Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka hur personer som är hemlösa och missbrukar blir behandlade i sjukvården. Hur tycker de att de har blivit bemötta och har de fått den hjälp de har efterfrågat? Utifrån detta resultat har jag tittat på vilka förutsättningar vården har att utveckla en bra behandling och bemötande. Jag har intervjuat 25 hemlösa personer med kvalitativ metod. Den innebär att alla har fått samma frågor så att svaren går att jämföra. Samtidigt har det funnits utrymme för egna reflektioner och berättelser. De flesta menar att de blir både bra och dåligt behandlade, men att de sällan får den hjälp de efterfrågar. Inom vården har enskilda sköterskor och läkare fått beröm för sina insatser, men flera intervjupersoner vittnar om att personalen har ont om tid och missar allvarliga diagnoser. Över 80 procent anser att hemlösa och missbrukare behandlas sämre som grupp. Intervjupersonerna berättar om missade diagnoser, att de hamnar efter i kön på akuten och att de får höra nedsättande kommentarer på sjukhusen. De menar att utseende, dagsform och social status spelar in i bemötandet. Utifrån dessa svar har jag intervjuat experter på vård av hemlösa personer och missbrukare. Experterna bekräftar personernas berättelser. De säger att bristerna i bemötande och hjälp kan bero på att personalen har ont om tid och kan för lite om målgruppen. Jag har jämfört resultatet med stämplingsteorin och organisationsteorin. Stämplingsteorin visar att det ofta uppstår en motsättning mellan de som känner sig som avvikare och det etablerade samhället. Organisationsteorin visar att det byggs upp en intern gruppkultur i slutna organisationer som sjukhus och att det sättet att jobba ibland krockar med verkligheten. Den tidigare forskningen visar att det finns mycket att förbättra när det gäller hemlösa personers möte med vården: Överdödligheten är två till sex gånger högre i gruppen. Många dör i behandlingsbara sjukdomar som lunginflammation. Forskningen bekräftar också personernas ovilja att gå till läkare. Till sist visar forskningen att man kan uppnå betydligt bättre resultat i sjukvården genom andra sätt att jobba.

Bakgrund: I Sverige är det idag 3-4 procent av befolkningen som har diagnosen diabetes mellitus typ 2 och antalet insjuknade ökar kontinuerligt. Diabetes kan leda till allvarliga komplikationer som kärl- och nervförändringar, ögon och njurpåverkan. Sjuksköterskans roll i omvårdnaden är att ge stöd och utföra kontroller för att förhindra komplikationer. Syfte: Beskriva vilket stöd från sjuksköterskan som vuxna med diabetes typ 2 upplever att de är i behov av. Metod: En allmän litteraturstudie med nio vetenskapliga artiklar sammanställdes. Efter genomläsning lyftes ord och meningar ut ur texten, orden skapade slutligen övergripande teman under vilka resultatet presenterats. Resultat: Litteratursammanställningen visade att patienterna vill ha mer kunskap och information, patienterna ansåg även att det var viktigt att de själva fick bestämma över sin vård. Stödet kan delas in under kategorierna, trygghet, förtroende och bekräftelse. Slutsats: De nationella riktlinjerna för diabetesvård säger att patienten ska få kontinuerlig information angående sitt sjukdomstillstånd, det är även enligt Hälso-och Sjukvårdslagen ett krav att patienten har rätt till självbestämmande under rådande sjukdomsbehandling.För att uppnå dessa krav bör sjusköterskan arbeta för att etablera trygghet och förtroende samt att ge bekräftelse. / Background: In Sweden it is currently 3-4 percent of the population who has a diagnosed type 2 diabetes mellitus and the number of patients is increasing steadily. Diabetes can lead to serious complications such as vascular and nervous changes, eye and kidney problems. The Nurse role in the health care is to support and carry out check up´s to prevent complications. Aim: To describe the support that adult with type 2 diabetes feel that they are in need of and what they actually get from the nurse. Method: A literature review of nine scientific papers were compiled. After reading words were highlighted and sentences taken out of the text, these words finally created the broad themes under which the result is presented. Results: The literature summary showed that patients want more knowledge and information, the patients also felt that it was important that they themselves had to decide about their care. The support can be divided into subcategories, confidence, trust and affirmation. Conclusion: The national guidelines for diabetes care, says that patients should receive continuous information about their illness, it is also under the Health Care Act requires that the patient has the right to self-determination in the current therapies.In order to satisfy these demands nurses need to work for establishing confidence, trust and affirmation in patient suffering from diabetes type 2.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur Röda Korset har utvecklats från en idé till en etablerad hjälporganisation i det moderna samhället.Organisationen fick sitt avstamp i och med Henri Dunants bok Europas blodband - minnen från Solferino som kom att påverka hur vi ser på frivillig hjälp i dag. Uppsatsen drar också paralleller mellan Dunant och Elsa Brändström som fann sitt kall i Dunants idéer.

Syfte  Syftet med denna studie är att undersöka hur verksamhetschefer inom primärvården resonerar angående Socialstyrelsens nya riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. I en förlängning syftar studien även till att undersöka framtida förutsättningar för hälsopedagoger att verka inom primärvården. Hur arbetar primärvården med patienters ohälsosamma levnadsvanor idag? Hur anser verksamhetschefer inom primärvården att Socialstyrelsens nya riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder kommer att påverka deras verksamhet? Vad krävs för att möjliggöra genomförandet av de nya riktlinjerna?   Metod Sex intervjuer med verksamhetschefer på primärvårdsenheter inom Stockholms läns landsting har genomförts. Intervjuerna var av semistrukturerad art och utgick från en intervjuguide med utgångspunkt i frågeställningarna.   Resultat Studiens resultat visar att arbetet med levnadsvanor skiljer sig mycket mellan de enheter som undersökts. Samtliga verksamhetschefer anser att satsningen är välkommen och hoppas att den även ska medföra de ekonomiska incitament som krävs. Några av enheterna ser ett utökat behov av personal, andra menar att personalförstärkningen borde ske i form av extern resurs. Några tror inte att de nya riktlinjerna kommer att påverka den egna verksamheten nämnvärt. Verksamhetscheferna har även olika syn på arbetsformer beroende på lokala förutsättningar i form av till exempel samverkansmöjligheter.   Slutsats Verksamhetscheferna ställer sig samtliga positiva till ett mer hälsopromotivt arbetssätt, dock finns en skepsis till att arbetet på enheterna kommer att förändras i enlighet med avsikten i Socialstyrelsens riktlinjer. Den mest centrala aspekten är att dagens ersättningssystem inte anses främja evidensbaserade preventiva metoder i primärvården. Nuvarande ekonomiska förutsättningar utgör även ett betydande hinder för hälsopedagoger att verka inom primärvården även om flertalet av verksamhetscheferna ställde sig positiva till idén.

Aim The aim of this study was to find out how the research that has changed CPR training developed from a historical perspective. The question at issue was: When the recommendations for chest compressions/ventilation, defibrillator and education have been changed, what kind of research led to the development? Method To fulfill the aim of this study we chose a review process. First we read the international guidelines for cardiopulmonary resuscitation (CPR) published by the American Heart Association (AHA), from year 1980 until year 2010. Secondly we chose the most important changes that had been made within the issues we had selected, then we examined the research that had supported these issues. Studies that had resulted in a change of adult basic CPR were used. Developments in health care and so-called advanced CPR were excluded as well as studies that included CPR for two performers. No exclusions of older studies were made since this is a historical review. Results The development of CPR has been going on for many centuries and the goal has been to increase the survival rate from sudden cardiac arrest. This has led to numerous studies of different nature. In 1974 AHA published the first national guidelines and research has since developed an internationally recognized CPR procedure. It strives towards simplicity both in the performance of chest compression/ventilation and in the use of a defibrillator. The aim within CPR education has been to go from the education being lecture-based into education-based with more hands-on practice and greater frequency in refresher training.  A great success for CPR has been the introduction of the automated external defibrillator (AED) and its spread in the community. Conclusions After having examined the researches we have come to the conclusion that parallel progress in many areas are required to change and improve CPR procedure and associated education. The experimental research that is necessary in some parts of medicine is complex, given the ethical decisions that need to be done in a matter of life and death. AHA along with international experts in the field have been pushing the development in CPR research forward. / Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur forskningen som har förändrat hjärt- lungräddningsutbildningen ser ut, ur ett historiskt perspektiv. När rekommendationerna för bröstkompressioner/ventilation, defibrillator och utbildning har förändrats, vad finns det för forskningsunderlag som har lett fram till utvecklingen? Metod För att uppfylla studiens syfte valde vi ett reviewförfarande. Vi utgick från de internationella riktlinjerna för hjärt- lungräddning (HLR), publicerade av det amerikanska HLR - rådet American Heart Association (AHA) från år 1980 till år 2010. Utifrån riktlinjerna urskiljde vi de enligt oss viktigaste förändringarna inom de delar vi valt att fokusera på och därefter granskade vi forskningen som stött dessa. Studier med resultat som påverkat utveckling inom HLR för allmänheten användes. Förändringar innefattande avancerad HLR för sjukvård samt HLR för två utövare selekterades bort. Exkludering av äldre studier gjordes inte, då detta är en historisk tillbakablick. Resultat Utvecklingen inom HLR har pågått under många århundraden och strävan efter att öka överlevnad vid plötsligt hjärtstopp har lett till mängder av studier av varierande karaktär. AHA publicerade de första nationella riktlinjerna år 1974 och genom forskning har sedan dess ett internationellt vedertaget HLR-förfarande tagits fram. Det strävar mot enkelhet både vid utförandet av ventilation/bröstkompressioner och i användandet av defibrillator. Målet med utvecklingen inom HLR-utbildning har varit att effektivisera genom att gå från föreläsningsbaserad undervisning, till mer praktisk träning med högre frekvens. En stor framgång för HLR har varit införandet av automatiserade defibrillatorer (AED) och dess spridning i samhället. Slutsats Granskning av forskning visar att det har krävts framsteg parallellt inom många områden för att förändra och förbättra HLR-förfarandet och tillhörande utbildning. Den experimentella forskning som är nödvändig inom vissa delar av medicin är komplex i och med de etiska ställningstaganden som behöver göras när det handlar om liv och död. AHA har varit den organisation som stått bakom och tillsammans med experter från hela världen utfört den forskning som drivit hjärt- lungräddningen framåt.

No description available.

Bakgrund: Eutanasi är idag förbjudet i de flesta länder, däribland Sverige. Frågan diskuteras ofta och är ett kontroversiellt ämne. Dessa diskussioner förs dock alltjämnt utifrån läkarens perspektiv och sjuksköterskans delaktighet hamnar i skymundan. Syfte: Syftet med föreliggande studie är att belysa sjuksköterskors uppfattning om eutanasi i länder där det tillämpas respektive där det inte tillämpas. Metod: Denna metod är en systematisk litteraturstudie som omfattar 12 artiklar från åren 2000-2011. Analysen har skett med via kodning och kategorisering av artiklarnas text. Katie Erikssons vårdteori har utgjort den teoretiska utgångspunkten för diskussion av resultatet. Resultat: Sjuksköterskor känner en ovisshet i vad eutanasi verkligen innebär. Det vanligaste argumentet mot eutanasi i länder där det är olagligt är att sjuksköterskorna tror att det kan komma att missbrukas samt bli ett alternativ för patienter som känner att de är till belastning för samhället. Oavsett om sjuksköterskorna arbetar i länder där eutanasi är lagligt eller olagligt är de som har en religiös trosuppfattning mer säkra i var de står i eutanasifrågan. De sjuksköterskor som arbetar inom hemsjukvård tenderar att vara mer positivt inställda till eutanasi än sjuksköterskor som arbetar på sjukhus, oberoende av vilket land de arbetar i. Slutsats och diskussion: Oavsett om sjuksköterskorna jobbade i ett land där eutanasi var lagligt eller olagligt var det inte mycket som skiljde sig i deras uppfattning rörande ämnet.  Mer information om vad eutanasi innebär skulle kunna bidra till att sjuksköterskor blir bättre rustade och kan förmedla adekvat information till patienten och dess anhöriga, samt känna sig trygga i sin sjuksköterskeroll.

I Sverige har antalet människor som drabbas av hjärtinfarkt minskat samtidigt som överlevnaden bland de drabbade har ökat. Att hjärtinfarkter minskat beror bland annat på att vi lever mer hälsosamt. Trots mer hälsosam livsstil är det livsstilsfaktorer som är förändringsbara som är den största orsaken till hjärtinfarkt idag. Under sjukdomsförloppet genomgår patienten en kris och svårigheten är att hitta motivation till varaktiga livsstilsförändringar. Syftet med studien var att belysa faktorer som kan påverka patienters möjlighet till livsstilsförändringar efter en hjärtinfarkt. Till litteraturstudien valdes 15 vetenskapliga artiklar och utifrån deras resultat framkom fyra kategorier; sociala, fysiska, kognitiva och emotionella faktorer. Resultatet visade bland annat att socialt stöd i samband med livsstilsförändringar var viktigt för patienten, men kunde även försvåra. Även de andra kategorierna innehöll faktorer som försvårade respektive underlättade livsstilsförändringar för patienten. Ett av de viktigaste fynden visade sig vara behovet av individuellt utvecklat stöd för patienten. Kunskap om personliga riskfaktorer, delaktighet och förståelse för det egna ansvaret ökade motivationen. Framtida forskning om livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt bör fokusera på beteendevetenskap inom stress och hjärtrehabilitering. Varaktighet av livsstilsförändringar och kvinnors syn på behov av förändring är också värt att undersöka. / The numbers of people in Sweden suffering from heart attacks have diminished, while the survival rate among those affected has increased. The reason why heart attacks reduced is partly because we live more healthily. Despite a healthier lifestyle, the major causes of heart attacks today are lifestyle factors that are changeable. During the course of the disease, the patient undergoes a crisis and the difficulty is to find the motivation for long-term lifestyle changes. The purpose of this study was to elucidate factors that may affect patient’s ability to make lifestyle changes after a myocardial infarction. For the study 15 scientific articles were selected. The result revealed four categories: social, physical, cognitive and emotional factors. Social support was showed to be important in connection with lifestyle changes but can also constrain. The other categories also contain factors that impede and facilitate lifestyle changes for the patient. One of the most important findings in the result proved to be the need for individually designed support for the patient. Knowledge of personal risk factors, participation and understanding of their responsibilities increased motivation. Future research on the topic lifestyle changes after myocardial infarction should include behavioral, cardiac rehabilitation, stress and women’s views on the need for lifestyle change.

No description available.

Handboken för hälso- och sjukvårdspersonal är ett webbbaserat hjälpmedel för att sjukvårdspersonal lätt ska ha tillgång till uppdaterad kunskap som bygger på vetenskapliga och beprövade metoder. Syftet med studien var att undersöka evidensen bakom de riktlinjer för munvård som anges i Handboken för hälso- och sjukvårdspersonal. Studien genomfördes som en litteraturstudie där både en kvalitativ och en kvantitativ ansats använts, vilket benämns metodtriangulering. Författarna har funnit evidens för samtliga riktlinjer i Handboken för hälso- och sjukvårdspersonal. Riktlinjerna för hur munvård bör utföras har delats in i kategorierna tandborstning, rengörning av munhålan och behandling av uttorkad munslehinna. Bevisvärdet i artiklarna, expertutlåtandena och SBU rapporten har bedömts som stark till begränsat bevisvärde. Merparten av evidensen bedömdes som begränsat bevisvärde, främst på grund av att arbetena saknade tydliga metodbeskrivningar. Trots det begränsade bevisvärdet och det faktum att det inte framkommit några fakta som motsäger riktlinjerna anser författarna att handbokens riktlinjer bör följas. Författarna anser att studien kan bidra till ett ökat kritiskt tänkande hos sjuksköterskan. Vårdpersonalen blir medveten om vikten av att alltid ha ett kritiskt förhållningssätt gentemot den kunskap och de riktlinjer vi har att följa. Ett kritiskt förhållningssätt gentemot kunskap leder till kvalitetssäker vård, där patienten kan förlita sig på att vården bygger på evidens. Det leder till ökad trygghet för patienten.