No description available.

No description available.

I framtiden kommer västerländska sjuksköterskor i större omfattning att möta människor som flytt från krig och förtryck. Många faktorer kan försvåra dessa möten. Det är därför viktigt att sjuksköterskor besitter relevant kompetens för att kunna ge god omvårdnad till dessa människor. Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskans attityder till att vårda människor som flytt till västerländska länder. En litteraturstudie genomfördes med sökord relaterade till studiens syfte. Under databearbetningen identifierades tre olika teman: Transkulturella möten, Förtroendefulla relationer och Förståelse av andra kulturer. Resultatet belyste sjuksköterskors uppfattningar av språkliga och kulturella barriärer i vården av människor som flytt till västerländska länder. Sjuksköterskor menade att dessa barriärer ökade komplexiteten i mötet med dessa människor. Uppbyggnaden av förtroendefulla relationer ansågs, av sjuksköterskorna, som avgörande för att kunna övervinna dessa barriärer. Kulturell kompetens bland sjuksköterskor sågs som en central faktor för att åstadkomma en framgångsrik vårdinteraktion och sjuksköterskor efterlyser bredare utbildning inom ämnet. Mer forskning kring sjuksköterskors attityder till att vårda människor som flytt till västerländska länder skulle kunna ge en större överblick av de begränsningar och resurser som sjuksköterskor upplever i sitt arbete med dessa människor. / In the future, western nurses will encounter people who have fled from war and oppression to a greater extent. Many factors can aggravate these encounters. Therefore, it is of great importance that nurses possess relevant competency in order to provide these people with good care. The aim of this study was to explore nurses’ attitudes towards caring for people who have fled to western countries. A review of the literature was conducted with key words related to the aim of the study. During the data analysis, three themes were identified; Transcultural encounters, Trustful relationships, and Understanding of other cultures. The results highlighted nurses’ perceptions of linguistic and cultural barriers in caring for people who have fled to western countries. Nurses meant that these barriers increased the complexity in encounters with these people. The building of trustful relationships was considered by the nurses to be crucial in order to overcome these barriers. Cultural competence among nurses was seen as a central factor for achieving a successful care encounter and nurses call for broader education in this subject. More research concerning nurses’ attitudes towards caring for people who have fled to western countries could provide a greater overview of limitations and resources that nurses perceive in their work with these people.

Sammanfattning Bakgrund: Migranter som inte behärskar majoritetsspråket har rätt till vård av hög kvalitet och säkerhet som alla andra patienter. Enligt patientlagen (2014:821) har alla patienter rätt till individuellt anpassad information om deras tillstånd och behandling. Detta kan försvåras på grund av dålig kommunikation. Sjuksköterskor behöver därmed ha en tydlig förståelse för hur minoritetsspråkiga patienter upplever vården och vilka utmaningar de ställs inför. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser i kontakt med vården hos patienter som talar ett minoritetsspråk, samt att beskriva undersökningsgrupperna i artiklarna som ingick i litteraturstudien. Metod: Studien är en beskrivande litteraturstudie av elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats och en med mix-metod ansats. Sökningarna gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. Huvudresultat: Analysen av de inkluderade artiklarna resulterade i tre huvudteman: 1) upplevelser av utanförskap, på grund av brist på information och delaktighet i den egna vården, 2) upplevelser av försämrad vårdkvalitet i form av felaktig behandling, otillfredsställande bemötande hos vårdgivare och missade möjligheter till vård och stöd, samt 3) upplevelser av beroende av hjälp med tolkning. Det var totalt 536 deltagare i de valda artiklarna. Antal år i det nya landet varierade mellan 0-40 år. Slutsats: Språkbarriärer hos minoritetsspråkiga patienter kan leda till negativa upplevelser som sjuksköterskor inte alltid är medvetna om. Kunskap om vilka utmaningar och ångestskapande moment som kan finnas hos patienten kan hjälpa sjuksköterskor att förutse och förebygga språkrelaterade problem och minska de negativa upplevelserna. / Abstract Background: Immigrants who cannot speak majority languages have a right to safe and high-quality healthcare, just as all the other patients. According to the Swedish Patient Act (2014:821), every individual has the right of tailored information about their health and treatment. This can be challenging due to poorly functioning communication. Nurses need to have a better understanding of those challenges that minority patients experience when in contact with healthcare. Aim: To describe the challenges, experienced by minority language patients, when in contact with nurses and to describe the participant groups of the studies included in the review. Method: A descriptive literature study of eleven qualitative studies and one mixed-method study. The searches were made in CINAHL and PubMed databases. Main results: The analysis of the included articles resulted in three main themes: 1) experiences of being alienated due to lack of information and participation in one’s own care 2) experiences of worsen quality of care by way of wrong treatment, unsatisfactory attitude from the healthcare professionals and missed opportunities, and 3) feelings of dependence on those who help with interpreting. There was a total of 536 participants in the selected studies, who had been residing in the new country between 0-40 years. Conclusions: Language barriers can lead to a range of negative feelings, experienced by minority patients. Nurses might not be aware of them. Knowledge about these challenges and oppressive moments can help nurses to anticipate and prevent language related problems. Herewith, patients negative experiences might be reduced.

Sammanfattning Bakgrund: Migranter som inte behärskar majoritetsspråket har rätt till vård av hög kvalitet och säkerhet som alla andra patienter. Enligt patientlagen (2014:821) har alla patienter rätt till individuellt anpassad information om deras tillstånd och behandling. Detta kan försvåras på grund av dålig kommunikation. Sjuksköterskor behöver därmed ha en tydlig förståelse för hur minoritetsspråkiga patienter upplever vården och vilka utmaningar de ställs inför. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser i kontakt med vården hos patienter som talar ett minoritetsspråk, samt att beskriva undersökningsgrupperna i artiklarna som ingick i litteraturstudien. Metod: Studien är en beskrivande litteraturstudie av elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats och en med mix-metod ansats. Sökningarna gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. Huvudresultat: Analysen av de inkluderade artiklarna resulterade i tre huvudteman: 1) upplevelser av utanförskap, på grund av brist på information och delaktighet i den egna vården, 2) upplevelser av försämrad vårdkvalitet i form av felaktig behandling, otillfredsställande bemötande hos vårdgivare och missade möjligheter till vård och stöd, samt 3) upplevelser av beroende av hjälp med tolkning. Det var totalt 536 deltagare i de valda artiklarna. Antal år i det nya landet varierade mellan 0-40 år. Slutsats: Språkbarriärer hos minoritetsspråkiga patienter kan leda till negativa upplevelser som sjuksköterskor inte alltid är medvetna om. Kunskap om vilka utmaningar och ångestskapande moment som kan finnas hos patienten kan hjälpa sjuksköterskor att förutse och förebygga språkrelaterade problem och minska de negativa upplevelserna. / Abstract Background: Immigrants who cannot speak majority languages have a right to safe and high-quality healthcare, just as all the other patients. According to the Swedish Patient Act (2014:821), every individual has the right of tailored information about their health and treatment. This can be challenging due to poorly functioning communication. Nurses need to have a better understanding of those challenges that minority patients experience when in contact with healthcare. Aim: To describe the challenges, experienced by minority language patients, when in contact with nurses and to describe the participant groups of the studies included in the review. Method: A descriptive literature study of eleven qualitative studies and one mixed-method study. The searches were made in CINAHL and PubMed databases. Main results: The analysis of the included articles resulted in three main themes: 1) experiences of being alienated due to lack of information and participation in one’s own care 2) experiences of worsen quality of care by way of wrong treatment, unsatisfactory attitude from the healthcare professionals and missed opportunities, and 3) feelings of dependence on those who help with interpreting. There was a total of 536 participants in the selected studies, who had been residing in the new country between 0-40 years. Conclusions: Language barriers can lead to a range of negative feelings, experienced by minority patients. Nurses might not be aware of them. Knowledge about these challenges and oppressive moments can help nurses to anticipate and prevent language related problems. Herewith, patients negative experiences might be reduced.

Bakgrund: En av tre kvinnor i världen har upplevt sexuellt eller fysiskt våld. Det utbredda våldet som kvinnor utsätts för orsakar allvarliga kortsiktiga och långsiktiga fysiska och psykiska hälsoproblem för kvinnor. Sexuellt våld är ett omfattande folkhälsoproblem. Hälso- och sjukvården möter kvinnor som utsatts för sexuellt våld inom olika instanser och kan vara den första professionella kontakten efter sexuellt våld. Hälso- och sjukvården har skyldigheter att erbjuda adekvat vård och kompetens och kunskap är viktigt. Syfte: Syftet var att beskriva hur kvinnor som utsatts för sexuellt våld upplever hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturöversikt har genomförts. Elva vetenskapliga artiklar insamlades från databaserna PubMed och CINAHL Complete. Likheter och skillnader i artiklarnas resultat identifierades och analyserades. Resultat: Analysen av upplevelser av hälso- och sjukvården hos kvinnor som utsatts för sexuellt våld resulterade i fem teman. Dessa var bemötande, information, delaktighet, vårdmiljö och medicinskt omhändertagande. Diskussion: Metod och resultat har diskuterats. Delar av litteraturöversiktens resultat diskuterades utifrån Callista Roys teori om adaption kombinerat med övrig litteratur, tidigare forskning och författarnas egna reflektioner. Resultatdiskussionen berör aspekter som känsla av upprepad utsatthet, mötet med hälso- och sjukvården, en jämlik hälso- och sjukvård, behovet av adaption, roller och förväntningar, stimuli och hur information skapar delaktighet. / Background: One of three women worldwide have experienced sexual or physical violence. The violence and the abuse that women face causes serious short- and long-term physical and mental problems for women. Sexual violence is an extensive public health problem. Healthcare meets individuals exposed to sexual violence in various healthcare context and have a significant functions for women. Healthcare need to provide adequate/appropriate care and knowledge is important. Aim: The aim of the literature review was to describe how women exposed to sexual violence experience the healthcare. Method: A literature review has been conducted. Eleven original scientific articles were selected from databases PubMed and CINAHL Complete. Similarites and differences were identified and analyzed. Results: The analysis of healthcare experiences of women suffered from sexual violence  resulted in five themes. These were treament, information, patient participation, the health facility environment and medical care. Discussion: Methods and results have been discussed. Parts of the literature review were discussed based on Callista Roys theory of adaptation combined with other literature, previous research and the authors own reflections. Aspects such as secondary victimization, equal healthcare, the importance of adaptation, roles and expectations, stimuli and how to improve patient involvement by information, were highlighted.

Detta arbete syftar till att undersöka vilka förändringar den svenska hälso- och sjukvårdens beredskapsförmågor har genomgått under en dryg 30års period mellan 1980-tal fram till idag samt att identifiera vilka utmaningar hälso- och sjukvården och även samhället ställs inför gällande säkerhets- och beredskapsfrågor. Samverkan upplevs som den största utmaningen och förmågan att se svensk beredskap ur dess helhet. Aktörers förmåga att identifiera sig själva och andra aktörer som delar i en enhet måste förbättras. Ekonomiska faktorer är också avgörande där strävan efter ekonomisk effektivitet begränsar och försvårar beredskap och säkerhetsförberedande arbete inom Sveriges hälso- och sjukvård.

Background: Violence against women carried out by a partner with whom they have a close relationship is a major problem in our society.  Here, violence is defined as a violent act of a physical, psychological or sexual nature. The violent act carried out against the woman inflicts injury and suffering, regardless of whether the act of violence is committed publicly or at home. When a woman is subjected to violence by a person with whom she has a close relationship, a gradual normalization process takes place. This means that the woman gradually starts to accept acts of abuse and assault that she previously would never have tolerated. Literature on experiences made by health workers show that there is not sufficient guidance and guidelines for health workers on how to best treat women who have been subjected to violence. Violence against women leads to significant costs to society. An estimation puts the annual cost at around 2,7 to 3,3 billion Swedish Krona (SEK). However, it is difficult to assess the exact sum, as women due to fear and the normalization process of abuse, not always state the true reason for seeking health care and treatment.     Aim: The purpose was to examine abused women’s experiences of health care.     Method: The literary review was conducted in accordance with the Friberg method (2012). Our work is based on ten scientific articles. We have used the Cinahl Complete and PubMed databases in our research. The articles have been analysed and the quality has been controlled.     Results: The result of our literary review has been presented in four different categories: The significance of confirmation; When violence is ignored; Women’s feelings of guilt, shame and abandonment; and The significance of the environment and surroundings.     Discussion: The result has been discussed with Katie Eriksson’s care theory as a starting point, along with some of her concepts of consensus: suffering, the individual and health. Women subjected to abuse experienced flawed and deficient health care. The health workers’ lack of knowledge of violence in close relationships also meant that abused women were not viewed from a holistic perspective by the health workers. / Bakgrund: Våld mot kvinnor som utövas av en partner de står i nära relation till är ett stort samhällsproblem. Våld definieras som en fysiskt, psykiskt och sexuellt relaterad våldshandling. Våldet innebär skada eller lidande för kvinnan oavsett om det sker offentligt eller privat. När en kvinna blir utsatt för våld av en närstående sker successivt en normaliseringsprocess vilket betyder att kvinnan börjar acceptera händelser hon tidigare inte skulle ha gjort. Litteratur om sjuksköterskors erfarenheter visar att det saknas vägledning och riktlinjer för hur de ska bemöta våldsutsatta kvinnor. Samhället har stora kostnader för våld mot kvinnor. Uppskattningsvis ligger kostnaderna mellan 2,7 – 3,3 miljarder kronor per år. Dessa siffror är svåra att beräkna eftersom kvinnor på grund av rädsla och att våldet normaliserats inte alltid uppger den verkliga orsaken till kontakten med sjukvården. Syfte: Syftet var att undersöka hur kvinnor som varit utsatta för våld i nära relationer upplever vården. Metod: Denna litteraturöversikt utfördes i enlighet med Friberg (2012). Tio stycken vetenskapliga artiklar ligger till grund för arbetets resultat. Databaserna Cinahl Complete och PubMed har använts. Artiklarna har analyserats och kvalitetsgranskats. Resultat: Litteraturöversiktens resultat har redovisats i fyra kategorier: betydelsen av att bli bekräftad, när våldet ignoreras, kvinnornas upplevelser av skuld, skam och övergivenhet, samt miljöns och omgivningens betydelse. Diskussion: Resultatet har diskuterats utifrån Katie Erikssons omvårdnadsteori med några av hennes konsensusbegrepp; lidande, människa och hälsa. Våldsutsatta kvinnor upplevde brister inom vården. Vårdpersonalens kunskapsbrist om våld i nära relationer bidrog till att kvinnor inte uppmärksammas ur ett helhetsperspektiv.

The public sector in Sweden has throughout the years undergone some majorchanges, new government ideals has been implemented in order to increase efficiencyand cost awareness. There is a new governance model that is called New PublicManagement and aims to introduce a similar governance model as compared to theones being used in the private sector. This was done in order to increase the publicawareness and counteract the rising costs within the public sector. The reason behindthis study is to understand how New Public Management affects the Swedishhealthcare system. In order to investigate this, we studied the DRG-Process at ahealthcare clinic specialized in gynecological activities. By studying the DRG-processwe would like to understand how the process is applied and how offensive qualitydevelopment potentially could affect the process. In order to answer the studyquestions, observations and interviews has been conducted with doctors, secretariesand other staff that’s involved or in any other way possess knowledge of the process.The DRG-process is initiated by a doctor that dictates all the actions performed on apatient, a secretary then transcribes and encodes the actions. The process ends whenthe doctor signs the transcribed dictation. The performance of the process is affectedby the vastly varying sub-operations within the process, which affects the efficiency ofthe process. The process is also affected by the absence of a well-defined governancemodel.The doctor and secretary departments work independently from each other, this isnot an efficient process as their work is not well integrated. As DRG is used as acompensation system, the focus is on increasing the compensation, this shows thatthere is a major misconception amongst the employees within the clinic as to how theDRG-system actually works.We believe that many of the flaws we identified within the DRG-process could beeliminated or improved by introducing Offensive quality enhancement. According toBergman and Klefsjö (1995, 25), Quality enhancements consists of five base elementsand all five of these elements must be applied in order to gain an optimal advantageout of the model.

Då det finns begränsat med forskning kring yrkesrollen och yrkesidentiteten hos kuratorer inom hälso- och sjukvård är det särskilt intressant att undersöka hur kuratorer upplever sin yrkesroll på arbetsplatsen. Detta med tanke på att kuratorerna arbetar inom ett verksamhetsområde som är dominerat av medicinska professioner. Professionsteorin och Social Identity Theory är de teorier som ligger till grund för studiens frågeställningar och analys. Studiens intervjupersoner består av sex kuratorer som arbetar i olika verksamheter inom hälso- och sjukvård. Studiens insamlade material kommer från sex semistrukturerade intervjuer som genomfördes på kuratorernas respektive arbetsplats. Resultatet som framkommer i denna studie visar att majoriteten av kuratorerna ser sin yrkesroll som tydlig och upplever sin yrkesroll som viktig, det vill säga att den fyller en funktion. Det interprofessionella arbetet uppfattar kuratorerna fungerar bra och som viktigt då det är en stor del i deras arbete. Deras helhetsperspektiv och kunskaper inom det psykosociala området kan anses som mycket betydelsefullt i arbetet med klienterna. Resultatet visar också på det finns några faktorer som lyfts fram som särskilt viktiga i utvecklingen av yrkesidentiteten, vilka är egna erfarenheter, vidareutbildningar samt arbetssituationen, det vill säga om kuratorn är den enda socionomen eller om det finns flera socionomer på arbetsplatsen.