Denna undersökning studerar synen på religionens plats i skolan genom att analysera debatterkring detta. Den frågeställning som leder analysen är: Vilken syn på religion återfinns iställningstagandena i debatter kring religionens plats i skolan? Materialet utgörs av två av tidåtskilda debatter, den äldre återfinns i SOU 1948:27 och rör kristendomsundervisningen samtmorgonandakter och den modernare tar plats på webbforumet Newsmill. Analysen görs i tvådelar, först en deskriptiv argumentationsanalys följt av en analys som använder sig av PeterBergers samt Grace Davies olika tolkningar av sekulariseringsbegreppet. Resultatet avundersökningen är att de argument som används i debatterna har stora likheter med varandratrots tidsskillnaden, och därmed främst kan bindas till varandra genom olika syn påreligionens roll i ett sekulärt samhälle. Debatterna står mellan en skola i ett samhälle därreligionen är helt marginaliserad och en i ett där de religiösa institutionerna har omdefinieratsin roll och mer fungerar som traditions- och kulturbärare.

Denna uppsats behandlar fyra präster inom Svenska kyrkan och deras syn på den icke-konfessionella skolavslutningen i kyrkan. Syftet är att undersöka prästernas syn på den icke-konfessionella skolavslutningen samt deras roll vid avslutningen. Även eventuella kristna synsätt i skollagen och skolans styrdokument har undersökts. Undersökningen har baserats på kvalitativa intervjuer med fyra präster och textanalys av både skolans och kyrkans lagtexter och riktlinjer. Jag har utgått från Anthony Giddens syn på identitet och det moderna samhället då jag har diskuterat resultatet. Utifrån resultatet kan man sedan utläsa att prästerna i min undersökning alla anser att det inte går att befinna sig i ett kyrkorum utan att det är konfessionellt och att de har svårt att veta vilken roll de ska ha vid en skolavslutning. Det gick även att se att det finns en viss koppling mellan skolans styrdokument och protestantismen. / This paper discusses four priests within the Swedish church and their view of the non-denominational graduation ceremony in church. The purpose is to examine the priests' view of the non-denominational graduation and their role in the ceremony. Possible Christian approaches in school law and school policy documents have also been examined. The examination was based on qualitative interviews with four priests and analysis of both the school's and the church's legal texts and guidelines. I have utilized Anthony Giddens' views on identity and the modern society in the discussion of the results. Based on the results, one can then deduce that the priests in my study all believe that it is not possible to be in a church without being confessional, and that they find it difficult to know what role they should have at a graduation. It was also possible to distinguish a connection between the national school curriculum and Protestantism to some extent.

Denna studie behandlar frågan om prästens roll och funktion vid skolavslutningar i kyrkan. Historiskt sett kan denna tradition spåras tillbaka till mitten av 1800 – talet. Utifrån en samhällsutveckling som har löpt ut i att religionens roll och funktion blivit en omstridd fråga i det moderna samhället, har traditionen med skolavslutningar i kyrkan kommit att allt mer ifrågasättas, inte minst i massmedia. Uppsatsens syfte berör prästers erfarenheter av skolavslutningar i kyrkorummet och om möjligheterna till att sprida det kristna budskapet i mötet med den icke – konfessionella skolan. Fokus i studien har varit att prästen ska få uttrycka och reflektera kring sin roll vid detta sammanhang, då detta är ett område med begränsad tidigare forskning. Jag har använt mig av en kvalitativ forskningsintervju för att möta präster från både storstads – och landsortsförsamlingar. I intervjuerna beskriver prästerna en utveckling som inneburit att de har fått träda tillbaka i sin prästroll. Den nya funktionen handlar om ett slags värdskap. Värdskapet innebär att företräda kyrkorummet under skolavslutningen och kommunicera en förkunnelse som vilar på undertoner av det kristna budskapet. Prästrollen har utifrån intervjuerna utvecklats till att främst handla om att skapa relationer till sina församlingsbor och vara en representant för kyrkorummet när möjligheterna att sprida det kristna budskapet begränsas. Det framkommer att prästrollen trots sin nedtonade identitet, samt genom kyrkorummets symbolspråk, kan möjliggöra för både religiösa och sekulära tolkningar. / his essay addresses the minister’s role within the Church of Sweden and their profession related to graduation ceremonies held in sacred rooms.Historically, this tradition can be traced back to the mid - 1800s. Although this has been an established tradition in Sweden, the development of the society has led to the role of religion becoming a controversial subject in modern society. Therefore, the tradition with end- of- school ceremonies has been questioned, not least within the mass media. The purpose of this essay concerns the ministers’ experiences regarding the possibilities and challenges of spreading the Christian message in relation to the non-confessional school. The ministers in my study represent parishes from both the countryside and from the city centre area. In the interviews, the ministers describe a development that has meant that they have had to step back in their profession, meaning that they do not share confessional elements at the ceremonies. Their role has instead evolved into a function of being a “host.” ”Hosting” in this context means that the ministers represent the sacred room during the graduation ceremony and communicate a subtle proclamation of the Christian message. The interviews show that the ministers, despite their toned-down profession and through the symbolism in the sacred room, offer opportunities for both religious and secular interpretations of the context.

Denna studie syftar till att undersöka hur ritualer i olika pedagogiska miljöer formges och upprätthålls samt vilken funktion de fyller för de vuxna som förvaltar dem. De ritualer som studeras är skolavslutningar på tre olika platser, ett pridefirande samt en manifestation som ordnats i samband med Förintelsens minnesdag. Studiens huvudfokus är de skolavslutningar som arbetet omfattas av. Resultatet av den bearbetning och analys som gjorts av den för studien producerade datan påvisar att de ritualer som undersöks pendlar mellan att fungera implicit bevarande och explicit framåtsyftande. Delar av studien har även bearbetats för utställningssammanhang. Representationer för olika delar av den skolavslutningsritual som undersökts bildade då en installation. I anslutning till installationen tolkade en kör den skolavslutningsritual som undersökts vid tre tillfällen.

No description available.

BAKGRUND:Var skolledare väljer att förlägga skolans avslutningar vid terminsuppehållen kan härledas till vissa påverkansfaktorer. Rektorer som representanter för skolor måste förhålla sig till riktlinjer som finns reglerade av skollag, styrdokument, diskrimineringsombudsman och andra rättsliga aspekter. Sedan 1990-talets decentralisering är ledaren för den enskilda skolan ålagd att i högre grad fatta egna beslut än vad den centraliserade skolans ledare var. Svenska kyrkan har länge fungerat som en maktfaktor beträffande den svenska skolgången. Som ett resultat av den sekulariseringsprocess Sverige genomgått har dock kyrkans inflytande minskat markant. Traditionen att hålla skolans avslutningar i kyrkan lever dock i viss mån kvar och debatteras flitigt i media. Den mediala debatten kan fungera som påverkansfaktor beträffande skolledarnas val av plats för avslutningarna. Även kulturella aspekter kan fungera som påverkansfaktor eftersom kulturen med tillhörande traditioner har bidragit till att forma den svenska skolan. Att Sverige idag har blivit mångkulturellt kan följaktligen vara en påverkansfaktor till beslutet av var skolledare väljer att förlägga skolans avslutningar. I bakgrunden kommer en redogörelse för lagens, skolans, medias, kyrkans och kulturens maktpåverkan att diskuteras ur ett närmare perspektiv.SYFTE:Syftet med undersökningen är att undersöka var rektorer som representanter för skolor i en medelstor svensk centralort väljer att förlägga sina avslutningar.METOD:Då syftet med undersökningen är att undersöka var rektorer väljer att förlägga skolornas avslutningar, baseras undersökningen på en kvalitativ metod med intervju som redskap. Syftet med den kvalitativa metoden är att förstå snarare än att förklara varför rektorer som representanter för skolor väljer att hålla sina skolavslutningar där de gör.RESULTAT:Undersökningens resultat mynnar ut i att platsen för skolavslutningarnas utformande kan ses som ett resultat av den dominerande kulturens maktutövningar. Den kulturella påverkansfaktorn kan enligt vår undersökning ses som den dominerande beträffande rektorernas val av plats. Undersökningen visar dessutom på en oenighet beträffande de riktlinjer styrdokument och förekommande lagar anger för hur avslutningarna skall utformas. Följaktligen kan platsen för avslutningarnas utformande, var denna än är, ses som försvarbara ur olika rättsliga perspektiv.

<p><strong>Bakgrund:</strong> Det finns skilda uppfattningar om var skolan skall ha skolavlutning inför sommarlovet. Kyrkan som plats för skolavslutning skapar debatt när anhängare och motståndare vill definiera vad skolavslutning i kyrkan<em> är</em>,<em> bör vara</em> och/eller kan <em>innebära</em>. Olika uppfattningar och tolkningar av skolans styrdokument har mynnat ut i att skolavslutning i kyrkan har diskuterats flitigt i media.  Bakgrunden, eller det så kallade forskningsproblemet uppstår just i oenigheten över skolavslutning i kyrkan. Åsiktsströmningar om skolavslutning i kyrkan öppnar upp för att undersöka vilka diskurser som finns i media. <strong>Syfte: </strong>Syftet med den här studien är att undersöka hur skolavslutning i kyrkan konstrueras och vilka diskurser som framträder i artiklar i dagstidningar. <strong>Metod: </strong>Studien innefattar analys av texter i utvald nyhetsmedia. Kritisk diskursanalys som specifik teori med ansats av socialkonstruktion. <strong>Resultat: </strong>Resultatet visar att det finns meningsskillnader i frågan där ställningstagandet producerar föreställningar och kategoriseringar av motståndarna. Skolavslutning i kyrkan konstrueras som ett problem som grundar sig i att samhället har blivit mångkulturellt. Sympatisörer till kyrklig skolavslutning konstruerar den som svensk, naturlig, fin och som en tradition och de personer som tillskrivs vilja ha skolavslutning i kyrkan konstrueras homogena, passiva och laglydiga. Skolavslutning i kyrkan framställs som hotad av ”byråkrater” och människor med annan religion. Byråkraterna konstrueras vara odemokratiska när de inte följer majoritetens vilja – att ha skolavslutning i kyrkan.  Byråkrater tillskrivs därtill driva ett projekt som stegvis kommer att urarva svenskheten. Skolavslutningen i kyrkan konstrueras vara hotad. Motståndare menar att skolavslutning exkluderar elever och att kyrkan som plats under tillställningen strider mot lagar. Mot -diskurserna är inte lika synliga som diskurserna som är för skolavslutning i kyrkan. Skolan beskrivs som ”en skola för alla” som inte skall indoktrinera någon religion eller bryta mot lagar. De rådande diskurserna påvisar den kamp som pågår att definiera vad skolavslutning i kyrkan är. Resultatet påvisar vilka som har tolkningsföreträde och hur personer inom diskurserna tillskrivs olika egenskaper och tillhöra andra grupper.</p>

Bakgrund: Det finns skilda uppfattningar om var skolan skall ha skolavlutning inför sommarlovet. Kyrkan som plats för skolavslutning skapar debatt när anhängare och motståndare vill definiera vad skolavslutning i kyrkan är, bör vara och/eller kan innebära. Olika uppfattningar och tolkningar av skolans styrdokument har mynnat ut i att skolavslutning i kyrkan har diskuterats flitigt i media.  Bakgrunden, eller det så kallade forskningsproblemet uppstår just i oenigheten över skolavslutning i kyrkan. Åsiktsströmningar om skolavslutning i kyrkan öppnar upp för att undersöka vilka diskurser som finns i media. Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka hur skolavslutning i kyrkan konstrueras och vilka diskurser som framträder i artiklar i dagstidningar. Metod: Studien innefattar analys av texter i utvald nyhetsmedia. Kritisk diskursanalys som specifik teori med ansats av socialkonstruktion. Resultat: Resultatet visar att det finns meningsskillnader i frågan där ställningstagandet producerar föreställningar och kategoriseringar av motståndarna. Skolavslutning i kyrkan konstrueras som ett problem som grundar sig i att samhället har blivit mångkulturellt. Sympatisörer till kyrklig skolavslutning konstruerar den som svensk, naturlig, fin och som en tradition och de personer som tillskrivs vilja ha skolavslutning i kyrkan konstrueras homogena, passiva och laglydiga. Skolavslutning i kyrkan framställs som hotad av ”byråkrater” och människor med annan religion. Byråkraterna konstrueras vara odemokratiska när de inte följer majoritetens vilja – att ha skolavslutning i kyrkan.  Byråkrater tillskrivs därtill driva ett projekt som stegvis kommer att urarva svenskheten. Skolavslutningen i kyrkan konstrueras vara hotad. Motståndare menar att skolavslutning exkluderar elever och att kyrkan som plats under tillställningen strider mot lagar. Mot -diskurserna är inte lika synliga som diskurserna som är för skolavslutning i kyrkan. Skolan beskrivs som ”en skola för alla” som inte skall indoktrinera någon religion eller bryta mot lagar. De rådande diskurserna påvisar den kamp som pågår att definiera vad skolavslutning i kyrkan är. Resultatet påvisar vilka som har tolkningsföreträde och hur personer inom diskurserna tillskrivs olika egenskaper och tillhöra andra grupper.

No description available.

This essay is about the discussion concerning graduation celebrations in The Swedish Church. Since this discussion is recurrent in the media when it is getting close to the end of the term in the Swedish schools, it is interesting to see how people choose to discuss this issue. This essay will look at how this issue is discussed within the Swedish school and the Swedish church. My research questions that I will use are: How is the issue of the church as a venue for the end of school year discussed in the Swedish Church's newspaper and in the Teachers' Union's trade magazine, Läraren.  This will be done through a content analysis of articles taken from these two newspapers where they discuss the church as a venue for the graduation. I will use a secularization theory developed by the sociologist of religion Thomas Luckmann in which he assumes that one can look at religion from two perspectives, church-oriented religion, and individual-centered religion. The survey in this paper shows that most people are in favor of using the church as a venue for the graduation’s celebrations and that they see it more as a tradition to be there such as something religious.