The school must work to detect, prevent and provide protection in case of emergency situations to students who are exposed to honor-related violence and oppression. The research about how schools should work with honor-related violence and oppression is lacking. The aim of the study was to investigate how school staff work with students who are subjected to honor-related violence and oppression. The study is based on six qualitive interviews with school staff: principals, school counselors and teachers. The result showed that the schools are working to create relations with students and their parents, the schools have an action plan, offering counselling from the school counselor and the school staff is organizing boy groups where they discuss masculine standards, girl groups where the school staff strengthens the girls by talking about women’s rights and parent groups where the school staff supports the parents in their parenting roles. We can see differences in the work based on the school staff's own interest and knowledge. / Skolan ska arbeta med att upptäcka, förebygga och ge skydd vid akuta situationer till elever som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Det saknas tillräckligt med forskning för hur man ska arbeta med hedersrelaterat våld och förtryck i skolan. Syftet med studien var att undersöka hur skolpersonal arbetar med elever som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Studien grundar sig på sex kvalitativa intervjuer med skolpersonal: rektorer, skolkuratorer och lärare. I resultatet framkom det att skolorna arbetar med att skapa relationer till elever och deras föräldrar för att kunna upptäcka elevers utsatthet, skolorna hanterar problematiken med en handlingsplan samt genom att erbjuda samtalsstöd från skolkuratorn och det förebyggande arbetet består av att skolpersonalen anordnar pojkgrupper där de diskuterar maskulinitetsnormer, flickgrupper där skolpersonalen stärker flickorna genom att prata om kvinnors rättigheter och föräldragrupper där skolpersonalen stödjer föräldrarna i deras föräldraroller. Vi kan se skillnader i arbetet utifrån skolpersonalens eget intresse och kunskaper.

Inledning Ungefär en tredjedel av all mat som produceras i världen, med syfte att konsumeras av människor, slängs eller går förlorad. Detta innebär att enorma resurser, som går till produktionen av livsmedel, går åt till ingen nytta. Om matsvinnet minskar skulle det innebära minskade utsläpp, lägre energi- och råvaruförbrukning och en minskad miljöpåverkan. Matsvinn är inte ett nytt forskningsområde, men det finns ett behov av fler studier som berör åtgärder för att minska det. En stor del av allt matsvinn i Sverige uppkommer i storkök och då framförallt i skolor, vilket leder till syftet med denna studie.   Syfte Syftet är att undersöka vilka metoder för minskat matsvinn som några utvalda gymnasieskolor använder sig av, personalens upplevelse av dessa metoder och deras tankar om förbättringsåtgärder.   Material och metod Intervjuer och observationer genomfördes i form av ett fokuserat fältarbete på fyra gymnasieskolor i Helsingborg. Det insamlade materialet bearbetades med hjälp av tematisk analys. Litteraturen i bakgrunden användes som ett analytiskt verktyg.    Resultat De metoder som skolorna använde sig av var: serveringssätt, tillvaratagande, utformning av sopkärl, kommunikation, tävling samt vägning och statistik. De förbättringsförslag som uppkom var bättre schemaläggning, förbättrad kommunikation mellan måltidspersonal och skolans personal samt undervisning om matsvinn.   Slutsats De metoder som upplevdes vara mest effektiva var mindre storlek på serveringsredskapen, tillvaratagande av mat, mindre sopkärl och vägning, medan smakskedar tycktes fungera sämre. Kommunikationen mellan måltidspersonal och skolans personal behöver förbättras för att underlätta matsvinnsarbetet. Undervisning om matsvinn kan vara ett sätt att involvera eleverna i arbetet. / Introduction About one-third of all food produced for human consumption in the world is either wasted or lost. This means that large amounts of resources, which are used in the production of food, are used in vain. If the food waste would decrease it would reduce the carbon dioxide emissions, lower the energy- and raw material consumption and reduce the environmental impact. Food waste is not a new area of research, however, there is a need for more studies that address methods for reducing it. A big part of the food waste in Sweden comes from large-scale catering establishments, especially from schools, which leads to the aim of this study.   Aim The aim is to study which methods a couple of upper secondary schools are using for reducing their food waste, the employees experience of the methods and their thoughts on measures of improvement.     Method Interviews and observations were carried out using focused ethnography in four upper secondary schools in Helsingborg. The collected data was reviewed using thematic analysis. The literature in the study was used as an analytical tool.   Results The methods used by the schools consisted of different ways of serving, re-using food, smaller garbage cans, communication, competition, and measuring and keeping track of the food waste.    Conclusion The methods perceived as most efficient were smaller sized serving tools, utilizing and re-using food, smaller garbage cans and measuring the food waste, while spoons used to taste the food before serving yourself was not considered as useful. The communication between the school and the kitchen staff needs to improve to facilitate the task of reducing food waste. Lectures about food waste could be a way to involve the students in the task.

The aim of this essay was to gain a deeper understanding about how school employees interpret and practice school law regarding cyber-bullying that occurs between pupils on the internet. To examine this we used a qualitative method. We completed eight interviews with five teachers, one headmaster, one school welfare officer and one special educationist. These eight school employees were from four different high schools. In our interviews we found that the school employees thought it was difficult to define different concepts within the school law such as in association with the occupation and offensive behaviour which prohibits them from interpreting the school law in the same way. These concepts were what seemed to make the law unclear when it came to situations involving cyber-bullying. We also found that they regarded the equal treatment plan as their most important tool when working with cyber-bullying even though they were uncertain about whether it was practiced when a situation emerged. This because of the school employees´ discretion that seemed to dominate more than what the school law states in most situations when it came to assessing how serious a cyber-bullying situation was and how it should be handled. We also understood that the school employees required more discussions and education regarding cyber-bullying in order to gain a deeper understanding of how to handle the problem. It seemed that cyber-bullying was not a prioritized matter due to that the employees had a lot of other things to attend too.

This essay is a comparative research between pupils' experience of how the headmaster, teachers and other school staff interpret and apply the democratic education. The results are based on a survey carried out in senior high school, as well as interviews with the school staff. The democratic education charge has a long history of Swedish school system and is the basis for the maintenance of a democratic society. Both policy paper of state investigations and researchers in the field, regard to school as the primary and unique instance in order to promote and develop democratic skills in children and young people. However, it is shown that those who come out from school lack of knowledge and awareness of democracy and the will to speak their mind. The increased globalization and the rapidly changing society places great demands on the individual in order to maintain a democratic society in future. The school staff within this study is very aware of the democratic education charge but points out that time for joint discussion and clarification of the charge towards the pupils would facilitate the work, this is confirmed by the pupils that to a large extent believes that the school system is working in accordance with what political papers says, but it does not take place in the same way and to the same degree among all the staff. There are also students who are not aware of the school democracy education mission. Pupils and staff have a common view of what democracy means and the skills required in future democratic society, especially communication skills. Something that indicates that the school system still manage to carry out its mission in spite of the fact that it is not expressed or evaluated. The staff carries out the democratic education charge on somewhat different ways could be interpreted as the school's view on the concept of democracy is alive and in accordance with the definition.

Syftet med studien är att undersöka hur socialtjänsten och skolan upplever att samverkansprocessen fungerar mellan verksamheterna när det kommer till ungdomar i högstadiet med drogrelaterad problematik. Studien är kvalitativ i sin form och grundar sig på ett abduktivt synsätt och en hermeneutisk tolkningslära. Studiens empiri har insamlats genom åtta semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har genomförts med fyra stycken socialsekreterare på Barn- och Ungdomsenheten på socialtjänsten, två stycken lärare samt två skolkuratorer. Ett målstyrt bekvämlighetsurval har använts i studien och en tematisk analysmetod har använts för att analysera empirin. Empirin har även analyserat med hjälp av två teoretiska ansatser: systemteori och Bourdieus teori om maktens fält samt kunskapsöversikten. Resultatet visar att det finns ett flertal faktorer som påverkar samverkansprocessen mellan socialtjänsten och skolan, faktorer som handlingsutrymme, makt, sekretess, okunskap och resurser. Det finns en önskan hos båda parterna om mer samverkan mellan verksamheterna för att ungdomar med drogproblematik skall kunna upptäckas i ett tidigt skede och få de insatser som de behöver. Konsekvenserna av en icke fungerande samverkan kan leda till att ungdomar med drogproblematik missas och faller mellan stolarna vilket leder till att de inte får den hjälp och stöd som de behöver. / The aim of this study is investigate how social services and school experience how the collaboration process works between them when it comes to youth in high school with drug- related problems. The study is qualitative in its form and is based on an abductive approach and a hermeneutic interpretive theory. The empirical material includes semi-structured interviews collected through a goal oriented convenience sample. The interviews include four social workers in the child and youth unit on social services, two teachers and two school counsellors. A thematic analysis method has been used to synthesize data. Two theoretical approaches were used in the analysis of the results; systems theory and Bourdieus field theory of power, as well as previous research. The results show that there are many factors that affect the collaboration process between the social service and the school, factors like scope of actions, authority, secrecy, lack of knowledge and resources. There is a desire among both parts to create more collaboration between them so that the young people with drug-related issues could be detected at an early stage and get the interventions they need. The consequences of a non-functioning collaboration can lead to young people with drug-related problems being missed and falling between the cracks, which leads to them not receiving the help and support they need.

Hedersrelaterat våld och förtryck är ett globalt och komplext problem med begränsad forskning. Skolan har en unik möjlighet att tidigt identifiera och förebygga problematiken. Aktuell studie har genom en fokusgruppsintervju och fyra individuella intervjuer med skolpersonal undersökt hur de identifierar och hanterar hedersrelaterat våld och förtryck, samt hur de stödjer den utsatta eleven. En tematisk analys genomfördes och resulterade i fyra huvudteman med underkategorier: (1) Attityder av hedersrelaterat våld och förtryck, (2) Alliansskapande som grund, och (3) Försvårande faktorer i hanteringsarbetet, och (4) Elevens behov tillgodoses. Resultaten visade att hedersrelaterat våld och förtryck var en nedprioriterad fråga som bottnade i attityder på organisationell- och individuellnivå. Allianskapande mellan skolpersonal och elever, samt samverkan inom som utanför skolan, framkom vara viktiga faktorer i både identifierings- och hanteringsarbetet. Däremot, visade resultaten att en bristande tillit gentemot myndigheter förekom bland både skolpersonal och elever, vilket bidrog till ett försvårat identifierings- och hanteringsarbete. Mer forskning behövs för att undersöka komplexiteten av hedersrelaterat våld och förtryck i en skolkontext. Aktuell studie har dock belyst hur skolpersonals attityder samt tillgång till verktyg, utbildning och erfarenheter påverkar deras arbetssätt. Dessutom, hur stor inverkan en allians mellan skolpersonal och elever utgör. Vad som upplevs vara nödvändigt i det förebyggande och hanteringsarbetet av hedersrelaterat våld och förtryck belyses i aktuell studie och komplexiteten diskuteras.

Fysisk aktivitet är en grundläggande faktor för god hälsa och att redan i tidig ålder vara fysiskt aktiv har visat sig medföra många positiva effekter för hälsan. För att få fler barn och unga fysiskt aktiva har Riksidrottsförbundet (RF-SISU) fått i uppdrag av regeringen att genomföra en rörelsesatsning på skolor runt om i Sverige.  Syftet med denna studie är att undersöka uppfattningar hos skolpersonal gällande förutsättningar för, och effekter av Riksidrottsförbundets rörelsesatsning i Sörmland. För att besvara studiens syfte har en kvalitativ ansats använts där data samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Informanterna valdes genom ett målinriktat urval och fem personal från olika skolor i Sörmland deltog i studien. Insamlade data analyserades genom en manifest kvalitativ innehållsanalys.  Resultatet visade att förutsättningarna för att bedriva satsningen i samverkan med RF-SISU beskrivs som goda och att RF-SISU utgör ett viktigt stöd. Engagemanget till satsningen från ledningen och övrig skolpersonal varierar och ett lågt engagemang riskerar att försvåra arbetet. Att permanenta satsningen och att utbilda personal och vårdnadshavare i rörelseförståelse framkommer som faktorer som skulle underlätta arbetet. Satsningen uppfattas ha bidragit med positiva effekter för både elever och skolpersonal. Vidare är slutsatserna att skolpersonals uppfattningar gällande förutsättningarna för, och effekterna av satsningen är goda. / Physical activity is a fundamental factor for good health and being physically active at an early age has been shown to have many positive effects on health. To engage more children and young people in physical activity, the Swedish Sports Confederation (RF-SISU) has been commissioned by the government to implement a movement initiative in schools around Sweden.  The purpose of this study is to investigate perceptions among school staff regarding the conditions for, and effects of, the Swedish Sports Confederation's movement initiative in Sörmland.  To answer the purpose of the study, a qualitative approach has been used where data has been collected through semi-structured interviews. The informants were selected through a targeted selection and five staff members from different schools in Sörmland participated in the study. Five members of the school staff from different schools in Sörmland participated in the study. Collected data were analyzed through a manifest qualitative content analysis.  The results showed that the conditions for conducting the initiative in collaboration with RFSISU are described as good and that RF-SISU is an important support for getting both students and staff more active. The commitment to the initiative from the management and other school staff varies and a low commitment risks complicating the work. To make the initiative permanent and to train all staff and guardians in business understanding emerge as factors that could facilitate future work with the initiative. Furthermore, the investment is perceived to have contributed to many positive effects for both students and school staff. Furthermore, the conclusions are that school staff's perceptions regarding the conditions for, and the effects of, the investment are good.

Lärare har i sin dagliga kontakt med barn en unik roll i att upptäcka barn som far illa, de omfattas av en lagstadgad, personlig och ovillkorlig anmälningsskyldighet. Trots detta är anmälningsbenägenheten generellt sett låg och det antas finnas ett stort mörkertal barn som far illa. Syftet med vår studie var att undersöka skolpersonals kunskaper om och attityder till att vid misstanke om att ett barn far illa ingripa på ett lämpligt och konstruktivt sätt. En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes. Genom tematisk analys utvärderades det empiriska materialet och empirin kopplades till tidigare forskning och teoretiska perspektiv och begrepp inom den symboliska interaktionismen. Våra slutsatser är att det finns ett glapp mellan vad skolpersonal enligt skolverket förväntas göra avseende barn som far illa och vad de gör. Vi har identifierat en bristande förmåga att identifiera barn som far illa och en hierarki där lärare kan förhindras att fullfölja sin anmälningsskyldighet. / In their daily contact with children, teachers have a unique role in detecting child-maltreatment, as mandated reporters they are subject to a statutory personal and unconditional notification. Nevertheless, reporting abilities are generally low, and it is assumed that there are a large number of children who are maltreated. The purpose of our study was to investigate school staff’s knowledge and attitudes to act in an appropriate and constructive way if suspicion arises that a child is maltreated. A qualitative study using semi-structured interviews were conducted. The empirical data, evaluated through a thematic analysis and linked to previous research and theoretical perspectives and concepts within symbolic interactionism. Our conclusion is that there is a gap between how teachers act regarding maltreated children and how they are supposed to act according to skolverket. We have identified a lack of ability to identify maltreated children and a hierarchy where teachers can be prevented from completing their mandatory reporting.

The aim of this study was to investigate how school staff work to counteract sexual harassment and abuse of children, 6 to 16 years of age, online and in real life. The aim of this study was also to investigate the role of norms and norm-creating processes regarding sexual harassment and abuse in school staff’s stories. This study is based on nine semi-structured interviews, conducted with school staff such as teachers, social educators and counselors, who work in primary school. The study's theoretical starting points are norm- critical analysis, professional theory and the masculinity theory. Results showed that school staff mainly use norm-critical conversations. These conversations aim to involve students to reflect on their role in the establishment of norms. Through discussions, lessons and value exercises, school staff question destructive norm systems, students' behaviors and attitudes, what is okay and what is not. The staff lacks routines for how to deal with sexual harassment and abuse that takes place online. The results of the study indicate that the preventive work needs to include more knowledge about social media and that the school's core values also needs to include attitudes, norms and behaviors on social media. A solution, according to school staff, is for students to leave their mobile phones with the staff before each lesson so that they are not affected by them during this time. School staff believe that the preventive work around sexual harassment and abuse, that takes place online, is about questioning behaviors and enabling students to have the courage tell adults about what happens among students. It emerges that norm- setting processes are a central part of school staff’s work to counteract sexual harassment and abuse. School staff experience some organizational difficulties, such as resources and time, to be able to work with norm-critic analyses. A challenge they face is to involve other professional groups, to prioritize this together and work more preventively. Another challenge is also found among the collegial work, where certain professional groups feel that this kind of analyses needs to apply to the entire organization and not only to individuals within the school. In addition to the organizational challenge, school staff experience that a major challenge is found among students' attitudes, behaviors and values, especially among boys.

Denna studie undersöker hur skolpersonalen uppmärksammar och arbetar med barn som växer upp med en förälder eller flera föräldrar med ett skadligt bruk av alkohol eller andra droger. Studien undersöker även hur skolpersonalen upplever tillgången till resurser för detta arbete och syftar till att lyfta fram det sociala arbetet i skolan. Med hjälp av intervjuer med de yrkesverksamma i skolan studeras deras perspektiv på förebyggande arbete i relation till barn i utsatta miljöer. Intervjupersonerna arbetar på grundskolan i Stockholms samt Västerås län och har olika yrkesroller. Empirin i denna undersökning omfattas av en kvalitativ intervjustudie och därmed har data samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att skolpersonalen understryker betydelsen av relationsskapande med barn som lever med en eller flera föräldrar med skadligt bruk. Resultatet framhäver även att brist på resurser för skolans arbete med dessa barn minskar möjligheterna att förstärka skyddsfaktorer som kan hindra framtida problem hos barnen. Synliggörande av barnens egna beteenden menas vara betydelsefullt i arbetet med att kunna identifiera och fånga upp de barn som lever i skadliga levnadsförhållanden. Den utvecklingsekologiska teorin används som en ram för denna studie då teorin centrerar kring barnets sammanhang. Begreppet risk- och skyddsfaktor har haft stor relevans för vår studie eftersom den hjälper oss att förstå barnens beteenden, de riskfaktorer som barnet utsätts för och hur skolan kan vara en skyddsfaktor. Begreppet ökar även vår förståelse för barnet som individ på en social och strukturell nivå. Studiens slutsats kan delas upp i tre delar och kopplar till de teman denna undersökning fått fram utifrån den tematiska analysen: (1) Förekomsten av bristande resurser i det förebyggande sociala arbetet i skolan; (2) betydelsen av relationsbyggande mellan elever och skolpersonal; (3) och observationer av barns avvikande beteende. / This study investigates how school personnel notice and work with children who grow up with one or more parents with harmful use of alcohol or other drugs. The study also examines how the school staff perceives the availability of resources for this work and aims to highlight the social work in the school. With the help of interviews with the professionals in the school, their perspective on preventive work in relation to children in vulnerable environments is studied. The interviewees work at primary schools in Stockholm and Västerås counties and have different work roles. The empirical work in this investigation is covered by a qualitative interview study and thus the data has been collected through semi-structured interviews. The results show that school staff emphasize the importance of relationship building with children who live with one or more parents with harmful use. The result also highlights that a lack of resources for the school's work with these children reduces the opportunities to strengthen protective factors that can prevent future problems in the children. Making the children's own behaviors visible is said to be important in the work of being able to identify and catch the children who live in harmful living conditions. The developmental ecology theory is used as a framework for this study as the theory centers around the context of the child. The concept of risk and protective factor has had great relevance to our study because it helps us understand the children's behavior, the risk factors the child is exposed to and how the school can be a protective factor. The concept also increases our understanding of the child as an individual on a social and structural level. The study's conclusion can be divided into three parts and links to the themes that this research has produced based on the thematic analysis: (1) The existence of a lack of resources in the preventive social work in the school; (2) the importance of relationship building between students and school staff; (3) and observations of children's deviant behavior.