Bakgrund: Våld i nära relationer är ett globalt folkhälsoproblem och cirka en tredjedel av världens kvinnor drabbas under sin livstid. Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer, men det grova, kontrollerande och upprepade våldet är det främst kvinnor som utsätts för. Våldsutsattheten förekommer i alla åldrar oavsett kultur, religion eller ekonomisk status. Våldet orsakar stora hälsoproblem både på kort och lång sikt, samt har konsekvenser på samhällsnivå. Hälso- och sjukvården har ett lagstadgat ansvar att identifiera och stödja våldsutsatta patienter. Samtidigt visar forskning att vårdpersonal har svårigheter att bemöta våldsutsatta kvinnor och att initiera samtal om våld. Syfte: Syftet var att beskriva hur kvinnor som utsatts för våld i nära relationer upplever bemötandet inom hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturöversikt med systematisk ansats och kvalitativ design. Databaserna som användes var PubMed, CINAHL och PsycINFO. Femton kvalitativa artiklar granskades och analysen utfördes i enlighet med Bettany-Saltikov och McSherry beskrivning av Burnardsanalysmetod. Resultat: Resultatet visade på tre teman med underliggande kategorier. Följande teman framkom; Brister i bemötandet ingav känslor av hopplöshet, Lyhört bemötande minskade känslor av ensamhet och skam och Önskan att få frågan om våld - under rätt förutsättningar. Slutsats: Litteraturöversikten visade på brister i bemötandet av våldsutsatta kvinnor. Ett mindre gott bemötande ledde till undvikande av hälso- och sjukvården. När kvinnorna upplevde ett gott bemötande så var det lättare att berätta om våldet. De drabbade ville bli tillfrågade om våld, lyssnade på samt få sin upplevelse validerad. / Background: Intimate partner violence (IPV) is a major global health problem and approximately a third of the world's women are affected during their lifetime. Both men and women are subjected to IPV, but the aggravated, controlling and repeated violence is mainly women exposed to. Exposure to violence occurs in all age groups regardless of culture and social classes. Violence causes major health problems both in the short and long term and it also has consequences at community level. Healthcare has a statutory responsibility to identify and support abused patients. At the same time, research shows that healthcare professionals find it difficult to respond to abused women and to initiate conversations about violence. Aim: The purpose was to describe how female victims of initimate partner violence experience encounters with healthcare providers. Method: A literature review with a systematic approach was conducted with aqualitative design. Fifteen qualitative articles have been reviewed and the analysis was performed in accordance with Bettany-Saltikov and McSherry’s describtion of Burnard’s method of analysis. Results: The result identified three themes with subcategories. The following themes emerged; Shortcomings in the encounter instilled feelings of hopelessness, A responsive encounter reduced feelings of loneliness and shame, Desire to be asked about violence - under the right circumstances. Conclusion: The literature review showed defiencys in the treatment of women victims of IPV. A less good encounter led to avoidance of healthcare. When women had a positive experience with healthcare providers it waseasier to disclose the IPV. Those affected wanted to be asked about violence, listened to and have their experience validated.

Bakgrund: Övervikt och obesitas ökar globalt. Samtidigt beskriver WHO att viktstigmatisering och viktdiskriminering har ökat de senaste åren. Tidigare forskning visar att stigmatisering av obesa och överviktiga patienter förekommer inom vården. Ytterligare forskning kring deras upplevelser av viktstigmatisering inom hälso- och sjukvården behövs. Syfte: Att beskriva överviktiga och obesa patienters upplevelser av viktstigmatisering i mötet med hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ och induktiv ansats utfördes. Tio vetenskapliga originalartiklar inkluderades. Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys användes som dataanalysmetod. Resultat: Resultatet visade överviktiga och obesa patienters upplevelser av viktstigmatisering i mötet med hälso- och sjukvården. Fyra underkategorier identifierades; Att känna skam och skuld, Att känna sig bedömd, Att inte känna sig hörd samt Höra ord som sårar. Två kategorier identifierades; Mötets betydelse och Utmaningar i dialogen.  Slutsats: Upplevelser av viktstigmatisering visades genom vårdpersonalens bemötande och kommunikation. Fortsatt forskning rekommenderas i hur sjuksköterskor upplever mötet med överviktiga och obesa patienter, samt hur utbildning kan påverka attityder och fördomar gentemot överviktiga patienter. Nyckelord: Hälso- och sjukvård, Obesitas, Upplevelser, Viktstigmatisering, Övervikt / Background: Overweight and obesity are increasing globally. At the same time, WHO describes that weight stigma and weight discrimination have increased in recent years. Previous research shows that stigmatization of obese and overweight patients occurs in health care. Further research around patients' experiences of weight stigmatization within health care is needed.  Aim: To describe overweight and obese patients' experiences of weight stigmatization in the encounter with healthcare.  Method: A literature study with qualitative and inductive approach was implemented. Ten original scientific articles were included. Graneheim and Lundman's (2004) content analysis was used as the analysis method of the data.  Results: The result showed overweight and obese patients' experiences of weight stigmatization in the encounter with health care. Four subcategories were identified; Feeling shame & guilt, Feeling judged, Not feeling heard and Hearing words that hurt. Two main categories were identified; Significance of the meeting and Challenges in the dialogue. Conclusions: Experiences of weight stigmatization were shown through the care staff's treatment and communication. Future research is recommended into how nurses experience the encounter with overweight and obese patients, as well as how education can affect attitudes and prejudices towards overweight patients. Keywords: Experiences, Health care, Obesity, Overweight, Weight stigmatization

Bakgrund Inom hälso- och sjukvården är abort en av de vanligaste medicinska åtgärderna och är av största vikt för den berörda personens hälsa och liv. Barriärer i form av ekonomisk situation, geografisk plats, icke-respektfull och diskriminerande abortvård leder till ett ökat antal osäkra aborter. En inducerad abort är ingen enkel process utan innebär många olika känslor, där de flesta behöver någon form av omvårdnad. Sjuksköterskan är viktig under denna process, och ska vara en stöttning samt hjälpa den abortsökande att hantera sin situation. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa hur personer som har genomgått en inducerad abort upplever mötet med hälso- och sjukvården. Metod Denna studie är en icke-systematisk litteraturöversikt som inkluderade 15 vetenskapliga artiklar. Sökningarna utfördes i CINAHL och PubMed med hjälp av sökord. Alla artiklar kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. För att analysera och sammanställa resultatet har en integrerad dataanalys använts. Resultat Upplevelserna av att möta hälso- och sjukvården vid en inducerad abort varierade, med allt från upplevelser som var bättre än förväntat till upplevelser som var mycket dåliga, där ibland sexuella trakasserier. God information och kommunikation, bra stöd och delaktighet var viktigt för en person som söker abort och dess upplevelse av hälso- och sjukvården, speciellt där det fanns identifierade hinder och utmaningar. Slutsats De centrala aspekterna som påverkade den varierande upplevelsen av abortvården var information och kommunikation, stöd, delaktighet samt hinder och utmaningar för vård. Stigmat, kriminaliseringen och väntetiden ansågs vara de tre största barriärerna inom abortvård, och påverkade patientupplevelserna i stort. Joyce Travelbees omvårdnadsteori har applicerats i studien. / Background Abortion is one of the most common medical procedures within healthcare and is of utter importance for an impacted person's health and life. Barriers that lead to an increased count of unsafe abortions are economic status, geographical location, as well as disrespectful and discriminatory abortion care. An induced abortion is not an easy process and brings up many different emotions and most people need some type of nursing care throughout the process of an induced abortion. Nurses are crucial to this process and must support the person seeking an abortion and aid in handling their situation. Aim The purpose of this literature review was to illuminate the experiences of meeting health care workers among persons who have undergone an induced abortion. Method This study is a non-systematic literature review that included 15 scientific articles. With the use of keywords, we searched for articles in CINAHL and PubMed. All articles underwent a quality review with the guidance of Sophiahemmet University´s assessment tool for scientific classification and quality. An integrated data analysis was used to analyze and summarize the results. Results People’s experiences of meeting healthcare workers throughout an induced abortion varied from care that was better than expected to much worse, for example, experiences of sexual harassment. Good information, good support, and patient participation among abortion seekers were important for the experience of meeting the healthcare system, especially where hinders and challenges in care were identified. Conclusions The central aspects that impacted the varied experience of abortion healthcare were information, support, patient participation as well as hinders and challenges to healthcare. Stigma, criminalization of abortion, and waiting times were seen as the two biggest barriers that impacted the experience of going through an abortion. Joyce Travelbee’s nursing care theory was applied in the study.

En god psykisk hälsa är en mänsklig rättighet som bidrar till utveckling och välbefinnande i samhället. De senaste åren har det skett en ökning av psykisk ohälsa i världen, vilket leder till att vårdpersonal allt oftare möter patienter med psykisk ohälsa inom hälso-och sjukvården. Det förekommer stigmatisering i samhället och inom vården gentemot patienter med psykisk ohälsa. Stigmatiseringen kan medföra att personer med psykisk ohälsa får ett sämre bemötande och en ojämlik vård. Ökad samsjuklighet med somatiska sjukdomar gör att personer med psykisk ohälsa allt oftare behöver söka vård. Sjuksköterskan har som ansvar att förbättra, bibehålla och hantera patienternas hälsoproblem. Genom ett vårdande möte kan sjuksköterskan arbeta utifrån ett personcentrerat bemötande som genererar i en god och jämlik vård för alla. Därför var studiens syfte att utifrån ett patientperspektiv belysa hur patienter med psykisk ohälsa upplever bemötandet från vårdpersonalen inom hälso-och sjukvården. Metoden som användes för att svara på syftet var en litteraturöversikt av kvalitativ forskning, för att få en djupare förståelse av fenomenet. Resultatet består av 12 artiklar som kvalitetsgranskats och analyserats. I resultatet skapades två huvudteaman: Att inte bli sedd och Att känna sig sedd. Ur dessa har åtta subteman skapats för att tydligare beskriva upplevelser som personer med psykisk ohälsa upplevt vid bemötande med vårdpersonal inom hälso-och sjukvården. I diskussionen lyfts och problematiseras tre huvudfynd från resultatet som består av diskriminering, okunskap och att känna sig sedd.

Background: Scientific studies often point towards poor treatment directed at people who include themselves as LGBTQ+ in their contact with healthcare. Patients are treated based on heteronormative views that reproduces gender as binary and stereotypical, where understanding of alternative gender affiliations and sexuality is limited. Purpose: The purpose of this study is to investigate healthcare counsellors experiences of a welcoming, respectful and professional treatment in the contact with healthcare for LGBTQ+ individuals. Method: Empirical material has been collected through six semi-structured interviews with healthcare counsellors. Results: The results indicate challenges for healthcare professionals regarding the perceived heteronormative views that characterizes the healthcare system. Healthcare counsellors describe a great importance in their efforts to create an inclusive approach in the meeting with the patients, but that there are general shortcomings in healthcare that could derive from the lack of knowledge about LGBTQ+ needs and lack of norm-critical openness.

Breast cancer is the most common form of cancer for women around the world. In an attempt to decrease the mortality, women in Sweden between the ages of 40-74 years are called to regular mammography screenings to detect the disease as early as possible. Despite this, around 1400 die from the disease every year in Sweden. Every mammography image has to be analyzed by two radiologists. Despite this and regular screening, there are cases that go unnoticed. The factors that lessen the effectiveness of the system are that some cases go unnoticed and analyzing the mammography images is time consuming. This paper has investigated whether AI can be used to help solve these issues. Earlier research examines both of these aspects. Algorithms performing at approximately the same level of accuracy as radiologists and lessening the workload for examining radiologists has been developed [1]. This paper examined how to develop a similar simplified algorithm, how it can be implemented in healthcare and what the consequences of that would be. Hopefully, usage of similar technology will lead to a decrease in mortality and more accurate assessments. The study was conducted by interviewing two experts within the subject, and an attempt to develop an algorithm that through image analysis can classify tumours from mammography images.  The result shows that there is a big potential for using AI within healthcare, and by that enabling more accurate diagnosis and reducing mortality. During development of the algorithm a deeper understanding of the difficulties was given, such as the need for adequate processing power, processing and organization of image databases and the complexity in developing such a ML-algorithm for image analysis. The developed algorithm performed slightly better than random when detecting breast cancer on mammography images. / Bröstcancer är den vanligaste cancern bland kvinnor i världen. För att minska dödligheten kallas kvinnor i Sverige mellan 40-74 år regelbundet till mammografiscreening, i syfte att upptäcka tumörer i tid. Trots detta avlider ca. 1400 av sjukdomen varje år. Varje mammografibild granskas av två läkare. Trots detta och regelbunden screening finns det fall som missas. De faktorer som gör att systemet inte fungerar optimalt idag är att viss cancer inte upptäcks i tid samt att analysering av mammografibilderna är tidskrävande. Det här arbetet har undersökt huruvida användning av AI kan bidra till att lösa dessa problem. I tidigare forskning undersöks även båda dessa aspekter. Det har utvecklats AI-algoritmer som presterar ungefär i nivå med radiologer samt minskar arbetsbördan för undersökande radiologer [1]. I detta arbete undersöktes hur utvecklandet av en liknande algoritm går till, hur den faktiskt kan implementeras i sjukvården samt vilka konsekvenser detta kan ha. Förhoppningsvis kan tillämpning av liknande teknik leda till minskad dödlighet och säkrare bedömning. Studien genomfördes med intervjuer av två experter inom området, samt försök att utveckla en förenklad algoritm som genom bildanalys kan klassificera tumörer från mammografibilder. Resultatet visade att det finns stor potential för att använda AI inom sjukvården och med hjälp av detta uppnå säkrare bedömning och färre dödsfall. Under utvecklingen av algoritmen gavs en djupare förståelse för de svårigheter som uppkommer i utvecklandet av en sådan algoritm; såsom de krav på tillgänglig processorkraft, behandling och organisering av bilddatabaser och komplexiteten i att utveckla en maskininlärningsalgoritm för bildanalys. Algoritmen som utvecklades presterade något bättre än slumpen i detektion av tumörer på mammografier.

Bakgrund: Humant immunbristvirus (hiv) är en kronisk virusinfektion och ett globalt hälsoproblem. I samhället idag är kunskapen om hiv fortfarande bristande och det förekommer negativa attityder och fördomar mot personer med hiv. Att leva med hiv innebär en ökad risk för stigma och en särskilt utsatt grupp är hiv-positiva kvinnor, där en av tre har upplevt diskriminering relaterad till sin hiv-status, sexualitet och reproduktiva hälsa inom hälso-och sjukvården. Hiv-relaterat stigma har en negativ effekt på smittspridningen och främjandet av god hälsa hos patientgruppen.   Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur kvinnor som lever med hiv upplever stigma och diskriminering inom hälso- och sjukvården.  Metod: En litteraturöversikt genomfördes där 11 kvalitativa originalartiklar från databaserna Pubmed och Cinahl kvalitetsgranskades. Fundamentals of care användes som teoretisk referensram. Resultat: Fyra olika teman identifierades från upplevelserna av stigma och diskriminering inom hälso-och sjukvården: ojämlik och otillräcklig vård, integritetskränkning, rädsla hos vårdpersonal och dåligt bemötande av vårdpersonal. Konsekvenser av stigmatisering och diskriminering visade sig leda till psykisk ohälsa, minskad följsamhet till behandlingar och minskat förtroende till vården vilket leder till ett undvikande att söka vård hos patientgruppen.  Slutsats: Upplevelser av stigmatisering och diskriminering inom hälso-och sjukvården hos kvinnor som lever med hiv grundar sig främst i negativt bemötande från vårdpersonal och särbehandlande vårdrutiner. Därför är det av stor betydelse att undervisa om hur hiv smittar och upplysa vårdpersonal om stigmatisering och diskriminering av hiv-positiva patienter för att öka patientgruppens livskvalitet och välmående. / Background: Human immunodeficiency virus (HIV) is a chronic viral infection and a global public health issue. The lack of information about HIV in todays’ society has resulted in negative attitudes and prejudices against people living with HIV. One out of three women living with HIV have experienced discrimination in health care related to their HIV status, sexuality and reproductive health. Stigma negatively affects the well-being and health of patients living with HIV as well as it increases the spread of the virus.  Aim: To investigate how women living with HIV experience stigma and discrimination in health care.  Method: A literature review based on 11 qualitative original articles collected from the databases Pubmed and Cinahl was conducted. The framework Fundamentals of Care was used as a theoretical model. Results: Four different themes were identified: unequal and insufficient care, violence of integrity, fear within health care staff and bad treatment. The consequences of experienced stigma and discrimination were shown to be mental illness, lack of confidence to the health care system, retention in care and adherence to treatment.  Conclusion: The experiences of HIV-related stigma and discrimination in health care was mainly caused by bad treatment from health care workers and discriminatory routines within the health care system. It is of great importance to educate health personnel about the transmission of HIV and raise awareness about HIV-related stigma and discrimination in order to increase the well-being and quality of life for patients living with HIV.

Introduktion: Våld i nära relation är enligt WHO ett globalt folkhälsoproblem, där 35% av kvinnorna i världen någon gång har blivit utsatta. Utöver det individuella lidandet, har våldsutsatta kvinnor fler hälsoproblem och söker oftare vård. Vårdpersonal träffar dessa kvinnor då de söker vård för direkta och indirekta skador relaterade till våldet.  Syfte: Syftet var att beskriva hur kvinnor som har utsatts för våld i nära relation upplevt vårdpersonals bemötande.  Metod: En deskriptiv allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats gjordes enligt Friberg (2022). Litteraturöversikten baserades på tolv vetenskapliga originalartiklar.  Resultat: Sju teman identifierades, vilka beskrev kvinnors upplevelse 1) Att få frågan - En avgörande faktor, 2) Hur frågan ställs påverkar om kvinnan vill berätta, 3) Kvinnors kamp för trovärdighet, 4) Information och rådgivning gör skillnad, 5) Upplevelser av skam, skuld och stigmatisering, 6) Vikten av att få behålla sin autonomi och delaktighet samt 7) Bristande sekretess och diskretion. Kvinnor hade både positiva och negativa upplevelser av vårdpersonalens bemötande.  Slutsats: Kvinnor upplevde att det var viktigt att få frågan om våld i nära relation samt hur frågan ställdes. Kvinnor upplevde att de fick kämpa för att vårdpersonal skulle tro på dem och deras upplevelse av våld i nära relation. Vägledande och tydlig information samt rådgivning från vårdpersonal var något som kvinnor upplevde vara till hjälp för att ta steget till att komma ut ur våldet. / Introduction: According to WHO, intimate partner violence is a global public health issue, with 35% of women worldwide having experienced it. Intimate partner violence is a problem that negatively affects both society and the individual who experiences it. Healthcare providers encounter these women as they seek healthcare. Aim: The aim was to describe how women who have been victims of intimate partner violence experienced the encounter with healthcare providers. Method: A descriptive general literature review with a qualitative approach was conducted following Friberg (2022). The literature review was based on twelve original scientific articles. Results: Seven themes that described women's experiences were identified. 1) Getting the question - a crucial factor, 2) How the question is asked affects whether the woman wants to disclose, 3) Women's struggle for credibility, 4) information and counseling make a difference, 5) Experiences of shame, guilt, and stigmatization, 6) The importance of retaining autonomy and participation and 7) Lack of confidentiality and discretion. Women reported both positive and negative experiences with healthcare providers' attitudes and approaches. Conclusion: Women perceive it as crucial to be asked about intimate partner violence and that this is done in a sensitive manner.  Women experienced that they had to struggle for healthcare professionals to believe them and their experiences of intimate partner violence. Guidance and clear information, as well as counseling from healthcare professionals, was something that women found helpful in taking the step to escape from the violence.

Följande är en kvantitativ studie som undersöker stödet för den svenska välfärdsstaten utifrån faktorer som rör klass och genus. Detta utifrån den svenska datan från 2016 års ISSP-undersökning, som undersökt synen på det offentligas roll. Huvudfynden i denna studie är att kvinnor samt de med lägre klasstatus uppvisar ett högre stöd än män respektive de med hög klasstatus. Detta ligger i linje med den tidigare forskningen på området. Studien avslutas med en diskussion om hur resultaten som framkommit i denna studie kan förstås i förhållande till teori och tidigare forskning. I diskussionen lyfts också förslag på framtida forskning på området fram.

The emergency department at Södersjukhuset is one of the largest in the Nordic region. There is a large workforce with several skills at different levels, which means that the placement of the personnel becomes complex. The problem with the current placement method is that it is a manual and time consuming process. This report aims to solve this problem by creating a prototype of an automated and web-based placement system. During the development of the prototype different programming languages were used in unison to create a website with different functions. The most important functions to create were a search tool for names, save the placements in the form of a PDF-file and to be able to clear the placements.   The goals of the project were satisfied. However, several improvements can be made to the prototype to make it more valuable for the workplace. The advantage of the prototype was that it saves time for the scheduling staff. Additionally, it facilitates the work for the on-duty personnel as the placement is easily visualised for every module at the emergency department. / Södersjukhusets akutmottagning är en av Nordens största. Där finns en stor personalstyrka med olika yrkesgrupper och inom dem finns flera olika kompetensnivåer, vilket medför att placeringen av personalen blir komplex. Problemet med nuvarande placeringssystem är att det är en manuell och tidskrävande process. Målet för projektet var att lösa detta problem genom att skapa en prototyp av ett automatiserat och webbaserat placeringssystem.  Under utvecklingen av prototypen användes olika programmeringsspråk i samklang för att skapa en hemsida med olika funktioner. De viktigaste funktionerna som skapades var att kunna söka efter namn, spara placeringen i form av en PDF-fil samt att kunna rensa placeringen på information.   Målen för arbetet uppfylldes. Samtidigt finns det flera utvecklingsområden för prototypen som kan göra den mer användbar och värdefull för arbetsplatsens placering av personal. Fördelen med prototypen var att den sparar tid för bemanningspersonalen samt underlättar arbetet för personalen i tjänst då hela placeringen enklare kan visualiseras på varje modul.