Sedan 1956 har ungefär 100.000 kvinnor och män deltagit i militära internationella insatser, sanktionerade av FN i mer än 60 länder världen över. Intresset för tjänstgöring utomlands är stort och insatserna i dessa områden kommer snarare att öka än att minska. Arbetet i insatsområdena skiljer sig ifrån det civila i Sverige så tillvida att hotbilden är ständigt närvarande, man är långt hemifrån, möjligheten till kontakt med anhöriga är liten, samt att sjukvårdspersonalen lever tillsammans med dem de är rekryterade att omhänderta. Att under rådande omständigheter som omhänderta en skadad kollega som de har en relation till, ställer stora krav på sjukvårdspersonalens professionalism och det är både psykiskt och fysiskt påfrestande. Det är bakgrunden till författarnas intresse kring frågan hur man som sjukvårdspersonal upplever det att vårda en kollega. Syftet med studien är att beskriva upplevelsen av att vårda en kollega i ett militärt insatsområde. För att undersöka detta fenomen gjordes en kvalitativ forskningsintervju, där sju personer intervjuades som alla hade erfarenhet av att vårda en skadad kollega i ett militärt insatsområde någonstans i världen. Fem kategorier identifierades: Att hantera händelsen, Lättnad, Utsatthet, Frustration/Maktlöshet samt Att växa som människa och vårdare. Flera av kategorierna genomsyras av att sjukvårdspersonalen upplevde en otillräcklighet, att inte ha gjort tillräckligt för den skadade kollegan. Otillräckligheten hade sin grund i allt från rådande omständigheter till avsaknaden av resurser. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

Alla organisationer, inklusive hälso- och sjukvården, ägnar sig åt förändringsarbete. Denna studie är skriven inom vård- och omsorgsadministration och fokuserar på förändringsarbete inom hälso- och sjukvården. Förändringsarbete är en komplex uppgift som kräver planering och förberedelser. För att lyckas med förändringar i hälso- och sjukvårdsorganisationer är kommunikation nödvändigt. I en organisation är det ledarna som har störst möjligheter för att ordna och påbörja kommunikation i t ex diskussionsforum. Det betyder att vårdenhetschefer har en viktig roll i kommunikationen. Syftet med studien är att belysa vikten av kommunikation för ledare av hälso- och sjukvårdsorganisationer vid förändringsarbete inom vårdområdet. En fråga som ställs i studien är vilka aspekter som är särskilt viktiga, för ledare av sjukvårdsorganisationer, att beakta i kommunikation vid förändringsarbete? Studien är en litteraturstudie. I resultatet förklaras att en förändring bara kan lyckas om de anställda i organisationen uppmärksammas. Flera författare tas upp som stöder denna tanke. I samband med kommunikation nämns och förklaras exempelvis samordning, feedback, patientfokus, kommunikationsnätverk och proaktivitet. En diskussion förs om att förändringsarbete är en process där människor sätts i centrum. En slutsats som dras i studien är att kommunikation leder till att förändringsarbetet kan samordnas. Även engagemanget bland vårdpersonalen hålls uppe och skadliga effekter på personalens moral och på patientvården undviks. Vidare måste ledaren av en vårdorganisation skapa möjligheter för de anställda att påverka förändringen. Fungerar kommunikationen i en organisation, fungerar också organisationen mer effektivt. En effektiv hälso- och sjukvård är ett viktigt mål eftersom vi alla, förr eller senare, behöver sjukvård. / <p>Ämne: Vård- och omsorgsadministration</p><p>Program: Fristående kurs</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Utgångspunkten för studien är fenomenet arbetsmotivation med inriktning påomvårdnadspersonalen inom äldreomsorgen. Arbetsmotivation hos personal kan leda tilleffektiviseringar och förbättringar i produktivitet. Att värna om personalensarbetsmotivation är därav en ytterst strategiskt resursfråga. Äldreomsorgen utgör en mycket viktig del av vårt svenska välfärdssystem och är ett väldebatterat ämne i samhället. De största bekymmersområdena berör bristen på tillgång på vård och omsorg, minskande ekonomiska resurser samt dalande kvalité på den vård som ges. Dessa faktorer som präglar vården i dagens läge får också stora konsekvenser för omvårdnadspersonals arbetsmotivation.Det är ur denna problematik som vårt intresse härstammar för vad som egentligen motiverar och gör att omvårdnadspersonal trivs inom äldreomsorgen.Uppsatsen inbegriper tidigare forskning som Yoshio Kondo, Victor Grant, Karen Dana ochRicky W. Griffin, samt teorier av Frederick Herzberg och Victor Vroom. Vårdtagare,arbetskamrater, arbetsmiljö och utbildning var de faktorer som i vårt resultat visat sig vara mest avgörande för arbetsmotivation.Genom dem kvalitativa forskningsmetoden var dessa var de faktorer som uppkom mestfrekvent under studiens gång genom de nio intervjuer vi genomfört på ett äldreboende iVästsverige.De två främsta motivationsfaktorerna som uppgavs av respondenterna uppskattning ochgemenskap inom organisationen. Gemenskapen gäller arbetsgruppens sammanhållning ochdärmed dess stämning, men också att vårdgivaren finner motivation av att de boende mår väl. Uppskattningen får en motiverande effekt främst då den ges från arbetstagarna eller ifrån de boende samt deras anhöriga. / <p>The theme of this study is motivation for nursing staff within healthcare with its focus on eldercare. This study emphasis lays on the definition motivation which can lead to a more effective or improved productivity within healthcare. This has the effect that employees strive for a higher quality of healthcare for the elderly. Theories of Frederick Herzberg and Victor Vroom are used in this study as well as studies from Yoshio Kondo, VJ Grant, Karen Dana and Ricky W. Griffin. During interviews with employees at a certain elderly home somewhere in the western part of Sweden the words colleagues, patients, work environment and education came up repeatedly and are therefore central parts in this study. The two factors most related to motivation are appreciation and community. This study points out that the factor community can be defined as solidarity between colleagues and thereby its</p><p>atmosphere and also includes the relationships between patients and employees. The wellbeing of patients creates motivation inside the community together with an appreciation of patient or their relatives.</p><p>Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället</p>

Trygghet är ett centralt begrepp inom allt vårdarbete och inom vårdvetenskap. Hälso- och sjukvårdslagen från år 1982 anger att ett krav för god vård är att den tillgodoser patientens behov av trygghet. När en patient drabbas av plötslig sjukdom eller trauma uppstår en känsla av otrygghet. Trygghet är dock ett relativt outforskat begrepp inom vårdvetenskap och bl.a. finns det svårigheter att använda begreppet från engelsk litteratur då det finns en rad synonyma begrepp. Ambulanssjuksköterskan är första länken i vårdkedjan och ska på bästa sätt vårda patienten tills de når mottagande enhet. Detta innebär att vårda utifrån ett förhållningssätt som förmedlar en känsla av trygghet till patienten. Gemensamt för samtliga ambulansuppdrag är att patienten upplever sitt problem som akut och sin situation som en plötslig förändring av livet. Utifrån kunskapen om otrygghetskänslan som uppstår vid akut sjukdom samt kravet från Hälso- och sjukvårdslagen finns det behov av att tydliggöra vilka förhållningssätt som kan förmedlar trygghet till patienten. Syftet med studien är att beskriva ambulanssjuksköterskors uppfattningar av att förmedla trygghet i prehospitala vårdrelationer. I studien har en kvalitativ metod med fenomenografisk ansats tillämpats. Tio ambulanssjuksköterskor intervjuades om deras uppfattningar av hur de förmedlar trygghet. Analysen resulterade i följande fem beskrivningskategorier; Visshet, Företrädelse, Bekräftelse, Mångsidighet och Professionalitet. Dessa presenteras tillsammans med femton olika uppfattningar. Det är troligt att handledning eller annan form av professionellt stöd krävs för att bygga upp och bevara ett så innehållsrikt förhållningssätt. / <p>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

Bakgrund: Anorexia nervosa är en svår psykisk sjukdom som kan förklaras som ett självdestruktivt sätt att hantera livet på. Utveckling av anorexia sker genom tre steg vilka benämns; bakomliggande faktorer, utlösande faktorer och vidmakthållande faktorer. Sjukdomen kan orsakas av både psykologiska, biologiska eller sociala omständigheter. Även kroppsideal i samhället kan ha inverkan på utvecklingen av anorexia. Syfte: Syftet var att beskriva hur patienter med anorexia nervosa upplever sjukvården. Metod: En beskrivande litteraturstudie utifrån 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar som utgick från patientens perspektiv. Huvudresultat: Tre huvudteman identifierades vilka var måltidssituationen, relationer på vårdavdelningen samt vårdmiljö. Måltidssituationen upplevdes ångestladdad och som ett tvång, vissa upplevde att det var jobbigt att förlora matkontrollen medan andra upplevde det som en lättnad. Relationer på vårdavdelningen upplevdes viktiga eftersom ju bättre relationerna var desto bättre vårdupplevelse fick patienterna. Vidare upplevdes individanpassad vård vara betydelsefullt samt att sjuksköterskan lät patienten vara delaktig. Vårdmiljön kunde upplevas negativ eftersom patienter med anorexia inspirerades och påverkades av andra patienter vilket kunde leda till jämförelser och mer självsvält. Slutsats: Kunskapen kring hur patienter med anorexia upplever vården och önskar att bli behandlade är bristfällig hos sjuksköterskor och övrig vårdpersonal. Det är viktigt att nyexaminerade sjuksköterskor får en ökad kunskap och blir medvetna om hur de kan bidra till så goda vårdupplevelser för patienten med anorexia som möjligt.

Bakgrund: Ett skadat nagelband har lika många bakterier som jordens invånare. Bakterier innebär stor riskfaktor för infektion, sjukdom och ibland död. Basala hygienrutiner innebär bland annat god handhygien, användande av arbetskläder samt skyddsutrustning. Sjuksköterskors ansvar är att upprätthålla basala hygienrutiner för att bidra till hög säkerhet och kvalité. Inom kommunal hälso- och sjukvård är det inte alltid lätt att bevara en säker vård med basala hygienrutiner, eftersom det ofta är gemensamma material och miljöer med många individer. Syfte: Syftet är att sammanställa forskning om sjuksköterskors upprätthållande av basala hygienrutiner inom kommunal hälso- och sjukvård. Metod: En integrerad litteraturstudie baserad på vetenskapliga kvalitativa och kvantitativa artiklar från databaserna Cinahl och Pubmed. Kvalitetsgranskning utfördes med rangordningen ett till tre. De artiklar som uppnådde tillräckligt hög kvalitetsnivå, gick vidare till den integrerade analysen. Resultat: Det fanns flertalet faktorer som påverkade sjuksköterskors svårigheter att upprätthålla basala hygienrutiner men även faktorer som kunde möjliggöra upprätthållandet av basala hygienrutiner. Påverkande faktorer var till exempel tillgång till material samt ledningen intresse. Slutsats: Flertalet möjligheter för att förbättra sjuksköterskors upprätthållande kunde implementeras med hjälp av ledningens inflytande och engagemang. Kontinuerlig utbildning var av stor vikt för att kunna förbättra och upprätthålla basala hygienrutiner. Området kräver mer forskning för finna alternativa lösningar.

No description available.

<p>Validerat; 20101217 (root)</p>

<p>The swedish healthcare is in many situations one of the best in the world. But still, the healthcare system includes elemnts that reduce the efficiency. Partly becouse the swedish healthcare is largely monopolized, the servicecs are not properly prized and the economic responsibility and the liability legislation is limited. The main problem this study evolves around, is how a different liability rule would change the shape of the healthcare organisation. Abouve all, how would the approach to riskmanagement and preventive and riskreducing performance change with a diffrent liability rule. A quantitative investigation, with main focus on riskmanagement,have been made at two hospitals in Sweden. The reults show that the handling of an accident is inefficient and that the swedish healthcare involves more insecure elements than exepected.</p>

<p>Kvinnomisshandel definieras som fysisk, psykisk och sexuell misshandel. Misshandeln leder till psykisk och fysisk ohälsa hos de utsatta kvinnorna. Detta visar sig som symtom, exempelvis minnesförlust, huvudvärk och vaginala blödningar. Symtomen gör att de utsatta kvinnorna ofta söker sig till sjukvården. Som sjuksköterska måste man vara observant om en kvinna återkommer regelbundet med dessa diffusa symtom. Sjuksköterskans kunskap om ämnet är viktigt för att kunna upptäcka en kvinnomisshandel. Syftet med denna studie var att beskriva misshandlade kvinnors upplevelser och erfarenheter av att leva i en misshandelsrelation och hur detta kan användas i sjukvården för att förbättra kunskapen och bemötandet av misshandlade kvinnor. Metoden som används för att besvara syftet är en kvalitativ analys av fyra autobiografier, analysen indelas i fyra kategorier som blir underlag för resultatet. I resultatet beskrivs kvinnornas negativa erfarenheter av hån, förnedring och rädsla. Trots dessa negativa erfarenheter känner kvinnorna hopp om en ljusare och kärleksfullare framtid med männen. Kvinnornas erfarenheter av sjukvården är både positiv och negativ. Det kvinnorna anser som positivt är att bli bemötta med respekt och bli trodda av vårdpersonalen. Studiens slutsats är att ökad kunskap hos vårdpersonal om kvinnornas erfarenheter leder till mindre lidande hos kvinnorna på grund av ett bättre bemötande och ökad förståelse hos vårdpersonalen.         </p>