Background: Mental illness is defined differently depending on the context, ranging from symptoms of anxiety and depression to schizophrenia. Mental illness among the population has increased since 1990. A survey done by the Central Bureau of Statistics in Sweden (2006) shows that issues such as anxiety are more common now than before. Twenty-three percent of women aged 16-84 said they had experienced symptoms of anxiety. Thirteen percent of the men aged 16-64 said they had experienced the same. Pre-conceived notions often meet people with mental health issues and there is a stigma surrounding them and their situation. Aim: The aim of the study was to examine how patients with mental illness experience their contact with health care professionals in health care. Method: The study was designed as a literature based study. Eleven articles were analyzed, nine articles were found by a systematic search and two articles were found in an unsystematic search. Results: This study showed two main themes and eight subthemes. The main themes were patients desire to have a good relationship and good interaction with health care professionals. The subthemes were patient confidence in health care professionals, a dedicated staff, patients desire to get person-centered care and to feel involved, to have good continuity in their health care and to have highly available health care professionals around them, to have a good dialogue, be actively listened to, competent health care professionals and being labeled. Conclusion: The conclusion is that patients that lack trust, commitment from health care professionals or continuity had bad experiences with the health care system. Patients needed to have a mutual relationship with the health care staff to have a good experience with the health care system.

Bakgrund: KPP står för Kostnad Per Patient, vilket är en kalkylmodell som gör det möjligt att redovisa kostnader för varje enskild patients vårdkontakt. Syftet med KPP är att bidra med information vilket möjliggör jämförelse och analys av den utförda hälso- och sjukvården. KPP-modellen har funnits sedan 80-talet, men ännu inte nått sin fulla potential, vi ansåg därför det intressant att studera användningen av KPP inom landstingen samt deras svårigheter och möjligheter. Syftet: Denna uppsats syftar till att kartlägga utbredningen och användningen av KPP i Sveriges landsting samt analysera de svårigheter och möjligheter som finns med användandet av KPP. Metod: Denna studie utgår från en tvärsnittsdesign med både kvantitativa och kvalitativa aspekter. Studiens insamlade empiri utgörs av telefonintervjuer med 15 KPP-kontaktpersoner ute i Sveriges landsting.  Kvantitativa delen redogör för KPP-användningsområden. I den kvalitativa delen analyseras svårigheter och möjligheter utifrån respondenternas perspektiv. Teoretisk referensram: Studiens teoretiska referensram består till stor del av KPP-modellen samt dess olika användningsområden inom ekonomistyrning. Vidare har vi redogjort för de relevanta ekonomistyrningsteorier som kan kopplas till KPP, vilket i grova drag är kalkylering, benchmarking samt verksamhetsuppföljning. Eftersom sjukvården är en komplex verksamhet behandlas slutligen svårigheter och problem, vilka kan uppstå i samband med ekonomistyrning inom sjukvården. Slutsats: Användningsområden för KPP är många och, största nyttan upplevs i benchmarking, kostnadsanalys samt verksamhetsuppföljning. Svårigheter med KPP-användandet hör av förklarliga skäl samman med tidpunkten vid införandet av KPP inom landstingen. För att överbygga svårigheter och problem, vilka upplevs idag ser vi att utveckling av det gemensamma språket mellan ekonomi och sjukvård är en nyckel till framgång. Genom att utveckla och förbättra arbetet med KPP kopplat till kvalitetsregister där kostnader knyts till uppnådd kvalitet skulle potentiellt bidra till ökad acceptans och användning av KPP inom verksamheten samt bidra till KPP-metodens framtida utveckling. / Background: KPP stands for cost per patient, which is a calculation method, enabling accounting for a specific patient´s contact in the healthcare. The purpose with KPP is to contribute with information, which enables comparison and analysis of the treatment given. The model of KPP has existed since the late 1980´s but hasn’t reached its full potential. Thus we found it interesting to analyse the use of KPP among the counties of Sweden, including the difficulties and possibilities related to KPP. Purpose: The purpose of this thesis is to map the spread and areas of use for KPP among the Swedish counties and to analyse the existing difficulties and possibilities related with the use of KPP. Method: This thesis proceeds from a cross-sectional study and includes both quantitative and qualitative aspects. The collected data of this thesis constitutes of telephone interviews with 15 persons in charge of KPP among the Swedish counties. The quantitative part of this thesis narrates the use of KPP. In the qualitative part analyses the difficulties and possibilities from the counties perspective. Theoretical framework: In this thesis the theoretical framework contains of the model of KPP as well as the it´s different areas of use related to management accounting. The theoretical framework also includes relevant theories connected to management accounting and the difficulties and complications related to management accounting in the healthcare sector. Conclusion: The areas of for KPP are many and the greatest utility is perceived to be benchmarking, cost analysis and monitoring activities. Difficulties with the use of KPP are for obvious reasons related to the time of implementation in the different counties. To overcome the difficulties perceived today we can conclude that the development of a mutual language between economy and healthcare is a key for success. By developing a connection between KPP and quality, where costs are connected to the quality in medical procedures, we see that KPP´s potential would reach higher levels. Thus it would contribute to an increase of acceptance and use of KPP among the healthcare sector, which also would gild the development of the KPP model in the future.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett folkhälsoproblem världen över och i Sverige har det framkommitatt patienter med psykisk ohälsa har sämre förutsättningar för att få ett adekvat omhändertagande vid somatisk sjukdom,och att allmänsjuksköterskor gör skillnad i omvårdnaden av patienter med psykisk ohälsa. Tidigare forskning har visat att allmänsjuksköterskor har haft en ytlig förståelse för psykisk ohälsa och haft svårigheteratt bedöma vad som är somatiskt och vad som är psykiskt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som allmänsjuksköterskor upplever påverkar deras bemötande av patienter med psykisk ohälsa som söker somatisk sjukvård. Metod: En allmän litteraturstudie. Resultat: Faktorer som påverkade allmänsjuksköterskors bemötande av patienter med psykisk ohälsa identifierades i fyra teman: Rädslor, tid, psykisk ohälsa i somatisk kontext samt kompetens. Slutsats: Det krävs mer utbildning för allmänsjuksköterskor i områden som berör bemötandet och omvårdnad gentemot patienter med psykisk ohälsa, och det krävs mer utbildning för att reducera sjuksköterskors rädslor genom att öka förståelsen för patienternas beteende. Klinisk betydelse: Genom att bli medveten om kunskapsbristen så kan det leda till ett mer reflekterande förhållningssätt över hur man bemöter och uppfattar patienter med psykisk ohälsa vilket kan möjliggöra att utöka vidare kunskap. / Background: Mental health is a public health problem worldwide and in Sweden there is awareness that health care contributes to poorer care of patients with mental illness, which for instance is verified by general nurses who have made difference in the care of patients with mental illness. Overall, previous research has shown that nurses have had a superficial understanding of mental illness which has led to difficulties to estimate what is somatic and what is mental. Patients with mental disorders are a vulnerable group which been exposed by stigmatization and studies have shown that it reflects the nurse and patient relationship in the performance of the nursing care. Aim:The aim of this study was to describe the factors that general nurses experience affects their treatment of patients with mental illness who are searching for somatic health care. Method: A literature review. Results: Factors affecting general nurse’s treatment of patients with mental illness identified four themes: Fears, time, mental illness in a somatic context, and competence. Conclusion: It requires more training for general nurses in areas related to treatment and care towards patients with mental illness, and more training is required to increase nurse ́s understanding of patients behavior to reduce nurse’s fears. Clinical significance: By becoming aware of the lack of knowledge it can lead to a more reflective approach over how to respond and perceive patients with mental illness, which could enable to strengthen further knowledge.

Att fly från sitt ursprungsland på grund av krig och förföljelser påverkar flyktingars psykiska hälsa. Flyktingar har till stor del varit med om traumatiska händelser som de kan ha ett behov av att dela med sig av till hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvården kan möta krigsdrabbade flyktingar där det kan vara problematiskt att de talar ett annat språk och kommer från en annan kultur. Därför var syftet att belysa flyktingars upplevelser av hälso- och sjukvården. I litteraturstudiens resultat ingick 11 vetenskapliga artiklar som analyserats med hjälp av en innehållsanalys. Det framkom tre huvudteman ur analysen. De namngavs till Språkliga barriärer, Kulturella faktorer och Varierande förtroende för hälso- och sjukvården. Sjuksköterskan kan dagligen möta flyktingar i hälso- och sjukvårdsorganisationen, både inom primärvård och i slutenvård. Det är därför viktigt att sjuksköterskan har kunskaper om flyktingars upplevelser av hälso- och sjukvården för att kunna bedriva en god transkulturell omvårdnad. Det är således betydelsefullt med en bra kommunikation mellan hälso- och sjukvårdspersonal och flyktingar, vilket försvåras av språksvårigheter och kulturella olikheter. / To escape from their countries of origin because of war and persecution affects refugees’ mental health. Many refugees have been through traumatic events that they may have a need to share with the health care. The health care may face war-affected refugees which can be problematic because they speak a different language and come from a different culture. Therefore, the aim was to highlight the refugees experience of the health care. In this literature review, results of 11 scientific articles were analyzed using content analysis. The three main themes that emerged in the analysis were Language barriers, Cultural differences and Varying trust in health care. The nurse can daily meet refugees in the health care organization, both in primary care and in hospital. It is therefore important that the nurse has knowledge of refugees’ experiences of health care in order to conduct a good transcultural nursing. It is thus important with good communication between health care personnel and refugees, which is hampered by language difficulties and cultural differences.

Denna magisteruppsats i Ekonomisk Historia avser undersöka drivkrafter och motiv bakom de institutionella förändringar som svensk sjukvård genomgått och hur det i sin tur ledde fram till Lagen om valfrihetssystem. Vidare undersöks hur LOV påverkat utbudet av vårdcentraler inom Västerbottens läns landsting. Undersökningsperioden är 1983 – 2015. På 1980-talet skedde institutionella förändringar som var förutsättningar för den liberalisering av svensk sjukvård som skedde på 1990-talet. Kostnaderna för svensk sjukvård steg årligen från mitten på 1960-talet och när krisen slog till på 1990-talet skedde omfattande förändringar. Stora delar av offentlig sektor rationaliserades och öppnades upp för privata aktörer. Detta skedde även inom VLL. I mitten på 2000-talet började LOV utredas och argumenten för ett genomförande av reformen var framförallt att den konkurrens som skulle uppstå skulle leda till bättre vård för vårdtagarna. Befolkningen skulle via LOV få möjlighet att digitalt välja sin vårdcentral. Inom VLL uppkom 5 privata vårdcentraler. Den största Umeå Vårdcentral/ Dragonens hälsocenter lades ut på upphandling 2004 och försattes i drift juni år 2006. Ersättningen från VLL till Carema fick korrigeras årligen vilket indikerade på hur komplext det är att kalkylera för kostnader inom sjukvården. Efter avtalsperioden fanns en möjlighet att förlänga med 24 månader men VLL valde att inte förlänga med Carema utan krävde en omförhandling då vårdbolaget misskött sig på ett flertal punkter. Bland annat så saknades sjukgymnaster och det fanns inte möjlighet till kontinuerlig läkarkontakt för patienterna. Detta visar på den problematik som kan uppstå vid privatisering av offentlig verksamhet, när den ofrånkomliga vinstjakten leder till att kostnader ska hållas nere för att uppnå större marginaler. Samtidigt bör politikers önskan om valfrihet och privatiseringar ifrågasättas då det finns få tecken på att det är befolkningens önskan.

En av hälso- och sjukvårdsorganisationens största utmaningar är bristen på tillgänglighet (regeringen.se). Som en del av en lösning på problemet har nya digitala vårdappar som erbjuder läkarkontakt via chatt, samtal eller videolänk lanserats på marknaden. Två av de största nätläkarbolagen i Sverige är Kry och Min Doktor som under det senaste året haft närmare 100 000 patientkontakter var via internet.    Svårigheterna att få kontakt med en läkare ihop med att Sveriges befolkning är bland de mest digitalt mogna i världen gör att marknaden för nätläkarbolagen är mycket stor (pwc.se). Från landstingens håll har de digitala vårdgivarna setts som en tillgång och en möjlighet för sjukvården att avlasta en allt tyngre belastad primärvård. Men allt går inte lika fort som digitaliseringen. Ersättningssystem och vårdavtal har ännu inte anpassats till de nya nätläkartjänsterna, detta som en följd av den politiska processens natur: beslut tar tid att fatta. Föråldrade ersättningsmodeller och kryphål i utomlänsavtalet har gjort att bolagen via ett avtal med region Jönköping det senaste året debiterat landsting runt om i Sverige en mycket hög ersättning för de besök som gjorts via apparna.   Den andra mars i år publicerade Dagens Nyheter en debattartikel författad av representanter från Svensk Förening för Allmänmedicin (SFAM) och Distriktsläkarföreningen (DLF), där de riktade skarp kritik mot nätläkarbolagen. I artikeln menade representanterna för SFAM och DLF bland annat att de digitala läkartjänsterna dränerar resurser från en redan underfinansierad primärvård samt att bolagen brister när det kommer till den medicinska kvaliteten (dn.se).   I repliker till artikeln bemötte företrädare för vårdapparna Kry och Min doktor kritiken, men även politiker uttalade sig, plus en docent i hälsoekonomi samt en överläkare i klinisk farmakologi valde att gå in i debatten. En intern konflikt mellan föreningarna, politiker, nätläkarbolagen samt diverse läkare runt om i landet visade på att frågan om nätläkarbolagens roll i samhället är en infekterad och mycket komplex fråga. Ena sidan väljer att se möjligheterna, andra sidan fokuserar på begränsningarna. Debatten mynnade ut i att Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bland annat valt att till sommaren 2017 se över och anpassa ersättningsmodellerna för virtuell vård. Samtidigt hävdar en del av kritikerna mot bolagen att det finns för lite evidensbaserad forskning kring huruvida den medicinska kvaliteten kan upprätthållas vid vård online. Trots att flera av de intervjuade har samma utbildning, kom de i flera fall fram till väldigt olika slutsatser kring vilken typ av medicinska besvär man kunde diagnostisera och behandla via digitala läkarbesök. Trots att alla representanter ser stora fördelar med digitaliseringen och tjänsten som sådan, så har de olika åsikter kring hur nätläkarna långsiktigt och kostnadseffektivt ska inkorporeras i vården.   Vi försöker i reportaget förklara de bakomliggande orsakerna till att nätdoktorer under så kort tid vuxit sig allt större i relation till de utmaningar som hälso- och sjukvårdsorganisationen idag står inför. Vi speglar nätläkarnas framväxt ur ett helhetsperspektiv, samtidigt som vi med stöd av fakta och viss statistik kan visa hur Sveriges sjukvårdspersonal och invånare ställer sig till digitaliseringen inom vården. Syftet är att djupdyka ner i den konflikt kring nätdoktorer som utspelat sig på DN debatt i februari i år, och förklara den roll som nätläkarna har nu och kan komma att ha i framtiden.

Bakgrund: Av världens befolkning uppskattas fem procent vara begränsade i sin förmåga att kommunicera fritt med omvärlden på grund av att de har nedsatt hörselförmåga. En stor del av dessa fem procent har teckenspråk som modersmål. Hälsan i den döva populationen är lägre än i den hörande och kommunikation med hälso- och sjukvården spelar roll för att öka vårdkvaliteten och därmed den generella hälsan hos döva patienter. Syfte: Syftet var att beskriva döva patienters upplevelser av kommunikationen med hälso- och sjukvården. Metod: Informationssökningar genomfördes i tre vetenskapliga databaser relevanta för omvårdnadsvetenskap vilket gav tio artiklar som sedan analyserades med inspiration av innehållsanalys. Resultat: Av resultatartiklarna framkom två huvudteman: kommunikativa barriärer och kommunikativa broar. Resultatet beskriver döva patienters upplevelser av kommunikationen med hälso- och sjukvården och att det finns tydliga brister för en fungerande kommunikation. Döva patienter har lägre kunskap om sjukdomar och accepterar medicin utan att förstå orsaken för insättning och eventuella biverkningar som kan uppstå. Slutsats: Enligt Patientlagen ska kommunikationen anpassas efter patientens förutsättningar, för att det ska kunna ske behövs utbildning i hur döva patienter upplever kommunikationen med hälso- och sjukvården samt hur teckenspråkstolk och andra kommunikationsstrategier används på bästa sätt för en god kommunikation gentemot döva patienter. / Background: Five percent of the world population is unable to communicate freely due to hearing loss, out of these people a considerable amount is using sign language. The health in the deaf population is lower compared to the hearing population and communication matters to increase the quality of care and the health in the deaf population. Aim: The aim was to describe deaf patients' experiences of communication with the healthcare. Method: The search for information was conducted in three databases that were relevant to nursing science. The information was analyzed with inspiration from content analysis. Result: Two main themes emerged: communicative barriers and communicative bridges. The result describes there are shortcomings for a functioning communication. Deaf patients have a lower knowledge of diseases and they accept medication without understanding why they are supposed to take them and any side effects that may occur. Conclusion: Healthcare professionals must by law adapt communication to the patient's prerequisites, for healthcare professionals to be able to do that they need education in how deaf patients experience communication with the healthcare and how sign language interpreters and other communication strategies are used for good communication with deaf patients.

Denna rapport behandlar ett arbete sju studenter som läste kursen TDDD96: Kandidatprojekt i programutveckling utförde under vårterminen 2019. Arbetets syfte var att utforska möjligheten att skicka in personlig hälsodata till Region Östergötland via en hemsida. För att åstadkomma detta utvecklades en webbapplikation, samt utfördes en utredning av openEHR:s datastrukturer och API för att kunna koppla applikationen till Region Östergötlands journalsystem. Resultatet blev en fungerande webbapplikation som hämtar data från hälsoplattformen Google Fit och skickar därefter in det till en journal via openEHR:s REST-API. Hälsodata som hämtats från Google Fit är data som samlats in med sensorer från mobiler och smartklockor såsom puls och antal steg. Denna rapport avser att ge en inblick i utvecklingsprocessen, beskriva de bakomliggande besluten, de problem som uppstått under projektets gång och dess lösningar, samt diskutera resultatet. Med i rapporten finns även de individuella kandidatrapporter medlemmarna i gruppen har skrivit, dessa hittas sist i dokumentet.

I tidningarna kan vi idag läsa om neddragningar på sjukhus och om akutmottagningar som stängs ner runt om i landet. Akutmottagningarna i Sverige har minskat med 16 stycken mot-tagningar under 2010 till 2013. Detta sker samtidigt som ambulanstransporterna ökar och resvägarna blir längre, vilket i sin tur leder till att kraven på den prehospitala vården ökar och därmed ambulanstransporterna. Det finns åtta stycken helikopterbaser i Sverige inom ambulansen. Helikoptern kallas in främst vid tidsvinster gentemot alternativa transportsätt, vid väglös terräng, fjällvärld, övärld och främst vid allvarliga till livshotande tillstånd. Längre sträckor och fler akuta fall tror vi kommer öka förfrågan på den luftburna prehospitala transporten. ACC Group har tagit fram en högteknologisk drönarlösning med ett obemannat system som anses mycket säkrare och mer effektivare i utsatta situationer än dagens luftburna transportmedel. I samarbete med ACC har vi till drönaren tagit fram ett koncept till sjukvårdsmodul. Genom en användarcentrerad designprocess har vi genom arbetet strategiskt tagit fram en design, inom flygverkets ramar, som är användarvänlig och optimerad efter användarna av sjukvårdsmodulen.I arbetet var största fokus att identifiera användarnas behov och skapa en förståelse kring ambulansverksamheten. Detta gjordes genom etablerade metoder så som exempelvis intervjuer, deltagande observationer, benchmarking med mera. Detta implementerades sedan genom hela arbetet och utvecklades vidare till olika koncept i enkla kartongprototyper som testades mot användarna. Efter återkoppling utvecklades sedan det slutliga konceptet som visualiserades med hjälp av CAD-renderingar. Examensarbetet resulterade i ett koncept på en ergonomisk, anpassningsbar och säker ambulansmodul som ska underlätta ambulanspersonalens arbete. Modulen är i många fall anpassningsbar för såväl arbetsutrustning som arbetsställningar och ger möjlighet att utföra såväl rutinmässiga moment såväl som sällsynta livsnödvändiga åtgärder.

Den här uppsatsen handlar om socialsekreterares perspektiv på sitt handlingsutrymme och hur socialsekreterare i sitt arbete samverkar med hälso- och sjukvården när en klient deltar i läkemedelsassisterad behandling. Syftet med studien är att öka kunskapen om handlingsutrymmet för socialsekreterare inom socialtjänsten i samverkan med hälso- och sjukvården kring klienter med läkemedelsassisterad behandling för opioidberoende. Vår studie har en induktiv ansats och är genomförd med hjälp av en kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer. Materialet som analyserats består av sex intervjuer med åtta respondenter från socialtjänstens vuxenenhet missbruk. Vi använder oss av tidigare forskning som relaterar till samverkan i välfärdsorganisationen, en vetenskaplig artikel kring sidomissbruk och en vetenskaplig artikel ur en akademisk tidskrift som undersöker skillnader mellan privata och offentliga missbruksbehandlingar i USA. Resultatet har analyserats med hjälp av Lipskys teori om Street-level bureaucrats om handlingsutrymme och Bertalanffys systemteori för att få att förstå samverkan i ett helhetsperspektiv. Studiens resultat visar att socialtjänstens handlingsutrymme och samverkan finns inom den byråkratiska organisationens lagar och riktlinjer. Faktorer som ökar handlingsutrymmet och samverkan för socialsekreteraren är erfarenhet i yrket och allians med klientens motivation. Utmanande faktorer i handlingsutrymmet och samverkan med hälso- och sjukvården är när den byråkratiska organisationens mål med insatsen inte stämmer överens med klientens mål med insatsen. De mest framträdande faktorerna i vårt resultat som försvårar samverkan och begränsar handlingsutrymmet är sidomissbruk och samsjuklighet hos klienten.