Vi har genom vår utbildning förstått vikten av att arbeta med skönlitteratur. Eftersom vi båda har arbetat och gjort VFU i mångkulturella områden var vi intresserade av att se hur man använder sig av de resurser som skönlitteraturen kan ge i ett mångkulturellt område. Skönlitteraturen kan påverka barns språkutveckling, begreppsuppfattning och identitetsskapande på ett positivt sätt, något som vi finner vara mycket relevant då man arbetar med invandrarbarn. Vårt syfte med studien är att ta reda på hur lärare i förskola och skola i ett mångkulturellt område tänker kring sitt arbete med skönlitteratur. 1. Vad har lärare för tankar kring skönlitteratur? 2. Hur reflekterar lärare kring de resurser som finns i ett mångkulturellt område? 3. Varför anser lärare att de arbetar med skönlitteratur? Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie som innefattar intervjuer med sex pedagoger samt en bibliotekarie. Intervjuerna genomfördes i våra respondenters verksamhetsmiljöer och vi har använt oss av halvstrukturerade frågor. Intervjuerna bandades och varade mellan 11 och 35 minuter. De utskrivna intervjuerna analyserades sedan med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet av intervjustudien visar hur lärarna tänker kring urvalet av de skönlitterära böcker de använder sig av i sina verksamheter, vilka arbetsmetoder de använder sig av då det gäller skönlitteratur, samt lärarnas uppfattning av skönlitteraturens betydelse för barns språkutveckling. Resultatet visar att lärarna har en hög medvetenhet om skönlitteraturens betydelse. Lärarna är också medvetna om modersmålets betydelse för invandrarbarnen. Samtliga lärare önskar ett ökat samarbete med modersmålslärare och bibliotek.Resultatet visar att flera av lärarna är medvetna om föräldrarsbetydelse då det gäller barns skönlitterära intresse, men ingen nämner föräldrarna som kulturförmedlare.

No description available.

Studien syftar till att beskriva och analysera hur gymnasielever i en stad i norra Sverige uppfattar och värderar ordningsregler i skolan samt elevernas meningsskapande av reglerna. Studien är en gjord genom en kvantitativ enkätundersökning där gymnasieelever har fått värdera olika typer av ordningsregler samt en kvalitativ intervjuundersökning där gymnasieelever har fått beskriva och motivera varför de värderar ordningsregler olika samt hur de uppfattar och förhåller sig till olika ordningsregler i skolan. Den kvalitativa enkätstudien visar att i likhet med tidigare studier tenderar eleverna att värdera regler som har med relationer att göra högre än andra regler. Regler som rör skolans struktur tenderar också att värderas högt. Regler som rör etikett är de regler som värderas lägst. Till skillnad från de studier som gjorts på yngre elever i Sverige tycks gymnasieelever i denna studie inte se skyddande regler som speciellt viktiga. Den kvalitativa intervjuundersökningen visar också att elever tycker att det är viktigt att det finns ordningsregler i skolan. Även här gör de skillnad på vilka regler de uppfattar som viktiga samt mindre viktiga. De regler som de upplever som viktiga är också de regler som de själva kan motivera och det gäller främst relationella och strukturerade regler. De regler som de inte ser som viktiga är de regler som de heller inte kan förstå eller se syftet med. Detta gäller främst etikettsreglarna.

Sammanfattning Syftet med studien var att undersöka vilken kunskap lärare i idrott och hälsa samt skolsköterskor har kring ätstörningar samt hur de arbetar förebyggande för att förhindra ätstörningar. Vilka kunskaper och erfarenheter anser sig lärare i idrott och hälsa samt skolsköterskor ha om ätstörningar? Hur anser lärare och skolsköterskor att de bemöter elever som misstänks ha ätstörningar? Hur arbetar lärare och skolsköterskor för att förebygga ätstörningar? Metod Metoden i studien var en kvalitativ metod, där data samlades in med hjälp av intervjuer. De som blev intervjuade var fyra lärare i idrott och hälsa samt fyra skolsköterskor. Därefter analyserades resultaten efter frågeställningarna. Resultat Studien visade att både lärare i idrott och hälsa samt skolsköterskor har fått en begränsad del av sin kunskap om ätstörningar från sin utbildning. Största delen kunskapen har inhämtats via livserfarenhet. Varken lärare eller skolsköterskor känner att de har tillräckliga kunskaper om ätstörningar. Det visade sig, att lärare och skolsköterskor arbetar på olika sätt ifall de misstänker att en elev har en ätstörning. Att ta hand om ätstörningsproblematiken faller sig mer naturligt för skolhälsovården än för lärarna eftersom det ingår mer i deras profession. Majoriteten av lärarna i idrott och hälsa berörde området genom att föreläsa om kost, motion och sömn. Majoriteten av skolsköterskor förebyggde ätstörningar genom hälsosamtal som de hade med alla sina elever. Slutsats Kunskapen hos lärare i idrott och hälsa samt hos skolhälsovården gällande ätstörningar är väldigt begränsad. Därför är det viktigt att deras utbildning ger dem den kunskap som lärarna och skolhälsovården behöver för att kunna bemöta och förebygga ätstörningsproblematiken. / Summary Aim The purpose of this study is to investigate how teachers within the physical education area and school nurses deal with eating disorders. What knowledge and experience do PE teachers and school nurses have regarding eating disorders? How do techers and school nurses approach students who might suffer from any form of eating disorder? What preventive work for eating disorders is done from PE teachers and school nurses? Method The method used in this study is qualitative, where data was collected through interviews. Four PE teachers as well as four school nurses were interviewed. Following the interviews the material was gathered and analyzed. Result The study showed that both PE teachers and school nurses have recieved a limited part of their knowledge from their education The major part of their knowledges has been gathered through life experince. Teachers and school nurses that the lack adequateknowledgeabout eating disorders. The study showed that school nurses used diffrent methods if the suspect eating disorders. School nurses seemed more inclined than teachers to deal with eating disorders, as it is more a part of their profession. The majority of the teachers treated the subject by giving lectures in nutrition, sleep and physical activity. The majority of the nurses treated the subject by talking about it with students at appointments. Conclusion The collective knowledge of teachers in health and sports and also school nurses regarding eating disorders is extremely limited. Due to this it is imperitive that their education be expnaded to give them the knowledge and skills to be able to deal with this in their working roles. Giving them the capacity to work in the school system  both in a prevention role and allowing them to deal with those students that have shown tendencies towards these disorders.

Lärarkåren är en yrkeskår vars status är omdiskuterad. Yrket är inte professionellt i samma utsträckning som t.ex. läkaryrket, utan är istället att betrakta som semiprofessionell. Yrket har under 1900-talet genomgått en professionaliseringsprocess och har under historien rört sig närmare eller längre ifrån att uppfylla kriterierna för att räknas som en profession. Denna studie utforskar denna professionaliseringsprocess genom att undersöka diskussioner av elevproblem i lärarförbundets medlemstidning under perioden 1950-2010 och det är diskussionernas diskursiva grund som analyseras och detta med fokus på vilka som uttalar sig, hur påståenden legitimeras och med vilken blick problemen betraktas. Uppsatsen diskuterar sedan vad denna diskursiva grund säger om lärarkårens professionaliseringsprocess och yrkets vetenskapliga teori och autonomi. Studiens viktigaste resultat är att perioden 1950-1990 är en tid då påståenden om elevproblem i allt högre grad görs av lärare, legitimeras genom den pedagogiska vetenskapen och betraktas med en relationell blick samt en tid då lärarkårens vetenskapliga teori och autonomi stärks, vilket visar att det sker en professionalisering av läraryrket under denna tid.  Studiens resultat visar även att perioden 1990-2010 är en period där förändringstendenserna inte är lika tydlig.

En kvalitativ undersökning där olika delar av socialt arbete har studerats med fokus på samverkan och förebyggande arbete kring motverkandet av alkoholproblematik bland ungdomar. I undersökningen har åtta personer intervjuats som arbetar professionellt med eller kommer i kontakt med frågor kring ungdomar och alkohol. Resultatet har analyserats tematiskt och utifrån systemteori och socialkonstruktionism. Dessa teorier har gjort det möjligt att bland annat analysera hur olika verksamheter samverkar med varandra samt de kunskapsbaserade metoder som används när de arbetar förebyggande med ungas slkoholkonsumtion. En av undersökningens slutsatser har varit att även om det finns samverkan mellan olika aktörer, finns det ingen officiell gemensam syn på vad samverkan innebär. vidare har samtliga respondenter uppgett att skolan har en stor rill i det förebyggande arbetet med unga, samtidigt som studien bekräftar att akolans förebyggande arbete ofta skärs ned på när resurserna krymper.

Internet har i över 20 år påverkat samhällets förutsättningar, så även skolans arbetssätt och undervisningssituation. Förändringarna i samhällssektorn avspeglar sig inte minst i samhällskunskapsämnet både gällande innehåll, administration och kommunikation. Satsningarna på internet som praktiskt redskap har varit stora men information om dess teoretiska aspekter har lyst med sin frånvaro. Därav arbetets relevans där syftet har varit att undersöka på vilket sätt gymnasielärare i samhällskunskap beskriver internets påverkan på samhället och hur de undervisar om detta. Fyra kvalitativa intervjuer har gjorts, vilka samtliga har varit semistrukturerade för att kunna besvara arbetets syfte. Arbetets resultat har varit att det funnits stora privata skillnader i användande hos de intervjuade lärarna. Både sett till utbreddhet och precisitet. Faktorer som inte automatiskt leder till likartat användande och teoretisk inställning i professionen. Arbetet synliggör exempel på att en positiv inställning kan resultera i ett relativit litet teoretiskt användande av internet och att en negativ inställning kan leda till det motsatta. Trots en positiv syn på internet privat uppkommer det i pedagogiska situationer i en negativa framtoning, exempelvis när internet behandlas utifrån skräckexempel. De flesta av respondenterna anser att de integrerar internets teoretiska aspekter genom hela sin undervisning men nämner senare att det framförallt gäller avsnitt om källkritik och massmedia. De stora skillnaderna mellan intervjupersonerna gäller positiv inställning och teoretisk användning.

I detta arbete redovisas tre musiklärares arbetssätt med elevinflytande i undervisningen på gymnasiets estetiska program. Den visar på skillnader och arbetssätt med elevinflytande i praktiska och teoretiska musikämnen. Jag jobbar för närvarande som gitarrlärare på ett studieförbund i Stockholm där eleverna har ett mycket stort inflytande på undervisningens utformning. Mina erfarenheter av mitt gitarrlärarjobb är att eleverna tycker att det är roligt att spela musik de själva tycker om, samtidigt tycker jag det svårt att hitta en bra balans mellan vad jag som lärare tycker de ska lära sig och vad eleverna tycker är kul och roligt. Syftet med det här arbetet är att försöka se andra musiklärares tankar och erfarenheter kring elevinflytande. Frågeställningarna gäller de tre lärarnas och de olika skolornas arbetssätt med elevinflytande. Vilka svårigheter ser lärarna finns med elevinflytande? Finns det skillnader mellan praktiska och teoretiska musikämnen? Metoden för undersökningen är av kvalitativ art och jag har ansett det viktigt att intervjua musiklärare på grund av deras erfarenheter att arbeta med både teoretiska och praktiska musikämnen. Jag redovisar i mitt resultat vilka att svårigheter lärarna upplever finns med elevinflytande och hur det tar sig i uttryck. Brist på tid, elevernas förförståelse av ämnet, samt de mål som står i kursplanerna, påverkar elevinflytandet i undervisningen. Resultatunderlaget kommer från två enkätintervjuer och en telefonintervju med musiklärare. Det har gjorts genom kvalitativa intervjuer. Undersökningen visar att det finns skillnader i arbetssätt mellan olika skolor och lärare. Den enskilda skolans arbetssätt karaktäriseras genom lokala kursplaner och arbetsplaner – vilket undersökningen visar också skiljer sig åt emellan skolorna. Lärarna anger olika anledningar till vilka svårigheter de upplever med det informella elevinflytandet i undervisningen och varför. Undersökningens resultat baseras på tre lärarintervjuer. Intervjuerna har genomförts genom enkäter med uppföljande samtal och en telefonintervju. Analysen av resultatet visar att lärarna har snarlika metoder för hur de jobbar med elevinflytandet i praktiska ämnen. I de praktiska musikämnena är elevinflytandet större än i teoretiska ämnena. Lärarna uppger olika svar på varför genom att hävda att det är elevernas förkunskape / <p>Examensarbete 15 hp. Musiklärarexamen</p>

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka förväntningar blivande idrottslärare har på sitt framtida yrke och hur deras funderingar och förberedelse kring att möta elever med muslimsk bakgrund ser ut. För att ta reda på detta har jag gjort en kvalitativ undersökning där jag har intervjuat nio blivande idrottslärare, i åldern 24-40 år, om deras förväntningar på sitt framtida yrke med fokus på mötet med elever med muslimsk bakgrund. I uppsatsen tar jag upp tidigare forskning och ger bakgrundsfakta om islam i Sverige med särskild tonvikt på det som eventuellt kan ha betydelse i mötet mellan elever med muslimsk bakgrund och den svenska skolan. Jag för även en diskussion kring det som framkommit i intervjuerna och som redovisas i den empiriska delen. Där lägger jag in mina egna funderingar i ämnet och det framkommer hur jag ser på uppsatsens innehåll och då framförallt på resultatet av intervjuerna. Det jag har kommit fram till är att idrottslärarstudenter anser att de känner sig rustade för sitt kommande yrke och mötet med elever med muslimsk bakgrund och kultur, trots att de inte har fått tillräcklig utbildning inom området ”att möta alla elever”.

Syftet med denna studie var att undersöka om mobbningen kan påverka hälsa och livskvalitet hos de drabbade. I studien ingick sju personer som utsattes för kränkande behandlingar under sin skolgång. Studien gick ut på att fånga informanternas upplevelse kring mobbningen och därför valdes en kvalitativ inriktning med dataanalys baserad på grounded theory. Informanterna fick fritt berätta om sin upplevelse kring mobbning, i form av en semistrukturerad intervju som innehöll följande moment: hemsituation, skolsituation och livet under och efter mobbningen. Analysarbete resulterade i kärnkategorin ”Samhällsmisslyckande”. Kärnkategorin består av fem överordnade kategorier: ”Bristande föräldraomsorg”, ”Skolpersonals ambivalens”, ”Socialt kaos”, ”Psykiskt lidande” och ”Försämrad livskvalitet”. Studien visade att personer som utsatts för mobbning oftast kommer från otrygga hemmiljöer och har komplexa svårigheter under sin uppväxt där mobbningen är bara en del av dem. Dagens samhälle har inget verktyg mot mobbningen för barn med speciella behov och de åtgärder som vidtas i den riktningen slutar som ett institutionellt misslyckande. / The purpose of this study was to investigate whether bullying can affect the victims’ health and quality of life. Seven participants were studied, who had been subjected to degrading treatment during their schooling. The study went on to capture the participants' experiences concerning bullying and therefore a qualitative approach based on grounded theory was chosen for the data analysis. The participants were free to talk about their experiences of bullying in the form of a semi-structured interview that included the following items: their home situation, school situation and life during and after the bullying. The analytical work resulted in the core category "Societal failure". This core category is composed of five high order categories: "Lack of parental care", "Ambivalence of school staff”, "Social chaos", "Mental suffering" and "Reduced quality of life". The study showed that people who have been subjected to bullying often come from insecure home environments and they have had complex difficulties during their childhood where bullying is just one aspect. Today's society has no tool for preventing the bullying of children with special needs and the measures taken in that direction end up in institutional failure.