Dagens vårdsituation är ansträngd, samtidigt som andelen äldre i befolkningen ökar. Den ansträngda vårdsituationen grundar sig i resursbrist och svårigheter att rekrytera ny personal, vilket leder till att sjukvården inte har möjlighet att erbjuda den kvalitativa sjukvården som förväntas. För att avlasta den ansträngda vårdsituationen är sjukvården i behov av digitalisering för att effektivisera sjukvården. Tidigare forskning bekräftar att sjukvården är i stort behov av digitalisering och hävdar att digitala hjälpmedel är en av lösningarna för att bidra till tids- och resursbesparingar. Studiens urval är av den anledningen individer som verkar inom rehabiliteringen, samt studiens externa samarbetsföretag, som är leverantör av den smarta rullatorn. Syftet med studien är att bidra till diskussionen kring hur en smart rullator, utrustad med ett sensorpaket som mäter hastighet, distans, andning och puls, kan bidra till värdeskapande inom rehabiliteringen. Studien har utformats som en förstudie som undersöker förutsättningarna för en smart rullatorn inom rehabiliteringen. Tidigare forskning belyser digitala hjälpmedel, men den tidigare forskningen som berör smarta rullatorer och dess påverkan inom rehabiliteringen är bristfällig. Inom den tidigare forskningen finns det idag ett kunskapsgap kring hur den smarta rullatorn kan bidra till värdeskapande av interna processer inom rehabiliteringen. Denna studie fokuserar på beslutsprocessen som en av de interna processerna inom rehabiliteringen. Genom denna förstudie framgår det att det finns ett stort intresse kring den smarta rullatorn och en förväntan på att den smarta rullatorn kan bidra till värdeskapande inom ett flertal olika områden. Förstudien kartlägger att den smarta rullatorn har förutsättningarna för att bidra till värdeskapande för vårdpersonalen vid beslutsfattande och uppföljning av dagligt rörelsemönster. Det förekommer även en oro bland informanter som understryker att sjukvården är strikt reglerad av lagstiftningar som berör patientsäkerhet och insamling av hälsodata, vilket försvårar användandet av en smart rullator inom rehabiliteringen. / Today's healthcare situation is strained at the same time as the proportion of elderly people in the population is increasing. The strained healthcare situation is based on a lack of resources and difficulties of recruiting new staff, which means that the health care service does not have the opportunity to offer the qualitative healthcare that is expected. In order to relieve the strained healthcare situation, healthcare is in need of digitization to make healthcare more efficient. Previous research confirms that healthcare is in great need of digitization and claims that digital appliances are one of the solutions to contribute to time and resource savings. For that reason, the study's selection is individuals who work in rehabilitation and the study's external partner company that are suppliers of the smart rollator. The purpose of the study is to contribute to the discussion about how a smart rollator, equipped with a sensor package that measures speed, distance, breathing and pulse, can contribute to value creation in rehabilitation. The study is a feasibility study that examines the conditions for a smart rollator in rehabilitation. Previous research sheds light on digital appliances, but the previous research concerning smart rollators and their impact in rehabilitation is lacking. Within the earlier research, there is currently a knowledge gap regarding how the smart rollator can contribute to value creation of internal processes within rehabilitation. This study focuses on the decision-making process as one of the internal processes within the rehabilitation. Through this feasibility study, it appears that there is a great deal of interest in the smart rollator and what is expected is that the smart rollator can contribute to value creation in a number of different areas. The feasibility study maps out that the smart rollator has the qualifications to contribute to value creation for the healthcare staff in decision-making and monitoring of daily movement patterns. There is also concern among informants who emphasize that healthcare is strictly regulated by laws concerning patient safety and the collection of health data, which makes it more difficult to use a smart rollator within rehabilitation.

Detta arbeta granskar samverkan mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården med syftet att identifiera hur samverkan uppfattas fungera samt strukturen för implementering av policys i verksamheterna. Hälso- och sjukvården representeras i detta arbete genom regioner i olika delar av Sverige. Frågeställningarna är: ”Hur fungerar samverkan mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården i teori och i praktik?” och ”kan implementeringsproblem förklara skillnader mellan teori och praktik?”. Metoden för arbetet är främst informantintervjuer med anställda inom regionerna och Försäkringskassan som granskats tillsammans med hemsidor och andra dokument genom kvalitativ textanalys. Resultatet av arbetet visade att båda parterna anser att samverkan fungerar generellt bra men att det existerar implementeringsproblem. Slutsatserna som kan dras från granskningen är att implementeringsproblemen belyses och förklaras med teorin om förstå-vilja-kunna. Implementeringsproblemen finns i strukturen på samtliga av de granskade verksamheterna på ett eller annat sätt och beskrivs mer ingående i texten nedan. Sammanfattningsvis finns det trots detta arbete en vetenskaplig lucka att fylla gällande ämnet samverkan mellan dessa verksamheter och det finns goda möjligheter till såväl förändring och utveckling som indikation på vidare forskning.

Background: Health care is facing major future challenges with a changing demographic. An aging population means increasing multi-morbidity and complex care needs. This means that more people need to share the same resources. The study intends to investigate how existing resources can be optimized to promote accessibility to care from a quality engineering perspective. Method: Data collection was carried out with combination of a systematic literature study and a case study. A deductive thematic analysis was used to analyze collected qualitative data which was compiled into categories and themes. The results of both studies were analyzed using pattern analysis, where similarities and differences were highlighted. Results: Several barriers in hospital-wide flow were identified and compiled into eight categories; management, planning & collaboration, quality, capacity, system understanding, communication, patient and staff. Process indicators are demonstrated in many parts of the care process and the various functions of healthcare. Proposed solutions for resource optimization to promote accessibility to care were summarized into six themes and 28 categories. Identified themes are, the patient at the center, mission and organization, strategic leadership, people in the organization, applying new technology and developing the care services. Conclusion: Previous studies that examined factors which affects capacity in hospitals emphasizes the importance of holistic understanding, which is confirmed in this study. If the capacity and thus accessibility to care is to be promoted, it is required that the development takes place with an understanding of the healthcare system. It also requires knowledge of how care can meet patients' needs with the help of quality technology. By using a variety of principles, methods and tools, performance can be improved and accessibility to care can be promoted.

Bakgrund Patienter med substansbrukssyndrom har ofta behov av sjukhusvård på grund av trauma, psykisk problematik eller fysiska skador som uppkommit på grund av substansbruk. Sjukdomen skapar ett sjukdomslidande för patienten som är svår att ta sig ut. Utöver sjukdom upplever patienterna sig ofta stigmatiserade både från samhället, sig själva samt vårdare vilket bidrar till livslidande såväl som vårdlidande. Sjuksköterskan har ett ansvar att vårda sina patienter personcentrerat med respekt. Syfte  Syftet är att beskriva mötet mellan patienten med substansbrukssyndrom och hälso-och sjukvårdspersonal. Metod Studien byggs på en icke-systematisk litteraturstudie baserad på 16 vetenskapliga originalartiklar. Inkluderade artiklar är av kvalitativ design. Datat är insamlad under hösten 2021 från databaserna PubMed och CINAHL, sökningarna genomfördes med booleska sökkombinationer. Alla inkluderade artiklar är kvalitetsgranskade utifrån Sophiahemmets Högskolas bedömningsinstrument. En integrerad dataanalys står till grund för teman i studiens resultat. Resultat Patienter såväl som sjuksköterskor uppvisar beteende och attityder påverkade av stigma. Den stigmatiserade patienter upplever förminskande samt diskrimination i mötet med hälso-och sjukvårdspersonal vilket gör patientgruppen mindre benägen att söka vård. Hälso-och sjukvårdspersonal som stigmatiserar patienten har svårt att vårda patienten utifrån ett personcentrerat synsätt och upplever svårigheter att se hela patienten i mötet. Hälso-och sjukvårdspersonal med specialistkompetens inom området visar att mer kunskap är av hjälp i mötet med patienter, samt att kunskap leder till avstigmatisering. Mötet med specialister leder till trygghet för patienten som i sin tur vågar vara sig själv. Slutsats Mer kunskap om substansbrukssyndrom behövs hos grundutbildad hälso-och sjukvårdspersonal för att kunna möta patienten utifrån ett personcentrerat synsätt, fritt från stigma. / Background Patients suffering from substance use disorders tend to hold a high frequency of hospitalizations, due to trauma, psychiatric instability or physical damage associated with substance use. The patient often experiences stigmatization, from the community, nurses and other ward personne. The nurse holds responsibility to treat their patients with respect as well as exercise a person-centered ward to ensure the best possible care for their patients.  Aim The aim is to describe the encounter of patients suffering from substance use disorder and healthcare personnel.  Method The study was implemented with a non-systematic literature study, based on 15 scientific articles. The included articles are based on qualitative design. The data was collected during the autumn of 2021 from the databases PubMed and CINAHL, the search was made with boolean search combinations. The included articles have been quality reviewed according to the Sophiahemmet assessment instrument. Data Analysis was made with an integrated data analysis, which contributed to the themes presented in the result of the study. Results Patients as well as nurses exhibit behaviour and attitudes affected by stigma. The stigmatized patient experiences diminishing behaviour together with dicrimination when they meet healht-care providers, which makes them less prone to approach hospital care. Health-care providers, who stigmatize patients, experience difficulties in the exercise ward of a patient centered point of view. Professions with specialist competens, within substance use disorders, shows that more knowledge leads to destigmatizing. Conclusions Better knowledge about substance use disorders is needed within healthcare-providers to be able to provide care out of a person centered point of view, free from stigma, in the meet with patients suffering from substance use disorder.

Bakgrund: Transpersoner är en minoritet i dagens samhälle som utsätts för diskriminering och hat och transpersoner drabbas oftare än övrig befolkning av psykisk ohälsa och suicidrisken är hög. Transpersoner upplever även okunskap hos sjuksköterskor. Teoretiska referensramen som används är livsvärldsteorin då den ser hela personen. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva transpersoners upplevelser av mötet med sjuksköterskor inom öppenvård. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Sökningen gjordes i databaserna Cinahl och Psyhinfo. Analysen genomfördes enligt Fribergs (2017) fem steg.  Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av Jönköping Universitys protokoll för kvalitetsgranskning. Nio artiklar inkluderades i litteraturöversikten. Resultat: Transpersoner möter okunskap i mötet med vården. Sjuksköterskor saknar kunskap om pronomen och olika könsidentiteter samt har svårigheter att använda rätt språk i samtal med och om denna patientgrupp. Andra upplevelser som var vanligt förekommande var diskriminering, kränkningar och i vissa sammanhang våld. Slutsats: De som arbetar i vården måste ständigt förbättra mötet och våga säga ifrån när de hör kränkande samtal med och om transpersoner. För att göra det behövs ökad kunskap, förståelse och empati för transpersoner. / Background: Transgender people are a minority in society and are exposed to discrimination and hatred. This leads to poor mental health and an increased risk of suicide. Transgender people experience discrimination and lack of knowledge from registered nurses. The theoretical framework that was used was the life world theory. Aim: To describe transgender people´s experiences of their encounters with registered nurses in the open ward. Method: Qualitative literature review with an inductive approach. The search was done in the databases Cinahl and Psyhinfo. The data was analyzed using Friberg´s five step (Friberg 2017). The articles quality was studied with Jönköping University’s guidelines for quality control. Nine articles were included. Results: Transgender people meet ignorance from nurses. Nurses lack knowledge about pronouns and different gender identities and have difficulties with the use of correct language in conversations with and about transgender people. Other experiences that were common were discrimination, violation and, in certain contexts, violence. Conclusion: Those who work in health care must constantly work to improve the meeting, and to do this, increased knowledge, understanding and empathy for trans people is needed.

Introduktion: Sjuksköterskans främst uppskattade egenskaper är bland annat empati och medkänsla. Ett personcentrerat och omtänksamt förhållningssätt värderas högre av vårdtagare, än sjuksköterskans tekniska skicklighet. Bakgrund: Sjuksköterskor har ständiga krav i dess yrkesroll, både vad gäller arbetsuppgifter samt i hennes sätt att vårda. Compassion fatigue (CF) är ett nytt begrepp inom hälso- och sjukvård, vars tillstånd uppstår efter en psykisk eller fysisk påfrestning. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av compassion fatigue inom sluten hälso- och sjukvård. Metod: Designen var en allmän litteraturöversikt som bygger på 13 vetenskapliga artiklar. Litteratursökning genomfördes i Cinahl samt PubMed och resulterade i nio kvalitativa, två mixade samt två kvantitativa artiklar. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier; upplevelser av att drabbas av CF, att begränsas i arbetet samt medförde konsekvenser för vårdandet. Resultatet visade på att sjuksköterskorna blir påverkade av CF i sin yrkesroll såväl i privatlivet. Sjuksköterskorna kunde inte utföra omvårdnadshandlingar till följd av CF, vilket resulterade i att vården blev handlingscentrerad. Diskussion: Sjuksköterskans psykiska och fysiska hälsa diskuteras kopplat till CF, och hur tillståndet leder till negativa konsekvenser för patientsäkerheten. Sjuksköterskor kan lindra lidande genom att stärka och bekräfta den unika individen. Hanteringsstrategier vid CF diskuteras såväl. Sjuksköterskor arbetar inte under en säker vård vid ett handlingscentrerat förhållningssätt. Slutsats: CF leder till många negativa konsekvenser hos sjuksköterskorna, där de påverkas psykiskt och fysiskt. Några positiva konsekvenser framkom, såsom bättre kommunikationsförmåga. Slutligen visade det sig att mer forskning krävs inom ämnet, för att kunna förebygga CF. / <p>2023-03-23</p>

Bakgrund: Den svenska definitionen på prehospital akutsjukvård är omedelbara medicinska åtgärder som vidtas utanför vårdenhet och vidare benämns prehospital ambulanssjukvård som hälso- och sjukvård som utförs i eller i anslutning till ambulans. Sedan 1980-talet har den prehospitala akutsjukvården i Sverige utvecklats inom forskning, kompetens och utrustning. Utvecklingen inom prehospitala akutsjukvården har medfört att det ställs högre krav på personalen som är verksam inom ambulanssjukvård, kraven föreligger för att upprätthålla god och säker vård av patienten. Sveriges ambulanser bemannas idag med minst en legitimerad sjuksköterska. Litteratur och omvårdnadsteoretiker har tidigare belyst att vårdmötet bör präglas av ett personcentrerat förhållningssätt, där patienten betraktas som en unik individ med mångfacetterade behov att tillgodose, oavsett om dessa behov är medicinska eller omvårdnadsmässiga. Sjuksköterskor verksamma inom prehospital akutsjukvård har arbetat utifrån ett medicinskt fokus som resulterat i att patienternas behov inte alltid tillgodoses. När patientens känslomässiga och existentiella behov inte anses vara lika viktig som det medicinska utesluts det holistiska perspektivet och patientens mångfacetterade behov tillgodoses inte. Forskning tyder även på att det råder brist på forskning utifrån patientperspektivet. Patienternas perspektiv är inte välbeskrivet och behöver således belysas. Syfte: Att belysa patientens upplevelse av vårdmötet vid prehospital akutsjukvård. Metod: Studien är en litteraturöversikt med systematisk metod och integrerad dataanalys där totalt 19 artiklar inkluderades. Arton artiklar var av kvalitativ design och en artikel var mixad metod. Resultat: Patienternas positiva och negativa upplevelser presenterades under två huvudkategorier som arbetades fram: Att vara patient i den prehospitala akutsjukvården, Patientens upplevelse av ambulanspersonalens förhållningssätt. Patientens upplevelse av vårdmötet vid prehospital akutsjukvård baseras till stor del på personalens förhållningssätt. Kommunikation, delaktighet, bekräftelse, kompetens och attityd är hörnstenar som presenterades i resultatet och som svarade till tidigare litteratur som belyser fördelar som personcentrerad vård leder till.  Slutsats: Internationell forskning har påvisat att det råder brist på forskning utifrån patientperspektiv och att sjuksköterskan verksam inom ambulans efterfrågar återkoppling. Majoriteten av artiklarna i litteraturöversikten hade ursprung från Sverige, därmed drogs slutsatsen att Sverige är på framkant inom forskning av prehospital akutsjukvård utifrån ett patientperspektiv. Vikten av att belysa patientens perspektiv av vårdmötet är att öka förståelsen hos personalen och således höja kvalitén på vården av patienten som bör präglas utifrån personcentrerat perspektiv. Sjuksköterskan kan se denna litteraturöversikt som en generell återkoppling och bör i sin vård av patienten sträva efter ett samspel med patienten. Att vårda varje enskild patient utifrån ett holistiskt perspektiv där så många behov som möjligt tillgodoses, oavsett om behoven avser medicinsk vård eller omvårdnadshandling. / Background: The Swedish definition of pre-hospital acute care is immediate medical measures that are taken outside the hospital and is further referred to as prehospital ambulance care as care and care that is carried out in or in connection with an ambulance. Since the 1980s, pre-hospital acute care in Sweden has developed in terms of research, competence, and equipment. Developments in pre-hospital emergency healthcare have meant that higher demands are placed on the staff who work in ambulance healthcare, the requirement is to maintain good and safe care for the patient. Ambulances in Sweden are currently staffed with at least one registered nurse. Literature and care theorists have previously highlighted that the caring encounter should be characterized by a person-centred approach, where the patient is regarded as a unique individual with multifaceted needs to be met, regardless of whether these needs are medical or care-related. Nurses who work in pre-hospital acute care have worked based on a medical focus, which has resulted in patients' needs not always being met. When the patient's emotional and existential needs are not considered as important as the medical ones, the overall perspective is excluded, and the patient's multifaceted needs are not met. Research also indicates that there is a lack of research from the patient perspective. The patients' perspective is not well described and therefore needs to be elucidated. Purpose: To explore the patient's experiences of the caring encounter in the prehospital emergency care. Method: The study is a literature review with a systematic method and integrated data analysis in which a total of 19 articles were included. Eighteen articles were of qualitative design and one article was mixed method. Results: The patients' positive and negative experiences were presented under two main categories that were developed: Being a patient in pre-hospital emergency care, The patient's experience of the treatment of the ambulance staff. The patient's experience of the caring encounter in pre-hospital acute care is largely based on the staff's approach. Communication, participation, confirmation, competence, and attitude are cornerstones that were presented in the results and that corresponded to previous literature that highlights the benefits that person-centered care leads to. Conclusion: International research has shown that there is a lack of research from the patient's perspective and that nurses working in ambulances require feedback. Most of the articles in the literature review originate in Sweden, therefore it was concluded that Sweden is at the forefront of prehospital acute care research from a patient perspective. The importance of highlighting the patient's perspective at the care meeting is to increase the understanding of the staff and thereby raise the quality of the patient's care, which should be based on a person-centred perspective. The nurse can see this literature review as general feedback and should strive for an interaction with the patient in their care of the patient. To care for each individual patient from a holistic perspective whereas many needs as possible are met, regardless of whether the needs relate to healthcare or nursing.

I dagsläget är det inte fastställt om den digitala privata vården är ett effektivt tillägg iprimärvården. För att säkerställa effektiviteten och därmed legitimera digitala privatavårdbesök i primärvården behöver kostnaderna kartläggas och ställas i relation tillhälsoeffekterna.Syftet med denna uppsats är att analysera om den privata digitala primärvården bidrar till eneffektivare hälso- och sjukvård i Sverige. Detta undersöks genom att kvantifiera kostnadenför digital vård i Sverige år 2019 i monetära termer samt i termer av hälsokostnad, sedandiskuteras huruvida kostnaden anses rimlig i förhållande till eventuella hälsoeffekter. För attundvika effekter av Covid-19 pandemin fokuserar uppsatsen på år 2019. Utgångspunkten föruppsatsen är hälsoekonomisk utvärderingsmetod där hälsoeffekter samt kostnader identifierasoch i den utsträckning det är möjligt kvantifieras.I uppsatsen identifieras den privata digitala vårdens nettokostnader, alternativ hälsokostnad iform av kvalitetsjusterade levnadsår samt hälsoeffekter. Andra effekter som beaktas ärminskat produktionsbortfall samt minskade resekostnader. Eftersom målet med hälso- ochsjukvård är att öka hälsan fokuserar uppsatsens främst på nettokostnaden av hälsa. Därutöverdiskuteras om de resurser som lagts på privata digitala vårdbesök alternativt kan allokeras tillbeprövade vårdformer, om ett visst tillbakahållande av den lättillgängliga vården kan minskaöverkonsumtion av digital vård samt om ett rörligt ersättningssystem kan ge incitament förvårdföretagen att vara mer effektiva.Den kvantifierade kostnaden av digital vård år 2019 är 551 miljoner kr, vilket motsvarar enalternativ hälsokostnad på 3 061 kvalitetsjusterade levnadsår. Om denna kostnad anses rimligi förhållande till de identifierade hälsoeffekterna kan inte säkerställas då dessa inte enkelt kankvantifieras. För att digital vård ska anses vara kostnadseffektivt krävs det att hälsoeffekternaav den digitala vården motsvaras av den alternativa kostnaden i hälsa. Vi bedömer att dessahälsoeffekter inte förefaller tillräckligt stora för att rättfärdiga kostnaderna för digital vård.

Den här uppsatsen handlar om lagstiftningen Lex Veneris som trädde i kraft 1 januari 1919, vilket gjorde det straffbart att sprida vidare veneriska sjukdomar samt att man var tvungen att underkasta sig sjukvård om man var smittad. Syftet är att undersöka hur läkare har argumenterar att berättat om denna lagstiftning under 1900-talets första hälft. För att på så vis synliggöra om de fanns maktförhållanden och auktoritära strukturer mellan individen, samhället och den medicinska sfären. Genom att studera tre böcker skrivna av läkare för en bredare publik, ska jag svara på mina frågeställningar, Hur argumenterar man för Lex Veneris? Hur beskrivs individens roll? I vems intresse beskrivs lagstiftningen, individens eller samhällets? De anledningar som läkarna lägger fram bakom Lex Veneris är få, i två av böckerna legitimerar man den nya lagen genom att konstatera att de veneriska smittorna existerade, i en av böckerna beskrivs dock det första världskriget som en anledning, då det var en faktor till ökad spridning, på grund av fler tillfälliga sexuella relationer. Individens och samhällets roll är dubbel. Individens rättigheter kommer enbart i ett utbyte mot skyldigheter. Läkarna påtalar samhällsmedborgarens plikter mot samhället och att individens hälsa är en samhällsangelägenhet. Lex Veneris beskrivs som en intressefråga för både samhället och individen. Individen får en kostnadsfri sjukvård i utbyte mot underkastelse och inskränka på sin frihet, samhället får underkastelse och instiftande av normer och regler i utbyte mot att erbjuda kostnadsfri sjukvård.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk sjukdom som cirka 200,000 kvinnor i Sverige beräknas ha. Undanträngd endometrieslemhinna förekommer utanför livmodern vilket leder till symtom som kan uppenbara sig i form av smärta i exempelvis buk och ländrygg, tyngdkänsla i underlivet, kraftiga och förlängda menstruationsblödningar, samlagssmärtor samt komplikationer rörande miktion och tarmtömning. I genomsnitt kan en kvinna vänta upp till åtta år innan hon får sin diagnos, men inom hälso-och sjukvården saknas nationella riktlinjer för omvårdnad och behandling av endometrios. Syfte: Syftet med intervjustudien var att belysa hur kvinnor med endometrios eller endometriosliknande symtom upplever bemötandet inom vården. Metod: Åtta kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor gjordes. Informanterna var kvinnor som var över 18 år och hade diagnostiserad endometrios. Resultat: Det insamlade materialet resulterade i 375 minuter. Tre huvudkategorier med respektive underkategorier skapades: ”Positiva upplevelser” (att få en diagnos, att bli tagen på allvar, att bemötas av kunnig och tillgänglig personal), ”Negativa upplevelser” (att inte tas på allvar, att mötas av bristande kunskap, bristande tillit till vården), ”Önskat bemötande” (önskan om mer kunskap, önskan om bättre bemötande). Konklusion: Otillräcklig kunskap om endometrios bland vårdpersonal leder till bristande förståelse för kvinnornas situation. Benägenheten att både kortsiktigt och långsiktigt hjälpa de berörda kvinnorna minskar. / Background: Endometriosis is a chronic disease which is estimated that approximately 200,000 women in Sweden have. Displaced endometrial tissue grows outside the uterus which creates an inflammatory process, leading to symptoms such as pain in the lower abdomen or lower back, heaviness in the pelvic area, rich and prolonged menstrual bleeding, dyspareunia, and complications concerning micturition and defecation. In average, a woman can wait up to eight years before getting a diagnosis, but in healthcare, national guidelines for care and treatment of endometriosis is missing. Aim: The aim of the interview study was to elucidate how women with endometriosis or similar symptoms experience their treatment given in medical care. Method: Eight qualitative interviews with semi-structured questions were held. The informants were women older than 18 who had a diagnosed endometriosis. Findings: The sampled data resulted in 375 minutes. Three main categories with belonging sub-categories were created: “Positive experiences” (to get a diagnosis, to be taken seriously, to be treated by proficient and available staff), “Negative experiences” (to not be taken seriously, to be encountered by lacking knowledge, lack of trust to healthcare), “Wished treatment” (wish for more knowledge, wish for better treatment). Conclusion: Insufficient knowledge of endometriosis among healthcare practitioners leads to insufficient understanding of women's situation. The tendency to help the affected women both in short-term and long-term decreases.