Spelling suggestions: "subject:"sjukvården.""
311 |
Utformning av en arbetsmodell för införande av lean inom sjukvården : En fallstudie på Gävle sjukhusBergström, Peder, Eklöv, Tommy January 2008 (has links)
<p>Att införa lean principer inom sjukvården är ett relativt nytt område. Landstinget i Gävleborg och Gävle sjukhus är intresserade av att korta ner sina vårdköer med hjälp av logistiska metoder och lean production principer. Detta på grund av att vårdköerna på bland annat urologmottagningen på Gävle sjukhus bara växer. Lean production är ett koncept som ursprungligen härstammar från bilindustrin i Japan och innebär att man strävar efter att göra mer med mindre. På svenska kan lean production översättas till resurssnål produktion och arbetet med lean innefattar principer som kunden i fokus, teamarbete och ständiga förbättringar.</p><p>Syftet med examensarbetet är att ta fram en arbetsmodell för införande av lean principer inom sjukvården, då vårdköerna idag är långa och någon form av förändring är nödvändig. Arbetsmodellen innehåller sex olika nivåer, kartläggning, analys, framtagning av förbättringsförslag, avstämning, genomförande och uppföljning. De fyra första stegen kommer att presenteras i arbetet medans de två sista stegen ligger utanför arbetets ramar.</p><p>Genom att använda logistiska metoder och lean principer i kartläggningar och analyser av mottagningens processer har en del problemområden upptäckts. Problemen har sedan analyserats och förbättringsförslag till de olika områdena har utarbetats. Förbättringsförslagen som har utarbetats med hjälp av logistiska metoder och lean production principer bör kunna medverka till en minskning av urologmottagningens vårdköer.</p> / <p>Introducing lean production principles in health care is a relatively new area. The county council in Gävleborg and Gävle hospital are interested in shortening their health queues with help from logistics methods and lean production principles. This is among others because of growing health queues at the urologist reception in Gävle hospital. Lean production is a concept arising from the Japanese car industry, meaning a quest to do more with less. In Swedish lean production can be translated to resource- economic production and the work with lean production includes principles like customer focus, teamwork and continuous improvement.</p><p>The purpose with this thesis is to compile a working model which can be used when implementing lean principles in health care. This is because the health queues to the reception today are long and some kind of transform is necessary. The working model consists of six different levels, mapping, analyze, developing improvement suggestions, balancing, implementation and follow up. The first four steps in the working model will be introduced in this thesis, although the last two steps are outside the limits of this thesis.</p><p>By using logistics methods and lean principles in mapping and analysis of the receptions processes some problem areas have been discovered. The discovered problems have been analyzed and improvement suggestions to the different problem areas have then been elaborated. The improvement suggestions which have been elaborated with help from logistics methods and lean production principles can contribute to a decrease of the urologist receptions health queues.</p>
|
312 |
Hörselrehabilitering för patienter med Alzheimers sjukdom - är det meningsfullt? : En litteraturstudieBorgström, Ellinor, Holma, Therese January 2008 (has links)
<p>Sammanfattning</p><p>Åldrandet kan innebära ökade svårigheter att klara det dagliga livet. Kroppen genomgår fysiska förändringar som kan orsaka ökade funktionshinder, bland annat i kommunikationssituationer. Med stigande ålder följer en naturlig degeneration av hörselsystemet och presbyacusis (åldershörselnedsättning) drabbar många äldre. Demens tillhör inte det naturliga åldrandet, men risken att drabbas av Alzheimers sjukdom (den vanligaste demensformen), ökar med stigande ålder. Den kognitiva förmågan påverkas exempelvis genom minnesstörningar och tal- och språksvårigheter, vilket innebär att den drabbade får kommunikationssvårigheter. Syftet med vår uppsats var att undersöka om forskningen funnit samband mellan Alzheimers sjukdom och hörselnedsättning, samt om hörselrehabilitering har någon betydelse för den äldre som drabbas av hörselnedsättning och Alzheimers sjukdom. Denna undersökning genomfördes som en litteraturstudie för att ta reda på kunskapsläget. Resultatet uppvisade ett visst biologiskt samband mellan Alzheimers sjukdom och hörselnedsättning i det centrala hörselsystemet, men ej i det perifera hörselsystemet. Alzheimerdrabbade patienter med hörselnedsättning blev hjälpta av hörapparatanpassning, vilket upplevdes av både patient och dess omgivning. Denna litteraturstudie uppmuntrar till vidare forskning kring hörselrehabiliteringens betydelse för personer med Alzheimers sjukdom och med hörselnedsättning samt kring samband mellan dessa två diagnoser, då forskning kring dessa frågeställningar var mycket begränsad.</p>
|
313 |
Nyttan av frekvenstransponering som teknik i hörapparaterEriksson, Susanne, Nordenmark, Mari January 2008 (has links)
<p>I ett audionomperspektiv gjordes en litteraturstudie av transponering av frekvenser som teknik i hörapparater. Relevant information från vetenskapliga artiklar valdes för att beskriva när det kan vara aktuellt med denna anpassning och vilka ljudsituationer som kan förbättras. Vid frekvenstransponering flyttas inkommande frekvenser från ett frekvensområde till ett annat frekvensområde vid utsignal. Flera tidigare studier har gjorts med olika anpassningar av denna teknik och de flesta av dem visade på problematik, t ex ett alltför onaturligt ljud. Senare studier visade på att tekniken kan passa för personer med svåra diskantnedsättningar där förstärkning inte räcker till, men att det var viktigt att anpassa tekniken individuellt och att träna på användandet. Individuell anpassning innebär att transponering börjar vid en startfrekvens som motsvaras av en persons döda regioner i innerörat. Studier visade att lyssnings-situationer som fågelkvitter och musik var de situationer där personer först ansåg sig uppleva nytta med tekniken. Efter träning kunde tekniken upplevas som fördelaktig även vid tal. En hörapparat med frekvenstransponering kan vara motiverad där fungerande hörsel endast finns i basområdet. Den kan vara ett icke operativt alternativ till cochleaimplantat (CI) för vissa personer och även ett alternativ vid öppen anpassning för de med svår diskantnedsättning.</p>
|
314 |
Effektiv ekonomistyrning inom den offentliga sjukvården : En fallstudie om Balanced Scorecard på Karolinska UniversitetssjukhusetCakir, Sevgi, Arslan, Hülya January 2007 (has links)
<p>Bakgrund: I slutet av 1900-talet hade det gjorts väldigt stora framsteg inom teknologin samtidigt som ekonomin inom den svenska hälso- och sjukvården hade försämrats. På grund av denna upp – och nedgång har olika metoder tagits fram i syfte att förbättra effektiviteten. I vår undersökning har vi studerat Balanced Scorecard (BSC) som är en av dessa metoder. BSC har alltid ansetts som en speciell modell som är skräddarsydd för privata företag och har därför varit svår att tillämpa på offentliga företag, såsom hälso- och sjukvården.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att genom en fallstudie undersöka hur BSC effektiviserat ekonomistyrningen inom hälso- och sjukvården. Vilka resultat har styrningsmodellen gett Karolinska Universitetssjukhusets labb – och akutdivision? På vilket sätt har den varit positiv då den anses vara en relativ nyanvänd modell?</p><p>Metod: För att uppnå vårt syfte har vi kontaktat två personer från Karolinska Universitetssjukhuset; en controller som ansvarar för BSC på labbdivisionen i Solna och annan som arbetar på akutdivisionen i Huddinge. Detta för en kvalitativ datainsamling, där vi genom att ha genomfört djupgående intervjuer har fått detaljrik information. Vidare har vi gjort en kvantitativ datainsamling då vi har delat ut enkäter som består av både strukturerade – och öppna frågor till de anställda på divisionerna.</p><p>Resultat: För att kunna använda BSC på divisionerna har personalen anpassat modellen till sin egen verksamhet. Förändringar har gjorts och vissa punkter har lagts till. Både ledningen och medarbetarna är nöjda men tycker dock att den har vissa brister och kombineras därför med andra metoder. Däremot har BSC bidragit med många fördelar som har lett till att divisionerna har fått en bättre balans i arbetet, det vill säga, att det inte enbart fokuseras på ekonomin utan att det även tas hänsyn till andra bidragande faktorer som till exempel ökad samsyn. Dock har både labb – och akutdivisionen haft lite problem med uppföljning och</p><p>aktiviteter som är anknutna till BSC.</p>
|
315 |
Motivation till livsstilsförändring : En kvantitativ studie om motivation till livsstilsförändring via gruppverksamhetLarsson, Kristina January 2007 (has links)
<p>Länsförsäkringar in Värmland, Sweden, had during the year 2003 a total level of 6.1 percent of people on the sick-list, which was higher than average in the business (4,5%) and for salaried employees in the private sector (3,3%). The average age of those put on sick-list was 47 years, whish is four years higher than the average for the whole LF-group. The cost for the total amount of people being on sick-list at LF-company (6,1%) was estimated to 1 500 kkr, according to a calculation model coming from Försäkringskassan. For every percent the sick level could be reduced, the company would save 239 kkr. To map out the state of health of each and every collaborator in LF, the company offered all employees to make a health profile at the company's health service, Clarahälsan AB. This health control was accomplished during May 2004 to August 2004, and almost every employee participated (99%). The purpose of this study was to find out if the stress and lifestyle handling course at Clarahälsan AB, which was offered those considered in need for it after the health control,could influence the motivation of the participants to change lifestyle in order to prevent long time sick leave. A quantitative method was used to evaluate goals for life style changes after accomplishment of the course by quastionnaire. Three women and six men participated in the study. The result shows that six out of seven (two drop-outs) had been influenced in a positive way towards a chang in lifestyle including exercise, stress management, sleep and work situation. All seven had a postive change considering food habits.</p>
|
316 |
Varför är det säkrare att flyga än att få sjukvård? : En jämförande studie av säkerhetsutveckling inom hälso- och sjukvård respektive civilflygHallberg, Anders January 2008 (has links)
<p>Syftet med denna jämförande studie är att söka förklaringsfaktorer till varför hälso- och sjukvård respektive civilflyg har utvecklats olika i säkerhetstänkande. Frågeställningen är huruvida de statliga tillsynsmyndigheternas förutsättningar och arbetssätt har betydelse för säkerhetskulturen i respektive tillsynsverksamhet. Till förutsättningarna hör författningarna - skiljer sig dessa åt? Myndigheternas arbetssätt, dvs. tillsynens utformning – vilken betydelse har den?</p><p>Resultaten visar att säkerhetsrelaterade författningar inom civilflyget är tydligare jämfört med hälso- och sjukvården. Inom civilflyget anges tydligt hur säkerhetsarbetet ska organiseras, till skillnad mot hälso- och sjukvården.</p><p>Tillsynsmyndigheternas arbetssätt påverkas av skillnader i författningarnas utformning. Luftfartsstyrelsen kan påverka de flygsäkerhetsrelaterade resurserna vid en flygplats. Socialstyrelsen har små möjligheter att påverka sjukvårdens bemanning.</p><p>Genom civilflygets föreskrifter har man uppnått strikt följsamhet mot upprättade rutiner. Miljön för avvikelserapportering är icke-bestraffande. Felhandlingar förebyggs genom övningar och repetitionsutbildningar. Socialstyrelsen saknar bemyndigande i utbildningsfrågan.</p><p>Tillståndsplikten inom civilflyget har sannolikt främjat säkerhetsutvecklingen, så även det internationella samarbetet.</p><p>Slutsatsen är att utformningen av författningarna har betydelse för tillsynsmyndigheternas möjligheter att påverka säkerhetsutvecklingen inom respektive tillsynsområde. Bristen på tydlighet i författningarna kan förlångsamma sjukvårdens utveckling mot ökande patientsäkerhet.</p> / <p>The aim of this comparative study is to find explanations to why healthcare and civil aviation have developed differently regarding safety culture. The question at issue is: Which significance do prerequisities and work procedures of governmental supervisory authorities have for the development of safety culture in the two areas of supervision, respectively. Among prerequisities are the constitutions – do they differ? Among work procedures are the design of the supervision – which role does it play?</p><p>Results show that constitutions relating to safety issues in civil aviation are more distinct as compared to health care. In civil aviation, it is clearly stated how the security work should be organized, in contrast to health care. The work procedures of supervisory authorities are affected by differences in the wording of constitutions. The Swedish Civil Aviation Authority is able to influence the staffing of an airport. The National Board of Health and Welfare has only minor possibilities to influence the staffing within health care.</p><p>By application of the regulations of civil aviation, strict compliance to established local routines has been achieved. The environment for reporting of adverse events is blame-free. Human errors are prevented by drills and recurrent educations. The National Board of Health and Welfare has no authority in educational issues. The licence duty of civil aviation has probably facilitated the development of safety culture. The same holds true for the international collaboration within civil aviation.</p><p>The conclusion is that the wording of constitutions is important for the ability of supervisory authorities to influence the development of safety culture within the two investigated fields of supervision, respectively. The lack of clarity in the wording of constitutions and regulations within health care might slow down the development of safety culture.</p>
|
317 |
Immobilisering av extremitetsfrakturer inom ambulanssjukvård : Ett pilotprojekt med SAM-splintEdin, Åsa, Danér, Kathrina January 2010 (has links)
<p>Within the ambulance care in Uppsala County a vacuum splint is used to immobilize fractures on extremities. The research available on which method of immobilizing to prefer during pre-hospital treatment is limited.</p><p> </p><p>The purpose of this pilot study was to examine the perceptions of the ambulance personal in Uppsala County on the issue of usability of SAM-splint and vacuum splint when immobilizing extremities. The project was also aimed at researching if SAM-splint could be seen as an alternative or a complement to vacuum splint, and to get an apprehension on any evident differences in patients’ perceived pain when treated with the two different approaches.</p><p> </p><p>A descriptive comparative study was carried out. All patients, regardless of age and sex, with the need of immobilizing supposed fractures, were included. Patients with suspected femur fracture, collum fracture, or where pre-hospital care was not possible or in question, was excluded. The collection of data was done using a questionnaire designed by the students responsible for the project. The ambulance personal completed the questionnaire after having concluded the treatment.</p><p> </p><p>The result showed that all patients with fractures to their extremities were immobilized. There were no evident differences in how the personal experienced the application of the two methods of immobilizing, but rather they were generally both perceived as easy to use. In Uppsala, where the paramedics had access to both SAM-splint and vacuum splint, the SAM-splint was the predominant choice.</p><p> </p><p>Based on this pilot study it can be established that the ambulance personal experienced the methods for immobilizing as easy in the event of fractures to the extremities. The SAM-splint is to be seen as a complement to the vacuum splint. Any difference in perceived patient rated pain connected to the different methods of immobilizing was not to deduce.</p> / <p>Inom ambulanssjukvården i Uppsala län används vakuumsplint för immobilisering av extremitetsfrakturer. Forskning och kunskap om vilken immobiliseringsmetod som är att föredra vid prehospital handläggning av extremitetsfrakturer är begränsad.</p><p><strong> </strong></p><p>Syftet med detta pilotprojekt var att i Uppsala län undersöka ambulanspersonalens uppfattning om användarvänligheten av vakuumsplint och SAM-splint vid immobilisering. Målet med projektet var även att ta reda på om SAM-splint kunde ses som alternativ eller komplement till vakuumsplintar samt om det fanns några uppenbara skillnader i patientskattad smärta mellan de olika immobiliseringsmetoderna.<strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p>En deskriptiv komparativ studie genomfördes där alla patienter oavsett ålder och kön i behov av immobilisering av misstänkta extremitetsfrakturer inkluderas. Patienter med misstänkt femurfraktur, collumfraktur eller där prehospital immobilisering ej varit möjlig eller aktuell exkluderades. Insamling av data har skett med hjälp av ett frågeformulär utformat av projektansvariga studenter. Frågeformuläret besvarades av vårdansvarig ambulanspersonal efter avslutat vårdtillfälle.</p><p> </p><p>Resultatet visade att samtliga patienter med extremitetsfrakturer immobiliserades. Det fanns ingen uppenbar skillnad gällande personalupplevd applicering mellan de olika immobiliseringsmetoderna utan generellt uppfattades de enkla att använda. I Uppsala där ambulanspersonalen hade tillgång till både SAM-splint och vakuumsplint valdes övervägande SAM-splint.</p><p><strong> </strong></p><p>Med detta pilotprojekt som grund kan sägas att ambulanspersonalen ansåg att immobiliseringsmetoderna var enkla att använda vid extremitetsfrakturer. SAM-splint kan ses som komplement till vakuumsplinten. Någon skillnad i patientskattad smärta mellan de båda immobiliseringsmetoderna framkom ej.</p>
|
318 |
"Öppna jämförelser"- morot eller piska? : En fallstudie av hur förändrad styrning av sjukvården påverkar läkare i deras yrkesutövningNilsson, Alexandra, Skog, Amanda January 2010 (has links)
<p>The governance and control of healthcare organizations has traditionally been run byprofessions inside the organization (Fölster et al., 2003). During the last decades Swedishhealthcare has undergone an institutional transformation where the governance has changedfrom professional governance to a more market like one (Sahlin-Andersson, 2006). Governingof healthcare can however be problematic as professional work is characterized by a highlevel of autonomy and tacit knowledge (cf. Tsoukas, 1997, Freidson, 2001). An expression ofthe new kind of governance is the annually published report “Öppna jämförelser av hälso- ochsjukvårdens kvalitet och effektivitet”. The report measures and ranks the quality of Swedishhealthcare. The purpose of this thesis is to describe if, and in that case how, doctors in theexercise of their profession are affected by governance through ”Öppna jämförelser”. Thestudy was carried out as a qualitative case study where six doctors from two different clinicswere interviewed.The results from this study show that ”Öppna jämförelser” does not affect doctors in theexercise of their profession to a large extent. It does however contribute to increasedprofessional knowledge. Audit and ranking is also seen as a ”carrot” to perform better. As atool to measure and rank the quality of healthcare, ”Öppna jämförelser” needs to be developand improved. The doctors argue that the measured indicators are blunt and that they do nothave any influence in what is being measured. ”Öppna jämförelser” is however perceived as agood initiative but would get more meaning for the doctors in the exercise of their professionif more and also other indicators would be included.</p> / <p>Hälso- och sjukvårdsorganisationer har traditionellt sett styrts, kontrollerats och granskats avprofessioner inom organisationen (Fölster et al., 2003). Under de senaste decennierna har detdock skett en institutionell förändring av den svenska sjukvården där styrningen gått från starkprofessionell styrning till mer av en marknadsliknande styrning (Sahlin-Andersson, 2006). Ioch med förändringen ställs det idag allt högre krav på att sjukvården skall öppnas upp förinsyn och göras granskningsbar (Levay & Waks, 2006). Styrning av sjukvården är dock inteoproblematiskt då professionellt arbete kännetecknas av tyst kunskap och hög grad avautonomi (jmf. Tsoukas, 1997, Freidson, 2001).Ett uttryck för den nya formen av styrning är den årliga publikationen av rapporten”Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet”. I rapportenrangordnas olika indikatorer på hälso- och sjukvårdens kvalitet på landstingsnivå. Syftet meddenna uppsats är att med hjälp av en fallstudie beskriva om, och i så fall hur, läkare i derasyrkesutövning påverkas av styrning i form av ”Öppna jämförelser”. Studien är en kvalitativfallstudie där sex läkare på två olika kliniker intervjuades.Resultaten av studien visar att ”Öppna jämförelser” inte påverkar läkare i derasyrkesutövning till särskilt hög grad men att rapporten bidrar till att kunskapen inomprofessionen ökar. Granskning och jämförelser ses även som en morot för att prestera bättre.Som verktyg för att mäta och rangordna sjukvårdens kvalitet behöver ”Öppna jämförelser”enligt våra respondenter utvecklas och förbättras. Läkarna menar att måtten är ”trubbiga” ochatt de själva inte har något inflytande över vad som mäts. Rapporten upplevs dock som ett brainitiativ men skulle få mer betydelse för läkarna i deras yrkesutövning om fler och även andraindikatorer skulle ingå.</p>
|
319 |
Många beslut och kort om tid : en enkätstudie om platschefers hälsa på ett byggföretagAndersson, Josefine, Åsell, Anna January 2007 (has links)
<p>Sammanfattning</p><p>Syfte och frågeställningar</p><p>Vårt syfte är att undersöka om platscheferna på ett byggföretag i Stockholm använder sig av några strategier för att kunna hantera de krav arbetet medför. Vidare vill vi ta reda på hur de beskriver och upplever sin psykiska och sociala hälsa.</p><p>Vi utgår från följande frågeställningar:</p><p>• Hur upplever platscheferna sin egen hälsa?</p><p>• Gör platscheferna några medvetna hälsobringande val för att främja sin hälsa, och isåfall vad?</p><p>• Vad använder sig platscheferna av för copingstrategier mot de krav arbetet ställer?</p><p>Metod</p><p>Som metod användes en enkät som bestod mestadels av öppna frågor. Efter ett bekvämlighetsurval skickades enkäten ut till 24 platschefer på ett byggföretag. Enkätsvaren sammanställdes varpå författarna analyserade och tolkade resultatet.</p><p>Resultat</p><p>Platscheferna i studien har till synes en god självupplevd hälsa. De flesta tar sig tid till avkoppling samt avsätter tid för hälsobringande aktiviteter så som t.ex. motion och socialt umgänge. Dessutom ser flera personer motion och arbete som hälsobringande faktorer. Resultatet visade endast platschefernas medvetna copingstrategier mot krav och stress i arbetet. Många strategier som användes var av psykologisk karaktär så som att man planerar, prestera efter bästa förmåga samt att blunda för stunden. Hög grad av socialt stöd, meningsfullhet samt hanterbarhet i arbetet upplevs av de flesta deltagarna.</p><p>Slutsats</p><p>Enkätsvaren ger en begränsad bild av deltagarnas hälsosituation men utifrån de områden enkätstudien täcker in ser hälsan relativt god ut i nuläget bland samtliga platschefer. I förlängningen med en fortsatt stressande och kravfylld arbetssituation finns risker för platschefernas framtida hälsa. En förklaring till att många upplever meningsfullhet i arbetet kan bero på deras chefsposition som kan medföra en ökad motivation i arbetet.</p>
|
320 |
Lyckade friskvårdssatsningar : en intervjustudie med verksamma hälsopedagogerOttenäs, Åsa January 2007 (has links)
<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med studien är att undersöka verksamma hälsopedagogers erfarenheter av lyckade friskvårdssatsningar på företag/i organisationer. Syftet är vidare att försöka identifiera specifika faktorer som bidrar till att göra en friskvårdssatsning lyckad, beskriva exempel på upplägg av lyckade friskvårdssatsningar samt dess effekter. Går det att identifiera specifika faktorer som bör finnas med för att en friskvårdssatsning på ett företag/i en organisation ska bli lyckad? Om så är fallet, vilka är då dessa? Hur kan upplägg av lyckade friskvårdssatsningar se ut samt vilka kan bli dess effekter?</p><p>Metod</p><p>Kvalitativa intervjuer genomfördes med tre hälsopedagoger. Intervjuerna spelades in på ljudband och skrevs ut ordagrant. Utskrifterna lästes och strukturerades m h a meningskoncentrering. Texten delades in i avsnitt vilka benämndes med en mening som utgjorde ett koncentrat av innehållet i det aktuella avsnittet. Relevanta koncentrat sorterades i sin tur in under övergripande enheter vilka var relaterade till studiens syfte och frågeställningar.</p><p>Resultat</p><p>Följande framgångsfaktorer för lyckade friskvårdssatsningar angavs av informanterna: förankring i företagets ledning, förankring hos deltagarna, eget engagemang, planering och förberedelser, coachning till deltagarna, bemötandet av individen, att satsningen sker på arbetstid, att arbeta med konkreta mätvärden, uppföljning, anpassa åtgärder och handlingsplaner, tillgänglighet till träningslokal samt att arbeta långsiktigt. Uppläggen var vanligen hälsotest på individnivå, aktiviteter och uppföljande hälsotest efter tid. Effekter var fysiska och psykiska förbättringar hos deltagarna och i tre fall lägre korttidssjukskrivningar.</p><p>Slutsats</p><p>Ett antal specifika faktorer för det lyckade friskvårdsarbetet kunde anges av informanterna (se ovan). Vanligaste upplägget var hälsotest på individnivå som följdes upp efter ca 6 mån. Friskvårdssatsningarna ledde till positiva effekter för och reaktioner från deltagarna. I tre av satsningarna lyckades även korttidssjukfrånvaron sänkas och pengar sparas åt arbetsgivaren.</p>
|
Page generated in 0.0315 seconds