär även drabbar dem.

Bakgrund: Upplevelsen av otillräcklighet är ett vanligt förekommande fenomen hos sjuksköterskor. Att uppleva otillräcklighet kan leda till försämrad hälsa hos sjuksköterskan och därmed också risk för negativa effekter på vårdens kvalité. Mår sjuksköterskan bra, finns också förutsättningar att ge en god vård. Att undersöka hur sjuksköterskor i kommunal hemsjukvård uppfattar och erfar otillräcklighet och dess effekter blev därför viktigt att studera för att erhålla ökad förståelse. I dag finns inga studier som specifikt undersöker detta i kommunal hemsjukvård, därmed kan studien tillföra ny kunskap. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor i kommunal hemsjukvård uppfattar och erfar otillräcklighet och dess effekter. Metod: Studien har en kvalitativ induktiv ansats med fokusgruppintervjuer som datainsamlingsmetod. Materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ manifest innehållsanalys (Graneheim & Lundman, 2004). Resultat: I resultatet framkommer fyra kategorier ”Individuella faktorer”, ”Organisatoriska faktorer”, ”Hur otillräcklighet hanteras” samt ”Effekter”. Deltagarna har uppfattningar om att individens personligheten och kompetens spelar en avgörande roll för hur otillräcklighet upplevs och hanteras. Organisatoriska faktorer är en bidragande orsak till otillräcklighet. Resurser, direktiv , mål, samarbete samt andras förväntningar och krav är viktigt. Upplevelsen av otillräcklighet hanteras på flera sätt. Upplevelsen av otillräcklighet har främst negativa effekter. Slutsats: Otillräcklighet förekommer hos sjuksköterskor som arbetar med kommunalt driven hemsjukvård. Den orsakas till viss del av organisatoriska brister, men är också beroende på viken personlighet sjuksöterskan har och hur hen är förmögen att hantera uppkomna stressorer. Förekomsten av stöd, både från kollegor och ledning, är viktiga komponenter för att minska otillräckligheten.