Den svenska hälso- och sjukvården har förändrats i takt med att välfärdssamhället har byggts ut sedan andra världskriget. Trender och modeller har påverkat styrning och organisering vilket har fått konsekvenser för arbetets utformning för dem som är verksamma inom området. Denna studie har, med hälso- och sjukvårdens förändring som bakgrund, undersökt hur personalfunktionens uppdrag förändrats i organisationen Landstinget i Uppsala län under drygt trettio år. Metoden har varit empirisk studie i form av intervjuer av individer som varit verksamma inom personalfunktionen i organisationen under en lång tid. Studien har lett fram till följande slutsatser: Personalfunktionen inom Landstinget i Uppsala län har under drygt trettio år gått från att vara administrativ till att vara en typ av expertfunktion. Expertrollen rymmer dels det strategiska uppdraget i organisationen, dels det konsultativa stödet till verksamheten genom dess chefer. I viss mån har det fört personalfunktionen från det operativa perspektivet till det strategiska. Denna utveckling har varit positiv för personalfunktionen i det att den har bidragit till en tydligare definition av professionen. / Since the Second World War the Swedish healthcare has changed considerably, along with the development of the welfare state. Different trends and models have influenced the way the healthcare system has been managed and organized. This has naturally had consequences for those working in the health sector. The objective of this study is, in the light of these changes, to investigate how the mission of the personnel function has changed within the organization Landstinget i Uppsala län (Uppsala County Council) during the past thirty years. The method is an empirical study based on interviews with individuals whom have been part of the personnel function in the County Council for a long time. These are the main conclusions of the study: The personnel function has developed from an administrative to an expert function. The expert function includes two roles, as carrying the strategic mission, and as consultative support through managers in the organization. This has to some extent brought the personnel function from an operative perspective to a strategic one. This has been a positive development for the personnel function, as it has contributed to a more distinct definition of their profession.

Papperslösa människor är en utsatt grupp i samhället då de ofta lever i en oviss situation vad gäller arbete, boende, framtid, det sociala umgänget och tillgången till hälso- och sjukvård. Deras möte med sjukvården kan präglas av att känna sig kränkt, alternativt rädsla för att bli nekad vård eller för att någon av vårdpersonalen ska ringa polisen eller migrationsverket. Till följd av detta kan det ta lång tid innan de vågar söka vård, ibland undviker de vården medvetet (Urrutia-Rojas, Marshall, Trevino, Lurie & Munguia-Bayona, 2006). Då vi som blivande sjuksköterskor kommer att möta papperslösa på exempelvis en akutavdelning, är det viktigt att försöka få en förståelse för hur de upplever mötet med sjukvården. Syftet med denna studie var att beskriva papperslösas erfarenheter av svensk sjukvård. Studien har en kvalitativ metodansats och berättelserna har analyserats med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visar att papperslösas erfarenheter av svensk sjukvård många gånger var negativa, dock fanns det tillfällen där erfarenheterna varit positiva. Dessa positiva erfarenheter kunde handla om att de papperslösa människorna hade fått bekräftelse av vårdpersonal vilket skapade en trygghet för dem i deras vårdrelation. Kategorierna som framkom i resultatet var: Hopplöshet, Frustration, Att inte blir tagen på allvar, Rädsla, Betydelsen av trygghet samt Ovisshet. Konklusionen visar på att den ovisshet som dessa människor ständigt lever i många gånger skapar otrygghet som i sin tur ofta leder till ohälsa och ytterligare behov av vård. / Undocumented people are a vulnerable group in our society who often live in a precarious situation as regards to their future, living, work, social intercourse and the access to health care. Undocumented peoples meeting with the Swedish health care system often differ from others. Their constant fear of being denied care, being violated in consultations with the health care, fear of the nursing staff contacting police or the Immigration Service often results in the delay of seeking medical care, or that they avoid it completely (Urrutia-Rojas, Marshall, Trevino, Lurie & Munguía-Bayona, 2006). When we, as future nurses, will meet people who are undocumented in our profession, it is important to have an understanding of how they experience the encounter with the Swedish health care system. The aim was to describe undocumented people’s experiences of the Swedish health care system. The study has a qualitative method and the stories were analyzed with content analysis. The results showed that undocumented people’s experiences of the Swedish health care system are often negative, however there were positive examples occasionally. The categories that emerged from the results were: Hopelessness, Frustration, Not to be taken seriously, Fear, The importance of security and Lack of assurance. The conclusion displays the uncertainty and constant insecurity that these people live with on a day to day basis, which in turn often leads to illness and needs of care.

Bakgrund: I Sverige ökar immigrationen för varje år; därmed söker sig fler individer som härstammar från andra länder och kulturer till den svenska sjukvården. Sverige har lagstiftat att hälso- och sjukvårdspersonal skall ge varje individ likvärdig sjukvård.Kommunikation utgör en viktig del i kontakten mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal. Språk- och kulturella barriärer kan leda till bristande sjukvård för patienten. Detta medför att sjukvårdspersonal kan uppleva att de gör ett sämre jobb vilket kan leda till frustration. Syfte: Syftet med studien var att belysa och utforska dietisters upplevelser av språk- och kulturella barriärer vid mötet med patienter med annat modersmål än svenska. Metod: Utifrån en kvalitativ forskningsmetod intervjuades sex kliniska dietister. Vid intervjuerna användes en semistrukturerad frågeguide. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant. Därefter analyserades datat med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: För att kunna ge patienterna en god sjukvård krävdes kreativa tillvägagångssätt för att överbrygga språk- och kulturella barriärer. Informanterna beskrev användning av tolk som ett av de viktigaste hjälpmedlen för att öka den språkliga kommunikationen i mötet med patienten. Det fanns dock aspekter som tydde på att en tolk som inte genomförde sitt arbete professionellt var ett problem som kundepåverka mötet negativt då kontakten med patienten påverkades. Informanterna ansåg att kommunikationssvårigheter kunde leda till bristande behandling vilket i sin tur kunde leda till en känsla av misslyckande och frustration hos informanten. Slutsats: Språk- och kulturella barriärer kan vara ett hinder för att kunna ge patienten den vård dietisten önskar. Trots kreativa lösningar samt användning av tolk finns en risk att kvalitén på sjukvården inte når upp till den nivå lagstiftningen kräver. I samband med en ökad immigration bör rutiner och utbildning kring språk- och kulturella barriärer ses över. / Background: Each year the immigration increases in Sweden, as an effect of that, more individuals from other countries and cultures seek help from the healthcare system. The Swedish law states that healthcare providers have an obligation to give each individual equal care. Because communication is a big part of the meeting between the caregiver and the patient, the language and cultural barriers could lead to a lack of care. This also means that healthcare providers may experience a sense of frustration. Objective: The aim of the study was to elucidate and explore clinical dietitians’ experiences of language and cultural barriers during the meeting with patients with a first language other than Swedish. Method: Based on a qualitative research method six clinical dietitians were interviewed. During the interviews a semi-structured interview guide was used. The interviews were recorded and transcribed verbatim. The data was analyzed withqualitative content analysis. Results: In order to give patients good care the dietitians had to use creative approaches to overcome language and cultural barriers. The interpreter was seen as one of the most important instrument during the meeting with the patient, but an interpreter who did not carry out their work in a good way could affect the meeting negatively. The informants felt that communication difficulties could lead to unsuccessful treatmentwhen the message did not reach the patients. This led to a sense of failure and frustration among the informants. Conclusions: Language and cultural barriers can be an obstacle in order to give the patient the care the dietitian wishes. Despite creative solutions and the use of an interpreter there is a risk that the quality of care does not reach the demands according to the Swedish legislation. In conjunction with increased immigration, procedures and education on language and cultural barriers should be reviewed.

The effectiveness of communication in the Swedish healthcare system context has long been the subject of debate. Issues stemming from usability, accessability and interpretation affect the lives of patients, and yet the vocal groups in the healthcare communication debate are patients and administrators, not healthcare professionals. With the advent of eHealth services and new demands being put forth on the ability of healthcare professionals' to handle increasingly numerous and innovative systems, it is of more importance than ever to understand the healthcare professionals' work context. This article is based on interviews with five healthcare professionals concerning their views on electronic health records (EHR), eHealth services, trends in healthcare services development in Sweden, as well as their views on the future of eHealth solutions and health information technology (HIT). Analysis of collected information shows an apprehension among healthcare professionals towards electronic communication, as well as a dissatisfaction with the usability of modern healthcare systems. Sentiments are generally favourable towards eHealth solutions however, and most negative criticism of modern systems appears to stem from a frustration with being given less time with patients, as well as fears of compromising patient integrity. Results point toward healthcare professionals' being an untapped resource in the context of healthcare communication development, though major changes would have to occur in the distribution of demands on the healthcare professionals' time, as well as a shift in the way we view healthcare communication, from more traditional means, to modern, interactive systems.

Syfte: Studien syftar till att undersöka internationaliseringsprocessen hos svenska sjukvårds-och omsorgsföretag som tillhandahåller sjukvårdstjänster. Dessutom kommer studien att undersöka svårigheter, möjligheter och framtidsutsikter i samband med sjukvårds-och omsorgsföretagens internationalisering. Metod: Denna studie har genomförts genom tillämpningen av en kvalitativ metod och en deduktiv ansats. Informationen hämtad från studiens primärdata och sekundärdata har varit grunden för undersökningens analys och slutsats. Slutsats: Företagens internationaliseringsprocess har sett olika ut beroende på företagens struktur och hur de arbetar med sjukvård och omsorg vilket lett till olika val av strategi. Svårigheterna har varit i form av skillnader i lagar, regler, kultur och olika sjukvårdssystem som finns i olika länder. Den största möjligheten från en internationalisering har varit förvärv av ny kunskap och kunskapsutbytet mellan länder. Framtidsutsikterna för sjukvårdsföretagen innefattar stora möjligheter i samband med utvecklingen runtom i världen som ökar efterfrågan på effektiva sjukvårdslösningar.

Syfte – Syftet med denna studie är att identifiera utmaningar som kan uppkomma inom måltidsprocessen på ett sjukhus, för att sedan utveckla tillvägagångssätt för hantera dessa. För att uppfylla syftet har följande frågeställningar formulerats: Vilka utmaningar finns inom måltidsprocessen på ett sjukhus? Hur kan utmaningar inom måltidsprocessen på ett sjukhus hanteras? Metod och genomförande – Ett initialt teoretiskt ramverk upprättades som har mönsteranpassats med empirin under arbetets gång. En fallstudiemetodik antogs för att undersöka måltidsprocessen och dess utmaningar på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping. Metoder för datainsamling bestod av intervjuer, observationer, dokumentstudier och enkätundersökning. Den insamlade empirin har sedan analyserats mot det teoretiska ramverket. Resultat – Studien har identifierat följande utmaningar inom måltidsprocessen: variationer, bristande kommunikation, varornas specifika egenskaper och avsaknad av helhetsperspektiv. Utmaningar kopplat till variationer har sin utgångspunkt i att patienter är frånvarande under måltidstillfället på grund av undersökningar eller operationer. För att hantera utmaningen med både variationerna och varornas specifika egenskaper har nya tillvägagångssätt vid nedkylning av måltider föreslagits. För att hantera utmaningen med bristande kommunikation har en samordningsfunktion presenterats som förenklar styrning och planering vid sjukvårdsavdelningarna. Slutligen för att hantera utmaningen med avsaknad av helhetsperspektiv bör nya synsätt antas kopplade till Lean och processorientering vid avdelningen för hjärtsjuka. Implikationer – Studien har fastställt ett antal utmaningar inom måltids- processen. Vid effektivisering av en måltidsprocess är det dock viktigt för varje enskild verksamhet att utvärdera vilka utmaningar som är mest kritiska för deras situation. Genom att införa förbättringarna kan kostnadsbesparingar uppnås i form av reducerat svinn och effektivare resurshantering. Begränsningar – Då fallstudien endast behandlar måltidsprocessen på Länssjukhuset Ryhov är den av enskild karaktär. Det hade eventuellt varit intressant med en studie som involverar ett flertal sjukhus för att på så sätt finna ytterligare utmaningar men även verifiera studiens resultat. Tyngdpunkten av denna studie har legat på aktiviteter kring måltidsprocessen. Om studien istället hade antagit ett tydligare patientfokus skulle ett bredare perspektiv skapas med fler infallsvinklar. / Purpose – The purpose of this study is to identify the challenges that may arise in the meal process at a hospital, and then develop approaches to address these. To fulfill the purpose of the study, the following question has been formulated: What challenges may arise in the meal process at a hospital? How can the challenges in the meal process at a hospital be managed? Methodology – An initial theoretical framework was established which has been pattern matched with the empirical data as the study progressed. A case study methodology was adopted to examine the meal process and the underlying challenges at Ryhov Länssjukhus in Jönköping. Methods of data collection consisted of interviews, observations, document studies and a questionnaire survey. The collected empirical data were then analyzed through the theoretical framework. Findings – The study has identified the following challenges in the meal process: variability, lack of communication, goods-specific characteristics and the absence of a holistic perspective. Challenges linked to variations originate from when patients are absent during the mealtime due to operations or examinations. To handle the challenges with both variations and good-specific characteristics, new approaches to the cooling of meals have been proposed. To improve the communication a coordinating function has been presented which simplifies the management and planning for the healthcare departments. Finally, to handle the challenge of absence of a holistic perspective, new approaches should be adopted related to Lean and process orientation. Implications – The study has identified a number of challenges in the meal process. While working towards improving the meal process, it is important for each individual hospital to assess the challenges that are the most critical to their situation. By implementing the proposed improvements the hospital should gain cost savings through reduced wastage of food and more efficient resource management. Research limitations – This case study examines solely the meal process at Ryhov Länssjukhus and is therefore of individual character. It might also be interesting with a study involving several hospitals to thus find additional challenges and also to verify the results of this study. The emphasis of this study has been activities related to the meal process. If the study had instead adopted a clear patient focus, a broader perspective might have been created with additional viewpoints.

Offentliga organisationer har de senaste åren implementerat styrsystem från privata organisationer för att förbättra organisationerna. Dessa styrsystem har både påvisat för- och nackdelar för de offentliga organisationerna vilket även har ökat de icke-finansiella riskerna för dessa. Vi ställer då oss frågan om ett riskhanteringsramverk som är skapat främst för privata organisationer kan förbättra riskhanteringsarbetet för Hudkliniken på Örebro Universitetssjukhus (USÖ). Syftet med vår fallstudie är att förklara hur Hudkliniken på USÖ arbetar med riskhantering och om det där finns förbättringsmöjligheter. Vi vill också studera om COSOs ramverk för riskhantering kan vara till nytta för kliniken och hjälpa dem i deras arbete. Studien har använt en kvalitativ forskningsansats. Datan har bestått av intervjuer samt Hudklinikens dokumentation kring riskhantering. Studien visade att Hudkliniken på flera områden utför ett adekvat arbete gällande riskhantering med vår teoretiska referensram som mall. Då teorins alla områden inte täcks i verksamhetensnuvarande arbete skulle dock COSOs ramverk kunna vara till hjälp för organisationen.

Kvinnor som utsätts för våld i nära relationer är ett globalt folkhälsoproblem, då våldets konsekvenser innebär ett liv av skuld, skam och lidande hos kvinnorna. Hälso- och sjukvårdspersonalen har en unik och viktig roll i att hitta och identifiera kvinnorna. Syftet med studien var att beskriva hur kvinnor som utsätts för våld i nära relationer upplever mötet med hälso- och sjukvården. En litteraturstudie där tolv vetenskapliga artiklar har granskats och analyserats och som ligger till grund för resultatet. Resultatet bygger på tre kategorier: Att inte bli sedd och hörd, Att känna rädsla, skam och skuld samt Att inte känna stöd. Kvinnorna upplevde ett dåligt bemötande, brist på tid och kontinuitet, vilket också försvårade för kvinnorna att avslöja sin våldsutsatthet. Hälso- och sjukvårdspersonal behöver kunskap om våld i nära relationer samt handlingsplaner och riktlinjer för att bättre förstå och hjälpa den våldsutsatta kvinnan. Mer forskning ur ett patientperspektiv för både manliga och kvinnliga våldsutsatta vore önskvärt. / Women who are exposed to domestic violence is a global public health problem as the consequences of violence means a life of guilt, shame and suffering of women. Healthcare professionals have a unique and important role in identifying these women. The aim of the study was to describe how women facing domestic violence experience the encounter with healthcare. A literature study with twelve scientific articles have been reviewed and analyzed and is the basis of the results. Results are based on three categories: Not to be seen and heard, To feel fear, shame and guilt and To not feel support. Women experienced a bad attitude, lack of time and continuity, which makes it harder for the women to reveal their exposure to violence. Healthcare professionals need knowledge about domestic violence and action plans and guidelines to better understand and help the abused woman. More research from a patient perspective for both male and female victims would be desirable.

Bakgrund: Studier har visat att sjuksköterskor hade bristande kunskap om psykisk hälsa, bristande färdigheter att vårda patienter med självskadebeteende och få eller inga möjligheter att utveckla dessa färdigheter. Sjuksköterskor ansåg att det fanns behov av utbildning och träning inom detta område. Ett holistiskt synsätt innebar att sjuksköterskor ser patienten ur alla perspektiv. Syfte: Syftet var att beskriva hur interventioner påverkar sjuksköterskors bemötande av självskadande och suicidala patienter inom somatisk sjukvård, samt att översiktligt beskriva vilka interventioner som använts. Metod: Litteratursökning gjordes i databaserna PubMed och PsycINFO. 12 vetenskapliga artiklar med kvantitativ, kvalitativ eller mixad design kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes till en litteraturöversikt. Resultat: Interventionerna påverkade sjuksköterskor genom att de förbättrade bemötandet av suicidala patienter och patienter med självskadebeteende. Attityder, kunskap, förståelse och uppfattning, trygghet och färdigheter förbättrades samt ett behov av fortsatt utbildning sågs efter interventioner. Diskussion: En kombination av flera utbildningsmetoder gav goda resultat. En positiv attityd skapade förtroendeingivande relationer. Kunskap, förståelse och medvetenhet gav bättre förutsättningar för adekvat bemötande. Ett holistiskt synsätt var en förutsättning för en hållbar vård. Slutsats: Litteraturöversikten visade att det framgångsrikt med enkla medel går att förbättra bemötandet av suicidala och patienter med självskadebeteende och därför rekommenderas att alla sjukvårdsavdelningar får möjlighet till en sådan utbildning. / Background: Studies have shown an insufficient knowledge in mental health among nurses. They had a lack of skills in caring for patients who self-harm and suicidal patients and were offered few or no opportunities to develop these skills. Nurses considered a need for education and training in this area. In a holistic view the nurse should see the patient from all perspectives. Aim: The aim was to describe how interventions affect nurses’ caring for suicidal patients and patients who self-harm in physical health care and to give a brief description of these interventions. Method: Articles were searched in the PubMed and PsycINFO databases. Twelve scientific researches with quantitative, qualitative and mixed method where examined, reviewed, analyzed and compiled into a literature review. Results: The interventions affected the nurses by improving their attitude, enhancing their knowledge, understanding, awareness and self-confidence and developing their skills and a need for further education in the caring of suicidal and self-harming patients. Discussion: A combination of interventions gave good results. A positive attitude created confident relationships. Knowledge, understanding and awareness created conditions for an adequate care. A holistic view was essential for a sustainable care. Conclusion: This review showed that the care of self-harming and suicidal patients could be improved with simple means and was therefore recommended to all health care staff.

Bakgrund och syfte Inom hälso- och sjukvården har krav på ökad effektivitet, tillgänglighet och höjd kvalitet, samt en minskad ekonomisk ram, krävt förändringar i hälso- och sjukvårdssystemet. Ett syfte med denna avhandling är att utifrån professionellas upplevelser och erfarenheter belysa den praktiska innebörden av begreppet effektivitet i hälso- och sjukvården. Ett annat syfte är att utifrån olika perspektiv belysa ledarskap och medarbetarskap i samband med strukturella förändringar inom hälso- och sjukvården. Metod Avhandlingen bygger på fyra delstudier (I – IV) genomförda med hjälp av en kvalitativ forskningsansats. Delstudie I bygger på intervjuer kring begreppet effektivitet med strategiskt utvalda representanter för en organisations tre beslutsnivåer. Delstudie II och III bygger på intervjuer med medarbetare från olika professioner som deltagit i två olika sjukhussammanslagningar. I delstudie IV intervjuades medarbetare om sina upplevelser i anslutning till privatisering av en hälso- och sjukvårdsorganisation. Resultat Då en gemensam definition av begreppet effektivitet saknas i en Rorganisation ges olika aktörer utrymme att göra sin egen tolkning, vilket kan påverka måluppfyllelsen på ett negativt sätt. Vid strukturförändringar är det viktigt att medarbetare ges möjlighet till såväl delaktighet som att kunna balansera sina åtagande i processen. Det är även av vikt att medarbetare i en förändringsprocess har tillit till ledningen och organisationen. Strukturförändringar kan samtidigt innebära spännande utmaningar och nya möjligheter till utveckling. Slutsatser Strukturella förändringar inom hälso- och sjukvården, i syfte att effektivisera, är komplexa och mångfacetterade. Samtidigt är begreppet effektivitet mångtydigt och svårutvärderat. Det påverkas av såväl struktur och ledarskap som medarbetarskap. En förändringsprocess påverkar både ledarskap och medarbetarskap. Framgångsfaktorer är medarbetarnas möjlighet till delaktighet och balans, samt deras tillit till såväl struktur som ledarskap / Background and purpose Within health and medical care, demands on increased efficiency, availability and increased quality, as well as a reduced financial framework, have required changes in the health and medical care system. One aim of this thesis is to illustrate the practical significance of the concept of efficiency in health and medical care on the basis of the experience of professionals. Another aim, on the basis of different perspectives, is to illustrate leadership and employeeship in connection with structural changes within health and medical care. Method The thesis builds on four studies (I – IV) carried out with the help of a qualitative research approach. Study I builds upon interviews on the concept of efficiency with strategically selected representatives for an organisation’s three decision levels. Studies II and III builds upon interviews with employees from different professions who have participated in two different hospital mergers. In study IV employees were interviewed about their experiences in connection with the privatisation of a health and medical care organisation. Outcome When there is no definition of the concept of efficiency in an organisation, different players are allowed scope to make their own interpretation, which can negatively affect fulfilment of objectives. During structural changes it is important that employees are given the opportunity to participate and to be able to balance their commitments in the process. It is also important that employees, in a process of change, have trust in the management and organisation. At the same time, structural changes can involve exciting challenges and new possibilities for development. Conclusions Structural changes within health and medical care, with the purpose of streamlining, are complex and multifaceted. At the same time the concept of efficiency is ambiguous and difficult to evaluate. It is influenced by structure and leadership as well as employeeship. A process of change affects both leadership and employeeship. Success factors are the employees’ prospects for participation and balance, and their trust in both structure and leadership.