This study aims to investigate what preparations can facilitate the introduction of speech recognition at a healthcare unit in Region Västra Götaland. The Region has decided on a widespread introduction of speech recognition as a preparation for the upcoming change of record system.   The aim is to investigate the healthcare staff’s perceptions before the introduction of speech recognition and the handling of administrative tasks in a healthcare unit.   To answer our study, we conducted a qualitative survey at the commissioning unit and a semi-structured interview at a healthcare unit where they tested speech recognition.   In the study, we received two proposals on how administrative tasks connected to dictations can be handled. The first proposal is that the doctors make an administrative dictation in the dictation program Medspeech. The second proposal is that the medical secretaries go through the appointments based on a list in the patient administrative system Elvis. For a successful implementation of new routines, communication, training, environmental monitoring, routine descriptions, and technical conditions are important. In the study, we have also identified examples of current tasks the medical secretaries need to spend more time on as well as new tasks that they can undertake. Further lessons from the study are to let changes take time and to have a positive attitude toward new ways of working as an employee. / <p>Examen i vårdadministration, YH-utbildning: 20 Yh-poäng</p>

The aim of this study was to investigate how healthcare-counsellor students reflect on vulnerability in their profession. Qualitative interviews were conducted with students enrolled in the healthcare-counsellor programme at a university in Sweden. The theoretical starting point was the cognitive theory and theoretical perspectives such as empathy fatigue, secondary traumatization and copingstrategies. The conclusions that can be made from this study is that the interviewees identified psychological vulnerability as the most prominent risk in the profession of healthcare-counsellor, with secondary traumatization and empathy fatigue being the most commonly reflected upon conditions. The study also revealed copingstrategies that were considered helpful in managing the risk of exposure, such as seeking collegial support, receiving workplace supervision, and finding a balance in one's workload. Furthermore, the study highlighted the importance of prioritizing one's own health and valuing professional knowledge to manage the risk of exposure. These findings provide valuable insights into the challenges and coping mechanisms related to psychological vulnerability in the profession as a healthcare-counsellor. / Denna magisteruppsats syftade till att undersöka och analysera hur hälso- och sjukvårdskurators studenter reflekterar om utsatthet i kuratorsyrket inom hälso- och sjukvård. Det har genomförts genom att utföra kvalitativa intervjuer med hälso- och sjukvårdskurator studenter som läser hälso- och sjukvårdskurators programmet på ett universitet i Sverige.Som teoretisk utgångspunkt användes kognitiv teori och teoretiska perspektiv så som empatitrötthet, sekundär traumatisering och copingstrategi. Slutsatserna som görs i denna studie är att alla intervjupersoner uppgav psykologisk utsatthet som den mest uppenbara risken för utsatthet i hälso- och sjukvårdskuratorsyrket. I denna utsatthet ingick symtom såsom empatitrötthet och sekundärtraumatisering. Vidare uppgav intervjupersonerna olika copingstrategier som behjälpliga för att hantera risk utsatthet, t.ex. kollegialt stöd,handledning på arbetsplatsen, att utveckla sitt professionella förhållningssätt för få balans i sitt arbete och att inte ta på sig andra människors känslor, samt att ha rimlig arbetsmängd.Förmågor som ansågs vara viktiga i yrket för att hantera risk för utsatthet var bland annat att prioritera sin egen hälsa och värdera den egna professionella kunskap som kuratorn kan besitta.

Bakgrund: I Sverige finns ungefär 40 000 transpersoner. Det finns lagar och riktlinjer som som ska skydda alla mot diskriminering och garantera vård på lika villkor. Rådande normer som bygger på ett cisnormativt samhälle kan påverka bemötande av transpersoner. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa transpersoners erfarenheter av bemötande av den legitimerade sjuksköterskan inom hälso- och sjukvården. Metod: Den kvalitativa litteraturstudien baserades på tretton vetenskapliga artiklar. Databassökningar gjordes i Cinahl, PubMed och PsycInfo. Data analyserades i enlighet med Popenoe m.fl. (2021). Resultat: Resultatet utgörs av tre kategorier: Kunskap om transpersoner som utgörs av tre underkategorier; Att känna sig utesluten från vården som utgörs av två underkategorier samt Positiva erfarenheter vid kontakt med hälso- och sjukvården. Konklusion: En övervägande majoritet transpersoner rapporterar om diskriminering i hälso- och sjukvården. Det står klart att etiska koder och lagar inte alltid följs. Under dessa konkreta problem finns även ett strukturellt problem i att cisnormativiteten är så pass förhärskande att de negativa erfarenheter transpersonerna rapporterar om fortskrider så sent som 2022. / Background: There are about 40 000 transgender people in Sweden. There are laws and guidelines in Sweden that are meant to protect everyone from discrimination and guarantee health care on equal terms. Societal norms based on a cis normative population at large may affect the treatment that transgender people experience. Aim: The purpose of the literature review was to compile transgendered peoples’ experiences of treatment and attitude from nurses in health care. Method: The qualitative study was based on thirteen scientific articles. Database searches were performed in Cinahl, PubMed and PsycInfo. The data was analysed according to Popenoe et al (2021). Results: The results consist of three categories: Knowledge about transgender people which consists of three subcategories; To feel excluded from health care which consists of two subcategories, and Positive experiences in health care. Conclusion: A majority of transgender people report experienced discrimination in health care. It is clear that ethical codes and laws aren't always abided by. Underneath these problems lies a structural problem in that cis normativity is so prevalent that the negative experiences transgender people suffer continues in 2022.

Bakgrund Diskriminering är ett fenomen som är förekommande i dagens samhälle och har varit förekommande genom historien. Hälso- och sjukvården är en plats dit människor söker sig för att få vård på lika villkor oavsett vem du är. Det finns både lagar och regler som reglerar hur sjukvårdspersonalen ska behandla patienter för att undvika att diskriminering av patienter baserat på olikheter ska ske. Syfte Syftet är att beskriva patienters upplevelse av etnisk diskriminering i vården. Metod En begränsad litteraturöversikt användes för att besvara det valda syftet. Datainsamlingen grundar sig på tio vetenskapliga studier från både kvantitativ och kvalitativ design. Artiklarna är tagna ifrån två databaser Cinahl Complete och PubMed. Metod, analys och kvalitetsgranskning grundar sig i Friberg (2017). Resultat Patienter upplevde etnisk diskriminering inom hälso-sjukvården. Den etnisk diskrimineringen förekom i olika former och tog sig uttryck. Etnisk diskriminering förekom inom sjukvårdssystemet, tog sig from av diskriminering baserat på fördomar och antagen samt särbehandling av patienter. Slutsats Det förekommer olika typer av diskrimineringar som grundar sig på patientens etnicitet. Sjukvårdspersonalen bemöter patienterna utifrån stereotypiska antagande om att patienterna är kriminella, inkompetenta eller är promiskuösa. Sjukvårdsystemet är ojämlik och patienter som till etniska minoritetsgrupper får sämre tillgång till adekvat vård och i vissa fall remitteras de till en sjukvårdsinstans med lägre kvalitet. / Background Discrimination is a phenomenon that is prevalent in today's society and has been prevalent throughout history. Health care is a place where people seek care on equal terms no matter who you are. There are both laws and regulations that regulate how healthcare professionals should treat patients in order to avoid discrimination against patients based on differences. Aim The aim is to Discribe patients' experience of ethnic discrimination in healthcare. Method A limited literature review was used in search answer to the chosen purpose. The data collection is based on ten scientific studies from quantitative and qualitative design. The articles are taken from two database Cinahl Complete and PubMed. Method, Analysis and Quality review based wasbased on Friberg (2017). Results Patients experienced ethnic discrimination in health care. Discrimination existed on several levels and took different forms. Ethnic discrimination occurred in the form of discrimination in the healthcare system, discrimination based on prejudices and assumptions, and special treatment of patients. Conclusion There are varying types of Discrimination based on the patient’s ethnicity. Healthcare professionals treat patients based on stereotypical assumptions and see them like they are criminals, incompetents or promiscuous. The healthcare system is unequal to patients that belong to ethnic minority groups have poorer access to adequate care and in some cases are referred to a healthcare institution of lower quality.

Bakgrund: Att flertalet kvinnor blir utsatta för våld i nära relation är ett stort samhällsproblem. Våldet de utsätts för inskränker inte bara på de mänskliga rättigheterna utan fråntar även kvinnan kontrollen över sitt egna liv. Vårdpersonal har en stor roll i bemötandet med dessa kvinnor när de söker sig till vården och tidigare forskning visar att det finns brister i kunskapen kring bemötandet och hjälpen dessa utsatta kvinnor borde få. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur kvinnor med erfarenhet av våld i nära relation upplevt bemötandet inom vården. Metod: Vald metod var en systematisk litteraturstudie där tio artiklar med kvalitativ ansats ingick. Resultat: De mest framträdande resultaten i studien var kvinnornas upplevelse av att vårdpersonalen de mötte hade brist på förståelse och kunskapsluckor kring våld i nära relation. En stressande arbetsmiljö för vårdpersonalen gav kvinnorna en upplevelse av att inte bli förstådda eller lyssnade på. Konklusion: Det är tydligt att kunskapsbrist och stress bland vårdpersonalen påverkar kvinnans vårdupplevelse negativt. En del av denna problematik skulle kunna lösas genom att bistå vårdpersonalen med tillfällen att utöka sina kunskaper om våld i nära relation. Trots en del negativa upplevelser var många kvinnor nöjda med bemötandet de fått då de upplevt personal som förstående och tillmötesgående. / Background: The fact that a large number of women are exposed to domestic violence is a major global health problem. The violence does not only retain human rights but also the women’s feeling of having control over their own lives. Healthcare professionals have a major role in dealing with these women when they visit the health care. Previous research has shown that health professionals have limited knowledge about how to deal with and help these vulnerable women. Aim: The aim of this study was to describe how women with experience of domestic violence are treated within the health care system. Method: The chosen method was a systematic literature study with ten qualitative articles included.Results: The women experienced that the health care professionals had a lack of understanding and did not have the knowledge that is needed about intimate partner violence. When the health professionals appeared stressed it gave the women a feeling of not being understood and listened to. Conclusion: It is obvious that lack of knowledge and a stressing environment within the health care is a factor to why the woman is experiencing the meeting with the health care as negative. Giving the health professionals opportunities to increase their knowledge about intimate partner violence could reduce this problem. Despite all of this, several women expressed that the health professionals were accommodating and understanding.

Det övergripande syftet med studien är att utvärdera vilken inverkan det kuratorsstöd som har erbjudits och mottagits av tidigare patienter, under tiden de genomgick en behandling av hepatit C, har haft på deras förmåga att ta sig igenom behandlingen. Kuratorsstödet som utvärderas är det som erbjuds vid infektionskliniken vid SUS Malmö och studien omfattar tidigare patienter. I studien används en brukarorienterad modell för att fånga de tidigare patienternas upplevelser, uppfattningar och åsikter om insatsen. Studiens teoretiska ram utgörs av interaktionsteorier och copingteorier. Datainsamling sker genom intervjuer med två kuratorer som jobbar på infektionskliniken vid SUS Malmö, intervjuer med fem tidigare patienter samt genom en enkätundersökning riktad till de tidigare patienterna. Resultatet visar att majoriteten av de tidigare patienterna som deltog i studien är nöjda med det kuratorsstödet de fick under sin behandling och att det i viss grad hjälpte dem att ta sig igenom behandlingen. Ur enkätsvaren och intervjuerna har följande faktorer visat sig vara till hjälp under behandlingen: mellanmänsklig kontakt, uppmuntran och motivation samt förståelse och bekräftelse. Resultatet visar också att i de fall kuratorsstödet inte hjälpte så var anledningarna brist i kommunikation, missförstånd och oförståelse. I studien framkommer det att hälften av de tidigare patienterna som deltog i studien inte mottog något kuratorsstöd, och i slutdiskussionen förs en diskussion kring möjliga förklaringar till detta. Nyckelord:Behandling, brukarorienterad utvärdering, hepatit C, kuratorsstöd, kurator inom hälso- och sjukvård / The purpose of this study is to evaluate what significance the counselor support that has been offered previous patients, during the time they received medical treatment for hepatitis C, has had on their ability to get through the treatment. The counselor support that is evaluated is provided by the infection clinic in Malmö and the study includes previous patients. A user-oriented evaluation model is used in this study to capture the previous patients’ experiences, perceptions and views about the support. The studies theoretical framework includes interaction theories and coping theories. The empirical data has been collected through interviews with two counselors who work at the infection clinic in Malmö, interviews with five previous patients that had received counselor support and through a survey answered by the previous patients. The result shows that the majority of the previous patients that received counselor support were satisfied with the support and that it to some degree helped them to get through the treatment. Following factors have been identified to be of help during the treatment: the human contact, encouragement, motivation, understanding and confirmation. The result also shows that in those cases that the support did not help, the reason were deficient communication, misunderstanding and incomprehension. The study shows that half of the previous patients that participated in the study did not receive counselor support, and possible explanations for this are discussed in the last chapter of the study. Key words: counselor in health care, counselor support, hepatitis C, treatment, user-oriented evaluation

Formare, L & Hesselbom, A (2006). Asylsökande upplevelser av den svenska sjukvården, en kvalitativ empirisk intervjustudie med Internationella hälsokom-munikatörer inom den svenska sjukvården. Examensarbete i omvårdnad 10 po-äng. Malmö Högskola: Hälsa och samhälle. Utbildningsområde omvårdnad, 2006.Syftet med denna studie är att undersöka vad som händer i mötet mellan asylsö-kande personer och svensk sjukvårdspersonal. Materialet samlades in genom sex djupintervjuer med Internationella hälsokommunikatörer, anställda inom Region Skåne. Hälsokommunikatörerna har invandrarbakgrund och egen erfarenhet i asylsökningsprocessen. Metoden som använts är en analytisk induktion. Materia-let bearbetades med en latent innehållsanalys.. Författarnas tolkning av resultatet lägger en tyngdpunkt på kommunikation, kulturella skillnader, omvårdnad, ohälsa och ohälsan under väntan.Författarnas slutsats är att de asylsökande utsätts för en onödigt lång paus i livet, under processen att få besked. I mötet med den svenska sjukvården känner de inte sig väl omhändertagna. Sjuksköterskan har en stor uppgift att öka kommunikativa medel för att komma närmre i mötet, för att kunna ge bättre omvårdnad. / Formare, L & Hesselbom, A (2006) Asylum seekers experiences of the Swedish healthcare as they are expressed thru interviews with International health- com-municators. A qualitative empires interwievstudy thru International health-communicators within the Swedish healthcare. Degree project in caret, 10 points. Malmoe University: Health and Society. Department of Nursing care, 2006.The purpose of this study is to investigate what’s happening in the meeting be-tween asylum seekers persons and the Swedish healthcare staff. The material was gathered thru six deep interviews with International health communicators, em-ployed within the Region of Skane. Health communicators have themselves im-migrant background and experience off asylumseekingprocess. The method that’s been used is analytic induction. The material been worked up with latent content analyse.. The author’s interpretation of the results lays a centre of gravity on communication, culture diversity, care, illness and illness during waiting.The author’s conclusion is that the asylum seekers are exposed to an unnecessary long pause in life, during the process off getting a notification. In the meeting with Swedish healthcare, they do not feel that they get proper care. The nurse has got a great task to increase the ways off communications, to get closer in the meeting, too be able to give better care.

Syftet med studien är att visa hur kommunikation går tillväga under rondarbetet som är den vanligaste plattformen för interkollegialt arbete mellan läkare och sjuksköterskor. Metoden som användes var icke-deltagande ostrukturerade observationer som analyserades med hjälp av innehållsanalys. Observationer gjordes vid sex tillfällen på en infektionsklinik i södra Sverige. Resultaten visar att kommunikationen mellan yrkeskategorierna tyder på att det finns en hierarkisk struktur men visar samtidigt att orsaken till viss del vilar på yrkeskategoriernas åtskilda kompetenser och ansvarsområden. / The aim of this study was to show how communication occurs during ward round which is the most common platform for intercolleagual work between physicians and nurses. The used method was non-participant, unstructured observations and content analysis was used for the analysis. Observations were made at six different occasions at an infection unit in southern Sweden. The results showed that communication between the professions is demonstrating a hierarchical structure; however one cause for this was related to the differences in competence and field of responsibility within the professions.

Att samhället inte anpassas efter en mångfald av funktionsnivåer innebär såväl en ekonomisk som en samhällelig förlust. Forskning har visat att anpassningsförmågan finns, men inte utnyttjas som den skulle behövas för att den utgår ifrån det som anses vara normalt snarare än de funktionshindrades perspektiv. Med bakgrund i detta ämnar denna studie undersöka upplevd diskriminerings effekter på institutionell tillit. Det är relevant att studera förhållandet mellan upplevd diskriminering och institutionell tillit för att synliggöra och motverka konsekvenserna av diskriminering, något som studien ämnar bidra till. Med inspiration från den sociala modellen och Goffmans teori om stigma genomförs en kvantitativ analys av hur upplevd diskriminering på basis av funktionshinder påverkar institutionell tillit till vården. Datasetet är inhämtat från European Social Survey år 2002–2018 och inkluderar data enbart från Sverige. Urvalet är vuxna i Sverige som rapporterar en begränsning av någon grad i det dagliga livet till följd av sjukdom, fysisk/mental funktionshinder eller dylikt. Urvalet uppgår till 4319 respondenter. Studiens grundhypotes bekräftas och går i linje med teorin om stigma och den sociala modellen. Resultaten indikerar att upplevd diskriminering på basis av funktionshinder samvarierar med ett lägre förtroende för vårdinstitutionen i Sverige, och att denna effekt kvarstår när den kontrolleras för kön, ålder och utbildningsnivå. En annan hypotes som bekräftas är att kvinnor i populationen har en lägre tillit till vården än män. Hypoteserna om ålder och utbildningsnivås effekter på tillit till vården går ej att bekräfta utifrån resultatet.

I Sverige finns både vårdcentraler som bedrivs offentligt samt vårdcentraler som bedrivs privat. Det som dessa vårdcentraler har gemensamt är att de finansieras med statliga medel. Denna studie undersöker om det finns skillnader i hur nöjda patienter är med dessa två typer av vårdcentraler. Förutom att redogöra för hur patientnöjdheten ser ut överlag bland Sveriges vårdcentraler så går studien också djupare in på vilka delar av primärvården som patienterna är mest nöjda med och huruvida detta skiljer sig mellan offentligt och privat ägda vårdcentraler eller inte. För att svara på dessa frågor är studien uppdelad i två delar, en kvantitativ del där redan befintlig data bearbetas och används, samt en kvalitativ del i form av djupgående intervjuer med patienter från privata och offentliga vårdcentraler. Resultatet visar att patientnöjdheten i primärvården är som högst gällande bemötande och tillgänglighet. Något sämre betyg ger patienterna när det gäller bland annat kontinuitet och information. Vad gäller de eventuella skillnader mellan patienter från offentliga och privata vårdcentraler finner studien att resultaten är relativt lika. Patienter från både offentliga och privata vårdcentraler uppger att de överlag är nöjda med sina vårdcentraler men att brister finns i form av långa väntetider och personalbrist. / In Sweden, there are both publicly run health centers and privately run health centers. What these health centers have in common is that they are financed with state funds. This study investigates whether there are differences in how satisfied patients are with these two types of care centers. In addition to giving an account of how patient satisfaction overall among Sweden's health care centers, the study also goes even deeper into which parts of primary care patients are most satisfied with and whether or not this differs between publicly and privately owned health centers. To answer these questions, the study is divided into two parts, a quantitative one where already existing data is processed and used, and a qualitative one in the form of in-depth interviews with patients from private and public health centers. The results show that patient satisfaction in primary care is highest regarding treatment and availability. The patients give a slightly worse rating when it comes to, among other things, continuity and information. Regarding the possible differences between patients from public and private health centers, the study finds that the results are relatively similar. Patients from both public and private health centers state that they are generally satisfied with their health centers but that there are shortcomings in the form of long waiting times and staff shortages.