Bakgrund: En stor del av den äldre befolkningen har någon hjälp inom kommunal hälso- och sjukvård, exempelvis särskilt- och ordinärt boende. Sjuksköterska inom kommunal hälso- och sjukvård har omvårdnadsansvar för patienten och arbetar efter att vård och omsorg ska genomföras tillsammans med patienten och utformas i enlighet dennes önskemål så långt det är möjligt. Ett hjälpmedel för både sjukvårdspersonal och patienten är en samordnad individuell plan, SIP, som underlättar för alla inblandade och framförallt patienten. Målet med SIP är att patienten ska få vara med och planera sin vård efter sina önskemål i så stor utsträckning som möjligt. Syfte: Beskriva sjuksköterskors upplevelser av arbetet med samordnad individuell plan för äldre patienter inom kommunal hälso- och sjukvård. Metod: Kvalitativ intervjustudie med fokusgrupper tillsammans med sjuksköterskor som arbetar inom kommunal hälso- och sjukvård. Det insamlade materialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna upplevde att det inte fanns tillräckligt tydliga rutiner för hur arbetet med SIP skulle gå till. Det var bristande samarbete med vårdcentralerna och även internt med omvårdnadspersonalen. Det upplevdes som att alla inblandade professioner inte alltid visste vad en SIP var och hur det skulle utföras. Sjuksköterskorna upplevde också att det var svårt för många patienter att vara delaktig i planeringen av sin vård och omsorg. Slutsatser: Det krävs tydliga rutiner för SIP, både nationellt och lokalt, för att det ska fungera som det hjälpmedel det är tänkt. Alla inblandade professioner behöver också få utbildning om SIP och fokus behöver vara på att få patienten delaktig i planeringen på bästa möjliga sätt för att de ska uppnå en känsla av trygghet och på så vis kan vårdbehovet minska.

Sveriges vision är att bli bäst i världen på e-hälsa till år 2025. Digitalisering tillskrivs vara lösningen på flera av de samhällsutmaningar svensk hälso-och sjukvård står inför. Förhoppningen är att digitalisering ska ge möjlighet till delaktighet, inflytande och självständighet med målsättning att uppnå en jämlik, jämställd och effektiv hälso- och sjukvård. Tidigare forskning kring digitalisering av sjukvård ger ingen entydig bild av vilka kostnadseffektiviseringar och kvalitetsförbättringar som kan uppnås. Digitaliseringen kommer att påverka organisationen och dess medlemmar och i slutändan kvaliteten på vården för patienten. Denna studie syftar till att visa hur ett digitalt system, Skånes Digitala Vårdsystem, påverkar organisationen det införs i och vilka utmaningar det anses lösa. Genom en policyanalys påvisas att digitaliseringsdiskursen är framträdande och leder till ny ansvarsfördelning och styrning, en outtalad maktförskjutning, ger upphov till nya institutionella arrangemang, påverkar andra diskurser och kan leda till digitalt utanförskap. Sammantaget påvisar studien att SDV är långt mycket mer än ett IT-system, snarare en styrande och disciplinerande policy i utvecklingen av hälso- och sjukvården. Denna studie bidrar till det redan breda forskningsfältet genom att analysera ett digitalt system som en policy utifrån ett governmentalityperspektiv. Genom detta skapas en förståelse för hur ett digitalt system kan bli styrande för en organisation och dess beslutsfattande. / Sweden’s vision is to become the world leader on e-health by the year 2025. Digitalization is attributed to being the solution to several of the societal challenges Swedish healthcare is facing. The hope is that digitalization will provide opportunities for participation, influence and independence with the aim of achieving equal and effective healthcare. Previous research of digitalization of healthcare does not give an unambiguous picture of the efficiency and quality improvements that can be achieved. Digitalization will affect the organization and its members and ultimately the quality of care for the patient. This study aims to show how health information technology (HIT) affects the organization it is introduced in and what challenges it is considered to solve. A policy analysis demonstrates that the discourse of digitalization is prominent and leads to new divisions of responsibilities and governance, an unspoken shift in power, gives rise to new institutional arrangements, affects other discourses and can lead to digital exclusion. Overall, the study shows that HIT act as a governing and disciplinary policy in the development of healthcare. This study contributes to the already broad field of research by analyzing a digital system as a policy from a governmentality perspective. This creates an understanding of how an organization and its decision-making can be governed by a digital system.

SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV DEN ÄLDRE PATIENTENS OMVÅRDNAD VID URININKONTINENSEN EMPIRISK INTERVJUSTUDIE EMELIE HEW THACHMARIA JEPPSSONHew Thach, E & Jeppsson, M. Sjuksköterskors upplevelser av den äldre patientens omvårdnad vid urininkontinens. En empirisk intervjustudie. Examensarbete för magisterexamen i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för Hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2018.Bakgrund: Urininkontinens är ett hälsoproblem som ökar med stigande ålder. Ålder och samsjuklighet är riskfaktorer för urininkontinens. Trots naturliga åldersförändringar är urininkontinens inget som tillhör det naturliga åldrandet. Sjuksköterskor inom kommunal hälso- och sjukvård har ett väsentligt uppdrag att upptäcka ohälsa, arbeta promotivt och preventivt samt beakta psykosociala utmaningar som kan uppstå till följd av sjukdom, funktionshinder och åldrande, som till exempel besvär med urinläckage. Syfte: Belysa sjuksköterskors upplevelser av omvårdnad mot äldre patienter med urininkontinens inom kommunal hälso- och sjukvård. Metod: Intervjuer med sjuksköterskor (n=11) genomfördes inom kommunal hälso- och sjukvård i olika kommuner belägna i Skåne. En kvalitativ innehållsanalys gjordes av datamaterialet. Resultat: Sjuksköterskor upplevde att urininkontinens hos äldre inte var ett prioriterat område. Individuellt förskrivet inkontinenshjälpmedel som var bekvämt ansågs betydelsefullt. Omvårdnadspersonalen arbetade oftast närmast patienten och var en viktig informationskälla. Slutsats: Omvårdnaden av hälsoproblemet urininkontinens hos äldre bör genomsyras av de sex kärnkompetenserna. / REGISTERED NURSES’ EXPERIENCES OF CARING ELDERLY PATIENTS WITH URINARY INCONTINENCE AN EMPIRICAL INTERVIEW STUDYEMELIE HEW THACHMARIA JEPPSSONHew Thach, E & Jeppsson, M. Registered nurses’ experiences of caring elderly patients with urinary incontinence. An empirical interview study. Degree project for Master`s in nursing 15 credit points. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2018. Background: Urinary incontinence is a health problem that increases with age. Age as well as comorbidities are risk factors for incontinence. Despite the cause of natural aging urinary incontinence is not a part of the natural aging process. Nurses in municipal health care has an important mission to detect health problems, work promotive and preventive as well as taking into account psycho-social challenges that may arise as a result of disease, disability and ageing, such as problems with urinary incontinence. Aim: Enlightening registered nurses experiences of caring elderly patients with urinary incontinence in municipal health services. Method: Interviews with registered nurses (n=11) in municipal health services at different municipalities located in Scania. The material was analyzed using qualitative content analysis. Results: Nurses experienced that urinary incontinence was not a priority among the elderly. Comfortable individually prescribed incontinence aids were considered more important. The nursing staff were usually working closest to the patient and were an important source of information. Conclusion: The six core competencies should be imbued in nursing care of urinary incontinence amongst the elderly.

Bakgrund: I Sverige lider cirka en till två procent av befolkningen av emotionellt instabil personlighetsstörning. Inom den psykiatriska vården är prevalensen mellan 30 och 50 procent. Patientgruppen karaktäriseras av en snabbt skiftande självbild, relationsproblem självskadebeteende, affektlabilitet och nedsatt impulskontroll. Tidigare forskning visar att vårdpersonal anser patientgruppen vara krävande och svårhanterlig, vilket i förlängningen kan leda till en sämre vård. Syfte: Att undersöka patienter med emotionellt instabil personlighetsstörning och deras upplevelser inom öppen- och slutenvård. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats genomfördes. Databaserna Cinahl och Psycinfo användes vid sökningen efter vetenskapliga artiklar. Totalt elva vetenskapliga artiklar som samtliga var med kvalitativ ansats och som var relevanta för syftet valdes ut och ligger till grund för litteraturstudiens resultat. Resultat: Studiedeltagarna upplevde att vårdpersonalen hade bristande kunskap om diagnos och behandling vilket bland annat ledde till stigmatisering av patientgruppen. Upplevelser av och rädsla för ensamhet uttrycktes ofta liksom behovet av relationer med andra personer. Stort fokus låg även på behovet och önskan av att kunna känna tillit till personalen. Konklusion: De negativa upplevelser som studiedeltagarna erfor grundande sig ofta i vårdpersonalens brist på kunskap om diagnosen. Fördjupad kunskap i området kan skapa en ökad förståelse för patienternas beteende och behov. Ökad förståelse förenklar mötet och därmed relationen mellan patient och vårdpersonal vilket i förlängningen kan resultera i en bättre vård. / Background: Approximately 1 to 2 percent of the population in Sweden suffer from borderline personality disorder. The prevalence within psychiatric care is higher, between 30 and 50 percent. The diagnosis is characterized by a rapid change in self-image, relationship problems, self-harming behaviour, emotional instability and impaired impulse control. Previous research shows that health care professionals consider the patient group to be demanding and difficult to manage, which can lead to inferior care in the long run. Aim: To explore how patients with borderline personality disorder experience in-patient and outpatient health care. Method: A literature study with a qualitative approach was conducted. The databases Cinahl and Psycinfo were used in the search for scientific articles. A total of eleven articles, all of which were of a qualitative approach, were selected and form the basis for the study's results. Result: The study participants felt that the nursing staff had a lack of knowledge about their diagnosis and the treatment, which among other things led to stigmatization of the patient group. Experiences of and fear of loneliness were often expressed, as was the need for relationships with others. There was also a great focus on the need and desire to be able to trust the staff. Conclusion: The negative experiences of the study participants are often rooted in the nursing staff's lack of knowledge about the diagnosis. In-depth knowledge of the area can create an increased understanding of patients' behavior and needs. Increased understanding simplifies the meeting and thus the relationship between the patient and the care staff, which in the long run can result in better care.

Syftet med denna studie var att undersöka hur kuratorer som arbetar inom hälso- och sjukvården, där LARO-mottagningar är verksamma, upplever sitt arbete med patienterna, trots den oklarhet som råder kring deras arbetsuppgifter, samt hur de ser på vikten av goda relationer i ett socialt arbete. Empirin samlades in genom fyra semistrukturerade intervjuer med kuratorer som arbetar på LARO-mottagningar. Vidare har KASAM och systemteori använts som teoretiska utgångspunkter. Den insamlade empirin har analyserats utifrån de två valda teorierna och kunskapsläget. En av de centrala utgångspunkterna i denna studie var att informanterna redogjorde för den oklarhet som råder kring deras arbetsuppgifter. Informanterna resonerade kring deras arbete som ensamprofession och de utmaningar man ställs inför när man ska bedriva ett socialt arbete i en medicinsk kontext. En annan aspekt som informanterna skildrar var hur viktigt relationsskapande och bemötande är i förändringsarbetet med patienterna. / The aim of this study was to investigate how curators working in health care, where Medication-Assisted Treatment for Opiate Addiction is operate, experience their work with patients, despite the uncertainty surrounding their work tasks and the importance of good relationship in social work. The empirical data was collected through four semi-structured interviews with social workers working in a medication-assisted treatment for opiate addiction. Furthermore, KASAM and systems theory has been used as the theoretical starting points. The collected empiricism has been analyzed on the basis of the two theories and the state of knowledge. One of the central points in this study was the uncertainty surrounding the informants tasks. The informants reasoned about being alone in their profession of social work, and the challenges they face when conducting a social work in a medical context. Another aspect that the informants portrayed was the importance of relationship building and approaching in the work with their patients.

The purpose of this study is to investigate how policies, on different levels in Skåne, formulate the coordination of tasks towards persons with mental disabilities and compound needs. The study is performed with a narrative approach, both as an instrument for analysis and method, in combination with policy theory. Three policies on three different levels were examined and disassembled by following Labovs modell, as part of the narrative method. The first document, interpreted as a policy in this study, is a public report from the Swedish government published 2006, which concerns the development of society's efforts for people with mental disabilities. This report was referred to in an amendment that gained legal force 2010. The second policy was published after this amendment and is created by region Skåne together with an association named Kommunförbundet Skåne. The third policy is created by region Skåne and Malmö city. By looking at previous research on interprofessional collaboration and dual diagnosis in combination, with the theories earlier mentioned, different aspects of what the policies were saying were analyzed. The results of this study shows that a hidden political power within policies is likely to occur. Additionally, there seems to be a prevailing opinion that interprofessional collaboration is the predominant way of solving the difficulties that occur in the care of patients in need of help from several principals. However, research shows that this assumption might not be totally accurate. Another result demonstrates that unclear definitions, and descriptions of how interprofessional collaboration should take form, can result in policies consisting of prominent but empty words that in practice become hard to implement.

Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem, som drabbar såväl kvinnor som män. Dock drabbas kvinnor av ett mer allvarligt och upprepat våld. Det finns bristande erfarenhet och kunskap kring mäns utsatthet för våld i nära relationer. Den bristande kunskapen skulle kunna utgöra svårigheter för hälso- och sjukvårdspersonal att identifiera och uppmärksamma dessa män. Syftet är att kartlägga mäns upplevelser av våld i nära relation samt upplevelsen av att söka stöd som grund till att skapa en vårdande vård. En beskrivande litteraturöversikt innehållande elva artiklar av både kvantitativ och kvalitativ ansats som sökts fram i databaserna Cinahl och PsycArticles. Resultatet presenteras utifrån två teman med fem subteman. Flera studier stärker mäns upplevelse av våldet, i form av våldets karaktär samt konsekvenser av våldet. Vidare förstärker studier den normativa och stigmatiserade bilden av våld i nära relationer samt inslag av hälso- och sjukvårdspersonalens attityder. Mäns våldsutsatthet är förknippat med samhällets normer kring våld i nära relationer. Det finns ett bristfälligt bemötande från myndigheter däribland hälso- och sjukvård gentemot män.

Bakgrund: Fetma definieras som BMI>30 och är ett växande problem världen över. Utöver de hälsorisker som fetma kan medföra är stigmatiseringen kring fetma en ytterligare hälsorisk. Stigmatiseringen kring fetma har visat sig förekomma inom vården vilket riskerar att påverka vården och patienten negativt. Syfte: Syftet är att belysa hur patienter med fetma upplever vårdpersonalens bemötande och utforska hur de vill bli bemötta inom vården. Metod: En deskriptiv litteraturöversikt med tio kvalitativa originalartiklar från databaserna PubMed, Cinahl och Psychinfo. Resultat: Fyra olika teman gällande patienternas upplevelser; Upplevelsen av stigmatisering framstod i form av diskriminering, negativa attityder och fördomar. Upplevelsen av utanförskap handlade om känslan att inte passa in och att deltagarna inte kände trygghet inom vården. Upplevelsen av att inte känna sig mänsklig uppstod när deltagarna blev sedda som enbart “en vikt” eller “en patient med fetma”. I “upplevelsen av bristande kommunikation” framkom det att fetma är ett svårt ämne att kommunicera kring. “Önskan att bli bemött som en individ” var temat som svarade på hur patienter med fetma ville bli sedda som individer och bli bemötta med respekt, förståelse och en tydlig kommunikation. Slutsats: Denna litteraturöversikt visar på att stigmatisering kring fetma förekommer inom vården och att det påverkar vården- och individen negativt. För att en god och likvärdig vård ska kunna bedrivas är det viktigt att belysa ämnet. Det är viktigt att vårdpersonalen har förståelse för den enskilda patienten, respekterar denne utifrån dess unika situation och handlar utifrån moralen.

Transgender people still face various types of discrimination, threat and violence on a global level. Even though the work against this societal problem proceeds in Sweden, studies have shown that transgender people often feel disrespected and discriminated within the health care context. This study aims to find a deeper understanding of discrimination against transgender people within the Swedish health care system, by analyzing and interpreting the stories of nursing students on the treatment of transgender people. In addition to this, the study aims to understand which social norms and values that are taught to the students in relation to discrimination against transgender people, and how the students relate and present themselves in relation to the social norms and values.  In order to analyze the results of the study various theories and concepts are being used, such as queer theory, new institutionalism, stigma and Goffman’s dramaturgical perspective. The study is based on semi-structured interviews with eight nursing students, studying semester three to six at various universities in Sweden. The outcome of the study shows that three main norms and values seem to be of importance to the maintenance of institutional discrimination against transgender people within the Swedish health care system. These are the societal heteronorm, knowledge gap about transgender people, and stigmatization. The nursing students carry varying degrees of knowledge about trans gender people, but all participants seem to be open and receptive to the thought of meeting and caring for a transgender person in their future worklife.

Intresset för förbättringsarbete ökar med kundernas hårdare krav på kvalitet och efterfrågan av individanpassade tjänster. Dock finns det också en allmän uppfattning om att 70 procent av förbättringsarbetena misslyckas vilket kan tyda på att ett förbättringsarbete är krävande och svåruppnåeligt. Den här studien vill lyfta fram positiva exempel där verksamheter inom hälso- och sjukvården har lyckats att genomföra ett förbättringsarbete och samtidigt har fått en positiv följsamhet av ett nytt arbetssätt. Med positiv följsamhet avses att det nya arbetssättet förbli varaktig över tid. Syftet med studien är att kartlägga och förstå faktorer som påverkar den positiva följsamheten av ett nytt arbetssätt.  Frågeställningar som studien skulle besvara är: ·         Vilka skillnader och likheter finns mellan stora och mindre förbättringsarbeten? ·         Vilka faktorer spelar roll vid förbättring av ett nytt arbetssätt så att den blir varaktig över tid?   För att kunna besvara studiens frågeställningar valdes en kvalitativ forskningsmetod. Intervjuerna genomfördes med hjälp av en dialogmetod, ”Apprecitive Inquiry”. Studien grundar sig i nio förbättringsarbeten.   Det som har kommit fram är att ringa kunskaper i förbättringsarbete är tillräckliga för att genomföra ett lyckat förbättringsarbete som även kom att förbli varaktig över tid.  Det gemensamma för förbättringsarbeten är att de har använt sig av ett strukturerat och systematiskt arbetssätt (PDSA förbättringscykeln) med tvärprofessionella arbetsgrupper och målstyrning under förändringsfasen. Samtliga respondenter förknippar förändringsarbete med positiva känslor och understryker vinsternas betydelse för ett lyckat utfall av förbättringsarbete.  Det formella ledarskapet är mycket tydligt och gestaltar sig på ett strukturerat och systematiskt sätt i de stora förbättringsarbetena under hela förändringsprocessen. Däremot inom mindre förbättringar är ledarskapet informellt och grundar sig i enskilda individers motivation, stort engagemang och kunskap. Engagemang, delaktighet och ansvarskänsla kännetecknar samtliga förbättringar. I stora förbättringsarbeten bygger socialt kapital på ledarskapets kvalitet, tillitsskapande strukturer och system medan inom de mindre förbättringarna bygger den på individers förmågor och kunskap.   Målstyrning och vinster lyfts upp av samtliga respondenter som framgångsfaktorer i förbättringsarbete.  En arbetsgrupp med mandat att förändra och engagerade och närvarande ledare är ytterligare framgångsfaktorer som lyfts upp inom de stora förbättringarna medan samarbete och feedback lyfts upp inom de mindre förbättringarna.   Resultatet från de studerade förbättringsarbetena visar att förbättringsarbete som utgår från behov i verksamheten, påvisar vinster och kännetecknas av motivation, socialt kapital, tydligt ledarskap och strukturer samt systematik har förutsättningar för att åstadkomma ett hållbart förbättringsarbete med positiv följsamhet av ett nytt arbetssätt. / Interest in improvement work increases with customers' stricter requirements for quality and demand for individualized services. However, there is also a general perception that 70 percent of the improvement work fails, which may indicate that an improvement work is demanding and difficult to achieve. This study wants to highlight positive examples where activities in the health care system have succeeded in implementing improvement work and at the same time have gained a positive compliance with a new way of working. The purpose of the study is to map and understand factors that affect the positive compliance of a new way of working. The questions on which the study were based on were:   • What are the differences and similarities between large and small improvement works? • What factors play a role in improving a new way of working?   In order to be able to answer the study's questions, a qualitative research method was chosen. The interviews were conducted using a dialogue method, Appreciative Inquiry. In total, the respondents have reported on nine improvement works.   What has emerged is that very limited knowledge in improvement work is sufficient to carry out successful improvement work that also remained lasting over time. Furthermore, the choice of improvement work is based on the needs of the business and not on strategic choices.   What the improvement work has in common is that they have used a structured and systematic approach (PDSA improvement cycle) with interprofessional working groups and goal management during the change phase. All respondents associate change work with positive emotions and emphasize the importance of profits for a successful outcome of improvement work. The formal leadership is very clear and takes shape in a structured and systematic way in the major improvement work throughout the change process. On the other hand, within minor improvements, leadership is informal and based on individuals' motivation, great commitment and knowledge. Commitment, participation and a sense of responsibility characterize all improvements.  In major improvement work, social capital is based on the quality of leadership, trust-building structures and systems, while in the smaller improvements it is based on individuals' abilities and knowledge.   All respondents highlight goal management and gains in improvement work as success factors. In addition, it was considered within major improvements that a working group with a mandate to change and committed and present leaders are success factors, while within minor improvements it was cooperation and feedback that were success factors. It has been shown that motivation, improvement work based on needs, benefits, social capital, clear leadership and structures as well as systematics are factors that are necessary to achieve sustainable improvement work with positive compliance with a new way of working.mmary in English here / <p>2020-11-20</p>