Uppsatsens syfte var att undersöka hur dramapedagogen ser på sin roll i skapandeprocessen samt hur denne resonerar kring och förhåller sig till budskapet i en föreställning som deltagarna skapar själva. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fyra auktoriserade dramapedagoger. Resultatet visade att alla dramapedagoger upplever att de har ansvar för helheten och publikfokuset men att de utgår ifrån elevernas idéer i skapandeprocessen. Förhållandet till budskapet i en föreställning var för tre av de fyra dramapedagogerna underordnat eller oviktigt, något som de inte reflekterat så mycket kring. En dramapedagog uttryckte, till skillnad från de andra, att det är viktigt att arbeta och reflektera med gruppen om föreställningens budskap. Alla dramapedagoger berättade dock att de närmar sig budskapet genom att ibland ställa frågor till deltagarna: Vad vill vi visa? Vad vill vi att publiken ska uppleva? Vad säger den här rollen?

Detta arbete handlar om att skriva text- och melodi till redan satta ackordbakgrunder. Jag undersöker hur min process av att skriva text- och melodi påverkas av att använda färdiga ackordvändor som skickats till mig istället för att utgå från egenskapade sådana. I bakgrunden till mitt arbete skriver jag om de faktorer som lett mig till att arbeta med denna undersökningen. Jag berättar om min relation till låtskrivande och hur jag tidigare arbetat med det. Här ryms också min inledning där jag skriver om anledningarna till mitt val av undersökning. Syftet med arbetet och mina frågeställningar handlar om vilka processer som uppstår när skriver låtar på det sätt jag dikterat i undersökningen. Under tidigare forskning tar jag upp tre andra konstnärliga examensarbeten som är tematisk lika mitt eget. Jag hämtar inspiration från deras slutsatser och förklarar vad deras arbeten gick ut på. Under metod staplar jag upp ramarna för mitt arbete och den metod jag valt att använda i min undersökning. I genomförandet berättar jag hur processen sett ut för varje ackordvända som jag utgått från i mitt melodi- och textskapande. Jag berättar också om hur jag dokumenterat mitt arbete; genom loggbok och inspelningar (loggboken är integrerad i arbetet och inte bifogad som en separat bilaga). I resultatet svarar jag på mina frågeställningar och hur mitt skapande påverkats av min undersökning, jag konstaterar att både för- och nackdelar med min arbetsmetod uppstått under arbetet. Vidare diskuterar jag resultatet och skriver mycket om de sociala faktorernas inverkan på att skapa musik ensam jämfört med att vara med andra musiker i samma rum och skapa tillsammans. Jag skriver om hur skapande-energi blev ett ämne att reflektera över i min undersökning och tar också upp kritik mot min metod. I min slutsats konstaterar jag att arbetet lärt mig mycket om min arbetsprocess och gett mig tankar och verktyg att ta med mig inför framtida skapande, ensam eller gemensamt.Under fortsatt undersökning kommer jag med tankar och idéer om hur arbetet kan inspirera till framtida forskning och vilka ämnen de kan tangera.

I detta arbete undersöks skillnaden mellan skapandet av tooniga kontra realistiska texturer för polygonmodeller till datorspel. För att alls kunna undersöka detta har jag först fått ta reda på vad som faktiskt gör en grafisk stil toonig. Detta, har jag kommit fram till, är om det som avbildats dels blivit förenklat och även stiliserat (det vill säga ikoniskt abstraherat och även expressionistiskt abstraherat). Det som definierat en realistisk stil har jag låtit vara något som påminner om sådant som kan ses i foton. Jag har sedan åt fyra olika digitala 3D-modeller skapat texturer i två olika grafiska stilar: toonig och realistisk. Därefter har jag jämfört skillnaderna mellan skapandeprocesserna av dessa. De tooniga har skapats med hjälp av det jag kommit fram till om toonighet, och framförallt med hjälp från grafikerna på det spelföretag som jag jobbat på under en stor del av exjobbstiden. De realistiska har skapats med hjälp av litteratur om spelgrafikskapande. Det jag kommit fram till av denna undersökning har varit att realistiska texturer innehåller en större mängd mindre, diffusa detaljer i och med deras så kallade bastexturer, vilket förenklar arbetet med andra detaljer, såsom skuggor och liknande. Tooniga texturer har istället ett mindre antal mer tydliga detaljer, vilka kräver mer arbete då dessa inte blandas upp med någon bastextur, och sonika blir mer synliga.

<p>I detta arbete undersöks skillnaden mellan skapandet av tooniga kontra realistiska texturer för polygonmodeller till datorspel. För att alls kunna undersöka detta har jag först fått ta reda på vad som faktiskt gör en grafisk stil toonig. Detta, har jag kommit fram till, är om det som avbildats dels blivit förenklat och även stiliserat (det vill säga ikoniskt abstraherat och även expressionistiskt abstraherat). Det som definierat en realistisk stil har jag låtit vara något som påminner om sådant som kan ses i foton. Jag har sedan åt fyra olika digitala 3D-modeller skapat texturer i två olika grafiska stilar: toonig och realistisk. Därefter har jag jämfört skillnaderna mellan skapandeprocesserna av dessa. De tooniga har skapats med hjälp av det jag kommit fram till om toonighet, och framförallt med hjälp från grafikerna på det spelföretag som jag jobbat på under en stor del av exjobbstiden. De realistiska har skapats med hjälp av litteratur om spelgrafikskapande. Det jag kommit fram till av denna undersökning har varit att realistiska texturer innehåller en större mängd mindre, diffusa detaljer i och med deras så kallade bastexturer, vilket förenklar arbetet med andra detaljer, såsom skuggor och liknande. Tooniga texturer har istället ett mindre antal mer tydliga detaljer, vilka kräver mer arbete då dessa inte blandas upp med någon bastextur, och sonika blir mer synliga.</p>

Fallstudien är en undersökning om hur gymnasieelever på det estetiska programmet, med inriktning bild och form, upplever att det är prata om sina bildarbeten. I och med Gy11 är ett av kunskapskraven att eleverna muntligt ska kunna tolka, analysera och bedöma sina egna och andras verk. Genom intervjuer med eleverna vill studien visa hur bildsamtalen upplevs ur två perspektiv. Dels hur eleverna upplever att det är att prata om sina egna och andras bildarbeten, i förhållande till sitt eget skapande och läroprocess, och dels hur eleven upplever bildsamtalen ur ett bedömningsperspektiv. Forskningsmetoden är kvalitativ med vikten på orden för att få en förståelse kring hur eleverna uppfattar bildsamtalen. Av studien framgår att eleverna ofta upplever bildsamtalet positivt och utvecklande men även svårt och jobbigt. Svårigheterna låg bland annat på att sätta ord på sina tankar och rädsla för att feltolka. Kunskapskraven upplevdes både som förståeliga och som svårtolkade.

I detta självständiga arbete tog jag för första gången chansen att ägna mig åt komposition för kör. Jag iakttog och dokumenterade den initialt krävande processen att komma igång, men också känslan av att det lossnade efter att avgörande beslut hade fattats. Detta arbete resulterade i ett folkmusikinspirerat arrangemang och två tonsatta dikter av Catharina Östman. I arbetet har jag lärt mig att jag har mycket gemensamt med andra kreativa människor och att skaparprocessen är en ömtålig balansgång mellan strukturerat kämpande och inspirationsgivande ögonblick. / <p>Bilaga: 1 CD</p>

I detta självständiga arbete studeras en skapandeprocess av ett klassiskt stycke för solofiol med en dikt som inspirationskälla. Syftet med denna studie är att belysa hur känsloliv och livsvärld påverkat skapandet av ett musikaliskt verk genom ett fenomenologiskt perspektiv. Studien grundar sig på fem separata självobservationer genom ljudinspelning. Med hjälp av fenomenologin undersöks hur komponerandet som fenomen kan möjliggöras med hjälp av stimulans från en dikt. Resultatet redovisas genom fyra olika teman: Komponerandets begynnelse, Komponerandets fortskridande, Färdigställande av verket samt Känsloliv och livsvärld. I resultatet framkom att känsloliv och livsvärld påverkade skapandeprocessen av verket på olika sätt genom arbetet. I början av studien hägrade utopiska tankar som hindrade skapandeprocessen. Därefter skedde en förändring i attityd till de egna förmågorna och genom reflektion och kontemplation kunde stycket skapas. Avslutningsvis följer en diskussion kring resultatanalysen i relation till vald litteratur som utgår ifrån tidigare forskning, studier samt det fenomenologiska perspektivet. / In this independent study the process in composing a classical piece for solo violin with a poem as inspiration is examined. The purpose of this study is to enlighten how the emotional life as well as the lived life have affected the making of a classical composition through a phenomenological perspective. The study is based on five separate self-observations through audio recording. With the help of phenomenology the study examines how the composition as a phenomenon can be accomplished with the stimulation from a poem. The result is shown through four different themes: The Composition Birth, The Composition Progress, Finishing the Piece and Emotional Life and Lived Life. In the result it appeared that the emotional life and lived life affected the making process of the piece in different ways throughout the work. In the beginning of the study utopian thoughts lingered and prevented the making process. Thereafter a change occurred in relation to my own abilities and through reflection and contemplation the piece could be created. Thereafter a chapter on discussion treats the result analysis in relation to the chosen literature which is based on previous research, studies and the phenomenological perspective.

Studien utgörs av kvalitativa semistrukturerade intervjuer av fyra musiklärare om hur de arbetar med musikskapande i grundskolans årskurser 7-9. Analysen av det empiriska materialet är genomförd ur ett sociokulturellt perspektiv. Syftet med studien är att synliggöra musikskapande i bemärkelsen komposition i musikundervisningen och att synliggöra musiklärares reflektioner över hur den egna undervisningen möjliggör elevers skapande process samt att synliggöra hur lärare arbetar för att främja musikskapande och ett kreativt förhållningssätt hos elever. Resultatet visar att musikskapande sker stegvis, att processen behöver få ta tid och att formerna för genomförandet är beroende av vilka verktyg som finns tillgängliga, samt att tillgång till verktyg skiljer sig åt mellan olika skolor. Elever arbetar med analoga och digitala verktyg och artefakter i samspel, enskilt och i grupper, och kamratrespons och det sociala samspelet är av stor vikt för lärprocessen. Lärarens tillrättaläggande med ramar och tydlig struktur samt stöttning i den proximala utvecklingszonen är avgörande för elevers kunskapande. Elever behöver ges möjlighet att använda olika slags verktyg och artefakter, ges möjlighet att arbeta skapande i processform under trygga och fria omständigheter samt ges möjlighet att reflektera över sitt eget och andras skapande för att utveckla fantasi, kreativitet och ett kreativt tänkande.

Denna studie syftar till att undersöka hur en DAW och datorfokuserad musikskaparekan främja kreativitet med begränsningar, i detta fall att begränsa sig till ett fysisktinstrument. Tre datormusiker har fått spendera tid med en groovebox där vi tillsammansundersökt deras kreativa processer och hur denna typ av instrument kan tillföra till den.Detta har gjorts genom metoden fokusgrupper över en längre tid. Avsnittet tidigareforskning och teori innehåller en övergripande bild av fenomenen kreativitet och flowmed teorier kring kreativa begränsningar och flow i människa-datorinteraktion (MDI).Studiens mål är att bidra med kunskap om hur skapandeprocesser och kreativa projektkan ändras och förbättras. Det övergripande resultatet tyder på att det finns moment somkan förenklas och att begränsningen är en hjälp. Diskussionen lyfter fram att dettaområde föreslås utforskas vidare

Syftet med denna undersökning är att analysera hur det sociala samspelet påverkar skapandeprocessen i arbetet med textila bilder. Frågan som denna studie utgår ifrån är hur det sociala samspelet påverkar skapandeprocessen i uppgiften textila bilder. Detta är en autobiografisk studie ur ett sociokulturellt lärandeperspektiv. Empirin utgörs av minnesanteckningar, processfotografier samt ljudinspelade intervjuer utifrån metoden Stimulated Recall Interview. Analysen av empirin görs enligt metoden Tematisk Analys och resulterar i fyra huvudkategorier: Den första kategorin är Oavsiktlig påverkan som syftar till den påverkan vi har på varandras skapandeprocess utan att vara medvetna om det. Den andra kategorin är Avsiktlig påverkan som redogör för den återkoppling vi ger varandra när någon av oss behöver bolla en idé i sin skapandeprocess. Den tredje kategorin är Påverkans dilemma som beskriver hur vi hanterar dilemman vi möter när vi får en återkoppling som inte är i linje med vår inre estetiska kompass. Den sista kategorin är Självreflektion som behandlar dialogens roll och huruvida denna resulterar till reflektion och värdering kring den egna arbetsprocessen.