Public healthcare is facing several practical and difficult-to-solve problems where people's lives and health are at stake. Healthcare professionals need to make ethical considerations every day in their workplace. This study aims to examine if and how public employees approach public administrative ethics during ethical dilemmas in the workplace - based on testimonies of health care professionals from Stockholm's healthcare outreach. More specifically, in recent years conflicts between marketization sprung from NPM and healthcare ethics has become very clear in debates that have taken place, but we still know comparatively little about how administrative ethical considerations govern and affect the working methods of public employees in healthcare. In order to find that out a qualitative approach was applied. The chosen method of research was a qualitative content analysis, based on forty-one testimonies from healthcare professionals, based upon an outreach displaying dismay of the public healthcare system in Stockholm. The results show that healthcare professionals take public administration ethics in consideration, as ethics is both a central part of administrative ethics and in healthcare. However, economic values ​​are perceived to determine the governance of hospitals which in turn causes a conflict between economic restraint and the healthcare professionals’ ethical approaches. As a result, the healthcare professionals active in Stockholm’s healthcare outreach attempts to illustrate these value conflicts.

Ambulanssjukvården är i ständig utveckling. Det som en gång var taxiverksamhet är idag en avancerad akutsjukvård som bedrivs utanför sjukhusen. Ambulanspersonal möter dagligen olika utmaningar och svårigheter i sitt yrke. En särskild utmaning är då de ställs inför att möta barn. År 2020 blev barnkonventionen lag i Sverige. Denna stärker barnets rättigheter, inte bara i samhället utan även i sjukvården. Smärtlindring för barn fortsätter att vara undermålig. Tidigare forskning har främst fokuserat på föräldrars eller ambulanspersonalens upplevelse vid omhändertagandet av barn. Därigenom uteblir barnets egna unika perspektiv och berättelser. Syftet är att belysa barnets upplevelser av smärta och smärtlindring i en prehospital kontext. En kvalitativ design användes och tio ostrukturerade narrativa intervjuer med barn genomfördes. Dessa analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Analysen genererade en huvudkategori, tre generiska kategorier och sju subkategorier. Essensen av resultatet är den smärtsamma händelsens aspekter. Det är en mångfacetterad upplevelse att för barn drabbas av smärta. Negativa känslor skapas av smärtan och gör att barnet upplever ett lidande. Smärtlindringen upplever barnet är effektiv och baseras både på omvårdnad och farmakologi. Barnets strategier vid smärtlindring prehospitalt liknar de som används av barn intrahospitalt. Upplevelsen av mötet med ambulanspersonal har även likheter med hur vuxna patienter beskriver fenomenet. Det behövs mer forskning på barn avseende det prehospitala omhändertagandet, främst kvalitativ för att få mer nyanser av deras upplevelse. Genom en ökad förståelse om barnets smärtupplevelse och dess syn på smärtlindring kan omhändertagandet av smärtpåverkade barn förbättras. Ambulanssjuksköterskan bör fokusera på att inge trygghet i situationer då barnet upplever smärta för att skapa förutsättningar för en effektiv smärtlindring.

I slutet av 1950-talet lades alltmer uppmärksamhet på ämnet empati inom hälso- och sjukvård. Synvinkeln på patienten ändrades och förståelse för samband mellan sociala, psykiska och fysiologiska faktorer blev viktigare inom omvårdnaden.  Empati innebär en humanistisk hållning som styr en mellanmänsklig relation. Empati som en viktig del av dessa färdigheter blev i mycket stor utsträckning tema för omvårdnadsforskning. Idag blir empatins vikt inom vården alltmer tydligt. Empatins inflytande är omfattande och påverkar många områden inom omvårdnaden. Medvetenhet och kunskap om empatisk förmåga och hur empatin påverkar sjuksköterskor, patienter och vårdkvalitet verkar vara liten. Empati har genom sin vidsträckta inflytande en central ställning inom vården. Därför är det viktigt att belysa empatins komplexa betydelse inom hälso- och sjukvården.  Syftet var att belysa betydelsen av empati och empatitrötthet inom hälso- och sjukvården.  Som metod för att besvara studiens syfte valdes en icke-systematisk litteraturöversikt. Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna PubMed och Cinahl och femton vetenskapliga originalartiklar som besvarade syftet inkluderades i resultatet. Artiklarna var peer-reviewed, hade etiskt tillstånd och var publicerade mellan 2007-2018. Artiklarnas kvalitet bedömdes och sammanställdes i en matris.  Empati var grundläggande för personcentrerad vård av god kvalitet. Detta grundade sig på patient-sjuksköterska relation, vilken var avgörande för att kunna bygga upp förståelse för patientens behov och resurser. Empatiskt bemötande ledde till större patienttillfredsställelse, delaktighet och påverkade patienters tillfrisknande positivt. Empati hade även betydelse för sjuksköterskors välbefinnande. Empatisk förmåga var ett skydd mot empatitrötthet och låg arbetstillfredsställelse. Resultat visade att en låg empatisk förmåga var relaterad till empatitrötthet och utbrändhet och tvärtom, vilket var avgörande för den professionella livskvaliteten. Empatisk förmåga som professionell färdighet var en viktig del av det professionella förhållningssättet. Empati gagnade sjuksköterskors och patienters hälsa och välbefinnande och därmed vårdkvaliteten.  Empati leder till större patienttillfredsställelse och påverkar deras hälsoresultat positivt. Empatisk förmåga kan utgöra ett professionellt verktyg för att bygga upp relationer, upprätthålla och främja sjuksköterskors och patienters hälsa och välbefinnande och därmed vårdkvalitet. Empati anses som en färdighet vilken kan tillägnas via utbildning och praktisk träning.. Empatiska förmågan är därmed en viktig kunskap som bör ingår i utbildningen och tränas under hela yrkesliv.  Nyckelord: empati, empatitrötthet, hälso- och sjukvård, omvårdnad, sjuksköterska- patientrelation

I sluten hälso- och sjukvård har sjuksköterskan som ansvar att tillgodose patienternas omvårdnadsbehov. Symtom kopplat till demenssjukdom innebär att drabbade personer har ett komplext vårdbehov. Det rekommenderas att vården av personer med demenssjukdom ska genomsyras av ett personcentrerat förhållningssätt.    Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelse av att vårda personer med demenssjukdom inom sluten hälso- och sjukvård   Som metod har en litteraturöversikt använts. Inkluderade artiklar har sökts i databaserna Cinahl, PsycINFO och MEDLINE. Sammanlagt inkluderades 15 artiklar i studien.   Resultatet visar att sjuksköterskornas upplevelse av att vårda personer med demenssjukdom bottnar i tre teman, Upplevelse av att vårda, Upplevelse av frustration och emotionell stress samt Upplevelse av att sätta patientsäkerhet före patientens behov. Sjuksköterskor önskade ökade kunskaper om demenssjukdom. De försökte skapa individuellt anpassad vård genom att tolka patienternas signaler och behov. Detta kunde vara svårt på grund av kommunikationshinder. Frustration och emotionell stress orsakades av organisatoriska faktorer och av en vårdmiljö som inte var anpassad till personer med demenssjukdom. Sjuksköterskor upplevde att vården av personer med demenssjukdom tog mycket av deras tid i anspråk vilket även gick ut över medpatienter. Det framkom att patienternas säkerhet prioriterades före deras behov, ofta användes begränsningsåtgärder för att värna om patientsäkerheten.   Slutsatsen visar att sjuksköterskor i sluten hälso- och sjukvård upplever att vården av personer med demenssjukdom ärr tidskrävande och på grund av vårdens organisatoriska struktur och rutiner skapas frustration och emotionell stress. Sluten hälso- och sjukvård med dess organisation och rutiner främjar inte vården för personer med demenssjukdom. Utifrån personcentrerad omvårdnad får sjuksköterskor ett förhållningssätt att anpassa vården för denna patientgrupp, för det är vården som organisation som måste anpassas till personer med demenssjukdom, inte tvärt om. En anpassning skapar vinster för personer med demenssjukdom, sjuksköterskor och andra yrkeskategorier.

Bakgrund Överkonsumtion av alkohol är ett vanligt problem i Sverige och ett beroende eller missbruk av alkohol kan orsaka både kroppslig och själslig skada hos individen. Därför påträffas personer som överkonsumerar alkohol ofta inom den svenska sjukvården. Tidigare forskning har visat att vårdpersonal har fördomar gentemot dessa personer och att personalens attityder och fördomar kan påverka bemötandet. Samtidigt har alla rätt till vård på lika villkor, oavsett vad de har för problem. Syfte Studiens syfte var att beskriva hur personer med alkoholberoende eller alkoholmissbruk upplever sig bli bemötta inom svensk sjukvård. Metod För att besvara studiens syfte valdes en kvalitativ metod. Nio personer med nuvarande eller tidigare alkoholberoende eller alkoholmissbruk intervjuades. Intervjumaterialet sammanställdes och analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Alla deltagare i denna studie hade både bra och dåliga upplevelser av bemötande inom den svenska sjukvården. Under intervjuerna framkom att ett personcentrerat bemötande och noggrannhet från personalens sida fick informanterna att känna sig sedda och uppleva bemötandet som bra. Då personalen sett bortom alkoholproblemen och behandlat informanterna på samma villkor som andra patienter har vårdmötet blivit tryggt och ömsesidig respekt har uppstått. Misstänksamhet och nonchalans upplevdes som dåligt bemötande, men kunde i vissa fall enligt informanterna själva ha berott på deras eget beteende. Dåligt bemötande och brist på respekt, oavsett från vilken sida, har lett till negativa upplevelser och att en del personer senare undvikit att söka vård. Slutsats Slutsatsen är att alkoholberoendes och alkoholmissbrukares upplevelser av bemötande varierar från individ till individ, och att det beror på vad personen själv klassar som bra eller dåligt bemötande. Det mest centrala för att bemötandet ska ses som bra är att det är personcentrerat, och att inte alkoholproblemen tar all fokus. Alkoholberoendes och alkoholmissbrukares eget agerande och förhållningssätt gentemot vårdpersonalen påverkar också bemötandet.

Syfte: Syftet med enkätundersökningen var att ta reda på hur väl Sveriges befolkning känner till att optiker tillhör hälso- och sjukvårdsyrket.  Metod: En enkät med 16 frågor delades via sociala medier, samt vidarebefordrades via författarnas bekanta. Sedan sammanställdes svaren och analyserades.  Resultat: Antalet giltiga svar bestod av 246 individer, av dessa svarade 91deltagare “nej” och 155 deltagare svarade “ja” på frågan om optiker är ett yrke inom hälso- och sjukvård. På frågan om deltagarna var medvetna om att optiker är en skyddad titel svarade 96 deltagare “nej” och 150 deltagare svarade “ja”. På frågan om deltagarna var medvetna om att optiker behöver särskild behörighet för att ordinera kontaktlinser svarade 184 deltagare svarade “nej” och 62 deltagare svarade “ja”.  Slutsats: Resultatet visar att det finns bristande kunskap gällande vilken yrkesgrupp optiker tillhör och annan omfattande kunskapsbrist gällande optikerverksamheten. / Aim: The purpose of this survey study was to examine if the Swedish population is  aware that optometrists are a part of the healthcare professions.  Methods: A survey was posted on social media and was also submitted via acquaintances to the writers. Thereafter the answers were assembled and analyzed.  Results: The number of valid participants ended at 246. Of these, 91 participants stated “no” on the question if optometrists is a profession within healthcare and 155 of the participants stated “yes”. On the question if the participants were aware that optometrists is a protected work title, 96 participants stated “no” and 150 participants stated “yes”. On the question if the participants were aware that optometrists need special authorization to prescribe contact lenses 184 participants stated “no” and 62 participants stated “yes”.  Conclusion: The results presented that there is a lack of knowledge regarding which occupation groups optometrists belong to and an extensive lack of knowledge of which business optometrist conducts.

Inom hälso- och sjukvården råder en välkänd hierarki. Ju högre utbildningsnivå, desto högre upp befinner sig individen i hierarkin. På så vis bildar yrkeskategorierna grupper med över- och underordnade. Maktdelningen inom hälso- och sjukvården har även visat sig påverka relationer och kommunikationen mellan de medicinvetenskapliga yrkesgrupperna. Det har dock bedrivits lite forskning om den medicinska sekreterarens upplevelse av hierarkin. Syftet med studien är således att undersöka hur den medicinska sekreteraren generellt upplever hierarkin. Fokus kommer även riktas på hierarkins påverkan på relationer, samt kommunikationen med andra yrkeskategorier. Undersökningen genomfördes med hjälp av en webbenkät innehållande 11 frågor. Webbenkäten lades ut i den privata Facebookgruppen ”Medicinska sekreterare” och besvarades av 215 personer totalt. Enkätfrågorna är baserade på den tidigare forskning och de teorier som ligger till grund för uppsatsen. Vidare består enkäten till majoritet av slutna flervalsfrågor, enkätundersökningen avslutas dock med en öppen fråga. Resultatet påvisar hur majoriteten av respondenterna upplever en tydlig hierarki på arbetsplatsen, varav läkaren står högst i rang och därmed besitter störst auktoritet. Sammantaget påvisar resultatet hur hierarkin upplevs påverka relationer till andra yrkeskategorier negativt, framför allt relationen till läkare. Den relationen respondenterna anser sig ha bäst relation till är den egna yrkeskategorin. Vidare upplevs det sammantaget hur kommunikationen mellan yrkeskategorier upplevs relativt god.

In healthcare patients move in a different pattern depending on what the specific patient needs to have done. This pattern is also called a flow, where the flow which this article mentions describes how the patient flows. To offer the best healthcare service, it is important that the patient flow is effective. That the flow being effective means to work towards a logistical, quality and cost-effective flow. This also matches the patient care given in private clinics, where similar patient flows can be seen. The purpose with this study is to identify what affects the patient flow and how the patient flow can be more efficient both quality wise and cost wise.    To answer the purpose this study performed a case study on a private clinic in the Stockholm area who work with cosmetic as well as reconstructive surgery. To follow a patient flow this study performed a flow mapping of a patient flow, the study also performed interviews with an employee of the private clinic. To collect information that supports this study's conclusion several previous articles were used along with information from literature and necessary internet websites.   The study identifies capacity, information transparency and logistics as causes of inefficiency. This study comes to the conclusion that lean tools could be implemented in an organization whose operations are active in healthcare. Out of those tools presented in the analysis three different categories occur where the lean tools are placed. The different categories are planning tools, improvement tools and preventive measures. With the help of previous research where similar, if not the same tools were used, positive results could be seen with consequent results being empathized. This study comes to the conclusion that a combination of tools from the three different categories is the best alternative to ensure an improvement of the efficiency long term. Planning for the future, while improving existing waste and at the same time using tools that act as an aid towards future waste is the best way to improve efficiency on the patient flow long term.    Keywords: Lean, efficiency, improvement, healthcare, logistics, patient flow

This essay includes osteological and pathological analyses on selected individuals from the medieval cemetery at Helgeandsholmen, Stockholm. All of the individuals have been selected based on information that indicates that they have suffered trauma caused by violence. The main purpose of this work is to contribute to existing knowledge about the buried individuals at Helgeandsholmen since no archaeological excavation or osteological report has ever been published. The analysis suggests that the violence was more likely linked to warfare in a number of cases, but it is also possible that some of these injuries were the result of interpersonal/domestic violence. The fact that some of these individuals exhibit healed trauma suggests that a number of the individuals studied may have been professional soldiers. It is apparent that further, detailed, study of this collection is warranted as it offers significant insights into the lives of Stockholm’s residents in the recent historical past.

Tidigare studier visar att det finns en rädsla för repressalier vid rapportering av avvikande händelser, behov av att involvera samtliga nivåer i en organisation i förbättringsarbeten samt behov av att undersöka och utvärdera patientsäkerhetskultur kontinuerligt och verksamhetsspecifikt. Patientsäkerhet innebär skydd mot vårdskada. Vårdskador orsakar ökat lidande för patienter och ökade kostnader för både patienter och samhället. Patientsäkerhetskultur består av attityder, värderingar och normer på en arbetsplats. Dessa återspeglar personalens förhållningssätt till patientsäkerhet och är specifik för varje verksamhet och varierar mellan olika grupper. Patientsäkerhetskultur inom svensk ambulanssjukvård kan ses som ett relativt outforskat område, vilket understryker behovet av att undersöka hur patientsäkerhetskulturen ser ut för att identifiera möjliga förbättringsområden och skapa förutsättningar för ett bra patientsäkerhetsarbete. Studiens syfte är att undersöka patientsäkerhetskulturen inom ambulanssjukvården i Sverige. Undersökningen inkluderar kliniskt verksam ambulanspersonal från ett urval av regioner med olika geografiska och demografiska egenskaper. Datainsamling har skett genom en validerad webbenkät som framställts av Sveriges Kommuner och Landsting ämnad för att mäta patientsäkerhetskultur inom hälso- och sjukvården. Enkäten består av 14 dimensioner inom patientsäkerhetskultur där varje dimension består av en eller flera frågor. I studien inkluderades 1811 ambulanspersonal, varav 410 svarade, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 22,6 %. Vår studie visar i stort sätt på liknande resultat som tidigare undersökningar inom patientsäkerhetskultur. Resultatet visade generellt låga resultatvärden i alla dimensioner utom samarbete inom den egna vårdenheten. Sämst fungerande var: benägenhet att rapportera händelser, högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete och information och stöd till patient/närstående vid vårdskada. Dimensionen som var välfungerande var samarbete inom vårdenheten. För att undersöka skillnader i medelvärde och varians mellan det totala medelvärdet på enkäten och demografiska bakgrundsvariabler, utfördes T-test och envägs ANOVA. Resultaten visade inga signifikanta skillnader mellan bakgrundsvariabler och det totalt medelvärde på enkätresultat.