Dagens lärare kommer med största sannolikhet stöta på elever med olika svårigheter, bland annat ADHD. Förståelse och en ökad kompetens är viktigt för att inkludera och anpassa undervisningen för alla. Forskning kring flickor med ADHD är enligt Nadeau, Littman och Quinn (1999) bristfällig och pojkar får mer uppmärksamhet än flickor. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur flickor med ADHD har upplevt skolsituationen och undervisningen i Idrott och hälsa i grundskolan, samt hur de mådde i skolan. För att besvara syftet intervjuades fyra flickor med ADHD i åldrarna 14- 20. Resultatdelen delades in i kategorier efter vår problemformulering, där flickornas uttalande sammanfattades i underrubriker. Dessa rubriker är diagnos, upplevt stöd i skolan, välbefinnande och kamraternas betydelse samt undervisningen i Idrott och hälsa. Det resultat som framkommit i uppsatsen är att merparten av flickorna upplever skolan som jobbig och meningslös, fast på olika sätt. Flera av flickorna i undersökningen upplever sig själv som speciella, annorlunda och att de inte är som alla andra. I vår undersökning så finner vi att flickorna inte hade några motoriska svårigheter vad de själva kunde utmärka under undervisningen i Idrott och hälsa. Att vara fysiskt aktiv underlättade deras koncentrationssvårigheter, då de fick möjlighet att komma bort från de teoretiska ämnena som krävde stort fokus och stillasittande.

Syftet med studien är att kartlägga hur fritidspedagoger och lärare i årskurs F-5 uppfattarkoncentrationssvårigheter på fritidshem och skola. De forskningsfrågor som vi har arbetatutifrån är: På vilka sätt uppfattar lärare och fritidspedagoger barn medkoncentrationssvårigheter i skola samt fritidshem och hur upplevs deras beteende i olikamiljöer? Skiljer sig deras uppfattningar? Vilka synsätt har lärare/fritidspedagoger på barnmed koncentrationssvårigheter? Hur arbetar lärare och fritidspedagoger med barn som harkoncentrationssvårigheter inom skola och fritidshem?Studien präglas av ett sociokulturellt perspektiv där samspelet med andra har en storbetydelse för barns utveckling och lärande. I studien förklaras begreppetkoncentrationssvårigheter samt faktorer och förhållningssätt som kan påverkakoncentrationen. Undersökningen är en kvalitativ studie där vi har intervjuat femfritidspedagoger och fyra lärare fördelade på sex olika skolor. Genom dessa intervjuer anservi att vi fick en djupare insikt i hur pedagoger uppfattar barn med koncentrationssvårigheter.Utifrån vår analys och diskussion kom vi fram till att vi inte har märkt några stora skillnader ihur pedagogerna upplever barn med koncentrationssvårigheter. Den skillnad vi reflekteratöver är kring miljön och hur koncentrationssvårigheterna visar sig i respektive miljö. Barnenskoncentrationssvårigheter märks både i skolan och på fritidshemmet, men på olika sätt. Iskolan upplevs det att barnen har svårare att sitta still och göra uppgifterna utifrån uppsattamål, med mindre valmöjligheter. På fritidshemmet yttrade det sig mer i att barnen påbörjarolika aktiviteter som de oftast har valt själva, men har sedan svårt att slutföra dem och gårefter en kort stund vidare till nästa aktivitet.

Denna C-uppsats är en kvalitativ studie om genus. Syftet med uppsatsen är att undersöka om och hur könsrollerna stärks i interaktionen mellan pedagog och elev samt även om detta är något märkbart elever sinsemellan i grundskolans yngre åldrar. Uppsatsen utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, men jag har även valt att beröra och presentera ett biologiskt perspektiv. Detta i jämförande syfte, för att skänka min studie en djupare förståelse i ämnet. Mina tre frågeställningar är: Bemöter pedagogen eleverna olika, beroende på om det är en pojke eller flicka? Här undersöks även vilket talutrymme flickor respektive pojkar får i klassrummet. Bär eleverna på föreställningar om vad som anses vara ”manligt” eller ”kvinnligt”? Medier är en stor del av vår vardag. Är detta något som framträder i elevernas vanor och hur kan man i så fall tolka detta i relation till eventuella föreställningar? För att undersöka dessa frågeställningar har jag valt att genomföra en observation samt tio stycken semistrukturerade intervjuer med elever ur årskurs två på en kommunal skola i södra Stockholm. I min undersökning så framgår det att pedagogens bemötande har en central roll när det gäller konstruktionen av könsroller. Likaså diskuterar jag mediers påverkan i denna process och utifrån mina intervjuer analyserar jag hur dessa mediers inflytande påverkar elevernas föreställningar om manligt och kvinnligt. Under min studie har jag haft en rad teorier i åtanke, bland annat har jag valt att lägga stor vikt vid Judith Butlers teorier om den heterosexuella matrisen samt Anja Hirdmans välskrivna verk där begreppet homosociala band blir centralt. I min undersökning så framgår även ett uppmärksammande av de rådande normer och maktsystem som råder i samhället och därmed även i skolan.

Denna studie syftar till att bringa klarhet i hur ungdomar som är placerade i särskildundervisningsgrupp upplever sin skolsituation. Intervjuer har genomförts med fem ungdomarsom läser på högstadiet i en särskild undervisningsgrupp i en mellanstor svensk stad.Intervjuerna har sedan analyserats med hjälp av fenomenologi. Jag haft som ambition attbeskriva ungdomarnas egna upplevelser av att ingå i särskild undervisningsgrupp och därföranser jag att fenomenologi kan bidra med en förståelse av respondenternas egna upplevelserav deras skolsituation. Att ingå i en särskild undervisningsgrupp kännetecknas av delsupplevelser av utanförskap och dels av upplevelser av gemenskap. Respondenternas utsagorkarakteriseras av ungdomarnas ambivalens inför det faktum att de befinner sig i en särskildundervisningsgrupp och detta tar sig uttryck genom att de upplever både en stark gemenskapinom gruppen och ett utanförskap gentemot övriga elever som inte befinner sig i dennaundervisningsform

Denna studie behandlar sex pedagogers definitioner av begåvning och begåvade elever samt perspektiv på deras tillvägagångssätt för att stimulera begåvade elever i skolan i relation till deras uppdrag och villkor. Data har samlats in via kvalitativa intervjuer och deltagande observationer av sex pedagoger på tre olika grundskolor. Intervjuerna spelades in med hjälp av en diktafon som senare transkriberades och under observationerna fördes noggranna fältanteckningar. Utifrån dessa anteckningar och det inspelade materialet utarbetades teman som kom att representera studiens resultat. Dessa teman behandlar: Variation av gruppsammansättningar kontra individuellt arbete, arbetssätt och digitala hjälpmedel Nivågrupperingar av klasserna och gruppering av begåvade elever Utmaningar i skolarbetet Samarbete mellan skola och hem Studien visar att det största arbetet med begåvade elever generellt gäller det dagliga arbetet med samtliga elever i skolan. Dock kunde även vissa specifika tillvägagångssätt urskiljas.

Syftet med den här studien är att undersöka hur klasslärares syn på normalitet och avvikelse i skolan påverkar undervisningen för elever i koncentrationssvårigheter. För att uppnå detta syfte har vi intervjuat sex klasslärare på fem olika skolor. I en skola för alla bör miljön vara utformad så att den passar alla elever utifrån deras specifika förutsättningar och behov. Skolans ramar begränsar dock lärarnas arbete och skapar därmed koncentrationssvårigheter hos vissa elever. Normalitet och avvikelse är därmed en produkt av skolans organisation.

Kapitalanskaffningen är central för entreprenörskap och för detta är entreprenörer ofta hänvisade till riskkapitalister. Då ingen tidigare har studerat helheten av vad som får riskkapitalister att investera gör detta vår studie till ett unikt bidrag. Tidigare forskning saknar även kopplingen mellan vad riskkapitalister efterfrågar och hur de definierar entreprenörskap. Syftet har varit att undersöka vad riskkapitalisternas investeringsbeslut grundar sig på och vad, kopplat till individen, som kan få dem att investera. Studien svarar även på hur riskapitalisterna definierar entreprenörskap och redogör kortfattat för vad de anser att skolan kan göra för att öka antalet entreprenörer. Studien är kvalitativ och fenomenologisk med en abduktiv ansats. Tio telefonintervjuer har genomförts med tre kategorier av riskkapitalister; formella, informella samt högrisk lånegivare. Dessa intervjuer har transkriberats och analyserats genom tematisering och kategorisering. En viktig slutsats är att det inte alls behöver vara tillräckligt att någon är en entreprenör för att denna ska få en investering. Riskkapitalisterna efterfrågar betydligt mer än vad de ser som entreprenörskap. Branschrelaterad kunskap, vidsynthet, förtroende, ordning och reda samt att vara en bra säljare är några exempel på detta. Om skolan ska kunna erbjuda det som riskkapitalisterna efterfrågar, behöver de ta hänsyn till detta.

Föreliggande studie har som syfte att studera hur rektorer i sin roll som pedagogiska ledare resonerar och förstår skolans syfte och mål med utgångspunkt i kunskap, bildning och demokrati. Studiens grundläggande antaganden vilar i Habermas system- och livsvärlds-perspektiv som menar att samhället bör förstås utifrån ett dubbelt perspektiv: system vilken är kontext för målorienterat handlande och livsvärlden vilken är kontext för kommunikativt handlande. Studien är en intervjustudie där fem rektorer från fyra olika grundskolor deltagit. Resultatet visar att rektorerna efterfråga en skola som präglas av en livsvärlds kontext där förståelseorienterade och kommunikativa handlingar står i centrum. De ger uttryck för att skolan bör utvecklas till att mer formas utifrån en upplevelse och erfarenhetsbaserad under-visning och inte en undervisning som formas utifrån läroböcker och en på förhand given kunskap. Studiens resultat påvisar dock att skola och utbildning idag formas och styrs inom systemperspektivets sfär där mål- och framgångsorienterade handlingar står i centrum. Det visas tydligt i resultatet att systemet koloniserar livsvärlden inom skola och utbildning.

Vi har gjort en kvalitativ undersökning där syftet är att genom intervjuer med lärare, försöka få mer och ny kunskap om hur man kan underlätta och hjälpa barn med diagnosen ADHD i en skola för alla. Vi har intervjuat lärare och en fritidspedagog från åk F – 5, alla med olika erfarenhet och tjänster. Våra informanter består av två lärare, två specialpedagoger och en assistent/fritidspedagog. Alla medverkande jobbar på skolor i mindre orter. Undersökningen ger ett resultat om hur en lärare bemöter barn med diagnosen ADHD i en skola för alla. Efter genomförandet av denna studie vill vi särskilt belysa följande punkter att ha i åtanke då man bemöter barn med ADHD i en skola för alla; Att ha kunskap om vad ADHD är, och gärna gå fortbildning. Att ha en bra och tydlig struktur över den dagliga verksamheten. Att anpassa undervisning med lättare uppgifter, kortare och mer konkreta.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med den här studien är att undersöka vilken kunskapssyn som framträder i Sveriges respektive Finlands läroplan för grundskolan samt i kursplanen för idrott och hälsa. Detta med hjälp av två frågeställningar: Vilka likheter och skillnader finns i läroplanens övergripande del länderna emellan? Vilka likheter och skillnader finns i kursplanerna för ämnet idrott och hälsa? Med "läroplanens övergripande del" menar jag de delar som berör skolan som helhet, det vill säga allt det som finns skrivet fram till att skolans ämnen presenteras var för sig i så kallade kursplaner. Metod Denna studie kan ses som en kvalitativ textanalys på delar ur den svenska och den finska läroplanen. Texterna har tolkats och analyserats med hjälp av en modell som går ut på att reducera, presentera och verifiera textens innehåll. Resultat Både likheter och skillnader i de båda ländernas läroplaner förekommer, både i den övergripande delen samt i kursplanen för idrott och hälsa. I frågan om vilken kunskapssyn som framträder finns en genomgående trend som visar att den bakomliggande tanken i den svenska läroplanen hela tiden är att eleverna ska bli "praktiskt kloka", medan den finska skolan i större utsträckning vill förmedla kunskap av typen "teoretisk och praktisk kunskap". Slutsats Det visar sig i läroplanerna att det skiljer sig i synen på kunskap mellan den svenska skolan och den finska. Detta kan betyda att Sveriges respektive Finlands skolor och deras anställda arbetar på olika sätt, vilket vidare kan göra att ländernas barn och unga får med sig olika typer av kunskaper och erfarenheter från skolan. Vilken typ av kunskap som är den mest värdefulla samt vad framgång är, är frågor som kanske inte har några svar men som tåls att fundera över, för att på så sätt ha möjlighet att komma fram till hur skolan ska arbeta och varför.