Syfte – Syftet med denna studie är att undersöka hur lagerstyrning av reservdelar inom hjälpmedelsförsörjning kan effektiviseras. Metod och genomförande – Den valda strategin för att uppfylla studiens syfte omfattades av att genomföra en fallstudie i samarbete med Hjälpmedelscentralen på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping. Empiri från fallstudien har erhållits genom intervjuer och dokumentationsstudier. Insamlad data har analyserats gentemot det teoretiska ramverket och därmed genererat studiens resultat. Resultat – Studiens resultat visar inledningsvis på att rörlighet, volymvärde och kritiskhet är viktiga aspekter att beakta vid lagerstyrning av reservdelar inom hjälpmedelsförsörjning. Rörlighet och volymvärde har utgjort kriterier för en sortimentsövergripande ABC-klassificering, vilket resulterade i tre segment. Ett av dessa segment, kundorder, har så pass låg rörlighet att det ansågs lämpligt att endast beställa dessa reservdelar då behov uppstår. För de övriga segmenten bör lagerstyrningen utföras med beställningspunktsystem, dock med en viss skillnad när det gäller styrningens intensitet. Vidare anses det lämpligt att, för enskilda reservdelar, göra kvalitativa bedömningar avseende kritiskhet. Detta ska säkerställa att kritiska reservdelar får en mer uppmärksammad styrning för att därmed, i större utsträckning, undvika bristsituationer. Implikationer – I denna studie har det fastställts hur lagerstyrning av reservdelar inom hjälpmedelsförsörjning kan effektiviseras. För verksamheter som vill åstadkomma detta är det dock nödvändigt att identifiera de aspekter som, för verksamheten i fråga, är mest väsentliga. Vidare krävs det att tillgång till nödvändigt dataunderlag säkerställs. Begränsningar – Fallstudiedesignen utgjordes av en enfallsstudie där endast en analysenhet undersöktes. I och med att olika verksamheter har olika förutsättningar för lagerstyrning hade det varit lämpligt att inkludera fler fallverksamheter i undersökningen. Detta hade resulterat i en högre grad av generaliserbarhet. / Purpose – The purpose of this study is to investigate how to achieve efficient inventory management of spare parts in the health care sector. Methodology – To meet the purpose of the study a case study has been conducted in collaboration with Hjälpmedelscentralen at Länssjukhuset Ryhov in Jönköping. The empirical data have been obtained by methods such as interviews and documentation studies. By analysing empirical data in comparison with the theoretical framework the findings of the study was generated. Findings – Initially, the findings of the study implies that aspects such as usage frequency, annual dollar volume and criticality are important to consider in inventory management of spare parts in the health care sector. Usage frequency and annual dollar volume have been used as criteria for an assortment wide ABC-classification which resulted in three segments. One of these segments, customer order, has a very low usage frequency. Therefore it was considered appropriate to only order these spare parts when an actual need has occurred. The inventory management of the remaining segments should be carried out with a reorder point system. However, there is a certain difference regarding the intensity of the management between the two segments. Furthermore, it’s appropriate to conduct a classification based on criticality. This should ensure that critical spare parts get more attention and hence decreasing the risk of shortage. Implications – In this study, it has been determined how to achieve efficient inventory management of spare parts in the health care sector. For those who aim to do this it’s necessary to identify the aspects that are most important for the particular business. Furthermore, it’s important that these businesses ensure the availability of necessary data. Research limitations – The conducted case study was designed as a holistic single case study. Since businesses differ from each other it would have been appropriate to conduct a multiple case study. As a result of this, a higher degree of generalisation could have been achieved.

Engagerade, kompetenta medarbetare är en grundförutsättning för att sjukvården ska fungera idag och i framtiden. Framgångsrikt medarbetarengagemang kräver bland annat ett tydligt ledarskap där medarbetarna ges möjlighet till egenmakt. Förutom uppgiften som samordnare av mänskliga och materiella resurser visar och tydliggör ledaren organisationens värderingar, riktlinjer, mål och färdriktning. För att detta ska lyckas krävs färdigheter och kunskaper inom olika områden där folkhälsovetenskap och pedagogik troligen spelar en större roll än vad många ledare själv är medvetna om. Syftet med studien är att belysa hur ledare som utmärker sig positivt i bedömningen av ledaregenskaper resonerar kring sitt ledarskap samt hur de beskriver utövandet av sitt ledarskap. Studien syftar även till att undersöka hur och i vilken omfattning olika modeller för hälsa och lärande finns med i det ledarskap som studeras. För insamling av data användes kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktär med sju första linjens chefer på ett universitetssjukhus som, i av sjukhuset fastställda parametrar för gott ledarskap, visat bra resultat. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att cheferna till stor del använder olika modeller för hälsa och lärande, till exempel känslan av sammanhang och lärandets loopar, om än omedvetet. Genom tydlighet och delaktighet skapas förtroende, förståelse och drivkrafter så att alla arbetar mot samma mål och medarbetarna känner sig som en viktig del av ett sammanhang. Genom att fokusera på hur cheferna som inkluderades i studien resonerar kring sitt ledarskap och hur de använder olika modeller för hälsa och lärande kan erfarenheterna från studien förhoppningsvis användas i framtida ledarskapsutbildningar, chefsrekryteringar och ledarförsörjningsprogram. Erfarenheterna kan spridas så att fler chefer, på olika nivåer, ökar sina kunskaper och sin medvetenhet kring modellerna för hälsa och lärande i syfte att skapa en god arbetsmiljö där medarbetare trivs och stannar kvar och där patienterna får den bästa tänkbara vården. / Dedicated, qualified employees are essential conditions to the healthcare system to function today and tomorrow. Succesful employee commitment requires for instance a clear leadership where employees are given the opportunity to empowerment and where the leader in addition to the task as coordinator of human and material resources shows and clarifies the values, guidelines, goals and direction of the organization. To succeed in this, skills and knowledge in different areas are required and where public health and pedagogics probably plays a much larger role than many leaders are aware of. The aim of this study was to highlight how the leaders who is characterized positively reason about their leadership and how they describe the practice of their leadership. The aim was also to examine how and to what extent models for health and learning are parts of this leadership. Qualitative interviews of semistructured nature with seven firstline managers who, by the hospital defined parameter, had showed good results, were used as data collection. The interviews were transcribed and analyzed by qualitative content analysis. The results showed that the managers largely used different kinds of models for health and learning, even if unconsciously. By clarity and participation, confidence, comprehension and motivations are created so that everyone is working towards the same goal and the employees feel like important parts of a coherence. By focusing on how these managers exert their leadership and how they are using different models this experience can be used in future leadership training, executive recruitment and programs of leadership succession. The experience from this study can be spread so that managers, in different levels, increase their knowledge and their awareness about the models in order to create a working environment where employees thrive and remain, and where the patients get the best possible care.

Introduction: Physical and verbal violence within the health care sector, especially towards nurses, is a problem that have been reported from many countries worldwide.  Aim: The aim of this study was to examine workplace-related violence, and its outcomes, experienced by Tanzanian nurses in a tertiary hospital facility. Method: This was a descriptive, retrospective, cross-sectional study.  The study was carried out in patient wards in a tertiary hospital facility. 54 nurses’ working at a hospital in Tanzania with regular contacts with patients were asked to return a questionnaire, comprising 17 questions with fixed-alternative answers. Results: Of the 32 participants (59% response rate), 16 nurses reported having experienced physical or verbal violence. The most common type of violence was “verbal threat/aggression” (n = 11) and the most common source of aggression was from “patient relative/visitor” (n = 9). Conclusion: The main findings of this study confirmed that workplace-related violence towards nurses’ did occur in the hospital where the study took place. The results are supported by existing research and literature that workplace-related violence is a worldwide problem. Education and awareness regarding violence prevention as a part of nursing education could help preventing workplace-related violence. / Introduktion: Våld i fysisk eller psykisk form är inom hälso- och sjukvårdssektorn, speciellt riktat mot sjuksköterskor, ett problem som rapporterats från flertalet länder över hela världen. Mål: Målet med denna studie var att utforska arbetsplatsrelaterat våld och upplevda utfall av dessa hos sjuksköterskor på ett referenssjukhus i Tanzania. Metod: Detta var en deskriptiv, retrospektiv, tvärsnittsstudie. Den utfördes på vårdavdelningar på ett referenssjukhus. 54 sjuksköterskor med regelbunden patientkontakt som arbetade på KCMC tillfrågades om att fylla i en enkät innehållandes 17 frågor med valbara alternativ.  Resultat: Utav de 32 deltagarna (59% svarsfrekvens) hade 16 sjuksköterskor rapporterat att ha upplevt psykiskt eller fysiskt våld. Majoriteten av sjuksköterskorna rapporterade typen av våld som verbalt (n = 11) och den vanligaste källan av våld var patientens närstående (n = 9). Slutsats: De huvudsakliga fynden från denna studie var att våld riktat mot sjuksköterskor på arbetsplatsen förkom på sjukhuset där studien utfördes. Resultaten i denna studie stämmer överens med redan existerande forskning och stöder teorin om att detta fenomen är globalt. För att förhindra arbetsplatsrelaterat våld bör utbildning rörande våldsprevention ingå i sjuksköterskors utbildning.

Det är idag vanligt inom verksamheter som skola och omsorg att använda rankningar för att utvärdera kvalitet och skapa beslutsunderlag, något som är behäftat med stor osäkerhet. Trots det redovisas ofta dessa utan speciellt tagen hänsyn till den närvarande slumpvariationen. Mot bakgrund av det har vi varit speciellt intresserade av sådana data och har för uppsatsen haft tillgång till skoldata samt tre olika sjukvårdsdata. För att identifiera om och när en rankning kan vara meningsfull har vi för samtliga data jämfört länsnivå med lägre nivåer. Uppsatsen behandlar den slumpmässiga variation som framträder i samband med upprättandet av rankningslistor. Då små enheter är mer mottagliga för naturlig variation, förväntas denna har särskild betydelse för placeringen och inte sällan återfinns dessa i toppen eller botten av tabellen. Två i grund olika metoder som båda är konstruerade för att hantera osäkerheten i rankningar testas empiriskt i uppsatsen. Uppsatsen finner att det i samtliga fall är förenat med stora svårigheter att skapa meningsfulla och entydiga rankningar. Dels till följd av slumpmässig variation men även för att de skillnader som observeras mellan enheter är alltför små för att kunna göra åtskillnader i kvalitet. Speciellt krävs mycket stora stickprov för att göra en rankning mindre osäker.

Rankningar är ett prestationsmått som fått ökad spridning i samhället. Studier har visat att rankningslistor kan leda till att organisationer blir lika varandra genom att det sker en anpassning till mätningarna. Det finns ett ökat intresse bland akademiska forskare och praktiker kring vilka konsekvenser rankningar får för organisationer, och det krävs vidare studier för att klargöra detta. I denna studie utforskades vilka konsekvenser rankningslistan Patienttoppen har haft för landstingsägda respektive privata vårdcentraler i Uppsala. Fyra verksamhetschefer och landstingets primärvårdsdirektör har intervjuats. Resultatet har visat på skillnader i huruvida rankningslistan har haft konsekvenser för vårdcentralerna. Det har varit variation mellan de privata vårdcentralernas konsekvenser, då rankningslistan till viss del inneburit verksamhetsförändringar för den ena vårdcentralen men inte för den andra. För de landstingsägda vårdcentralerna och primärvårdsdirektören har rankningslistan inte haft några konsekvenser.

Ortopedkliniken vid Höglandssjukhuset behandlar samtliga extremitets-, rygg- och skallskadefall inom Höglandets sjukvårdsområde. Verksamheten är uppdelad i fyra huvudsakliga enheter; akutmottagning, mottagning, vårdavdelning och operation där läkarna fördelar sin tid mellan de fyra. Under de senaste åren har kliniken haft problem med försämrad tillgänglighet. Detta innebär i sin tur växande vårdköer, till såväl mottagning som operation, samt oförmåga att upprätthålla vårdgarantins mål på specialistvård inom 90 dagar. Syftet med denna rapport är med anledning av ovanstående att ge rekommendationer kring hur ortopedkliniken vid Höglandssjukhuset kan effektivisera utnyttjandet av resurser för att öka tillgängligheten för sina patienter. För att besvara nyss nämnda syfte görs en uppgiftsprecisering vilket inkluderar en nedbrytning till konkreta undersökningsområden och frågeställningar. Denna grundar sig dels i en förstudie där ortopedkliniken kartläggs för att få en första inblick i verksamheten och de problem som råder. Dels en referensram där logistiska teorier om bland annat processer och olika former av förbättringsfilosofier behandlas. Flertalet av teorierna är hämtade från den industriella världen och därefter tillämpade på hälso- och sjukvården och de speciella förutsättningar som råder inom området. Förstudien och referensramen leder tillsammans fram till den syntetisering som ger följande fyra undersökningsområden: behov, processer, resursplanering och patientplanering. Med utgångspunkt i den information som samlats in och analyserats för respektive undersökningsområde har ett antal problem med tillhörande lösningar presenterats och redogjorts för. Utifrån detta har nedanstående slutsatser kunnat dras: Ortopedkliniken bör utveckla riktlinjer kring vilka patienter som bör kallas till återbesök för att på så sätt undvika onödiga återbesök. Detta leder i sin tur till ett minskat antal återbesök vilket ger mer utrymme till nybesök och därmed förbättrad tillgänglighet. I samband med detta konstateras att ett ökat ansvar bör läggas på patienten gällande dennas läkeprocess genom att bland annat uppmana patienten att höra av sig vid behov. Ytterligare ett sätt att involvera patienten är att öka delaktigheten i bokningsprocessen genom användning av ett Internetbaserat system där önskemål angående tid kan lämnas. Detta skulle troligtvis resultera i ett minskat antal ombokningar och ett förenklat arbete för klinikens tidsbokning. Förslagsvis datoriseras även bokningen av telefontiderna då detta skulle ge personalen, inklusive läkare och mottagningssköterskor, en bättre överblick samt underlätta tidsbokningens arbete med dessa. Ännu en åtgärd för att förbättra användandet av telefontider är att schemalägga specifika tider för läkarna att hantera dessa, något som bör resultera i bättre kontinuitet. Planeringen på kliniken kan i stort sett delas upp i två delar: resurs- respektive patientplanering. Dessa två bör sammanstråla för att uppnå bästa möjliga resultat. Ett steg i att förbättra resursplaneringen, vilket huvudsakligen innebär schemaläggning av läkare, är att i större utsträckning mäta och analysera de efterfrågemönster som kan utrönas ur klinikens behov. Detta möjliggör en mer preventiv planering där schemaläggningen tar hänsyn till exempelvis den behovstopp som återkommer i oktober varje år. Detta tros dessutom kunna skapa en bättre balans mellan återbesök och nybesök vilket i sin tur kan minska antalet återbesök till jourläkare. Övriga lösningsförslag till ortopedklinikens balansproblem inkluderar en standardisering av besökslängderna, mottagningspass med endast en besökstyp och en form av drop-in mottagning som ökar möjligheten för samarbete mellan läkarna på mottagningen. För att underlätta tidsbokningens arbete och därmed även patientplaneringen föreslås dessutom att remissutseendet förändras för att även inkludera uppgifter om mobiltelefonnummer, e-postadress samt villighet att komma med kort varsel. Vid en eventuell implementering av ovanstående lösningar är det viktigt att ortopedkliniken har i åtanke att förbättringsarbete tar tid. Det är dock viktigt att man tar sig tid och faktiskt genomför förändringarna då det dels kan spara tid i framtiden och dels är en förutsättning för att kliniken ska kunna leva upp till såväl efterfrågeökningar och som förhöjda krav. Det föreslås således att ortopedkliniken använder sig av nedanstående rekommendationer för att förbättra den nuvarande situationen och skapa möjligheter inför framtiden. De rekommendationer som getts ortopedkliniken i syfte att dem ska uppnå bättre tillgänglighet är följande: 1. Utveckla riktlinjer som stöd för när en patient bör kallas till återbesök 2. Kartlägg behoven i större utsträckning, framför allt när det kommer till de korta återbesöken, och ta hänsyn till behoven och deras fördelning i resursplaneringen 3. Datorisera bokningen av telefontiderna samt ge dem en designerad tid i läkarschemat 4. Ändra remissutseendet så att även mobiltelefonnummer, e-postadress samt villighet att komma med kort varsel inkluderas 5. Inför mottagningspass med endast en typ av besök 6. Gör patienterna mer delaktiga bokningen och ta hänsyn till deras önskemål om besöks- och telefontider 7. Inför ett nytt system för bokningen av FP- och P-remisser som dessutom inkluderar ett kontrollsystem som varnar när vårdgarantin är på väg att överstigas / The orthopedic section at Höglandet Hospital provides health care for all patients within the Höglandet area suffering from problems with their extremities, backs and skulls. The section is divided into four main units; emergency room, clinic, ward and operating room, and the physicians divide their time between these four. During the last few years the orthopedics section has experienced problems with worsened accessibility. This has lead to a growing cue of patients waiting for appointments as well as operations, but also an inability to achieve the goals concerning accessibility set by the Swedish government. This goal states that patients should have to wait no longer than 90 days to get to see a physician within specialised health care. On account of the factors mentioned above, the purpose of this report is to provide recommendations regarding how the orthopedic clinic at Höglandet Hospital can improve their planning and use of resources in order to achieve a better accessibility for their patients. To help achieve the purpose mentioned above the study is divided into smaller parts, resulting in issues and areas of investigation that are more concretely formulated. This process requires two things, the first being an exploratory study in which the clinic is mapped and current problems and conditions are investigated. The second is conducting a frame of reference in which logistics theories concerning, among other things, processes and improvement philosophies are included. Many of the theories derive from the industrial world, but are also applied in a health care context and to the special condiditions that abide within the area. The exploratory study and the frame of reference together contribute to a synthesis leading to this study's four main areas of investigation: needs, processes, resource planning and patient planning. The information that is gathered and analysed within each area leads to a number of problems and subsequent solutions. These are presented and discussed for each area respectively, leading to the following conclusions for the orthopedic clinic as a whole: The orthopedic clinic should develop guidelines concerning which patients that ought to be called back for another appointment, leading to the elimination of unnecessary appointments. This leads to a reduced number of returning patients which enables the clinic to increase their number of first time appointments, resulting in a better accessibility. This also leads to the patient taking responsibility of his or her condition, with the patient having to contact the clinic if necessary. Another way of involving the patient is including the patient in the booking process by using an Internet based booking system that allows the patients to give requests concerning the time and day of their appointment. The result of this would be that fewer patients changing the time of their appointments, letting the booking personnel concentrate on other more important tasks. Also, the booking of telephone appointments should be computerized, leading to a better overview over the bookings and an improvement of the booking personnel's processes. Another solution concerning the problem with the booking of phone calls is making telephone appointments a part of the physicians weekly schedule, which leads to better continuity with the patient calls. The orthopedic clinic's planning can be divided into two parts: resource planning and patient planning. These two parts must converge to achieve the best result possible. One way of improving the resource planning, which mainly concerns the scheduling of physicians, is to measure the patterns that can be seen in the needs of orthopedic care. This enables the orthopedic section to plan ahead and be prepared for the reoccuring peak of demand, which is in October. This will also lead to a better balance between the first time appointments and the appointments with patients coming back from either emergency treatment or operations. A better balance, in turn, reduces the appointments that today are performed by physicians who are on call, thereby avoiding the long waiting times associated with said appointments. Other solutions to achieving a better balance between the different types of appointments includes standardisation of the length of appointments, use of clinic hours with only one type of appointment and a modified drop-in clinic, which increases the possibilities for physician's to cooperate in treating the patients. When implementing the solutions mentioned above, it is of great importance that the orthopedic clinic is aware of the fact that achieving changes is time consuming. It is however imperative that the orthopedic section finds the necessary time to make these changes. In the end the changes will not only be time saving, but they will also be a prerequisite to be able to handle an increasing demand concerning the needs for orthopedic care and stricter governmental laws and standards. It is thereby recommended that the orthopedic clinic make use of the recommendations below, in order to improve the present situation and create better possibilities for the future. In order to achieve a better accessibility the following are recommended to the orthopedic clinic: 1. Develop guidelines as to which patients that require further appointments 2. Conduct more useful measurements of the needs, especially when it comes to appointments that must be booked on a short notice, and let the needs guide the resource planning to a greater extent 3. Computerise the booking of telephone appointments and make them a part of the weekly schedule 4. Modify the referral appearance to include information regarding mobile number, e-mail address and willingness to come to the clinic in short notice 5. Use clinic hours that has only one type of appointments 6. Make the patient more involved in the booking proccess for both clinic and telephone appointments 7. Establish a new booking system which includes a warning system for when the maximum waiting time is about to be exceeded

Business Intelligence är en samling verktyg för att utvinna och analysera information ur rådata inom en organisation samt ge bättre beslutsstöd grundat på denna. Det har traditionellt använts inom industrisektorn, men på senare tid har även sjukvårdssek- torn upptäckt fördelarna med ett välimplementerat system för Business Intelligence. Implementationen är emellertid en komplex process där mycket kan gå fel, och på grund av att sjukvårdssektorn relativt nyligen började använda sig utav Business Intel- ligence finns luckor i forskningen på området. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur sjukvården i Region Halland samt involverade konsulter arbetar med implemen- tationen, och ta fram riktlinjer för hur detta bör ske. Uppsatsen baserades på en kvali- tativ ansats och använde sig av en explorativ studie med djupintervjuer där totalt fem personer från Region Halland samt två personer från ett IT-konsultbolag bidrog till uppsatsens resultat. Resultatet visade att riktlinjer tagna från närliggande områden och det privata näringslivet, med viss modifiering, även är applicerbara på sjukvårdssek- torn. Det framkom också att utbildning är ett område som större tyngd bör läggas vid, samt att dagens system för Business Intelligence passar vårdens behov väl. / Business Intelligence is a collection of tools with the purpose of extracting and ana- lyzing information out of raw data within an organization, and based on this provide better decision support. Business Intelligence has been traditionally used within the industry sector, but in recent years the health care sector has also noted the benefits of having a well-implemented Business Intelligence system. However, implementation is a complex process where many things can go wrong, and based on the fact that the health care sector just recently began its use of Business Intelligence, research on this topic is scarce. The purpose of this thesis was to investigate how the health care sector in Region Halland along with involved consultants work with the implementation process, and to produce guidelines on how this should occur. The thesis was based on a qualitative approach and applied an explorative study with depth interviews where a total of five persons from Region Halland and two persons from an IT consulting firm contributed to the thesis’ results. The results showed that guidelines drawn from neighboring academic areas and the private business sector, after some adjustment, are also valid within the health care sector. It was also concluded that education is an area on which more emphasis should be placed during the implementation process, and that today’s Business Intelligence systems fits the health care sector well.

Sjukvårdsrådgivningen via telefon är väl förankrat hos Sveriges befolkning då det varje år rings många samtal dit. Avsaknaden av visuell kontakt och den begränsade tillgången till problemet gör att triage och rådgivning försvåras. Telefonsjuksköterskan kan inte ta del av den icke verbala kommunikationen såsom exempelvis ansiktsuttryck, kroppshållning eller sjukdomstecken på kroppen. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer som har betydelse för telefonsjuksköterskans triage och rådgivning i kontakt med den vårdsökande. I litteraturstudien som grund för resultatet har metoden varit att granska fjorton artiklar med kvalitativ ansats ur ett sjuksköterskeperspektiv. Resultatet visar att telefonsjuksköterskans triage och rådgivning påverkas av olika faktorer som är relaterade till den vårdsökande, telefonsjuksköterskans egna färdigheter och erfarenheter samt faktorer relaterade till organisation. Samtalen som telefonsjuksköterskorna tar emot är varierande till innehåll. Detta ställer krav på telefonsjuksköterskans professionella kompetens. Tidigare klinisk erfarenhet, bred kunskap och en god kommunikativ förmåga är viktiga egenskaper för telefonsjuksköterskan. Omvårdnadssituationen är komplex och för att kompensera för detta använder hon sig av olika strategier. Organisatoriska faktorer som påverkar triage och rådgivning via telefon är tillgången till beslutsstöd och tillgängligheten i vården. Framtida forskning som belyser hur telefonsjuksköterskan kan hantera stress och konfliktsituationer kan underlätta för telefonsjuksköterskan i hennes utsatta arbetssituation. Specialistutbildning till telefonsjuksköterska skulle göra vården säkrare för uppringaren men även förbereda telefonsjuksköterskan inför hennes yrkesroll.

Idag brottas Sveriges hälso- och sjukvårdsorganisationer med en ökande kostnadsbörda avseende läkemedel. Ökningen kan till stor del förklaras av introduktionen av nya dyra läkemedel. Dessa kan många gånger trots sitt höga pris vara vinstgivande för såväl patient som samhälle. Till följd av kostnadsökningen efterfrågas ett strukturerat introducerande av nya dyra preparat och metoder som ser till en säkerställd patientnytta. Flera landsting runt om i Sverige har de senaste åren infört modeller för att kontrollera nya läkemedels introduktion, men också för att nya läkemedels användning ska styras av sjukvårdshuvudmannen. Att införa ett ekonomistyrningsverktyg som direkt berör läkares val av ordination bör enligt teorin vara en svårighet då professionen generellt antas vara motvillig till förändring. Speciellt förändring av ekonomistyrningskaraktär, vilken beskrivs som ett hot mot läkares grundläggande värderingar.   Denna uppsats syfte har varit att studera hur ett ekonomistyrningsverktyg används i hälso- och sjukvårdsorganisationer. Mitt val av empirisk miljö blev Västra Götalandsregionen och det studerade styrverktyget i fråga blev processen vid namn ”ordnat införande”. Min vilja var också att ta reda på hur läkarkåren relaterar till ett mer styrt arbetssätt och hur styrningen har etablerats i läkarkåren. Jag genomförde mina första intervjuer tämligen tidigt i processen vilket gav mig hjälp att komma vidare i studien. Dessa intervjupersoner representerade ägarperspektivet inom organisationen. De följande tre intervjuerna var med läkare som respresenterar utförarperspektivet i uppsatsen. Jag läste in mig på teorier från strategi till den relativt smala grenen som beskriver läkares olika synsätt på ekonomistyrning. Mitt val att göra en så pass snäv studie har begränsat mig då lämplig teori att luta empirin emot har varit svår att finna och att tyda. Min teoretiska referensram har bestått av böcker och artiklar inom ämnesområden från strategi till styrning inom hälso- och sjukvård. Jag har haft som mål att använda nya studier och helst med bas i ett sjukhusperspektiv. Det finns risk för att styrverktyget ordnat införande som jag studerat inte har varit helt jämförbart med de studier jag har använt i referensramen. Detta eftersom referensramen bygger på ekonomistyrning i traditionell bemärkelse, medan ordnat införande påverkar läkarens yrkesroll i val av behandlingsmetod. Slutsatsen i denna fallstudie har visat att acceptansen för ordnat införande kan bero på att processens målsättning stämmer överens med professionens grundläggande värderingar. Evidensbaserad vård och patientnytta är krav läkarkåren kan relatera till. Med sjukvårdens begränsade resurser finns förståelse för prioritering för patientnytta. Ordnat införande är en del i att skapa mer gemensam handling i Västra Götalandsregionen, även om det finns utrymme för att skapa större medvetenhet i professionen om processens arbetssätt. Det bör finnas lyhördhet för läkarkårens åsikter och ihållande kommunikation för att skapa varaktig delaktighet och användande av styrning inom hälso- och sjukvård.

Sjukvårdsfunktionen inom Försvarsmakten genomgår en stor förändring. En minskad krigsorganisation har givit möjlighet att öka ambitionsnivån i hela sjukvårdsorganisationen. Den ska ha som mål att kunna prestera samma vårdresultat som den fredstida civila sjukvården. Detta kommer att ställa stora krav på organisationen och de som arbetar inom sjukvårdsfunktionen inom Försvarsmakten. Denna uppsats behandlar hur funktionsmålsättningen implementeras och vilka konsekvenser detta får för i första hand för krigsorganisationen men även för vårt internationella engagemang. Beröringspunkter och samordningsvinster med den civila sjukvården blir allt fler i framtiden. Med en kvalitativ fallstudie, litteratur och intervjuer, visar författaren på en samstämmig syn på behovet av en förändring av sjukvårdsfunktionen men även skillnader avseende hur arbetet med införandet av den nya funktionsmålsättningen skall ske. / The Swedish Armed Forces are presently undergoing the most extensive change in its history. This will lead to a great downscaling of the whole organisation.The new goals for the Swedish Armed Forces Medical Service are set by the Surgeon General and aim to provide the same quality of treatment for the wounded in combat as for the civilian casualties in peace-time. The new set of objectives will lead to a more efficient treatment in the line of battle. The personnel active there will have the same protection as the rest of the unit.This essay treat the implementation of the new objectives for the health-care in the Swedish Armed Forces. The author is using a case-stydy in litterature, but also intervjues of initiated staff members in trying to clear the picture of the new objectives according to the theoretic model of Blake and Mouton. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 99-01