<p>Examensarbete 15 hp. Lärarexamen</p>

I detta projekt om barns skönlitterära läsning undersöks det om man kan öka barns läslust genom att göra dem delaktiga i en skapandeprocess av en bok. Projektet baseras på barnens egna tankar och idéer. Genom att göra intervjuer med barn i åldrarna 7-8 år ville jag komma fram till vad barn helst vill läsa om och därefter skriva och illustrera en barnbok. När boken sedan var färdig fick barnen läsa den, säga vad de tyckte och svara på ifall de hade börjat läsa mer om de fick vara med i skapandeprocessen av böcker. Resultatet visade sig vara att barnen blev inspirerade och vill gärna skriva och illustrera sina böcker själva men att det förmodligen inte skulle öka deras lust att läsa. Att arbeta med skapandeprocessen av en bok i undervisningen visade sig istället vara ett bra sätt att få eleverna att inspireras till att tänka, skriva och illustrera sina egna böcker. Boken som är en stor del av projektet finns med i projektredovisningen som bilaga i form av pdf-fil. / In this project about children’s fiction reading it has been examined if you can increase children’s inclination for reading by involving them in the creating process of a book. The project is based on children’s thoughts and ideas. By doing interviews with children in ages 7-8, I wanted to find out more about what children likes to read and then write and illustrate a children’s book. When the book was finished the children got to read it and make opinions on it. They also answered to the question if they would have been reading more if they were involved in creating processes of books. The result turned out to be that children were inspired to write and illustrate books but they would probably not read more. To work with a creating process of a book in school teaching were instead shown to become a good way to get the students inspired to think, write and illustrate their own books.The book is a part of the project and will be found in the project report as a pdf-file.

I mitt examensarbete jag har analyserat två olika skapandeprocesser, en konceptuellt grundad med fokus på hur skulptören Berlinde De Bruyckere arbetar och så den vi designstudenter lär oss under våra studier på Malmstens som har sin grund i Jan Landqvist bok ”Vilda idéer och djupodlande analys, Om designmetodikens grunder”.    Målet med denna analys har varit att hitta ett arbetssätt där jag finner trygghet och självförtroende som formgivare. Genom intervjuer med alumner från Malmstens möbeldesignprogram har jag fått förståelse för hur en som student kan arbeta efter examen. I framtagningen av mina möbler har jag haft min utgångspunkt i den moderna uppfattningen av rumsavdelning och avskärmning eller då kanske mer bristen på den. Då öppen planlösning och sociala ytor blir allt mer populärt i hemmen och där öppna kontorslandskap syns på var och varannat kontor har jag tagit fram två produkter som ställer sig frågande till just detta. Är det verkligen lika trevligt att leva utan väggar i vardagen som det är till fest? Finns det kanske en anledning till att vi ser fler och fler textila möbler och ”rum i rummet”-möbler på möbelmässan riktade mot öppna kontorslandskap för att skapa avskildhet? De möbler jag formgivit är en konceptuell rumsavdelare med utgång i ett konstnärligt arbetssätt. Rumsavdelaren är i form av en tratt som förstärker ljud, både önskade och oönskade. Här har jag jobbat i snabbt tempo och litat på min intuition inom god form. Min andra produkt är vad jag kallar ”En personlig sfär”. Här har jag använt mig av det arbetssätt jag lärt mig på Malmstens med informationsinsamling och skissetapper.  Ett till större det teoretiskt arbete där ens beslut ifrågasätts. Den ”personliga sfären” är tänkt att finnas i kontorsmiljö där man vill vara en del av rummet med inte bli störd av det som händer i ens direkta närhet.  Jag har genom mitt arbete kommit fram till att det arbetssätt som jag känner mig mest trygg med är en kombination av den process som lärs ut vid Malmstens och den mer fria, den konstnärligt grundade. Jag har också kommit fram till att den metod som lärs ut på skolan gett mig en grund utifrån vilken jag kan göra mina egna vägval. / In my thesis, I have analyzed two different creative processes, the first one with a conceptual basis with a focus on how the sculptor Berlinde The Bruyckere work. The second one is based in design methods that we design students learn about during our studies at Malmsten that has its basis in Jan Landqvist book “Vilda idéer och djupodlande analys, Om designmetodikens grunder”.  The goal of this analysis was to find a way of working where I find safety and confidence as a designer. Through interviews with alumni from Malmstens furniture design program I have an understanding of how a student can work after graduation. In the development of my furniture, I’ve had my starting point of the modern perception of the room service and the foreclosure or then maybe more the lack of it. When the open-plan living and social spaces are becoming more popular in homes where open plan offices is visible on each every other office, I have developed two products that is concerned about just that. Is it really as nice to live without walls in everyday life as it is to the party? Is there perhaps a reason why we are seeing more and more textile and furniture “room within a room” commercial furniture at the furniture fair targeted to open offices to create privacy? The furniture I have designed is a conceptual room divider with the output of an artistic work. Room divider is in the form of a funnel that amplifies sound, both wanted and unwanted. Here I have been working in the fast paced and trusted my intuition in good shape. My second product is what I call “A personal sphere”. Here I have used the approach I learned at Malmsten with information gathering and sketching stages. One of the major theoretical work which even decisions questioned. The “personal sphere” is supposed to be in the office environment where you want to be a part of the room to not be bothered by what happens in one’s immediate vicinity. I have through my work come to the conclusion that the approach that I feel most comfortable with is a combination of the process that is taught at Malmsten and more free, conceptually founded. I have also come to the conclusion that the method taught at the school provided me with a basis on which I can make my own choices.

Denna studie undersöker en explorativ skapandeprocess av en musik- och videoproduktion, samt hur dess resultat i sina olika delar påverkar en grupp lyssnare och tittare. Den övergripande teoretiska utgångspunkten för studien är Vygostkijs kreativitetsforskning. Undersökningen av skapandeprocessen har inslag av hermeneutisk vetenskapssyn och empirinära forskning. Metoden för insamling av publikens beskrivna reaktioner på produktionen är av kvalitativ art. Tio studenter agerar testpersoner och får i grupper lyssna på enbart musiken, titta på enbart videon, eller se och höra musikvideon i sin helhet. Deltagarna besvarar ett antal frågor om sina upplevelser, vilka sedan analyseras och jämförs med varandra och med mina intentioner. Resultaten visar att en förutsättning för ett explorativt skapande är en viss erfarenhet inom det aktuella området, samt att struktur behöver arbetas fram under processens gång för att skapa mening. Lyssnargruppernas svar visar på likheter och olikheter inom och mellan grupperna, att flera av deltagarnas svar överensstämmer med mina intentioner, och att ljud och bild genererar olika typer av associationer.

Syftet med arbetet är att belysa hur ett urval konsthantverkare i Östergötland beskriver distanseringen i sitt arbete. Med distanseringen i detta arbete avser jag tiden då en skapande människa, efter en period av medvetet arbete, lämnar sitt verk ifrån sig eller avbryter sitt arbete och gör någonting annat. Utifrån syftet har en frågeställning med tre frågor formulerats: Hur påverkar distanseringen konsthantverkarens skapandeprocess? Hur beskriver konsthantverkare distanseringen? Har hon/han ett begrepp för den? Vilka skillnader och likheter finns hos olika konsthantverkare när det gäller distansering? En kvalitativ intervju har används som metod i arbetet. Metoden rymmer möjligheter att skaffa djupare kunskap om fenomenet distansering. Kvalitativ intervju hjälper också till att upptäcka och identifiera egenskaper hos intervjuades uppfattning om fenomenet. I studien har fem konsthantverkare från Östergötland som har varit verksamma i minst fem år intervjuats. En informant från varje material områden trä, metall, keramik, textil och glas valdes ut. Urvalet har skett ur Skriften Form Träff. Skriften fungerar som en formguide och innehåller information om verksamma konsthantverkare och slöjdare i olika material område i Östergötland. En inledning och en begreppsförklaring ges redan i början av arbetet. En  litteraturgenomgång efter syftet och frågeställningar ger information om tidigare studier om distanseringen. I resultatet presenteras och bearbetas intervjusvaren i form av en sammanfattning och en egen tolkning. Resultatet tyder på att faktorer som material, arbetssätt, personliga intresse och arbetsmiljö har avgörande roll för konsthantverkarna när det gäller distanseringen. Informanternas svar visar dessutom att distanseringen finns i alla informanternas arbete fast på olika sätt och i olika moment. En annat rimlig slutsats av resultatet bör vara att distanseringen har ofta en positiv påverkan på skapandet. Resultatet tyder också på att det inte finns ett gemensamt eller ett personligt begrepp för distanseringen och konsthantverkarna ser på den ofta som ett spontant och oförutsägbart fenomen som är en osynlig del av skapandeprocessen. I diskussionen redogörs uppsatsens alla delar och till sist ges avslutande kommentarer och förslag till vidare studier.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om, och i så fall hur, ramar påverkar min kreativa process när det kommer till att skriva låtar. Fem låtar har skrivits delvis eller helt färdigt och jag har i arbetet med tre av dem begränsat mig själv kreativt på olika sätt och med de övriga två har jag inte gjort det. Jag har fört loggbok efter varje genomfört arbetspass och har använt den för att analysera hur arbetsprocessen har fortlöpt och framför allt upplevts. Resultatet av min undersökning är att ramar kan fungera som en katalysator för min kreativa process. Eftersom jag upplevt att mer övning inom området är den viktigaste faktorn för att jag ska utveckla mina färdigheter som låtskrivare kommer jag fortsättningsvis också använda olika ramar när jag skriver låtar då de kan stimulera till arbete.

Syftet med denna undersökning är att bidra med kunskap om vad det är som driver musikmakare i sitt skapande, samt om inspirationen som ligger bakom. Detta fullföljdes medelst skriftliga intervjuer med fem låtskrivare och kompositörer, som tillfrågades om den bakomliggande orsaken till deras skapande, om inspirationens roll i skapandet och om hur de går tillväga för att frammana den. Det övergripande resultatet tyder på att det är den personliga utmaningen och känslan att utnyttja sin kapacitet som driver en människa till att skriva musik. Respondenterna uppger att resor och möten med människor och nya situationer är det som påverkar inspirationen positivt. I övrigt uppger de att inspirationen är av förhållandevis stor vikt för dem, men att den oftast uppkommer av sig själv om de bara ger sig in i skapandeprocessen. Undersökningen bidrar till ytterligare kunskap om begreppet inspiration och om hur människor i exempelvis musikbranschen kan resonera för att effektivisera sitt arbete.

Parallellt med populärmusikens förändring med avseende på hur den låter (jämför exempelvis The Beatles på 1960-talet med Avicii på 2010-talet), så har även utbudet av verktyg för att skapa den expanderat. Kanske är det förstnämnda – hur det låter – ett resultat av den andra – hur den görs – men oavsett vilket så är dessa förändringar ett faktum. Vad som inte verkar ha förändrats dock är de yrkestitlar som använts och används. Med intervjuer och observationer av vad yrkesverksamma musikproducenter gör året 2013 är syftet att utveckla beskrivningar av musikproducentroller som kan användas i musikproduktionsutbildning. Dessa beskrivningar är menade att peka på vilken kunskap som bör preciseras i utbildningsplaner för att utveckla och fokusera på de nödvändiga kompetenser som krävs för yrket. Jan-Olof Gullös modell för musikproducenters ledarstilar prövas i detta arbete vid analysen av producenter som intervjuas och observeras. Resultatet av detta arbete föreslår två underkategorier till musikproducentens titel med förhoppningen att introduktionen av dessa begrepp kan leda till en fortsatt diskussion att definiera dessa två underkategorier. Ambitionen är att på lång sikt skapa en effektivare och mer relevant pedagogik i akademiska syften, men också att musikaliska sammanhang lättare finner rätt ändamål genom väl anpassade och förtydligade samarbetsförhållanden i yrkeslivet.

Jag har valt att fördjupa mig i relationen mellan kreativitet och skrivblockering. Hur påverkas ens kreativa skapande av att jobba mot deadlines med tydliga ramverk och hur kan man undvika att drabbas av skrivblockering är några av frågorna jag kommer att ta upp i denna uppsats. Jag dyker även in i fantasins viktiga betydelse för att försätta sig i ett kreativt flow och hur hjärnan växlar mellan fantasi och lekfullhet till den kritiska rösten. Uppsatsen bygger på mina egna genomlevda upplevelser från skapandet av mitt album men också på en intervju med artisten Eva Dahlgren. Målet har varit att utforska nya metoder för att skapa musik som i slutändan kan utveckla och fördjupa min kreativa process och föra mig framåt men också få en djupare förståelse för vad kreativitet egentligen är och hur andra upplever det. Resultatet blev åtta demos till mitt kommande album samt nya strategier och sätt att skapa musik på som berikat min kreativa process. Jag har även jämfört min och Eva Dahlgrens process och funnit både likheter och skillnader.

Syftet med denna undersökning är att bidra med kunskap till hur valmöjligheter inverkar på musikproducenters skapandeprocess, samt hur detta kan förstås till rådande samhällsstrukturer. Undersökningen har genomförts genom semistrukturerade, kvalitativa intervjuer, där fyra musikproducenter intervjuats. Resultaten visade på att valmöjligheter hade en varierande inverkan på deras skapandeprocess där antalet val fördröjer skapandeprocessen, vilket i sin tur kan resultera i att individen hinner tröttna på en låtproduktion innan den fullbordats. Vidare identifierades även en korrelation mellan när informanterna tenderade att befinna sig i ett kreativt uppslukande tillstånd och hur relationen till valmöjligheter då såg ut. Undersökningen bidrar till kunskap kring inom ämnet och kan förhoppningsvis hjälpa musikproducenter att navigera i en tid av växande valfrihet.