Availability is the main concept for the digital health care services that is being used to consult doctors and nurses without spatial restrictions. Sweden is aspiring to become world leading in utilizing the opportunities from digitisation and e-health by the year 2025. This is considered necessary in order to meet the demands from an wealthier and aging population that expects more and better welfare services.However, if we are to weigh one of the arguments by Michael Lipsky, more easily available welfare services causes an increased demand for them. Additional efforts to make welfare services more available will be consumed by the endless appetite for these sort of goods. In the light of this theory, a paradox might exist when digital health care services is being used to relieve an already strained health care. We can consequently question if digital health care availability will be followed by an increased demand for welfare services?By using a survey in which Swedish citizens were asked about their attitudes to digital health care services and welfare needs, this study concludes that there is a strong relation between the respondents approach to digital health care services and their feelings towards more efforts to increase the amount of welfare services. The study also concludes that the respondents were mostly positive to digital health care services, yet that a commonly expressed opinion were that they should be developed and implemented by the public sector.

Bakgrund: Migration är vanligt förekommande i världen och i Sverige är invandring en stor anledning till folkökningen. När människor behöver söka sig till hälso- och sjukvården i ett nytt land så kan språkbarriärer uppstå, vilket påverkar kommunikationen. För att uppnå en god relation samt ett personcentrerat förhållningssätt i vården, så är kommunikation en betydelsefull aspekt. Ett sätt att kommunicera på vid språkbarriär är via tolk, vilket sjuksköterskor beskriver som värdefullt men ibland problematiskt. För att förbättra kommunikationen med patienter vid språkbarriärer så behöver patienters perspektiv undersökas, inte endast vårdpersonalens.  Syfte: Att undersöka patienters upplevelser av kommunikation vid språkbarriärer mellan patient och vårdpersonal inom hälso- och sjukvård.  Metod: En litteraturstudie baserad på tio kvalitativa originalartiklar. Datainsamling utfördes i databaserna PubMed och CINAHL. De artiklar som har valts ut till studien har uppfyllt inklusions- och exklusionskriterier, samt har bedömts vara av hög kvalitet i kvalitetsgranskning.  Resultat: Tre huvudkategorier lyftes fram under resultatanalysen; Hur språkbarriärer påverkar den personcentrerade vården, Missförstånd och konsekvenser samt Användning av tolk. Den första huvudkategorin delades in i tre underkategorier; Upplevd diskriminering, Känslor till följd av språkbarriärer och Preferenser gällande hälso- och sjukvårdspersonal. Även den sista huvudkategorin delades in i tre; Professionell tolk, Informell tolk och Andra sätt att kommunicera.  Slutsats: Språkbarriärer har stor påverkan på kommunikationen mellan patienter och vårdpersonal. Detta kan av flera anledningar få negativa följder i vården. För att säkerställa en personcentrerad vård, så är vårdpersonalens bemötande och utveckling av de kommunikationssätt som finns avgörande. / Background: Migration is common in a global perspective and immigration is an important reason for the population increase in Sweden. When individuals are in need of healthcare in a new country, language barriers can arise and affect the communication. To achieve patient-centered care and a good relationship in healthcare, communication is a crucial aspect. Use of interpreters is one way to overcome language barriers, which nurses describe as valuable but sometimes problematic. To improve the communication with patients when there are language barriers, patients’ perspectives needs to be explored in addition to healthcare professionals.  Aim: To investigate patients’ experiences of communication, when there are language barriers between patients and health care professionals in health care.  Method: A literature study based on ten qualitative original articles. The databases Pubmed and CINAHL were used for data collection. The articles chosen for the study met the criteria of inclusion and exclusion. Their quality was also assessed as high in the quality analysis.  Results: Three main categories were highlighted under the analysis of the results; How language barriers affect person-centered care, Misunderstandings and consequences and The use of interpreters. The first main category was divided into three sub-categories; Experienced discrimination, Feelings due to language barriers and Preferences regarding healthcare professionals. The last main category was also divided into three; Professional interpreter, Informal interpreter and Other ways to communicate.  Conclusion: Language barriers have a big impact on the communication between patients and healthcare professionals. This can affect healthcare negatively for many reasons. The behavior of healthcare professionals and development of existing means of communication, is crucial to ensure a patient-centered care.

Bakgrund: HIV är ett retrovirus som angriper och bryter ner immunförsvaret. Viruset kan överföras mellan människor via oskyddat sex, blodtransfusion, transplantation eller om man delar kanyl. I början på 80-talet startade spridningen av HIV och i samband med detta kom synen på homosexuella att påverkas negativt eftersom de ansågs vara den största smittkällan. Detta gjorde att stigmatisering mot personer som lever med HIV växte fram.   Syfte:Syftet med litteraturstudien var att beskriva HIV/AIDS-patienters upplevelser av stigmatisering i sjukvården.   Metod: En deskriptiv litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar. Samtliga söktes i databasen Medlinevia sökmotorn PubMed.    Huvudresultat: Resultatet från artiklarna visade på att flertalet HIV/AIDS-patienter upplevde stigmatisering på olika sätt vid sökandet av vård. Något som var återkommande i majoriteten av artiklarna var att deltagarna hade fått ett dåligt bemötande av vårdpersonal. Detta dåliga bemötande kunde visa sig i form av bristande medkänsla, brott mot sekretess, negativ särbehandling eller att de inte blev betrodda. Flertalet av artiklarna tog upp att vårdpersonalens rädsla för att bli smittad kunde resultera i att personer som lever med HIV blev nekad vård.   Slutsats: Denna litteraturstudie visar att stigmatisering riktad mot HIV/AIDS-patienter fortfarande existerar inom sjukvården och att det till stor del har att göra med det bemötande som de får från vårdpersonal vid sökandet av vård. Stigmatisering är något som bör motarbetas för att vården av dessa patienter ska få högre kvalité. Författarna kan utifrån resultatet samt tidigare forskning anta att ökad kunskap och förståelse är vad som kan motverka stigmatisering. / Background: HIV is a retrovirus that attacks and breaks down the immune system. The virus can be transmitted between people through unprotected sex, blood transfusions, transplants or when sharing a cannula. The spread of HIV started in the early 80's and due to this the view of homosexuals was negatively affected because they were considered to be the biggest source of infection. This led to stigma against people living with HIV.   Aim: The purpose of this literary review was to describe HIV/AIDS patients' experiences of stigma in healthcare.   Method: A descriptive literature study based on nine scientific articles. All were searched via Medline through PubMed.   Results:The results from the articles showed that the majority of HIV/AIDS patients experienced stigma in different ways when seeking care. Something that was recurring in the majority of the articles was that the participants had been treated badly by staff. This could manifest itself in the form of lack of compassion, breach of confidentiality, discrimination or failure to be trusted. Most of the articles mentioned that the healthcare staff's fear of becoming infected could result in people living with HIV being denied care.   Conclusion: This literary review shows that stigma towards HIV/AIDS patients still exists in healthcare and this is because of how they are treated by healthcare professionals when seeking care. Stigma is something that should be counteracted in order to get higher quality in care of these patients. Based on the results and previous research, the authors can assume that increased knowledge and understanding is what can counteract stigma.

Syftet med studien har varit att undersöka hur artificiell intelligens (AI) påverkar sjukvården. Forskning inom bildbehandling har visat på stor framgång och idag körs det en AI pilot på Danderyds Sjukhus. Studien har fokuserat på hur olika yrkesroller som forskare, sjukvårdspersonal, politiker och systemleverantörer upplever att AI kan förändra arbetssätt inom radiologi. Undersökningens datainsamling sker genom semi-strukturerade intervjuer och sekundärdata för att kunna besvara hur användningen av AI kan påverka sjukvårdens organisation.Resultatet visar på att det finns en resursbrist i sjukvården där det finns problematik med att hinna utföra samtliga arbetsuppgifter och sjukvården ser att antalet patienter kommer öka. AI visar på att ha goda möjligheter till att effektivisera arbetsflödet och möjligheten att utföra bättre diagnoser via olika verktyg. Det finns även tekniska hinder som omfattar datatillgångar, datavalidering och implementering av nya system till existerande system. Tillslut finns det även legala faktorer som skapar utmaningar.Slutsatserna från studien har beskrivit hur arbetssätt kommer att förändras och hur denna process går till samt att det har identifierats en ny roll i sjukvården. Studien har framställt att det finns ett stort gap mellan den teknologiska utvecklingen och implementation i klinisk praxis. Studien föreslår att man borde fokusera på att minska detta gap genom att bland annat sätta upp regleringar för AI. / The purpose of the study was to examine the impact of artificial intelligence (AI) on healthcare. Research in imaging has shown great success and today there is an AI pilot at Danderyds Hospital. The study has focused on different professional roles such as researchers, healthcare professionals, politicians and system vendors and their perspective on how AI will change the work methods within radiology. The survey data collection is conducted through semi-structured interviews and secondary data to answer how the use of AI will affect the healthcare organization. The result shows that there is a shortage of resources in the healthcare sector, where there are problems with performing all duties and furthermore the healthcare is seeing that the number of patients are increasing. AI shows good opportunities to streamline workflow and the ability to perform better diagnoses through different tools. There are also technical barriers that include data assets, data validation and implementing new systems to existing systems. Finally, there are legal factors that create challenges. The conclusions from the study have described how the working methods will change and how this process will work and that a new role in healthcare has been identified. The study has suggested that there is a large gap between technical development and implementation in clinical practice. The study proposes focusing on reducing this gap by setting up regulations for AI.

Bakgrund: Vårdpersonal behöver kunskap och förståelse för vårdtagarens livsvärld för att kunna ge ett gott bemötande. En aspekt av en människas livsvärld är dennes sexuella läggning. Idag är diskriminering på grund sexuell läggning olagligt i Sverige. Upprätthållandet av detta försvåras dock av att heterosexualitet är den rådande normen vilket leder till att homosexualitet utgör ett normbrott. Dessa normer föreligger även inom hälso- och sjukvården. Syfte: Studiens syfte var att beskriva homosexuella vårdtagares upplevelse av bemötande från vårdpersonal inom hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturstudie genomfördes baserad på tio kvalitativa studier. Resultat: Resultatet visade på att vårdpersonal brister i sitt bemötande av homosexuella vårdtagare. Bemötandet av de homosexuella vårdtagarna var heteronormativt. Vårdtagarna kände sig inte sedda som de personer de är samt upplevde att vårdpersonalen saknade kunskap om homosexuellas hälsosituation och livsvärld. Det upplevdes som ett risktagande att delge vårdpersonalen sin sexuella läggning. Slutsats: Heteronormen påverkade vårdgivarens syn på homosexuella vårdtagare. Vårdtagare antogs vara heterosexuella och kände sig därför osynliggjorda och marginaliserade. För att kunna skapa förutsättningar för ett fullgott bemötande behövs ökad kunskap och medvetenhet inom vården. / Background: In encountering patients, an understanding of the patients world view is necessary for the health care professional to provide good care. A basic aspect of a person‟s view of the world is sexual orientation. Discrimination based on sexuality is illegal in Sweden. The maintenance of this law is obstructed by the fact that heterosexuality is the current norm leading to homosexuality being in violation of this norm. These norms are also present in the health care system. Aim: The aim of this study was to describe homosexual patients‟ experience of encounters with health care professionals. Method: This literature study was based on ten qualitative studies. Results: Findings showed that patients experienced that the health care professionals were inadequate in their treatment of homosexual patients. Patients felt that they weren‟t seen and treated as their true self, the treatment was heteronormative and health care professionals lacked specific knowledge of their situation. It was expressed that to disclose their sexual orientation was perceived as a risk. Conclusion: Homosexual patients felt that heteronormativity influenced health professionals and how they perceived the patients. Patients were assumed to be heterosexual and therefore felt invisible and marginalized.

Bakgrund: Papperslösa och asylsökande räknas till samhällets mest utsatta och tillhör de grupper vilka FNs mänskliga rättigheter syftar till att skydda. Svensk lagstiftning är inte förenlig med dessa rättigheter. Papperslösa och asylsökande lider ofta av fysiska och psykiska problem och vägen till hälso- och sjukvård är kantad av hinder. Den svenska yrkesetiska koden för sjuksköterskor beskriver en professionell plikt att vårda alla på samma villkor. Omständigheter som hindrar sjuksköterskor att ge jämlik vård ställer dem inför problem och dilemman. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av papperslösa och asylsökande i hälso- och sjukvården. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Tio vetenskapliga artiklar granskades och låg till grund för denna studie. Resultat: Studien fann fyra huvudteman, Att famla i blindo, Frustration, Kulturell kompetens och En känslomässig utmaning med åtta tillhörande subteman. Slutsats: Brist på/okunskap om riktlinjer var tydlig. Det är därför av stor vikt att författa och implementera riktlinjer i verksamheterna. Leiningers transkulturella omvårdnadsteori ska inspirera sjuksköterskor att utforma kulturanpassad omvårdnad. Den publicerade forskningen inom valt område var begränsad och talar för ett bristande forskningsintresse inom området. Klinisk betydelse: Genom att studera sjuksköterskors erfarenheter identifierades organisatoriska hinder som möjligen kan avlägsnas genom tydliga riktlinjer och ökad kunskap. Ett uppmärksammande av ämnet kan leda till strukturella förändringar och ett införlivande av rätten till lika vård. / Background: Undocumented migrants and asylum seekers are part of society’s most vulnerable groups which the UN Human Rights seeks to protect. Swedish legislation does not comply with these rights. Undocumented migrants and asylum seekers often suffer physical and psychological problems and the road to health care is paved with obstacles. The Swedish Ethical Code for nurses describes a professional duty to provide care for all under the same conditions. Factors that prevent nurses from providing equitable care, cause problems and dilemmas. Aim: The aim of this study is to describe nurses' experiences of undocumented migrants and asylum seekers in the health care system. Method: Literature review with qualitative approach. Ten articles were reviewed and formed the basis for this study. Result: The findings of this study revealed four major themes Flying blind, Frustration, Cultural competence and An emotional challenge with eight subthemes. Conclusion: The lack of / ignorance of guidelines were clear. The writing and implementation of guidelines is therefore essential. Leininger transcultural nursing theory can inspire nurses to develop cultural appropriate care. Published research in this subject was limited therefore suggesting a lack of interest in this area of research. Clinical significance: By studying nurses' experiences, organizational barriers were identified. These may possibly be eliminated by clear guidance and knowledge. Highlighting this problem can lead to structural changes, thereby helping to incorporate equitable health care for all.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är en flera tusen år gammal kulturell tradition som företrädesvis sker i afrikanska länder. Ingreppet medför mycket allvarliga, både omedelbara och långsiktiga, komplikationer. Antalet könsstympade flickor och kvinnor i världen uppskattas till 140 miljoner. Globaliseringen har gjort att kvinnor som utsatts för ingreppet kan komma i kontakt med hälso- och sjukvårdpersonal som inte har någon tidigare erfarenhet av denna patientgrupp. Syfte: Att belysa hur kvinnor som utsatts för könsstympning upplever bemötandet i hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturstudie baserad på tolv vetenskapliga studier av kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet utgjordes av fjorton underteman som bildade tre huvudteman, som i sin tur belyste förutsättningar för en god upplevelse av bemötandet i hälso- och sjukvården; kunskap, respekt och empati samt kommunikation. Slutsats: För att öka kunskapen om kvinnlig könsstympning krävs utbildning av studenter och befintlig hälso- och sjukvårdspersonal. En ökad kulturell kompetens krävs för att undvika ett bemötande med brist på respekt och empati. För att främja en god kommunikation krävs tillgång till pålitliga och kompetenta tolkar. Klinisk betydelse: Det finns ett stort behov av rutiner och riktlinjer gällande vård av kvinnor som utsatts för könsstympning. / Background: Female genital mutilation is a several thousand year old cultural tradition, which mostly occurs in African countries. The procedure involves very serious, both immediate and long-term, complications. The number of genitally mutilated girls and women in the world is estimated at 140 million. Globalization has meant that girls and women subjected to the procedure may come into contact with health care professionals with no prior experience in this patient group. Aim: To describe how women subjected to genital mutilation is experiencing the encounter with health services. Method: A literature review based on twelve scientific studies with a qualitative approach. Results: The result consists of fourteen sub-themes forming three main themes, which in turn highlights the prerequisites for a good experience of the encounter in the health care; knowledge, respect and empathy and communication. Conclusion: To increase knowledge about female genital mutilation education of students and existing health-care professionals is required. An increased cultural competence is necessary to avoid an encounter with a lack of respect and empathy. To promote good communication, access to reliable and competent interpreters is required. Clinical significance: The results show that there is a great need for routines and policies relating to care of women who have undergone genital mutilation.

Bakgrund: I Sverige och globalt rapporteras att minoritetsgrupper med avseende på kultur och språk är socioekonomiskt utsatta och har sämre hälsa än majoriteten. Diskriminering och misstro till hälso- och sjukvården är faktorer som påverkar huruvida individer i dessa grupper söker vård eller ej. I Sverige föreskrivs en hälso- och sjukvård på lika villkor för alla individer. Hälso- och sjukvårdspersonalen ansvarar för att vårdrelationen är respektfull och patientcentrerad. Kulturellt säker vård innebär att patientens kulturella identitet, rättigheter och behov respekteras. Huruvida vården är kulturellt säker definieras av patienten. Syfte: Syftet med studien är att belysa hur patienter som är i minoritetsställning, med avseende på kultur och språk, upplever sig bli bemötta i hälso- och sjukvården. Metod: Studien är en litteraturöversikt av 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Artiklarna analyserades med avseende på likheter och skillnader i resultatet. Resultat: Tre teman framkom; Välbefinnande, Lidande och Hinder och glapp. Huvudresultatet visar på upplevelser av maktlöshet, stereotypisering och språkliga och kulturella skillnader som skapade svårigheter i mötet med vårdpersonalen. Upplevelser av respektfullt och kompetent bemötande framkom också. Slutsats: I många fall låg missförstånd, oförståelse, stereotypisering och diskriminering till grund för lidandet. Detta visar att den kulturella säkerheten behöver stärkas inom hälso- och sjukvården och att behov av ökad kulturell kompetens föreligger. Klinisk betydelse: Genom diskussion och utbildning med teorin om kulturell säkerhet som utgångspunkt kan den kulturella medvetenheten och sensitiviteten höjas. På så sätt skapas förutsättningar för höjd kulturell säkerhet inom hälso- och sjukvården. / Background: Research both in Sweden and globally shows that members of cultural and linguistic minority groups are socio-economically disadvantaged and have poorer health than the majority. Factors that influence whether individuals in these groups seek care or not are discrimination and mistrust of the healthcare system. In Sweden, the healthcare system is required to provide all individuals with care on equal terms. Healthcare personnel have a responsibility to ensure that the caring relationship is respectful and patient-centered. Culturally safe care involves respecting the patient's cultural identity, rights and needs. Whether care is culturally safe is defined by the patient. Aim: The aim of this study is to explore how patients who are members of cultural and linguistic minority groups experience their treatment within the healthcare system. Method: The study is a literature review of 12 qualitative research papers. The results of the papers were analyzed for similarities and differences. Results: The analysis revealed three themes: Well-being, Suffering and Obstacles and glitches. The main result shows experiences of powerlessness, stereotyping and linguistic and cultural differences that created difficulties in interaction with the staff. In addition perceptions of respectful and competent treatment emerged. Conclusion: In many cases, misunderstandings, incomprehension, stereotyping and discrimination form the basis for the suffering. This shows that the cultural safety needs to be improved in the healthcare system and that there is a need for increased cultural competence. Clinical significance: Discussion and training, based on the theory of cultural safety, create an environment conducive to increased cultural awareness and sensitivity, and thereby enhance cultural safety in healthcare. / <p>Röda Korsets sjuksköterskeförening stipendium 2013</p>

I den föränderliga värld vi lever i med nya, ofta komplexa, hot och risker är en god förmåga att handskas med det oväntade viktigt. Sjukvården måste liksom andra ingående aktörer i en räddningsinsats öva och förbereda sig för alla tänkbara scenarier. Möjligheten till att genomföra realistiska övningar på ett sjukhus är begränsade, främst på grund av den etiska faktorn då faktiska patienter löper risk att bli drabbade och påverkas negativt. Katastrofmedicinskt centrum (KMC) utvecklar idag ett stokastiskt simuleringsverktyg för katastrofmedicinsk förmågeanalys (StoF) som ämnar bli ett komplement till det existerande, analoga verktyget Emergo Train System (ETS). I StoF saknas idag en detaljerad beskrivning av vad som sker på sjukhuset vid en katastrofmedicinsk händelse med många skadade. Denna studie bidrar med en konceptuell modell över flödet på och i anslutning till ett sjukhus akutmottagning vid en katastrofmedicinsk händelse. Modellen tillför innehåll och utökad omfattning till den pågående utvecklingen av StoF. Studien har utförts med simulering i fokus men med den konceptuella modelleringen som det primära och huvudsakliga syftet. Stort fokus har även riktats mot att utveckla en modell som är så generisk och allmän som möjligt. Resultatet är en konceptuell modell som beskriver flödet av både vanliga patienter och katastrofpatienter vid en katastrofmedicinsk händelse. Vidare inkluderas även de förändringar som sker i akutsjukvårdskedjans verksamhet då en katastrofmedicinsk händelse inträffar. Modellen som utformats i studien möjliggör identifiering av flaskhalsar i systemet samt genererar utdata i form av patientutfall och kan därmed användas för katastrofmedicinsk förmågeanalys. Modellen har validerats mot simuleringar gjorda med det analoga simuleringsverktyget (ETS) samt nuvarande version av StoF, liksom av experter inom området. Validering av den konceptuella modellen har kunnat konstatera att modellen bedöms uppfylla sitt syfte och vara implementerbar i StoF. / In the ever-changing world we live in with new, often complex, threats and risks, a thoroughability to deal with the unexpected is important. Healthcare, like other stakeholders in a rescueoperation, must practice and prepare for many different scenarios. For emergency services andprehospital care, these exercises and preparedness assessments are often easier to perform as aphysical, real exercise than for hospitals. However, full-scale exercises come with a greatercost, which is a clear disadvantage. The ethical aspect is also of great importance in the choiceof exercise method. For a hospital, it is ethically questionable whether a realistic full-scaleexercise could be carried out on site as actual patients are at risk of being adversely affected.With this as background, it can be concluded that competent, flexible, and dynamic simulationsare very important and useful tools within the studied subject.The stochastic discrete event simulation tool for emergency medical capacity analysis (StoF),which is currently being developed at the Center for Teaching &amp; Research in Disaster Medicineand Traumatology (abbreviated as KMC in Swedish), fulfills this important purpose. StoFdescribes the entire course of events in a disaster scenario, from its occurrence until all patientshave been treated and taken care of. However, further studies are needed regarding the latterparts in the sequence of events, from the point at which patients start arriving to hospitals.This study contributes to a conceptual model of the events taking place at a hospital´semergency department and its related departments during a disaster scenario. Thus, it addscontent and expands the scope to the continuous development of StoF. This corresponds to thepurpose of the study, which is thereby considered fulfilled.The study was carried out on the basis of a simulation study but with a natural focus onconceptual modeling. Great focus has also been put on developing a model that is as genericand general as possible. This is because the model should be able to be used by all Swedishhospitals and regions, regardless of size and configuration.The result of the study is a conceptual model that describes the flow of both ordinary patientsand emergency patients from the disaster event at a hospital during a disaster scenario.Furthermore, the organizational changes being made in the emergency department-relatedoperations in the case of a disaster scenario are also included. The model designed in the studyenables the identification of bottlenecks in the system and generates output in terms of patientoutcomes and can thus be used for analysis of disaster preparedness.The model has been validated against simulations made with the analog simulation tool EmergoTrain System and the current version of StoF, as well as by experts. Validation of the conceptualmodel have been able to determine that the model fulfill its purpose and that it could beimplemented into StoF.

Background: Approximately 10.000 out-of-hospital cardiac arrest occurs every year in Sweden. Surviving a cardiac arrest leads to a change in the victims life-world.  Aim: The aim of the study was to describe people's experiences of surviving a cardiac arrest.  Method: The method used is a literature study in which 11 qualitative scientific articles formed the basis for the result.  Results: Four main themes emerged: coping with emotional challenges, being in need of support from health care, meeting the existential and living with physical and cognitive changes. Eight sub-themes emerged as well: Emotional stress, emotional support from the surroundings, need to be seen, need for information, thoughts about death and the future, living in a changed life situation, changes and their impact, and reflection on ones living habits.  Conclusion: It is important for health care professionals to gain knowledge of people's experiences of surviving a cardiac arrest in order to best meet the needs of those affected and provide good health care. / Bakgrund: I Sverige drabbas cirka 10 000 personer av hjärtstopp utanför sjukhus varje år. Att överleva ett hjärtstopp medför en förändring av den drabbades livsvärld.  Syfte:  Syftet  med  studien  var  att beskriva  personers  erfarenheter  av att  överleva ett hjärtstopp.  Metod: Metoden som har använts är en litteraturstudie där 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet.  Resultat: I resultatet framkom fyra huvudteman: Att hantera emotionella utmaningar, att vara i behov av stöd från sjukvården, att möta det existentiella samt att leva med fysiska och kognitiva förändringar. Det framkom även åtta subteman: Emotionella påfrestningar, emotionellt stöd från omgivningen, behov av att bli sedd, behov av information, tankar om döden och framtiden, leva i en förändrad livssituation, förändringar och dess påverkan samt reflektion kring levnadsvanor.  Konklusion: Det är viktigt att sjukvårdspersonal erhåller kunskap om personers erfarenheter av att överleva ett hjärtstopp för att på bästa sätt kunna möta de drabbades behov och skapa en god vård.