Digitala vårdmöten är ett omdiskuterat ämne i Sverige sedan det fria vårdvalet infördes. I loppet av minuter kan du infinna dig i ett möte med en läkare vart du än är i världen, så länge du har uppkoppling. Sjukvården har stått inför en teknisk revolution och är i sin linda på många mer sätt, än andra branscher som redan kommit längre. Dessutom är det en bransch som präglas av traditioner, arbetssätt, hög nivå av moral och etik. De renodlade digitala vårdcentralerna bedrivs till större del i privat regi och har infört ett helt nytt koncept på hur primärvård kan ges. De har drivit på den offentliga sektorns vårdcentraler att införa liknande lösningar. Närhälsan är Sveriges största vårdcentral och har nu digitala vårdmöten i sin verksamhet. Men till skillnad från de privata aktörerna är de inte vinstdrivande utan snarare kvalitétsdrivna. I denna studie får ni läsa om på vilket sätt det digitala vårdmötet avlastar arbete för den fysiska primärvården och hur kvaliteten på vår primärvård har påverkats på grund av de den digitala implementeringen. Vi dyker djupare in i just Närhälsans arbete att främja kvalitén, möta människans behov och visioner med det digitala vårdmötet.  Slutsatserna är att det skiljer sig mycket i medicinsk kvalitet beroende på vart du som patient väljer att vända dig. De offentliga vårdgivarna drivs av kvalitet på sjukvården, medan de privata drivs av avkastningskrav. Det medför till viss del merarbete för den traditionella sjukvården då brist på tillit uppstår och man väljer att göra om redan genomförda undersökningar. Samtidigt ser vi att de även kan avlasta primärvården med att patient erbjuds möjligheten till vård på distans genom mobila applikationer. Det gör att patienter som annars skulle uppta resurser hos den traditionella sjukvården nu snabbt och lätt kan få hjälp digitalt vid enklare läkarbesök. / The digital healthcare is a well discussed topic in Sweden since the free choice of healthcare was implemented. In matter of minutes you are able to meet a doctor wherever you are in the world, if you have internet. Healthcare has faced a technical revolution and is in its infancy in many ways than other industries that have already come further. Moreover, it is an industry that is characterized by traditions, working methods, high level of moral and ethics. There are now pure digital healthcare facilities that are to a large extent run by the private sector and have introduced a completely new concept on how primary care can be given. Närhälsan, which is Sweden's biggest provider of primary healthcare has come to develop a similar strategy for their healthcare centers. Unlike the private sector, are not profit-driven but rather qualitatively driven. In this study you will learn how the digital care meeting relieves work for physical primary care and how the quality of our primary care has been affected by the digital implementation. We dive deeper specifically into the work of Närhälsan and their work that promotes quality, meet customer demand and visions with the digital healthcare-meeting. The conclusion is that it differs greatly in medical quality depending on to whom the patient decide to turn. The public healthcare providers are driven by quality, while the private sector is driven by required return. This entails, to a certain extent, more work for the traditional health care system, since there is a lack of trust and one chooses to redo the already completed surveys. At the same time, we see that they can also relieve primary care by offering patients the possibility of remote care through mobile applications. This means that patients who would otherwise occupy the resources of the traditional health care service can now quickly and easily get help digitally in the case of simple doctor visits.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk, gynekologisk sjukdom som drabbar var tionde kvinna i fertil ålder. Sjukdomen innebär att livmoderslemhinna finns lokaliserad på andra ställen än i livmodern vilket medför symtom såsom bland annat starka smärtor och infertilitetsproblematik. Enligt tidigare forskning finns det brister i dagens endometriosvård där otillräcklig kunskap och förståelse samt normalisering av symtom kan leda till att drabbade kvinnor inte får rätt behandling och bemötande i mötet med hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet var att undersöka hur kvinnor med diagnosen endometrios upplever mötet med hälso- och sjukvården.  Metod: Litteraturöversikt med beskrivande design baserad på tio kvalitativa originalartiklar från databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Resultatet presenteras som fyra teman och nio kategorier. Kvinnor med endometrios upplever att det finns brister i information och kommunikation i mötet med vårdpersonal. Normalisering och trivialisering av symtom var ett problem som rapporterades av kvinnorna. Attityder hos vårdpersonal påverkar möjligheten till rätt diagnos och hur stödet upplevs. En stor anledning till negativa upplevelser, sett till information, kommunikation, stöd och attityder, i mötet med hälso- och sjukvården rapporteras vara bristande kunskaper om endometrios hos vårdpersonal.  Slutsats: Kunskapsbrist, brist på förståelse för och normalisering av symtom är vanligt förekommande i mötet med hälso- och sjukvården. För att i framtiden kunna ge drabbade kvinnor en jämlik vård och ett gott bemötande med rätt stöd och behandling krävs utvecklad kunskap och förståelse för sjukdomen, såväl inom primärvården som inom specialistvården.

Bakgrund: Varje år dör tusentals personer i suicid i Sverige. Efterlevande anhöriga som drabbats av en sådan förlust utgör i förlängning själva en riskgrupp för psykisk ohälsa. Stöd till efterlevande anhöriga från hälso- och sjukvården är idag inte en självklarhet. Syfte: Syftet var att beskriva efterlevande anhörigas erfarenheter av stöd från hälso- och sjukvårdspersonal efter suicid.  Metod: Allmän litteraturöversikt baserad på åtta kvalitativa, vetenskapliga studier från databaserna Cinahl Complete, Pubmed och PsycINFO. Studierna är granskade med hjälp av en granskningsmall för kvalitativa studier. Tematisk analysmetod tillämpades vilket resulterade i tre teman och två subteman.  Resultat: Deltagarna i studierna beskrev erfarenheter av stöd från hälso- och sjukvårdspersonal efter suicid som Stöd och professionellt bemötande med tillhörande subteman; positiva erfarenheter och negativa erfarenheter. Hinder i att söka stöd samt Proaktivt stöd.  Diskussion: Metoden diskuterades utifrån trovärdighetsbegreppen tillförlitlighet, verifierbarhet, pålitlighet och överförbarhet. Resultatet diskuterades med förankring i personcentrerad vård samt Kris- och utvecklings-teori.

No description available.

I alla år har det funnits personer som överskrider det heteronormativa förhållningssätt som råder i dagens samhälle. Litteraturöversikten riktar sig in på transpersoner då de aldrig fått lika mycket plats i samhället som resterande befolkning. Transpersoner har blivit påhoppade, trakasserade och förolämpade av såväl familj som hälso- och sjukvård, på grund av hur de väljer att uttrycka sin könsidentitet. Vi valde att göra en litteraturstudie med syftet att ur ett patientperspektiv få kännedom kring hur transpersoner upplever mötet med hälso- och sjukvård. Resultatet av litteraturöversikten delades in i tre huvudteman: Bemötande, Utbildning och Utsatthet. Dessa huvudteman har totalt åtta underteman. Resultatet belyser att transpersoner upplever att de inte blir rättvist bemötta och att de många gånger själva får undervisa vårdgivare, vilket många beskriver som påfrestande. Resultatet visar även hur transpersoner blir placerade i fack, för att de förväntas vara någon de inte är av hälso- och sjukvården. Slutsatsen är att hälso- och sjukvård har stora brister när det kommer till kunskap om transpersoner och hur de bör bemötas i en vårdande kontext samt att det behövs mer utbildning och forskning inom området.

Sjukvårdssystemet på landsbygd genomgår en successiv nedmontering. Detta innebär att sjukvårdsinrättningar och avdelningar avvecklas främst i områden där avstånden till vård redan är stora. Denna studie syftar att undersöka denna förändring ur ett hållbarhetsperspektiv. Som fallexempel tas nedläggningen av förlossningsavdelningen och BB på Sollefteå sjukhus i Region Västernorrland. Studiens syfte uppfylls genom insamling och analys av kvantitativa data, som beskriver sjukvården på landsbygds förändring över tid, samt kvalitativa data om följderna av dessa förändringar. Analysen utgår ifrån studiens teoretiska ramverk, där definitioner av social hållbarhet samt maktförhållandet mellan stad och landsbygd kopplas till det empiriska materialet. Resultaten visar en generell försämring av den fysiska närheten till vård, tillgängligheten i form av vårdplatser och väntetider samt det medborgerliga förtroendet för sjukvårdssystemet. Samtidigt finns belägg för att systemets förändring innebär positiva följder för vårdens kvalitet samt regionens ekonomi. Den sociala hållbarheten kring sjukvårdssystemets förändring är därmed något kluven, medan maktstrukturerna i landbygdsklyftan befästs i och med resultaten.

Bakgrund: Undernäring är ett tillstånd som innebär brist på energi, protein eller andra näringsämnen vilket förorsakar mätbara förändringar i en människas kropp och påverkar kroppens funktioner negativt. Inom sjukvården är undernäring vanligt förekommande och orsakar längre vårdtider, ökad infektionsrisk samt svårare sårläkning. Sjuksköterskor har en viktig roll inom sjukvården genom att arbeta förebyggande mot vårdskador och har också ett ansvar för omvårdnaden av patienter. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av undernäring inom sjukvården vid vård av vuxna patienter. Metod: Metoden var en kvalitativ litteraturstudie baserad på 7 vetenskapliga artiklar som analyserades enligt Fribergs analysmetod för kvalitativa artiklar. Resultat: Analysen av artiklarna resulterade i två teman och nio subteman. Temat ''Brister i organisationen'' består av sex subteman och beskriver sjuksköterskors upplevelser av olika brister i organisationen kopplat till undernäring inom sjukvården vid vård av vuxna patienter. Temat ''Behov av förändring'' består av tre subteman och beskriver sjuksköterskors upplevelser av att det finns behov av förändring inom sjukvården kopplat till undernäring. Slutsats: Brister inom sjukvården måste åtgärdas för att minska lidandet och öka hälsan för patienter. Det finns behov av kunskap, utbildning och resurser för att kunna ge patienter som drabbats av undernäring eller risk för undernäring god vård.

Rötfeber (decay fever) was a category of fever illnesses mentioned frequently in Swedish district physicians’ yearly reports in the 19th century, but despite its frequency there is no real agreement on what rötfeber entails. In this thesis, I wanted to come to an understanding of how rötfeber could be defined and which people received the diagnosis. With the help of the physicians’ reports I examined how they discussed rötfeber and compared it to other diseases: Some physicians described it similarly to a common cold, while others meant it commonly resulted in death or acted as the worsening of a patient’s already terminal disease, such as cholera or typhus, or was synonymous with it. A lot of descriptions of rötfeber also coincided with descriptions of medical traditions based on one’s environment being the cause of disease, with polluted air or dirt often being named the transmitter of disease. While reading the reports, I noticed a pattern of rötfeber often being discussed in connection with a district’s poorer population. The physicians described how their way of living with unhealthy air and bad circulation, unhealthy foods, and lack of hygiene made them ill with rötfeber. The disease became a portrait of a poor person, and a rötfeber diagnosis could be used to further stigmatize already vulnerable people and survey them. Poor people were thus the people most often receiving the diagnosis and rötfeber itself was described to occur due to unhealthy living, which also defined the disease.

Background Today's healthcare administrators have a broad professional role with several tasks and with education spread throughout the country to be able to meet the increased need for administrative expertise in healthcare and the profession has changed markedly since the 1920s. Purpose The purpose of the study is to investigate the importance of care administrators in health careand how other treating care professions perceive care administrators as an asset in their daily work, but also whether there are similarities and differences in the perception of care administration among different treating care professions. Method We used both quantitative and qualitative methods in the data collection, in the form of questionnaires and interviews. The interviews were then compiled in a text analysis where we extracted the important keywords to analyze the results. Conclusion After compiling the information we have collected during our work on our thesis, we have concluded that the care administrator is a well-liked, appreciated and necessary professional role for the entire workflow in healthcare. The integrity of their work and the trust that their colleagues give them are of a very high standard. Healthcare administrators bring both administrative expertise and an information hub where other treating healthcare professionals finds a sense of comfort and security when it comes to information and where to find it. The care administrators also increase the security of patients in terms of minimizing errors that may occur in medical records and lowering the waiting time when the need to visit the hospital arises / <p>Examen i vårdadministration, YH-utbildning: 20 Yh-poäng</p>

Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar hos äldre och detta visar sig genom bland annat att allt fler äldre tar eller försöker ta sitt liv. Det är svårt att upptäcka psykisk ohälsa hos äldre, då symtomen kan uttrycka sig som fysiska besvär eller ses som en naturlig del av åldrandet. Många äldre med psykisk ohälsa är i behov av insatser från hälso-och sjukvården. En sjuksköterska som möter äldre med psykisk ohälsa måste utveckla strategier för att kunna hantera den äldres mående. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta äldre med psykisk ohälsa inom hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturstudie baserade på tio kvalitativa artiklar identifierades genom systematiska sökningar i Cinahl, Pubmed och PsycINFO. Artiklarna granskades i HKR:s granskningsmall för kvalitativa artiklar, analysfasen följde Kristensson (2014) sex steg. Resultat: Två kategorier i relation till syftet; Vikten av att vara närvarande och ge den äldre med psykisk ohälsa tid för att kunna skapa relation: Det är av vikt att sjuksköterskan tar sig tid för den äldre med psykisk ohälsa för att kunna skapa en relation och Vikten av kunskap och stöd i mötet med äldre personer med psykisk ohälsa: Beroende på kunskap, stöd och erfarenheter som sjuksköterskorna hade påverkade det mötet med den äldre både positivt och negativt. Slutsats: Genom utbildning och kontinuerlig uppdatering av psykisk ohälsa kan osäkerhet kring ämnet minska och detta skulle påverka vården positivt, där den äldre kan få den vård som hen har behov av och rätt till.