• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 877
  • 83
  • Tagged with
  • 960
  • 526
  • 401
  • 269
  • 256
  • 249
  • 216
  • 214
  • 182
  • 177
  • 138
  • 133
  • 117
  • 94
  • 79
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
111

Kvalitet och konkurrens : En studie av konkurrensens effekter på den upplevda kvaliteten inom hemtjänsten

Eklund, Christoffer January 2016 (has links)
Sedan riksdagen beslut om Lag om valfrihetssystem även kallat LOV har hemtjänsten varit ett omstritt ämne i samhällsdebatten. Lagen om valfrihetssystem togs i bruk första januari 2009 med syftet att genom en fungerande konkurrenssituation så kan kvalitet och effektivitet öka samt möjliggöra nytänkande och mångfald. Enligt en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvalitén i hemtjänsten genomförd av Socialstyrelsen 2015 är bilden av äldreomsorgen generellt positiv i Sverige. Resultaten varier dock mellan olika kommuner och verksamheter. I en del kommuner och verksamheter är fler än tio procent ganska eller mycket missnöjda. Syftet med den här studien var att svara på frågan: Ger ett högre konkurrenstryck en bättre upplevd kvalitet för brukare av hemtjänst i Sveriges kommuner?  Data och variabler som använts är ett kvalitetsmått som beroende variabel i form av upplevd kvalitet som är framtaget baserat på brukarundersökning inom hemtjänsten. Oberoende variabeln är konkurrenstrycket i varje kommun. Undersökningen genomfördes i två olika multipla regressionsmodeller. Först en modell för att undersöka skillnaden i effekten av egenskaperna lågt och högt konkurrenstryck mot referensgruppen inget konkurrenstryck. Det vill säga om den upplevda kvaliteten är högre i de kommuner som infört LOV och konkurrensutsatt sin hemtjänst än de som inte. Inget statistiskt signifikant resultat påvisades i regressionen. För att undersöka effekterna av konkurrenstryck, skillnaden mellan lågt och högt konkurrenstryck och vilka andra faktorer som påverkar den upplevda kvaliteten användes även en andra regressionsmodell för analys endast av de kommuner som infört LOV. Även i den analysen kunde inget statistiskt signifikant resultat påvisas att konkurrenstryck har någon signifikant effekt på den upplevda kvaliteten. Istället är det andra faktorer enligt den här studien som påverkar den upplevda kvaliteten. Av de övriga variablerna Personalomsättning, Genomförandeplan, Tätortsgrad, Medianinkomst hos 65+ befolkningen och ersättningsnivåerna för service, omvårdnad och landsbygdsersättning visar resultatet på att en högre andel genomförandeplaner, tätortsgrad och medianinkomst i kommunerna påverkar den upplevda kvaliteten negativt. Ersättningsnivån för omvårdnad har däremot en positiv effekt på den upplevda kvaliteten. För övriga variabler påvisade regressionen ingen signifikant effekt på den upplevda kvaliteten. Avslutningsvis kan inte resultaten i den här studien påvisa att ett högre konkurrenstryck leder till en högre upplevd kvalitet som ett av syftena med Lagen om valfrihet är.
112

Livet med endometrios : kvinnors upplevelser av sjukvården

Brännström, Julia, Vindevall, Emma January 2017 (has links)
Endometrios är en kronisk sjukdom som påverkar kvinnans liv på ett biologiskt, psykologiskt och socialt plan. Smärtan som uppstår vid endometrios kan begränsa kvinnan i vardagen. Känslor av isolering, maktlöshet, psykisk och emotionell stress kan uppstå till följd av sjukdomen. 176 miljoner kvinnor lider av endometrios, vilket är var tionde kvinna i fertil ålder. Vanliga symtom är kronisk buksmärta, dysmenorré, dysparenui och fatigué. Syftet med studien var att undersöka hur kvinnor med endometrios upplever sjukvården. Studien genomfördes som en litteraturstudie, där 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar sammanställdes. Resultatet visade att det fanns brister i bemötandet från både läkaren och sjuksköterskan gentemot kvinnor med endometrios. Det framkom att det fanns en kunskapsbrist, där fel diagnos ställdes och menstruationssmärtan ansågs vara naturlig vilket utmynnade i sen diagnostisering. Kvinnorna upplevde att de inte fick tillräckligt med information om sjukdomen eller hur de skulle hantera den. Kvinnorna fick höra att deras problem var ”kvinnoproblem”, de fick känslan av att endometrios inte var en sjukdom av intresse och det ledde till känslor av ensamhet och maktlöshet. Resultatet visade även på några lyckade bemötanden där kvinnorna kände sig bekräftade och betrodda.
113

Att leva med diabetes typ II : En studie baserad på vetenskapliga artiklar om patienternas upplevelse

Fransson, Hilda, Petersson, Sandra January 2017 (has links)
Bakgrund: Diabetes typ II ökar i alla delar av världen. Ökningen beror på att människor framförallt i västvärlden har valt att leva med en alltmer bekväm livsstil. Sjukdomen har inget bot utan behandlas med livsstilsförändringar. Att förändra sin livsstil görs inte över en dag utan bör genomföras dagligen med kostförändringar och fysisk aktivitet. Diabetes typ II påverkar patientens fysiologiska kropp med t.ex. symtom och komplikationer, men även upplevelsen av att leva med sjukdomen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienternas upplevelse leva med diabetes typ II. Metod: En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet av studien visade att patienter upplevde att det var svårt att integrera behandlingen d.v.s. tränings- och kostvanor i vardagen. För att lyckas hantera sjukdomen behövdes stöd både från hälso- och sjukvården och närstående. Dessutom upplevdes en känsla av att vara annorlunda och utanförskap bland människor, framförallt sina närstående. Slutsats: Studien visade att patienterna upplevde en svårighet i hanteringen av sjukdomen. Med hjälp av stöd, kunskap och inspiration av allmänsjuksköterskan så underlättades den dagliga kampen mot diabetes typ II.
114

”Delar av en helhet” : En Intervjustudie för att beskriva om sjuksköterskor och undersköterskor inom sjukhusvård upplever att de är delaktiga i arbetet med kapacitets- och produktionsstyrning

Björklund, Lina, Carlsson, Charlotte January 2016 (has links)
Andelen äldre i befolkningen förväntas öka därför behöver hälso- och sjukvården använda befintliga resurser inom sjukvården på ett effektivt sätt. Hälso- och sjukvården är komplex och består av olika systemnivåer (mikro-/meso- och makrosystem) där krav på effektivitet kan konkurrera med medarbetares etiska värden. För att få styrsystemen integrerade i verksamheten krävs att kommunikationen mellan ledning och medarbetare fungerar väl så att medarbetarna trivs, vill arbeta kvar och förblir motiverade att bidra till värdebaserad vård på en hälsofrämjande arbetsplats. Syftet med denna studie är att ta reda på hur sjuksköterskor och undersköterskor i mikrosystemet inom öppen respektive sluten sjukhusvård upplever att de är delaktiga i kapacitets- och produktionsstyrning (KPS). Detta är en intervjustudie med kvalitativ ansats genomförd med hjälp av intervjuer med åtta informanter vid en opererande sjukhusklinik. Intervjuerna bandades, transkriberades varpå en induktiv innehållsanalys genomfördes. De resultat vi bland annat kommit fram till är att i nämnda verksamhet har medarbetarna en förståelse för delar, de kan se att det finns faktorer som påverkar vad och hur arbetsuppgifter utförs. KPS med inslag av Lean tillsammans med ett fokus på värdebaserad vård borde kunna ge medarbetarna möjlighet att ta ställning till nyttan av förändring och styrning av delar i en helhet efter behov.
115

Att vårdas i ett främmande Sverige : En litteraturöversikt

Henriks, Johanna, Norberg, Tilda January 2017 (has links)
No description available.
116

Sjuksköterskans erfarenhet av att möta hot och våld i den kommunala hälso- och sjukvården

Fallqvist, Annika, Vrooman, Sofia January 2017 (has links)
Arbetsrelaterat hot och våld är ett ökande problem inom hälso- och sjukvården som kan leda till konsekvenser för den enskilde sjuksköterskan såsom stressrelaterade tillstånd och sjukskrivning. Sjuksköterskor inom den kommunala hälso- och sjukvården är ofta ensamma vid patientbesök och därför extra utsatta. De möter också patienter med skiftande ohälsa och vårdbehov som befinner sig i olika miljöer och behöver hantera oväntade situationer som kan uppstå. Tidigare forskning gällande upplevelsen av arbetsrelaterade hot- och våldssituationer är ofta inriktade på akut- och psykiatrisk vård medan den kommunala hälso- och sjukvården är ett begränsat utforskat område. Syftet med studien är därför att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att möta hot och våld i den kommunala hälso- och sjukvården. Åtta kvalitativa intervjuer genomfördes med sjuksköterskor som arbetar inom kommunal hälso- och sjukvård. Analys av datamaterialet gjordes därefter utifrån en kvalitativ innehållsanalys med en livsvärldsteoretisk ansats. Ur analysmaterialet framkom fyra kategorier: utsatthet, maktlöshet, vårdrelationen och trygghet samt temat vara utsatt men också vårdande i svåra situationer. Resultatet av studien visar att sjuksköterskornas upplevelser av hot och våld innefattar möten med patienter och anhöriga men också i den omgivande miljön, särskilt kvälls- och nattetid. I situationerna får sjuksköterskorna använda sin intuitiva förmåga för att hantera och bemöta hotfulla och aggressiva patienter. Vårdrelationen påverkas också och sjuksköterskorna kan känna en maktlöshet när de inte når fram till patienterna i mötet. Sjuksköterskorna anser också att det är viktigt med stöd och reflektion för att hantera situationer som uppstått och få en beredskap för liknande situationer i framtiden. Ytterligare forskning inom kontexten behövs, enligt författarna.
117

Gräsrotsbyråkrater i hälso- och sjukvården : En fallstudie om läkarnas och sjuksköterskornas handlingsutrymme angående prioriteringen av patientbesök vid en vårdcentral i Västra Götalandsregionen. / Street-level bureaucrats i healthcare : Case study of doctor´sand nurse´s discretion on when they prioritize patient´s visits at one health center i Västra Götaland´s region

Armus, Marija January 2019 (has links)
Hälso- och sjukvården anses vara en viktig del av svensk välfärd som alltid ska värna sin humana karaktär. Förändringarna som har skett inom svensk hälso- och sjukvård under de senaste decennierna, har lett till en mer byråkratiserad sjukvård där läkare och sjuksköterskor ofrivilligt har blivit byråkrater. Syftet med denna studie är dels att undersöka hur läkare och sjuksköterskor vid en privat vårdcentral i Västra Götalandsregionen gör prioriteringar av patientbesök, dels att jämföra hur dessa två professionerna gör sina prioriteringar. Den här studien är en fallstudie där tre läkare och tre sjuksköterskor har intervjuats. Det empiriska materialet har senare analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Studien utgår och baseras på Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater. Resultaten som har fåtts visar att läkare och sjuksköterskor upplever att de har ett stort handlingsutrymme när de gör medicinska bedömningar under prioriteringsprocessen, samt att deras handlingsutrymme inte begränsas av statligt regelverk och organisationens mål i någon större utsträckning. En tydlig svårighet som samtliga läkare och sjuksköterskor lyfter är tidsbrist som de försöker hantera genom användning av olika rutiner och hanteringssystem.
118

Endometrios : En litteraturstudie om kvinnors upplevelser av bemötandet av sjukvårdspersonal

Appring, Sofi, Ljung, Isabelle January 2019 (has links)
I Sverige lever mellan fem och 15% av alla kvinnor i barnafödande ålder med endometrios. Endometrios är en gynekologisk sjukdom som innebär att livmoderslemhinna växer utanför livmodern och kan spridas till andra delar av kroppen, till exempel äggstockar och bukhinna. De vanligaste symptomen är smärta och blödningsrubbningar men flera andra symptom förekommer. Endometrios är även kopplat till infertilitet. På grund av okunskap kring sjukdomen är det många kvinnor som får leva utan behandling i flera år innan en diagnos kan ställas. Flera studier tyder på att kvinnor är missnöjda med bemötandet av sjukvårdspersonal. Syftet med studien är därför att undersöka hur kvinnor med endometrios upplever bemötandet av sjukvårdpersonal. Genom en litteraturstudie har sex vetenskapliga artiklar granskats som belyser kvinnors upplevelser. Resultatet av denna studie visar att en del kvinnor bemöts med respekt och empati av sjukvården. De träffar en läkare som lyssnar på dem och förstår deras behov. Men det visar framför allt att kvinnor upplever en stor brist på empati och kunskap. Ingen tar deras besvär på allvar och det tar lång tid innan de träffar en läkare som kan ställa rätt diagnos. Det medför att de känner sig utsatta, ensamma och tappar tron på hälso- och sjukvården. Det behövs mer kunskap om endometrios bland vårdpersonal. Mer kunskap skulle innebära en större förståelse för hur dessa kvinnor mår och vilken hjälp de behöver. / In Sweden, five to 15% of all women in childbearing age live with endometriosis. Endometriosis is a gynecological disease which means that uterine mucosa grows outside the uterus and can spread to other parts of the body, such as ovaries and peritoneum. The most common symptoms are pain and bleeding disorders, but several other symptoms occur. Endometriosis is also linked to infertility. Due to the ignorance that exists about the disease, many women must live without treatment for several years before a diagnosis can be made. Several studies indicate that women are dissatisfied with the healthcare treatment. The purpose of the study was to find out how women with endometriosis experience the treatment and care of health care providers. Through a literature study, six scientific articles, all of which have in some way addressed women experiences, were examined. The results of this study show that some women are treated with respect and empathy by health care personnel. They meet a doctor who listens to them and understands their needs. The majority, however, experience a great lack of empathy and knowledge. No one takes their trouble seriously and it takes a long time before they meet a doctor who can make the right diagnosis. They feel vulnerable, alone and lose faith in health care. More knowledge about endometriosis is needed among healthcare professionals. More knowledge would mean a greater understanding of how these women feel and what help they need.
119

Hur sexuellt våldsutsatta kvinnor upplever mötet med vårdpersonal : En litteraturstudie

Stens, Johanna, Nordin, Lina January 2019 (has links)
SAMMANFATTNING Bakgrund: Sexuellt våld är ett stort samhällsproblem inte bara i Sverige utan hela världen. Kvinnor i världen känner en stor rädsla till att bli utsatta för sexuellt våld. Att bli utsatt för sexuellt våld är en väldig traumatisk upplevelse och kan ge både fysiska och psykiska skador, akut efter övergreppet med även på lång sikt. Därav har vårdpersonal en viktig roll i att ge stöd till kvinnorna och hjälpa dem att återhämta sig efter övergreppet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur sexuellt våldsutsatta kvinnor upplever mötet med vårdpersonal. Metod: För att besvara syftet användes en beskrivande design med litteraturöversikt som datainsamlingsmetod. Tiovetenskapliga artiklar som var av kvalitativ design som var publicerade från år 2000 och framåt användes. De databaser som användes för sökning av artiklar är CINAHL, Cochrane, PsycINFO och PubMed.Katie Erikssons teori om lidande används som teoretisk referensram. Resultat: Denna studie visade att kvinnorna upplevde att det fanns bristande information och ville havalmöjligheterunder mötet med vårdpersonal. De uppskattade när de fick stöd från vårdpersonal. Känsla av skuld och skam kände kvinnorna och vårdpersonal kunde medföra dessa känslor. Kunskap hos vårdpersonalen är bristfällig, mer utbildning och träning bör ges till vårdpersonal så de kan omhänderta sexuellt våldsutsatta kvinnor på bästa möjliga sätt.  Slutsats: Det finns en stor förbättringspotential i vården i hur sjukvårdspersonal ska bemöta och omhänderta en sexuellt våldsutsatt kvinna. De flesta kvinnorna beskrev hur bemötandet och vården varit otillräcklig, vårdpersonal behöver förbättra sina kunskaper om hur denna typ av patienter ska bli bemötta. Därför bör mer träning och utbildning ges till sjukvårdspersonal för att kunna ge det bästa möjliga stödet till de sexuell våldsutsatta kvinnorna. Det behövs mer forskning inom området.
120

HIV-positiva personers upplevelser av stigmatisering och diskriminering i hälso- och sjukvården i Europa och Nordamerika

Lundvall, Axel, Karlsson, Linda January 2019 (has links)
Background: HIV-positive person´s are especially exposed to prejudices from the society which most likely also is reflected in healthcare situations. HIV-positive person´s have an extensive need for medical care and support from healthcare personnel in the process of managing the infection and adherence to the antiviral treatment. Aim: To describe HIV-positive person´s experiences of stigmatization and discrimination in healthcare settings and in interaction with healthcare personnel in Europe and north America. Method: A literature review with a systematic approach based on 11 qualitative articles. To analyse the articles, coding and thematization was performed. Results: Four themes arose: “Offensive experiences in healthcare settings”; “Unequal and inferior care”; “Revelation of HIV status”; “Consequences of stigmatization”. Conclusion: HIV-positive person´s experiences stigmatization and discrimination in contact with healthcare in Europe and north America. The discrimination and stigmatization is manifested in different aspects and contexts. A good treatment regimen and regular contact with healthcare is required for a satisfactory treatment outcome. HIV-positive person´s are entitled to a human treatment, just like everyone else, anywhere in the world. Keywords: HIV, Stigmatization, discrimination, experience, Healthcare / Bakgrund: HIV-positiva personer är särskilt utsatta för förutfattade meningar från samhället vilket även har en risk att avspeglas i sjukvårdssammanhang. HIV-positiva personer har ett stort behov av sjukvård och stöd från sjukvårdspersonal under behandlingsprocessen samt i sin följsamhet till den antivirala behandlingen. Syfte: Att beskriva HIV-positiva personers upplevelser och erfarenheter av stigmatisering och diskriminering inom hälso- och sjukvård i Europa och Nordamerika. Metod: Litteraturöversikt med en systematisk ansats baserad på 11 kvalitativa originalartiklar. För att analysera inkluderade artiklarnas resultat utfördes kodning och tematisering. Resultat: Fyra teman uppstod: “Kränkande bemötande i hälso- och sjukvården”; “Ojämlik och sämre vård”; “Avslöjande av HIV-status” samt “Konsekvenser av stigmatisering”. Resultatet visade att HIV-positiva personer upplever ett dåligt bemötande i kontakten med hälso- och sjukvården med påverkan på behandling och tillit till vården och vårdpersonal. Det visar också på att sekretess och integritet inte respekteras tillräckligt och att dessa personer upplever depressiva symtom och skam till följd av hur de behandlas. Slutsats: HIV-positiva personer upplever stigmatisering och diskriminering i sin kontakt med hälso- och sjukvården i Europa och Nordamerika. Denna stigmatisering och diskriminering visar sig på olika sätt i olika kontexter. En god behandlingsregim och regelbunden kontakt med hälso- och sjukvården är avgörande för ett lyckat behandlingsresultat. HIV-positiva personer ska få ett medmänskligt bemötande och behandling, precis som alla andra, oavsett var i världen man bor. Nyckelord: HIV, stigmatisering, diskriminering, bemötande, hälso- och sjukvård

Page generated in 0.041 seconds