Change is a timeless phenomenon that takes place in organizations daily. Research shows that middle managers are often perceived as opponents of organizational change. On the other hand, research also shows that their role is very important for implementing change. This qualitative study examines the potential challenges that may arise during the implementation of change. The study also aims to highlight the individual’s experience of the middle manager’s role during a change created by the upper line. Our choice of research methodology includes semi-structured interviews. The study consists of interviews of five middle managers in the Primary care of Region Gotland. The theoretical framework has been used as a guideline in the process of creating interview questions. The theory of the research study is constructed using theories about change management, change resistance, job satisfaction and the role of the middle manager. Our empirical data has been analyzed with selected theories. Our research indicates that the middle managers often end up in a conflict of roles. The most noticeable challenge for middle managers is the need to prioritize their roles. This often occurs due to a lack of resources. / Förändring är ett tidlöst fenomen som dagligen sker i alla organisationer. Forskning visar å ena sidan att en mellanchef ofta ses som en motståndare till förändring. Å andra sidan ses en mellanchefs roll som avgörande för att implementera och realisera en förändring. Syftet med studien var att utifrån ett mellanchefsperspektiv beskriva de utmaningar som upplevs i samband med ett, från ledningen skapat, förändringsarbete. Studien avsåg även att diskutera de bakomliggande orsakerna till utmaningarna. Studiens datainsamling har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer på det valda fallföretaget, primärvården inom Region Gotland. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem verksamhetschefer på samtliga av Region Gotlands vårdcentraler, både i egenregi men även de privata aktörerna. Studiens teori har baserats på forskning om en mellanchefs roll i ett förändringsarbete, förändringsprocessen, förändringsmotstånd samt motivations- och hygienfaktorer. Den teoretiska referensramen har även använts som grund för att ta fram frågorna till studiens intervjuguide. Resultatet av studien visar på att en mellanchefs roll är komplex och att en mellanchef möter på ett stort antal utmaningar i ett förändringsarbete. En mellanchefs främsta utmaning är att hen måste prioritera mellan olika roller som behöver intas i ett förändringsarbete. Bakgrunden till problematiken är tidsbrist, vilket överensstämmer med tidigare forskning inom ämnet. Studien visar även på att faktorer såsom stöd, delaktighet samt återkoppling bör vara uppfyllda för att uppnå ett lyckat förändringsarbete, vilket tillika kan antas vara några av förändringsarbetets utmaningar. Det är även en utmaning för en mellanchef att motiveras till att genomföra en förändring om inte hygienfaktorerna föreligger. Det främsta bidraget från studien är således en beskrivning av individer i en mellanchefsposition samt deras upplevelser av de utmaningar som uppstår genom ett, från ledningen, initierat förändringsarbete.

Bakgrund: Transpersoner är en utsatt grupp med större risk för psykisk ohälsa, diskriminering, hot och våld än resterande befolkning, och har visats undvika och fördröja att söka vård trots behov. Stigmatisering och diskriminering från samhället i stort har även setts leda till att transpersoner fruktar att bli illa bemötta av vårdpersonal. Syfte: Att belysa transpersoners upplevelser av bemötande inom hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturöversikt av elva vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ design samt mixad metod. Artiklarna analyserades efter transpersoners upplevelser av bemötande inom hälso- och sjukvården. Resultat: Resultatet bestod av tre huvudteman: Att bli sedd och respekterad, Diskriminering på grund av sin könsidentitet och Kunskapsbrist om transpersoner och deras erfarenheter. Diskussion: Diskussionen belyser hur transpersoner upplever bemötande av vårdpersonal och hur detta kan förstås utifrån Travelbees teori om mellanmänskliga relationer. Vidare diskuteras kunskapsbrist och dess påverkan på bemötandet kopplat till tidigare forskning samt en diskussion kring diskriminering och positiva vårdupplevelser. / Background: Transgender people are a vulnerable group with a higher risk of mental health issues, discrimination and a lower usage of healthcare services. Stigmatisation and discrimination from society at large have also been observed to lead to transgender people fearing to be treated badly by healthcare service personnel. Aim: To illustrate transgender persons’ experiences of meeting with healthcare professionals. Method: A literature review of eleven articles of qualitative, quantitative and mixed method design that dealt with transgender persons’ experiences in healthcare settings. Results: The results are divided into three main themes; To be seen and respected,   Discriminations on the grounds of gender identity and A lack of knowledge about transgender persons and their experiences. Discussion:The discussion illustrates how transgender persons experience meeting with healthcare professionals and how this can be understood from the view of Travelbees theory of human-to-human relationship. Further discussed is the lack of knowledge and it’s effects on the meeting in relation to past research as well as a discussion of discrimination and positive experiences of healthcare.

Bakgrund och problem: För närvarande tillämpar Landstinget i Värmland och Region Kronoberg olika ersättningssystem för samma vårdinsatser och således bedrivs landstingen under olika förutsättningar vilket i sin tur medför olika konsekvenser. Ett av de vanligaste ersättningssystemen inom hälso- och sjukvård är Diagnosrelaterade grupper (DRG), men det tycks råda stor oenighet om huruvida systemet ska användas inom psykiatrisk vård eller ej. Med anledning av detta är det angeläget att undersöka och identifiera landstingens motiv till att tillämpa respektive inte tillämpa DRG inom psykiatrisk vård. Tidigare studier om DRG fokuserar framförallt på hur systemet passar ett specifikt sjukhus eller landsting. Vi finner därmed en kunskapslucka i forskning vad gäller ett landstings motiv för respektive motiv mot att tillämpa DRG inom den psykiatriska vården.   Syfte: Syftet med denna uppsats är att förstå och jämföra motiven till varför Landstinget i Värmland valt att tillämpa och varför Region Kronoberg valt att inte tillämpa DRG inom psykiatrisk vård. På så vis bidrar uppsatsen till en förståelse för vilka faktorer som kan beaktas vid valet att tillämpa alternativt inte tillämpa DRG.   Metod: Grunden för denna studie är av kvalitativ karaktär med en komparativ design. Det empiriska materialet baseras på semistrukturerade intervjuer med representanter från de två studerade landstingen samt från Socialstyrelsen som förvaltar DRG-systemet.   Slutsats: Landstinget i Värmlands huvudsakliga motiv för att tillämpa DRG inom psykiatrisk vård är att de värdesätter ett gemensamt system för hela landstinget med ett enhetligt mått vilket bidrar till enkelhet. Region Kronobergs motiv mot att tillämpa DRG inom psykiatrisk vård är att de anser att DRG som ersättningssystem inte motsvarar genomsnittskostnaden, det vill säga DRG-ersättningen, tillräckligt bra för att ersätta enstaka vårdtillfällen. Landstinget i Värmlands och Region Kronobergs motiv för respektive mot en DRG-tillämpning inom psykiatrin har sin utgångspunkt i att landstingen beaktar olika aspekter. Valet att tillämpa DRG, inom ett eller flera användningsområden, alternativt inte tillämpa DRG alls beror således på vilka aspekter landstingen lägger störst vikt vid.

Background: Today breast cancer is most common form of cancer related diseases among women. It has been shown that the disease may result in mental suffering.  Aim: To review what kind of psychological support for mental illness that women with breast cancer experience most effective. Method: This study was made as a descriptive study. To answer the issues of this study 15 original articles was used. To find relevant articles the authors used the two databases CINAHL and PubMed. Results: All studies that examined different kinds of relaxation methods showed significant positive effect on the variables anxiety, distress and depression. Out of the three articles that concerned physical training there was one that found significant improvements in the categories anxiety and depression. The study that investigated massage as a method to promote psychological wellbeing showed an improvement in quality of life and relaxation. Four studies viewed the effect of Cognitive Behavioral Therapy (CBT). Of those three showed that CBT did have a positive effect on psychological wellbeing. Four studies tested whether support groups had effect on psychological health. One of the studies demonstrated that this kind of intervention could lower the amount of suppressed feelings. None of the studies that examined educational interventions showed any significant effects. Finally, two studies presented study results of phone counseling. One of these studies showed that it had a short-term effect on mood, but this effect diminished in a later follow-up. Conclusions: There was no clear answer how to encourage psychological wellbeing among patients with breast cancer. Despite that the result showed that certain interventions had some effect and thus these interventions should further be investigated. / Bakgrund: Bröstcancer är idag den vanligaste formen av cancer bland kvinnor. Det har visat sig att sjukdomen kan resultera i psykisk lidande för dessa kvinnor. Syfte: Att undersöka vilka former av psykiskt stöd för psykisk ohälsa som upplevs mest effektiva hos kvinnor med bröstcancer. Metod: Denna studie genomfördes som en deskriptiv litteraturstudie. 15 originalartiklar användes för att svara på frågeställningarna. För att finna relevanta artiklar använde författarna databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Samtliga studier som undersökte olika former av avslappning visade någon form av positiv effekt på någon av variablerna ångest depression och stress. Av tre artiklar som berörde fysiska träningsinterventioner hittade författarna i en artikel förbättringar gällande oro och depression. Studien som undersökte massage som metod för att främja den psykiska hälsan visade på förbättring inom livskvalité och avslappning. Fyra studier granskade effekten av Kognitiv Beteende Terapi (KBT). Av dessa visade tre att KBT hade positiv effekt på den psykiska hälsan. Fyra studier prövade huruvida stödgrupper hade effekt. Av dessa visade resultatet i en artikel att denna form av intervention kunde minska tillbakahållna känslor. Ingen av de studier som undersökte utbildningsinterventioner visade på effekter. Slutligen berörde två av artiklarna telefonrådgivning. I en artikel visades en kortsiktig positiv effekt på humöret bland kvinnorna, denna effekt hade dock avtagit vid senare uppföljning. Slutsats: Denna studie gav inget tydligt svar på vad som främjar psykisk hälsa vid bröstcancerdiagnos. Resultatet visade ändå på att vissa interventioner hade viss effekt och bör därmed undersökas närmare.

Sammanfattning Syftet med studien är att genom en systematisk litteraturstudie undersöka vuxna cancerpatienters psykosociala behov utifrån tidigare forskning, samt att identifiera psykiatriska aspekter som konsekvenser av cancerdiagnosen. Vidare ämnar syftet ringa in eventuella ouppfyllda behov hos vuxna cancerpatienter. Litteraturstudien består av 12 stycken utvalda vetenskapliga artiklar som analyserats med inspiration från en innehållsanalys. Resultatet visade att det föreligger flera psykosociala behov hos cancerpatienterna och att ångest, depression och sömnsvårigheter är vanligt förekommande problem som en följd av cancerdiagnosen och efterföljande behandling. Cancerpatienterna upplevde även till viss grad deras psykosociala behov som ouppfyllda och önskemål om utökade resurser förekom.

Allt fler människor och företag börjar använda sig av molntjänster inom sitt dagliga liv och verksamhet. Inom sjukvården är användningen av molntjänster fortfarande ett outforskat område men fler och fler börjar inse nyttan och fördelarna med användningen. Ett problem som måste övervinnas är säkerhetsaspekten, för att övertyga användarna om att fördelarna överväger nackdelarna. Genom en enkätundersökning undersöktes allmänhetens syn och förtroende för molntjänster och molntjänster inom sjukvården. Resultatet visade att förtroendet för molntjänster generellt är högt bland enkätens respondenter men att de inte såg lika positivt på molntjänster inom sjukvård. Respondenterna uttryckte tydligt att de i dagsläget tyckte att det var för osäkert med molntjänster inom sjukvård för att vilja använda det.

The aim of this report is to discuss computer security in handheld computers and to find out the appropriate security level that must be implemented to be able to use handheld computers within the Swedish healthcare system. Most healthcare centers are using some kind of electronic journals for their patient´s data today, but there are still a number of clinics that are usingthe old paper-system. On a few places in Sweden the use of handheld computers at the clinics has already started, but in the United States the use of handheld computers in the medical area is already widespread and from this we can see a lot of different situations where it is useful and effective to work with handheld computers. The security demands on patient´s journals are high and regulated in both Swedish law and regulations from the National Swedish Board of Health and Welfare. The law does not have any substantial demands, but states that there should be an adequate security level based on the nature of the information and the costs. The conclusions of this report is that this level of security can be achieved in handheld computers if additional software is installed and used in combination with the security features in the operating system. It is also necessary to have a good method for user identification that is adjusted to fit the situation in the clinic.

Bakgrund: Många länder i världen kan betraktas som mångkulturella vilket leder till att många olika språk möts inom vården och behovet av tolkar ökar. Att ha en tredje part i ett samtal kan eventuellt leda till komplikationer såsom missförstånd. Syfte: Syftet med denna studie är att studera uppfattningar och erfarenheter av kommunikation genom anställd tolk och möjliga konsekvenser för vården. Metod: Litteraturstudie baserad på fem kvantitativa och åtta kvalitativa originalartiklar från databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Det framkommer tydligt att det finns mycket att förbättra när det kommer till att kommunicera med hjälp av tolk. Både patienter och vårdpersonal uttrycker ett tydligt missnöje och beskriver negativa erfarenheter med de anställda tolkar de varit i kontakt med. De negativa erfarenheter som uttrycks starkast är bland annat tolkars bristande kunskaper inom språk och medicinsk terminologi, samt vårdtagares bristande förtroende för de tolkar de varit i kontakt med. Slutsats: Användandet av tolk inom vården gör relationen mellan vårdtagare och vårdpersonal mer komplicerad. Allt som sägs måste gå igenom en tredje part och för att detta ska fungera krävs ett bra samarbete mellan vårdpersonal, vårdtagare och tolk. Svårigheter som uppstår är misstro mot tolken angående översättning, kompetens och tystnadsplikt, vilket leder till att vårdtagaren undanhåller information. Även missförstånd och felöversättningar uppstår som får konsekvenser för både patient och vårdpersonal. För att vårdtagaren skall kunna få en god vård krävs det en ökning av auktoriserade och kompetenta tolkar. / Background: Many countries around the world are today multi-cultural which means that many different languages are being used in health care. This leads to an increased need for interpreters. The use of a third party in a conversation may lead to complications such as misunderstanding. Objective: The objective of this study is to examine experiences and perceptions of communicating through an interpreter and possible consequences for the health care. Method: Literature study based on five quantitative and eight qualitative original articles from the databases PubMed and Cinahl.   Results: The results reveal that there clearly is a lot to improve regarding communication through an interpreter. Both many patients and providers express dissatisfaction and negative experiences with the interpreters they have been in contact with. The negative experiences which are most common and expressed the strongest include interpreters lack of knowledge in language and medical terminology, as well as lack of trust in the interpreters they have met. Conclusion: The use of interpreters in health care makes the relation between patient and provider complicated. Everything wanted to be said needs to go through a third party and for this to work properly everyone included need to cooperate. Difficulties that may appear if the three parties cooperate poorly includes misunderstandings and misinterpretation, but also lack of trust towards the interpreter regarding translating correctly, competence and confidentiality. Because of all this the patient may withhold important information from the provider which affects the healthcare provided. For the patient to be able to receive good and reliable healthcare more authorised and competent interpreters are needed.

Bakgrund: Humant immunbristvirus, hiv, är en kronisk sjukdom som utan behandling leder till AIDS. Dagens behandling är god och många personer med hiv lever ett fullgott liv med icke-mätbara virusnivåer. Fördomar finns sedan sjukdomens upptäckt djupt rotad i samhället och stigmatisering och diskriminering i mötet med sjukvården har länge förekommit. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur personer diagnostiserade med hiv upplever mötet med hälso- och sjukvården. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på 10 kvalitativa artiklar. Resultat: Personer med hiv upplevde okunskap bland vårdpersonal framförallt inom allmänsjukvården där vårdpersonal ibland vägrat vårda dem. Rädslan att bli smittad sammankopplades med bristfällig sekretess, stigmatisering samt diskriminering. Irrelevanta frågor föranleddes ofta av fördomar och stereotyper, vilket förekom i mindre utsträckning på specialistmottagningar där patienterna accepterades som människor och inte som en sjukdom. Slutsats: Okunskap leder till bristfälligt bemötande av personer med hiv inom sjukvården. Förutfattade meningar, fördomar om hiv och stereotyper om vem som smittas genomsyrade framförallt allmänsjukvården. Bäst bemötande upplevde patienterna inom specialistmottagningarna där god kunskap om sjukdomen speglade det goda vårdmötet. Förslag på fortsatt forskning: Undersöka om patientupplevelserna skiljer sig mellan män och kvinnor. Målsättningen är att kunna gå vidare och jämföra med forskning om andra kroniska tabubelagda sjukdomar och infektioner. / Background: Human immunodeficiency virus, hiv, is a chronic disease leading to aids without treatment. If good compliance and medical results with non-measurable virus levels, the general life expectancy is not declined. Prejudices exist and are deeply rooted in the society. Patients with hiv often experience stigmatization and discrimination in contact with healthcare professionals. Aim: The aim of this study was to describe how people with hiv experience the contact with healthcare. Method: A general literature study based on 10 qualitative articles. Results: People with hiv experienced lack of knowledge among healthcare staff within public healthcare, where professionals sometimes refused to treat them. The fear of being infected with hiv was generally associated with inadequate confidentiality, stigmatization and discrimination. Prejudices and stereotypes were rarer amongst hiv-specialized medical institutions, and patients felt accepted as humans rather than as a disease. Conclusion: Lack of knowledge among healthcare professionals caused a deteriorated care. Knowledge of hiv is a prerequisite for good care and patient experience, shown within the specialized healthcare where the medical staff had knowledge and experience of hiv. Proposals for continued research: To explore if patient experiences differ between men and women in order to be able to compare with research on other tabular chronic diseases.

Bakgrund: Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som kännetecknas av hyperaktivitet, ouppmärksamhet och impulsivitet. När en person behöver vård på grund av sin neuropsykiatriska funktionsnedsättning upplever ofta de anhöriga en skuld och anklagar sig själva för att deras familjemedlem behöver vård. När anhöriga söker vård med en familjemedlem önskar de att de skall tas på allvar, bli lyssnade på samt få känna sig betydelsefulla. Syfte: Syftet är att undersöka hur anhöriga upplever mötet med vården när en familjemedlem har diagnosen ADHD. Metod: Studien har en kvalitativ ansats och har genomförts via intervjuer av nio anhöriga till familjemedlemmar med diagnosen ADHD. Analysen har skett via kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I intervjuerna framkom att de anhöriga upplevde att sammanhang och kontinuitet saknades, att det rådde brist på viss kunskap vilket medförde stort ansvar för anhöriga. De anhöriga upplevde att det varierade i tillgången till stöd. Anhöriga upplevde även att vården inte såg hur hela familjen påverkades av att en familjemedlem hade ADHD och att det inte fokuserades på hela familjens vardagliga situation, utan mest på medicinering. Bemötandet från vårdpersonalen samt miljön runtomkring mötet var även av betydelse. Slutsats: Utifrån den inledande litteraturgenomgången och föreliggande studie kan författarna anta att vården borde anamma ett mer systemiskt förhållningssätt då de arbetar med dessa anhöriga och deras familjemedlem. Kunskap om familjefokuserad omvårdnad hos vårdpersonalen hade eventuellt varit till gagn under mötet för de anhöriga och deras familjemedlem med ADHD, för att vården skulle kunna uppfylla det behov av stöd som varje familjemedlem behöver. / Background: Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) is a neuropsychiatric disability characterized of hyperactivity, inattentive and impulsiveness. When a person with a neuropsychiatric disability need help from the healthcare, it´s common that relatives often feel a fault and judges themselves. The relatives desired that health professionals would listen and give the relatives a feeling of being important. Aim: The aim of this study where to examine how relatives experiences the meeting with healthcare when a family member has ADHD.   Method: This study has a qualitative starting point and are made with nine interviews of relatives with a family member with ADHD. The analyze has been done by qualitative content analysis. Result:  The relatives experienced that the healthcare where missing a point of context, continuity and lack of knowledge which result in a big responsibility for the relatives themselves. It was a variation of access to support and help from the healthcare according to the relatives. The relatives also experienced that the healthcare didn’t see the whole family and how the person with ADHD affected all the family members and their everyday life. Experiences of focus on medication instead of the family’s everyday life where described. The environment and treatment from the health professionals where important to. Conclusion: Based on the initial literature review and the present study, the authors can assume that healthcare should involve a more systematic approach when working with these relatives and their family members. Knowledge of family-focused nursing care staff might have benefited during the meeting of the relatives and their family members with ADHD, so that healthcare could meet the need for support of the whole family.