Bakgrund: Våld mot kvinnor är ett globalt problem med många konsekvenser. Riktlinjer för att bemöta och hantera våld mot kvinnor finns både på en internationell samt nationell nivå. Detta fenomen är av komplex natur och resulterar i att våld mot kvinnor inte alltid upptäcks eller behandlas inom hälso- och sjukvården (HSV). Det är av betydelse att belysa kvinnors upplevelser av kontakten med HSV för att utifrån det kunna ge ett bra bemötande och ett optimalt vårdtillfälle. Syfte: Att belysa våldsutsatta kvinnors upplevelser av kontakten med HSV. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ och kvantitativ ansats gjordes för att se över det rådande kunskapsläget inom ämnet. Resultat: HSV-personal upplevdes inte ha tid att prata om våldsutsatthet och konfidentialiteten upplevdes att brista. Servicestandard och produktivitet upplevdes prioriterade och våldsutsatthet som underliggande orsak till att söka vård upplevdes inte uppmärksammat utav vårdpersonal. Vid vårdtillfället erhölls ingen eller otillräcklig information om tillgänglig hjälp. En bristande tillit till HSV beskrevs relaterat till kontakten med andra instanser samt ett bristfälligt bemötande vid kontakt med HSV. Diskussion: För att ge den våldsutsatta kvinnan ett optimalt vårdtillfälle krävs en förtroendefull relation för att kunna samtala om våld. Tidigare forskning har visat att HSV-personal beskriver barriärer till att samtala om våld och behöver utbildas och tränas i att bemöta våldsutsatta kvinnor. Slutsats: Vidare forskning behövs av våldsutsatta kvinnors upplevelser, specifikt av mötet med sjuksköterskan för att kunna utveckla denna professions arbete med kvinnors våldsutsatthet. / <p>Examinationsdatum 2020-04-29</p>

Bakgrund: Stigmatisering och diskriminering av personer med HIV kan i mötetmed vården manifestera sig i minskad compliance, ett sämre mående och ettbristande förtroende för vården. HIV-positiva personer utsätts för stigma till följd avsin diagnos i mötet med vården utifrån personalens bristande kunskaper ochförlegade idéer kring personer med HIV. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa stigmatisering utifrån personerserfarenhet, diagnostiserade med HIV. Metod: En litteraturstudie genomfördes baserad på nio kvalitativa studier.Studierna återfanns i två databaser, Pubmed och Cinahl. Resultat: Efter analysen av artiklarna utformades 3 huvudkategorier medtillhörande 8 underkategorier. De huvudkategorier som bildades var; Att bli bemöttmed förutfattade meningar, Att känna sig diskriminerad och Att få ett negativtbemötande. Resultatet visade att HIV-positiva personer upplever bemötandetotillräckligt i kontakt med hälso-sjukvården. Konklusion: Personer med HIV upplever stigma och diskriminering i mötet medvården, detta beror främst på att vårdgivare inte har tillräckligt med kunskap om HIVoch hur det smittar. För att motverka detta anses bästa lösningen vara att fortsättautbilda vårdpersonal och tillgodose dem med korrekt information om HIV. / Background: The stigma and discrimination people with HIV have to endure in theface of care manifests itself in reduced compliance, a poorer physical and emotionalmood and a lack of trust in care. HIV-positive people are exposed to stigma as a resultof their diagnosis in health care settings based on a lack of knowledge and outdatedideas about what a person with HIV looks like. Aim: The purpose of the literature study was to examine HIV-positive people'sexperiences of treatment in healthcare globally. Methods: A literature study was conducted based on nine qualitative studies. Thestudies were found in two databases, PubMed and Cinahl. Results: After the analysis of the articles, 3 main categories were designed with 8associated subcategories. The main categories formed were; To be treated withpreconceived notions, How the individual is affected by stigma and discrimination inhealth care and To receive a negative response. The results showed that HIV-positivepeople are experiencing that the treatment is insufficient in contact with the healthcare system. Conclusion: People with HIV experience stigma and discrimination in the face ofcare, this is mainly due to the fact that caregivers do not have enough knowledgeabout HIV and how it is transmitted. To counteract this, the best solution isconsidered to continue to train healthcare professionals and provide them withaccurate information about HIV.

Bakgrund: Antibiotikaresistens utgör ett stort problem globalt. En av de resistentabakterierna är meticillinresistenta Staphylococcus arueus (MRSA). Denna bakterie kanorsaka infektioner av olika allvarlighetsgrad. Det saknas systematiska översiktsstudier sombeskriver personers erfarenheter av att leva med MRSA och dessa kan vara viktiga för attsjuksköterskan ska kunna ge god omvårdnad till personer med MRSA. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers erfarenheter av att levamed MRSA. Metod: Nio kvalitativa artiklar granskades, analyserades och sammanställdes till dennalitteraturstudie. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier: ”Att uppleva oro inför framtidenoch brist på kunskap”, ”Att uppleva negativa erfarenheter under vårdtiden” samt ”Attuppleva personliga och vardagliga förändringar”. Konklusion: Litteraturstudiens resultat visar att personer som lever med MRSAbeskriver upplevelser av oro inför framtiden och bristande kunskap om sin sjukdom. Debeskriver även upplevelser av brist på kunskap bland sjukvårdspersonal. Sjuksköterskankan med ökad kunskap om MRSA sannolikt bidra till att öka kunskapen om sjukdomenhos personer med MRSA och lindra deras oro. / Background: Antibiotic resistance constitutes a big global threat. One of the resistantbacteria is methicillin-resistant Staphylococcus aureus. This bacterium can causeinfections of varied severity. There is an absence of systematic reviews that describes thelived experience among people living with MRSA and these could be important for nursesto be able to provide good nursing care for the persons living with MRSA. Aim: The aim of this study was to describe the lived experience among people living with MRSA. Methods: Nine qualitative articles were reviewed, analyzed and compiled for thisliterature study. Results: The analysis resulted in three main categories: “To experience concern about thefuture and lack of knowledge”, “To experience negative experiences during the hospitalstay” and “To experience personal and everyday changes”. Conclusion: The result from the literature study shows that persons living with MRSA describes experiences of worries about the future and lack of knowledge about the disease.They also described experiences of lack of knowledge among healthcare. The nurse canwith increased knowledge of MRSA likely contribute to increasing knowledge about thedisease among persons with MRSA and reduce their worries.

Bakgrund: Demens är en sjukdom som inte tillhör det normala åldrandet och påverkar inte bara den som drabbas av en demenssjukdom men också alla i dess närhet. En stor del av den vård som sker av en demensdrabbad person sker i hemmet av en närståendevårdare. För att ge en optimal vård är det viktigt att kommunicera med de närstående och inkludera dem i vården såväl hemma som inneliggande på sjukhus eller på vårdboende. Syfte: Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att belysa hur närståendevårdare till personer med demensdiagnos upplever vårdkontakten genom sjukdomsförloppet. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt Resultat: Närstående upplevde att de inte fick de stöd de efterfrågade från hälso- och sjukvårdspersonal under sjukdomsförloppet. Hälso- och sjukvårdspersonal förnekade de observationer närstående hade gjort av den demensdrabbade personen vilket förlängde diagnosprocessen. Efter diagnos och under sjukdomsförloppet upplevde närstående att det fanns både bristande information och kommunikationsproblematik med vården, men när kommunikationen och samarbetet fungerade väl mellan närstående, den demensdrabbade och sjukvården upplevdes det som en lättnad och minskad börda.Konklusion: En demensdiagnos påverkar inte enbart personen som är primärt drabbad men även personer i dennes närmaste sociala nätverk. Närstående till demensdrabbade personer behöver stöd från hälso- och sjukvårdspersonal såväl före som efter diagnos och i de beslut som behöver fattas under sjukdomsförloppet. Studiens resultat visar att närstående till personer med demensdiagnos upplever att stödet som ges från sjukvårdspersonal inte tillfredsställer de behov de närstående har i alla situationer. / Background: Dementia is a disease that is not part of the normal ageing process and affects not only the person with the dementia diagnosis but also everyone close to that person. A big portion of the care surrounding the person with dementia is executed in their home by a relative. In order to provide optimal care, it is important to communicate with the relatives of the patient and include them in the care both at home, at the hospital and in a residential home setting.Aim: This literature review aims to review how relatives to persons with dementia experience contact with health care services through the course of the disease.Method: Qualitative literature reviewResults: Relatives felt they did not receive the support they asked for and needed from the health care services through the course of the disease. Health care personnel rejected the observations made by relatives which caused the process of getting a diagnosis to extend. After the diagnosis and through the course of the disease the relatives experienced a lack of information and communication with the health care services, however when the communication and cooperation worked between the health care, the relatives and the person with the dementia this resulted in feelings of relief and a reduced caregiver burden.Conclusion: A dementia diagnosis naturally affects the person who gets the diagnosis primarily but also has an impact on the people close to the person. Relatives need support from the health care services both before the diagnosis and after as well as in the decision making through the course of the disease. The results of this review establish that the relatives of people with dementia experience a lack of support in relation to the support they need in every step of the disease.

Bakgrund  Att leva med en psykiatrisk diagnos omgärdas med både stigmatisering och myter, det leder dessutom till ökad samsjuklighet, ökat somatiskt vårdbehov och förkortad livstid. Sjukvården ska behandla alla människor på samma villkor och syftet med denna studie var att belysa erfarenheter av somatisk sjukvård för patienter som har en psykisk sjukdom.  Metod  En litteraturöversikt baserad på tio kvalitativa artiklar.  Resultat  Personer med psykiatriska diagnoser har erfarenheter från den somatiska sjukvården som att den inte är tillgänglig för alla och att det kan vara svårt att få rätt hjälp. Engagemanget från vårdgivaren upplevs som bristande och diagnostisk överskuggning sker vid flertalet besök. Personernas erfarenheter präglas av att fysisk och psykisk hälsa påverkar varandra, när personerna inte har fått korrekt somatisk vård har deras psykiska hälsa försämrats. Resultatet delades in i fem kategorier; Vårdens tillgänglighet och engagemang, Diagnostisk överskuggning, Fysisk och psykisk hälsa påverkar varandra, Stigmatisering och Disempowerment.  Slutsats  Denna studie visar på att personer med psykiatriska diagnoser har negativa erfarenheter från somatisk sjukvård vilket också lett till att de inte vill uppsöka sjukvård samma utsträckning. Det finns behov av ytterligare forskning inom området och en förändring i attityder gällande personer med psykiatriska diagnoser från vårdpersonalen. / Background  To live with a psyciatric diagnosis involves living with stigmatisation and myths, it also leads to increased comorbidity, increased somatic need for care and shortened life. The healthcare is supposed to treat all people at the same terms and the purpose of this study was to highlight experiences of somatic healthcare for patients who have a mental illness.  Method  A litterature study with ten qualitative studies.  Results  People with mental illnesses have experiences from somatic healthcare such that it is not available to everyone and that it can be difficult to get the right help, the commitment from the care provider is perceived as lacking and diagnostic overshadowing occurs during many visits. Peoples experiences are characterized by physical and mental health affecting each other, when the person have not received proper somatic care, their mental health has deteriorated. The result was divided into five categories; Care availability and commitment, Diagnostic overshadowing, Physical and mental health affect each other, Stigmatization and Disempowerment  Conclusion  This study shows that people with mental illnesses have negative experiences from somatic health care, which has also led to them not wanting to seek care to the same extent. There is a need for more research in the area and a change in attitude regarding people with mental illnesses from the healthcare professionals.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk inflammatorisk gynekologisk sjukdom som cirka 176 miljoner kvinnor globalt beräknas lida av i form av stark menstruationssmärta, infertilitet och dyspareuni. Dessa besvär ger konsekvenser på kvinnornas vardagliga liv, relationer och sociala samvaro. Sjukdomen har länge förskjutits av forskare och än idag saknas mycket kunskap inom hälso- och sjukvården kring endometriosvård.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva endometriosdrabbade kvinnors erfarenheter av bemötande inom hälso- och sjukvård.Metod: En litteraturstudie med beskrivande design baserad på elva vetenskapliga artiklar varav två hade en kvantitativ ansats, åtta kvalitativ ansats och en mixad metod. Artiklarna söktes i databaserna CINAHL och MedLine via PubMed.Huvudresultat: Endometriosdrabbade kvinnor upplevde ibland ett gott bemötande inom hälso- och sjukvård där de kände sig sedda och bekräftade men mer ofta bemöttes de av dåliga attityder präglade av misstro och ignorans från hälso- och sjukvårdspersonal. Kvinnorna upplevde att deras symtom normaliserades, att personal saknade kunskap om sjukdomen, att kommunikationen var bristande och att diagnosen fördröjdes relaterat till feldiagnoser och sen specialistkonsultation. Slutsats: De negativa upplevelser av bemötande som endometriosdrabbade kvinnor rapporterade tyder på att hälso- och sjukvårdspersonal behöver utöka sin kunskap om endometrios. Sjuksköterskor kommer i kontakt med dessa kvinnor i många olika vårdsammanhang och måste bemöta dem med empati och förståelse för att omvårdnaden ska vara av god kvalitet.

Bakgrund och problem: Trycket har ökat på Folktandvården under de senare åren på grund av en befolkningstillväxt vilket resulterar i en ökad arbetsbelastning för personalen och vårdköerna. Samtidigt rapporterar nästintill samtliga regioner en brist på tandläkare. För att hantera detta problem har flera regioner infört ett förbättringsarbete enligt Lean för att tiden ska användas bättre och att kunna utnyttja begränsade resurser på bästa sätt. Denna satsning har från många upplevts positivt då man kunnat se minskning i både väntetider och vårdtider vilket inneburit att bristen av tandläkare inte varit ett lika stort problem. Användandet av Lean-verktyg och Lean som styrmodell har vidare uppmärksammats med en viss motsättning som menar att Lean inte ska tillämpas i en miljö där patienter är i centrum. Traditionellt sett har det varit motsatta åsikter kring ämnet där ena parten anser att främjande av storskalig förbättring av industrityp behövs för att få vård in i modern tid. Den andra parten hävdar att människor inte ska hanteras som inom produktion och att en förenklad adoption bara förvärrar de extrema svårigheterna att leverera enhetlig, högkvalitativ vård med få resurser till befolkningar vars förväntningar fortsätter att öka. Men vid branscher såsom tandvård där personalen utgör både service och “produktion”, bör det vara av största vikt att se över vad som går att påverka för att förbättra deras arbetsmiljö så att de kan utföra bästa möjliga arbete med begränsad personal. Frågan som vidare uppstår är, hur påverkar egentligen användandet av Lean-verktyg arbetsmiljön och vidare arbetstillfredsställelsen hos personalen i folktandvården? Är ett skifte till ett förbättringsarbete enligt Lean en hållbar lösning för den tandläkarbrist som uppstått i landet?    Mycket av den forskning som utfört kring relationen mellan användandet av Lean-verktyg och personalens arbetstillfredsställelse har utförts i sjukhusmiljö. Vi resonerar att delar av denna forskning kan vara applicerbart inom tandvården då de bedriver en liknande verksamhet med patienter i fokus, men då forskning visat på att det finns skillnader i resultat av implementeringen även avdelningar sinsemellan är det av behov att studera tandvården närmre. Huruvida användandet av Lean och dess olika styrverktyg påverkar arbetstillfredsställelsen är därför av relevans att studera för att kunna komplettera den redan existerande forskning som finns inom hälso- och sjukvård.   Syfte: Syftet med denna studie är att redogöra för vilken påverkan användandet av Lean-verktyg har på personalens arbetstillfredsställelse på Folktandvården.   Metod: Denna studie har utförts genom en kvantitativ forskningsmetod med en deduktiv forskningsansats. Data har samlats in genom enkätundersökning från Folktandvården i 4 st regioner med frågor angående deras arbetstillfredsställelse samt arbetssätt.   Resultat: Studiens resultat tyder på att Lean-verktyget Value Stream Mapping har en positiv inverkan på personalens arbetstillfredsställelse. De andra Lean-verktygen som testades (Visuell styrning, standardiserat arbetssätt, 5S) hade ingen inverkan på personalens arbetstillfredsställelse. Vid test av en sammanslagning av samtliga verktyg så sågs en positiv inverkan på arbetstillfredsställelsen. / Background and problem: The pressure has increased in Folktandvården in recent years due to population growth as a result and an increased working life for staff and the care queues. At the same time, almost all regions report a shortage of dentists. In order to deal with this problem, several regions have introduced improvement work according to Lean in order to use time in a more productive way and to be able to make the best use of limited resources. This initiative has by many been seen as positive seen there has been a reduction in both waiting times and care times, which made the lack of dentists not as big of a problem as before. The use of Lean tools and Lean as a control model has also been noted with some contradictions which mean that Lean should not be applied in an environment where patients are at the center. Traditionally, there have been opposing views on the subject where one party considers promoting large-scale improvement of industrial type is important to move healthcare into modern times. The other party claims that people should not be treated as in production and that simplified adoption only exacerbates the extreme difficulties of delivering uniform, high quality care with few resources to populations whose expectations continue to increase. In industries use dental care where staff are both service and "production", it should be of utmost importance to look at what can be done to their work environment so that they can perform at their best with limited personal. The question that arises is, how does the use of Lean tools really affect the working environment and, furthermore, the job satisfaction of the staff in the dental care? Is shifting to an improvement work according to Lean and sustainable solution for the dentist deficiency that has arisen in the country?   Much of the research conducted on the relationship between the use of Lean tools and staff job satisfaction has been conducted in a hospital setting. We reason that parts of this research may be applicable in dentistry as they conduct a similar activity with patients in focus, but as research has shown that there are differences in the results of the implementation, also departments among themselves, it is necessary to study dentistry more closely. Therefore, whether the use of Lean and its various control tools influences job satisfaction is of relevance to study in order to supplement the already existing research that exists in health care.   Purpose: The purpose of this study is to report on the impact of the use of Lean tools on staff job satisfaction at Folktandvården.   Method: This study was done through a quantitative research method with a deductive research approach. Data has been collected through a survey by Folktandvården in 4 regions with questions regarding their job satisfaction and working methods.   Results: The study's results indicate that the Lean tool Value Stream Mapping has a positive impact on staff job satisfaction. The other Lean tools tested (Visual Control, Standardized working method, 5S) had no effect on staff job satisfaction. When testing a combination of all the tools, a positive impact on job satisfaction was seen.

I och med att samhället blir mer mångkulturellt möter sjuksköterskan och annan vårdpersonal allt oftare människor med olika etnisk bakgrund. Individer som tillhör en etnisk minoritet riskerar att bli diskriminerade. Ett gott bemötande är viktigt för att uppnå jämlik vård, dock har det visats att vård på lika villkor inte förekommer överallt. En del individer upplever ett sämre bemötande på grund av sin etniska bakgrund. / Since the society is becoming more multicultural, nurses and other healthcare providers more often meet people with different ethical backgrounds. Individuals who is a part of a ethnical minority is at risk to be discriminated against. A good encounter is important to achieve equal healthcare, but it has been proven that equal healthcare does not occur everywhere. Some individuals experience an inferior encounter because of their ethnical background.

Background: Many of the people who have been forced to flee their countries have experienced torture or other potentially traumatic events [PTE]. These experiences can lead to serious health consequences. The care staff experience difficulties in caring for these individuals. Aim: The aim of this study was to describe how refugees with history of torture and other PTE experience the encounter with with healthcare. Method: Literature review with a qualitative methodology that includes eleven articles, through the databases CINAHL and PubMed, which are analyzed through a thematic analysis. Result:Two overarching themes were identified through the analysis; ‘Perceived success factors’ and ‘Perceivedobstacles in care’. These themes had two and four sub-themes respectively. Conclusion: Refugees with experiences of torture and other PTE need to be met with caution before their experiences. This can be achieved in a good caregiver-patient relationship, characterized by caring and trust. However, there seems to be a need for increased knowledge among healthcare staff in meeting this patient group in a person-centered way. In order for these people to receive good care, a well-functioning interaction between all the different actors who are in contact with refugees is also required. / Bakgrund: Många av de människor som tvingats fly sina länder har erfarit tortyr eller andra potentiellt traumatiska händelser (potentially traumatic event [PTE]). Dessa erfarenheter kan leda till allvarligakonsekvenser för hälsan. Vårdpersonalen upplever svårigheter i att vårda dessa individer. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur flyktingar med erfarenheter av tortyr och andra PTE upplever mötetmed hälso- och sjukvården. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats som inkluderade elva artiklar, genom databaserna CINAHL och PubMed, vilka analyserats genom tematisk analys. Resultat: Två övergripande teman identifierades genom analysen; ‘Upplevda framgångsfaktorer i vården’ och ‘Upplevda hinder i vården’. Dessa teman hade två respektive fyra subteman. Slutsats: Flyktingar med erfarenheter av tortyr och andra potentiellt traumatiska händelser behöver mötas med varsamhet införvad de har varit med om. Detta kan göras bra i en god vårdare-patientrelation, präglad av omtanke och tillit. Det tycks dock finnas ett behov av ökad kunskap hos vårdpersonal i att möta denna patientgrupp på ett personcentrerat sätt. För att dessa personer ska få en god vård krävs även ettvälfungerande samspel mellan alla de olika aktörer som är i kontakt med flyktingar.

Hierarkin har präglats i sjukvården under flera års tid där varje yrkesgrupp har sin givna plats och sin grad av kompetens. På grund av att de olika yrkesgrupperna befinner sig på olika platser på hierarkin har det påverkat de sociala relationerna. Syftet med studien är att analysera hur deras sociala relationer är utformade på grund av det hierarkiska systemet och upplevelsen av det. Metoden som användes till denna studie var en kvantitativ metod och för att samla in data användes en webbenkät. Resultatet av studien fram visade att uppdelningen mellan läkare, sjuksköterskor och undersköterskor skiljer sig väldigt tydligt, genom att läkaren erhåller mycket mer makt och status än sjuksköterskor och undersköterskor. Teorierna och resultaten tillsammans påvisade tydligt att hierarkin har en väldigt stor påverkan på de sociala relationerna genom att det skapar differentiering mellan grupper, det vill säga, över- och underordnade grupper (in-och utgrupper). När människor kategoriserar sig i en grupp beter man sig mer gynnsamt gentemot sin grupp än grupper som skiljer sig markant från dem.