Artificial Intelligence in healthcare is a vibrant topic that many people and experts have different opinions about.  Due to different norms and cultures, the usage and opinions of AI in healthcare differ around the world. Consequently, ethical questions regarding AI in healthcare are complex. AI in healthcare is a sensitive subject because of the delicate nature of healthcare. This results in discussions on how to use AI ethically. Due to these discussions, we adress two research questions in this thesis. The first research question is: How does the public think that decision-making on ethical issues within AI in healthcare should be handled? The second research question is: Is the public prepared to hand over decision-making in different scenarios in healthcare to artificial intelligence? Through these questions, we aim to understand more about the Swedish public's opinion rather than the experts and organizations working in this area. This area of the subject was motivated by the lack of research on the general public in this matter. Therefore, a survey was created to collect data about this subject. The data collected through the survey led to a result. Some of the findings were that the general Swedish public wants the government to decide on ethical issues within AI in healthcare. Furthermore, respondents were skeptical about giving all the decision-making to AI in most of the given scenarios in the survey.  This thesis answers these questions and gives insight into the Swedish general public’s opinions regarding ethical issues with AI in healthcare.

Bakgrund: I och med att globaliseringen växer har det medfört en ökning av mångfalden i samhället. Allt fler interkulturella samtal sker som kräver ett fungerande samspel mellan utrikesfödda patienter och sjukvårdspersonal. Bristande kommunikation i form av språkbarriärer utgör en risk för vårdandet samt försvårar möjligheten för god vård. Syfte: Syftet var att beskriva utrikesfödda patienters upplevelser av språkbarriärer inom hälso- och sjukvård. Metod: En litteraturöversikt genomfördes baserad på elva vetenskapliga artiklar.Resultat: Resultat presenterar tre huvudkategorier. Dessa är Konsekvenser av språkbarriärer, Vikten av fungerande kommunikation och Tolk i vården. Sammanfattning: Litteraturöversikten har påvisat att språkbarriärer försvårade patient- och sjukvårdspersonalens vårdrelation. En konsekvens av detta var att informationsöverföringen brast och patienter lämnades ovetande om sin hälso- och sjukvårdssituation. Andra svårigheter som lyftes fram var korrelerat till känslomässiga, negativa ochkulturella element. Även tolkanvändning för att stödjakommunikationen benämndes vilket upplevdes både positivt ochnegativt. Att visa omtanke till patienter som inte kan detgemensamma språket är nyckeln till en god vård. Respekten ochförståelse för patienters olika kulturer är en central del för enpersoncentrerad omvårdnad. / Background: As globalization around the world grows, it has led to an increase in the diversity of society. More and more intercultural conversations are taking place that require a functioning interaction between foreign-born patients and healthcare professionals. Lack of communication in the form of language barriers compose a risk for patient care and makes the possibility of quality care more difficult. Aim: The purpose of this study was to describe foreign-born patients ́ experiences of language barriers in health care. Method: A literature review based on eleven scientific articles. Results: The result presents three main categories. These are consequence of language barriers, the importance of effective communication and interpreters in healthcare. Summary: The literature review has shown that language barriers made it difficult for patients and healthcare professionals to have a caring relationship. One consequence of this was that the transfer of information broke down and patients were left unaware of their healthcare situation. Other difficulties highlighted were correlated with emotional, negative and cultural elements. The use of interpreters to support communication was also mentioned, which was experienced both positively and negatively. Showing care to patients who do not know the common language is the key to good care. Respect and understanding of patients' different cultures is a central part of person-centered nursing.

Bakgrund: Hemlöshet är ett globalt problem och endast i Sverige lever över 30 000 människor i hemlöshet. Hemlöshet är ett vittomfattande begrepp som inkluderar olika situationer och kan bero på varierande orsaker. Hemlösa har större risk att utveckla sjukdomar och hamna på sjukhus jämfört med befolkningen i stort. Sjuksköterskan bör sträva efter att arbeta med ett öppet förhållningssätt samt skapa en vårdrelation byggd på tillit, empati och respekt där patienten är i centrum.   Syfte: Syftet var att undersöka hemlösa patienters upplevelser av hälso- och sjukvård. Metod: Metoden var en litteraturöversikt vars resultat grundar sig på tio vetenskapliga artiklar. Använda databaser var PubMed och Cinahl Complete. Nio artiklar var av kvalitativ metod och en av mixad metod innehållande både kvalitativa och kvantitativa inslag.  Resultat: Resultatet presenteras i fyra identifierade kategorier. Kategorierna är Negativa upplevelser av hälso- och sjukvården, Upplevelser av att känna sig orättvist behandlad av hälso- och sjukvården, Hindrande faktorer inom hälso- och sjukvården och Positiva upplevelser av hälso- och sjukvården. Sammanfattning: Hemlösa patienter hade både negativa och positiva upplevelser vid kontakt med hälso- och sjukvården. De negativa upplevelserna påtalades genom bristande kommunikation och dåliga attityder från vårdpersonalens sida. De positiva upplevelserna beskrevs vara ett professionellt bemötande samt engagemang från vårdpersonalens sida. / Background: Homelessness is a global problem and in Sweden over 30,000 people live in homelessness. Homelessness is a versatile concept that includes different situations and can be due to various reasons. Homeless people are at greater risk of developing diseases and ending up in hospitals compared with the general population. The nurse should strive to work with an open approach and create a care relationship based on trust, empathy and respect where the patient is at the center. Aim: The aim was to investigate homeless patients´ experiences of healthcare. Method: The method was a literature review based on ten scientific articles. The used databases were PubMed and Cinahl Complete. Nine articles were of a qualitative method and one were a mixed method with both qualitative and quantitative elements. Results: The results are presented in four identified categories. The categories are Negative experiences of health care, Experiences of feeling unfairly treated by health care, Obstacle factors in health care and Positive experiences of health care. Summary: Homeless patients had both negative and positive experiences of healthcare. The negative experiences were pointed out by lack of communication and attitude on the part of the healthcare staff. The negative experiences resulted in that homeless people avoided to seek healthcare. The positive experiences were described as a professional approach and committed healthcare staff.

Trots att mödravården i höginkomstländer är relativt säker upplever uppemot 20 % av kvinnorna i Sverige förlossningsrädsla. Denna rädsla påverkar välbefinnandet före, under och efter graviditeten samt har konsekvenser för kvinnors relationer till bebis, partner och familj. Fenomenet har i mångt och mycket studerats ur ett individuellt perspektiv, men få studier undersöker relationen mellan kvinnors uppfattning om sjukvården och förlossningsrädsla. En experimentell studie med mellangruppsdesign har utförts med avsikten att se om fokus på brister i förlossningsvården orsakar högre nivå av förlossningsrädsla och lägre nivå av tillit till förlossningsvården hos kvinnor i åldern 18–45 (N=210). Vidare har det undersökts om tillit till förlossningsvården har ett negativt samband med förlossningsrädsla. Resultaten visar att fokus på brister i förlossningsvården inte har någon effekt på förlossningsrädsla eller tillit till förlossningsvården. Ett negativt samband föreligger mellan tillit till förlossningsvården och förlossningsrädsla. Orsaken till sambandet är ännu inte klarlagt och framgent behövs fler studier för att kunna fastställa hur relationen mellan förlossningsrädsla och tillit till sjukvården ser ut. / Despite the fact that maternity care in high-income countries is relatively safe, up to 20 % of women in Sweden experience fear of childbirth. This fear affects well-being before, during and after pregnancy and has consequences for women’s relationships with their baby, partner and family. The phenomenon has largely been studied from an individual perspective, but few studies examine the relationship between women’s perception of healthcare and fear of childbirth. A between-subjects experiment has been conducted to see if focusing on deficiencies in maternity care causes a higher level of fear of childbirth and a lower level of trust in the maternity care, in women aged 18–45 (N=210). Furthermore, it has been investigated whether trust in the maternity care has a negative correlation with fear of childbirth. The results show that focusing on deficiencies in maternity care has no effect on fear of childbirth or trust in the maternity care. The study shows a negative correlation between trust in the maternity care and fear of childbirth. The cause of the correlation has yet to be determined and future studies are needed to shed light on the relationship between fear of childbirth and trust in the maternity care system.

Bakgrund: Delirium hos intensivvårdspatienten är ett komplext neuropsykiatriskt syndrom med fluktuerande karaktär som kan leda till sämre prognos och ökat vårdlidande för patienten. Dessutom leder tillståndet till ökade samhällskostnader. Genesen tros vara multifaktoriell där risk och utlösande faktorer kan påverka förekomsten. Farmakologiska åtgärder har hittills tillämpats med otillräcklig framgång varför även omvårdnadsåtgärder rekommenderas. Syfte: Att sammanställa evidens för omvårdnadsåtgärder som kan förebygga delirium hos patienten på intensivvårdsavdelningen. Metoden: Metoden utgjordes av en integrativ litteraturstudien för att kartlägga och sammanställa aktuell forskning om omvårdnadsåtgärder som kan förebygga delirium. Totalt 15 artiklar från CINAHL och PubMed inkluderades. Resultat: Utifrån de inkluderade artiklarnas resultat kunde preventiva omvårdnadsåtgärder identifieras vilka presenteras i fyra huvudkategorier; Involvera närstående, Kognitivt stimulera patienten, Fysiskt stimulera patienten och Främja patientens sömn. Konklusion: Det framkommer att intensivvårdssjuksköterskan med till synes enkla omvårdnadsåtgärder kan förebygga delirium hos patienten. Flertalet omvårdnadsåtgärder kan ses som kopplade till människans fundamentala omvårdnadsbehov som idag redan är implementerade i vården. En viktig del i intensivvårdssjuksköterskans preventiva arbete är således att identifiera faktorer som kan utlösa delirium, och ständigt arbeta strukturerat och medvetet genom sina omvårdnadshandlingar. För att möjliggöra det behövs ett personcenterat förhållningssätt med utgångspunkt i patientens resurser. / Background: Intensive care unit delirium is a complex neuropsychiatric syndrome with a fluctuating nature that can impair the prognosis and increase suffering for the patient. In addition, the permit leads to increased societal costs. The genesis is considered multifactorial where risk and triggering factors may affect the occurrence. Common experiences among healthcare professionals is that the condition can be difficult to identify, manage and treat. Pharmacological interventions implemented have resulted in insufficient success, therefore nursing interventions are also recommended. Aim: To compile evidence about nursing interventions to prevent intensive care delirium. Method: The method consisted of an integrative literature study to map and compile current research involving delirium. A total of 15 articles from CINAHL and PubMed were included. Results: Based on the results of the included articles, preventive interventions could be identified into four main categories; Involve next of kind to the patient, Cognitively stimulate the patient, Physically stimulate the patient and Promoting patients normal sleep cycle. Conclusion: It appears that the intensive care nurse, with seemingly simple nursing measures, can prevent delirium in the patient. Most nursing measures can be seen as linked to the person's fundamental nursing needs that are already implemented in healthcare today. An important part of the intensive care nurse's preventive work is to be able to identify factors triggering delirium, and continuing structured work in a conscious way through their nursing actions. To enable this, a person-centered approach based on the patient's resources is needed.

Bakgrund: Migranter som söker vård uppger ibland en lägre självskattad hälsa än personer från Sverige. Forskning visar också att ökad migration leder till att fler som inte kan det lokala språket söker vård i värdlandet. Förmågan att lyssna är av mycket stor betydelse för alla som jobbar inom vården, sjuksköterskan behöver kunna lyssna och förstå patientens berättelse om hens unika situation, symtom och upplevelser. Syfte: Syftet med studien är att beskriva migranters erfarenheter av språkbarriärer i mötet med vårdpersonal. Metod: Litteraturöversikt baserat på kvalitativa studier, som valdes utefter syftet. Denna studie följer Polit och Becks modell för litteraturöversikter, som följer nio steg. Resultat: Studien resulterade i två kategorier, Utmaningar i vårdrelationen och Utmaningar i att få stöd till att uppnå optimal hälsa, samt fyra subkategorier: Kommunikation genom professionell tolk, Kommunikation genom informell tolk, Att möta organisatoriska hinder och Att inte kunna förmedla sina omvårdnads- och hälsobehov. Slutsats: Att vara migrant och uppleva språkbarriärer i mötet med vårdpersonal kommer med många utmaningar och besvärande situationer. Det har visat sig att migranter har svårt att tillgodose sig hälso- och sjukvårdens tjänster och användningen av tolk kan innebära problem, det kan anses jobbigt att behöva dela personlig information via en tredje part. / Background: Increasing migration leads to more people that don't speak the local language seeking health care in the host country. Migrants from Iraq, for example, have a lower self-estimated health than people from Sweden. The ability to listen is of great importance to everyone who works in health care, nurses need to listen to the patient's narrative about his/her unique situation, symptoms and experience. Adequate communication also has to do with the nurses tutoring and information about the patients’ health issues, medication, or treatment. Prerequisites for good nursing mean, among other things, that the nurse must establish a trusting relationship with the patient and his or her relatives and have the competence to perform nursing measures. Aim: The aim of the study is to describe migrants' experiences of language barriers in the meeting with health care professionals. Method: Literature review based on qualitative studies, which were chosen according to the aim. This study follows Polit and Beck's model for literature studies, which follows nine steps. Result: The study resulted in two categories, Challenges in the care relationship and Challenges in receiving support to achieve optimal health, as well as four subcategories: Communication through a professional interpreter, Communication through an informal interpreter, Meeting organizational barriers and Not being able to communicate their nursing and health needs. Conclusion: Being a migrant and experience language barriers when being in contact with health care professionals comes with many challenges and troublesome situations. It has been shown that migrants have difficulties using health care services and the use of translator can be problematic since many find it difficult to share private information through a third part.

Introduktion: Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar ungefär 10 procent av flickor ochkvinnor i fertil ålder. Tidigare forskning tyder på att hälso- och sjukvården saknar adekvat kunskapvilket i kombination med sjukdomens många olika symtom försvårar diagnostisering ochbehandling. Detta kan resultera i ett bemötande från vårdpersonal som leder till nedsatthälsorelaterad livskvalitet och välbefinnande för kvinnorna. Syftet: var att beskriva hur kvinnor med endometrios upplever bemötandet inom hälso- ochsjukvården. Metodbeskrivning: En empirisk studie med enkät som metod. Deskriptiv statistik ochinnehållsanalys användes för att sammanställa och analysera insamlad data. Resultat: Totalt 34 kvinnor ingick i studien. Följande fem kategorier framkom: Vårdpersonalensförhållningssätt; Vårdpersonalens kommunikation; Vårdpersonalens kunskap; Vårdmötet; Tid är enfaktor för patientdelaktighet. Resultatet visar både positiva och negativa aspekter gällande hurkvinnor med endometrios upplevde bemötandet inom hälso- och sjukvården. Slutsats: Studien synliggjorde förbättrings- och utvecklingsmöjligheter för vårdpersonal gällandebemötandet av kvinnor med endometrios. Likvärdig kunskap och bättre kommunikation mellanvårdpersonal har betydelse för bemötandet. Hänsyn behöver tas till kvinnors subjektiva upplevelserav sjukdomen, behandling och smärtlindring. Tid är avgörande för kvinnornas delaktighet i denegna vården. / Introduction: Endometriosis is a chronic disease that affects about 10 percent of women of childbearing age. Prior research suggests that healthcare services lack adequate knowledge of thedisease, which, in combination with the wide range of symptoms of the disease, makes diagnosisand treatment difficult. This can result in a response from healthcare professional that may lead toreduced quality of life and wellbeing for women. Aim: The aim was to describe how women with endometriosis perceive how women diagnosedwith endometriosis experience their encount with healthcare. Methods: An empirical study facilitated through the questionnaire method. Descriptive statisticsand content analysis were used to compile and analyze collected data. Results: A total of 34 women participated. Five categories emerged, including: Attitude ofhealthcare professionals; Communication of healthcare professionals; Knowledge of healthcareprofessionals; Encounters with healthcare professionals; Time as a factor of patient participation.The results show both positive and negative aspects regarding how women with endometriosisexperienced their encount with healthcare. Conclusion: The study highlighted opportunities forimprovement and development for healthcare professional regarding the encounting of women withendometriosis. Equivalent knowledge and better communication between healthcare professionalare important for the encounting. Women's subjective experiences of the disease, treatment and painrelief need to be taken into account. Time is crucial for women's participation in their own care.

Bakgrund: Individer med intellektuell funktionsnedsättning upplever ofta att hälso- och sjukvårdspersonal undviker att vända sig direkt till individen i kommunikationen som i stället sker mellan hälso- och sjukvårdspersonal och anhörig/vårdare. Kommunikationsbarriärer har visat sig vara den huvudsakliga barriären i omvårdnaden av individer med intellektuell funktionsnedsättning. Hälso- och sjukvårdspersonal påtalar i sin tur bristen på kompetens inom kommunikation och upplever svårigheter, oro samt frustration i mötet med individer med intellektuell funktionsnedsättning.Syfte: Att belysa hur hälso- och sjukvårdspersonal kan hantera kommunikationsbarriärer i omvårdnad av individer med intellektuell funktionsnedsättning.Metod: Litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2010–2020. Sökningarna gjordes i databasen Cinahl.Resultat: Tre huvudteman identifierades: Vårdmötet, Samverkan i team och Assisterande teknik. Resultatet visar att olika strategier, som att involvera en sambandssjuksköterska, anpassa miljö och arbetssätt, utveckla kommunikationsverktyg och assisterande teknik, ökar möjligheten för hälso- och sjukvårdspersonal att hantera kommunikationsbarriärer. För att kommunikationen skall bli framgångsrik och där integritet och självbestämmande möjliggörs för individer med intellektuell funktionsnedsättning bör kommunikationen i första hand riktas till individen själv.Slutsats: Individer med intellektuell funktionsnedsättning löper högre risk för psykisk och fysisk ohälsa, dessutom har det visat sig vara svårt att identifiera ohälsa på grund av kommunikationsbarriärer. Hälso- och sjukvårdpersonal beskriver en önskan om kompetensutveckling inom kommunikation med individer med intellektuell funktionsnedsättning. Resultatet i litteraturöversikten visar att olika strategier, som att involvera en sambandssjuksköterska, anpassa miljö och arbetssätt, utveckla kommunikationsverktyg och assisterande teknik, ökar möjligheten för hälso- och sjukvårdspersonal att hantera kommunikationsbarriärer. / Background: Individuals with intellectual disability often experience healthcare workers and hospital staff avoid talking directly to them, instead they talk to each other or the individual’s carer. Communication barriers has shown to be the main barrier in care of individuals with intellectual disability. Healthcare workers and hospital staff criticize the lack of competence in communication and experience difficulties, concern, and frustration when meeting individuals with intellectual disabilities.Aim: To illustrate how healthcare workers and hospital staff can manage communication barriers in the care of individuals with intellectual disability.Method: Literature review based on 15 science articles published 2010-2020. The searches were done in the database Cinahl.Results: Three main themes were identified, Encounter, Collaboration in team and Assistive Technology. The result shows that different strategies, like involving a liaison nurse, adapting the environment and work procedure, developing communication tools and assistive technology, increases the possibility that healthcare workers and hospital staff can manage communication barriers. For the communication to be successful and integrity and self determination to be enabled for individuals with intellectual disability the communication must be aimed directly to the individual itself.Conclusions: Individuals with intellectual disability has a higher risk for physical and mental ill health, and it has proved to be hard to identify the ill health due to communication barriers. Healthcare workers and hospital staff describes a wish for education regarding communication with individuals with intellectual disability. The result of this literature review shows different strategies, like involving a liaison nurse, adapt environment and work procedures, develop communication tools and assistive technology, increases the possibility for healthcare workers and hospital staff to handle the communication barriers.

Syftet med denna studie är att undersöka uppfattningar av läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende (LARO) från socialsekreterares och behandlingsassistenters perspektiv. Studiens syfte besvaras genom frågeställningar som undersöker hur socialsekreterare och behandlingsassistenter uppfattar att LARO fungerar som insats och vad deras roll är inom LARO. I studien har det använts en kvalitativ metod och resultatet baseras på fem stycken intervjuer med tre socialsekreterare och två behandlingsassistenter. Resultatet visar på socialtjänsten har en betydande roll med sina stödinsatser för individer som befinner sig inom LARO. Av studien framkommer att LARO ger en förbättrad livsstil men att det finns en kritisk inställning mot insatsen då antalet som får en förbättrad livsstil är få. Vidare visar resultatet på att det finns utvecklingsområden inom samverkan om vad målet och fokus för behandlingen är. Något som upplevs problematiskt med LARO är att många individer som har insatsen har ett blandmissbruk vilket gör att det sällan går bra för dessa individer inom LARO. Resultatet av studien visar även på att det finns ett förbättringsområde gällande den icke medicinska behandlingen som att öka de stödjande samtalen samt förbättring på upplägget av behandlingsarbetet för att undvika en asymmetrisk maktrelation. Slutsatsen i denna studie är att socialtjänsten har en betydande roll i arbetet med individer som har LARO, att det finns förbättringsområden som samverkan mellan de olika professionerna inom LARO samt med LARO som insats.

Vårdpersonalens arbetsdagar består till stor del av användning av IT-system utöver den fysiska patientkontakten. Tanken med IT-system inom vården är positiv och de finns där för att underlätta för personalen. För att nå den förväntade positiva effekten behöver personalens inställning till IT-system vara bra. När vårdpersonalens inställning till, och upplevelser kring IT-system inte är av en hög grad når IT-systemen inte sin fulla potential och kan även bli en tidstjuv och ett frustrationsmoment i arbetet. Hur IT-systemen används av vårdpersonalen har också en påverkan på patientsäkerheten. Syftet med den här studien är att se över hur IT-systemen upplevs idag – hur IT-acceptansen ser ut.För att ta reda på hur IT-acceptansen ser ut bland vårdpersonalen har en kvalitativ metod använts. Data har samlats in genom tio semistrukturerade intervjuer med blandade yrkesroller inom vården och analyserats med acceptansmodellen Unified Theory of Acceptance and Use of Technology (UTAUT).Resultatet tyder på att det finns mycket kvar att göra för att öka IT-acceptansen. Den främsta förändringen bör ske hos vårdorganisationernas samspel med både personal och IT-systemutvecklare. Personalens arbetssituation behöver stärkas genom att tillsätta rätt resurser för att bidra till ett mer effektivt och patientsäkert IT-användande. Personalens arbetssätt behöver också tas hänsyn till för att IT-system ska bli anpassade för vården. / The healthcare staff’s working days largely consists of the use of IT-systems in addition to the physical contact with the patient. The idea of IT-systems in healthcare is positive and it is there to aid the staff. To achieve the expected positive effect, the staff’s attitude to ITsystems needs to be good. When the healthcare staff’s attitude to, and experiences withIT-systems are not of a high degree, the IT-systems do not reach their full potential and can also be a time thief and cause frustration at work. How the IT-systems are used by healthcare professionals also have an impact on the patient safety. The purpose of this study is to review how IT-systems are experienced today – what the IT-acceptance looks like.To find out what IT-acceptance looks like among healthcare staff, a qualitative method has been used. Data has been collected through ten semi-structured interviews with varied professional roles in healthcare and analyzed with the acceptance model Unified Theory of Acceptance and Use of Technology (UTAUT).The results indicate that there is still a lot to do to increase IT-acceptance. The main change should take place in the healthcare organizations’ interaction with both staff and IT-system developers. The staff’s work situation needs to be strengthened by allocating the right resources to contribute to a more efficient and patient-safe use of IT. The working methods of the staff also need to be considered for IT-systems to be adapted for healthcare.