The aim for this study is to examine how school personnel perceive adolescents attitude towards drugs and narcotics in general and, in this case, cannabis in particular over a time period of about eleven years. The study focuses on two smaller municipalities to determine whether the previous big city problems of drugs now also effects smaller cities. In the light of a world where cannabis has been liberalized in many countries, both in Europe and America, the question rises of how this will affect the Swedish youth and the Swedish schools. By the two cases examined in this study, one can determine that cannabis has been liberalized in the sense of it being more accepted among the adolescents even if the amount of people using not has risen notably during the examined period. This raises the question what this means for the school personnel, such as mentors, principals and school nurses. In the two cases examined in this study we can determine that the biggest difference in their case is how you must talk to the students about cannabis and how you must present the dangers of using it. Earlier it seems to have been easier to motivate a student not to smoke by mostly talking about how it affects your health negatively. Today, according to some of the respondents, the teachers and other personnel has to be more prepared to face counterargument from students concerning the use of cannabis and whether it is dangerous or not.

Hos barn och ungdomar är psykisk ohälsa ett stort folkhälsoproblem och de senaste 20 åren har de psykiska problemen ökat. Suicid har minskat de senaste decennierna i Sverige men ändå är suicid den vanligaste dödsorsaken bland män i åldersgruppen 15-44 år och bland kvinnor i denna åldersgrupp är det den näst vanligaste dödsorsaken. Fyra flickor, i åldern 1-14 år, begick suicid i Sverige år 2008. a aSyftet med studien var att undersöka vilka insatser som görs under skoltid för att förebygga psykisk ohälsa och suicid hos elever. Ett annat syfte var att undersöka sambandet mellan antalet insatser och skolpersonalens inställning och kunskap om psykisk hälsa och suicid. Metoden var kvantitativ med en elektronisk enkät för datainsamling. De flesta skolor hade förebyggande insatser för eleverna. Vanliga insatser var mobbingförebyggande (79 %), självkänslan (75 %), sociala färdigheter (75 %), självförtroende (74 %) och problemlösning (72 %). Inga statistiska signifikanta samband hittades mellan om respondenterna arbetade på en skola med högt antal insatser och om de hade kunskapen att upptäcka elever som mår dåligt, om kunskapen var införskaffad genom yrkesutbildningen samt om de anser att skolan hade ansvar för elevernas psykiska hälsa. Fler studier om förebyggande insatser i skolan behövs.

Syftet med denna C-uppsats var att undersöka hur skolpersonalen upplever det stöd som finns tillgängligt för eleverna på skolan. Studien genomfördes på en skola i Västsverige där tillvägagångssättet i studien var intervjuer med sex personer ur skolpersonalen. Deltagarna i undersökningen var sex personer med olika arbetsuppgifter på skolan där professionerna: skolsköterska, skolkurator och lärare innefattades. Metoden som användes var kvalitativ metod. Det finns väldigt få forskningsrapporter som belyser frågeställningar om elevhälsans tillgänglighet sett ur ett personalrelaterat perspektiv inom den kvalitativa forskningsmetoden. Inom kvantitativ forskningsmetod finns det något fler tillgängliga forskningsrapporter men de är fortfarande relativt få. Denna undersökning resulterade i sex stycken olika teman som beskriver hur och i vilken utsträckning skolpersonalen upplever att de finns tillgängliga för eleverna. I denna uppsats används till största del beteckningen elevhälsa, vilket innefattar det arbete som skolpersonalen utför för att eleverna ska må bra, såväl fysiskt som psykiskt och enligt existerande lagar och regler. Uppsatsen avslutas med en diskussionsdel där väsentliga delar och tankar om framtida arbete inom dessa frågor tas upp. / The purpose of this thesis was to investigate how school personnel experience available student support. The study was conducted at a school in western Sweden, using interviews with six participants from the school personnel. Participants in the study were six people with different professions at the school where the professions: school nurse, school curator and teachers were included. The method used was a qualitative method. There are very few research reports that highlight issues of availability of student health, from a personnel-related perspective with the qualitative research method. With quantitative research method, there are more available research reports but they are still relatively few. This study resulted in six different themes that describe how and to what extent school personnel feel that they are available to students. This essay for the most part used the term student health, which includes the work of school personnel involved for the students’ well-being, both physically and mentally, following existing laws and regulations. The essay concludes with a discussion on essential elements and ideas about future work with these issues.

Inom den internationella forskningen beskrivs det att barn med funktionsnedsättningar är en särskiltutsatt grupp samt att det, främst i utvecklingsländer, saknas ett större omfång av forskning kringdessa barns situation. Vidare betonas det genom internationella studier att det existerar en avsaknadav dessa, särskilt inom socialt arbete. I de studier som finns lyfts dock hur situationen, för barn medfunktionsnedsättningar samt deras anhöriga, på många sätt är kopplad till hur samhället ställer sig tilldessa individer och deras funktionsnedsättning. Risken för olika former av diskriminering och förtryckfrån familj, skola eller samhället beskrivs vara högre för denna grupp än för andra barn. Enligtforskningen bottnar orättvisan många gånger i en okunskap, vilket leder till en stigmatisering avdessa individer samt deras familjer. Det finns dock forskning som fokuserar på möjligheter tillförbättring inom såväl integration inom skolan som praxis inom arbetet, för att öka delaktigheten förbarn med funktionsnedsättningar. Skolans roll som en viktig plats för dessa barns positiva utvecklingär även något som forskningen inom området betonar.Syftet med studien har varit att undersöka skolpersonalens föreställningar av delaktighet för elevermed funktionsnedsättningar i en tanzanisk kontext. Våra frågeställningar har lyft hur personalenbeskriver elevernas möjlighet till delaktighet i skolan, hur personalen beskriver arbetet med attinkludera eleverna i skolan samt hur personalen beskriver exkludering av eleverna i skolan. Vi valdeatt använda oss av en kvalitativ forskningsmetod för att besvara vårt syfte. Vi utförde sexsemistrukturerade intervjuer med skolpersonal på två stycken skolor för elever medfunktionsnedsättningar i norra Tanzania. Därefter gjorde vi en innehållsanalys och fann via vårafrågeställningar tre följande huvudteman: föreställningar av inkludering och exkludering, lärarnaspraktiska arbete med eleverna och uppdraget att förbereda för ett framtida liv. Dessa teman deladevi i sin tur in i åtta underordnade teman. Den insamlade empirin analyserade vi utifrån ettsocialkonstruktivistiskt perspektiv med särskilt fokus på begreppen typifieringsscheman samt olikaformer av socialisation.Studiens resultat visar på att de föreställningar som skolpersonalen har gällande elevernasdelaktighet beskrivs i både positiva, men i största utsträckning negativa och begränsande termer. Detyttrar sig främst i personalens föreställningar av elevernas delaktighet sett till hur skolpersonalentalar om eleverna, hur de beskriver arbetet med eleverna samt deras egna föreställningar av vadeleverna är kapabla till och inte. Den bild som våra informanter beskriver har fått oss att inse att detstörsta hindret för dessa elevers möjlighet till delaktighet inte nödvändigtvis är ett resultat av derasfaktiska funktionsnedsättning utan möjligen av den konstruerade bild som andra människor i derasomgivning skapar. Det gäller inte endast skolpersonalen utan även övriga personer i deras omgivning.

Syftet med denna studie är att undersöka skolkuratorers och sexologers erfarenhet av undervisningen inom sex och samlevnad i grundskolan. Syftet besvaras genom frågeställningar som undersöker vad skolkuratorer och sexologer har för kunskap om och erfarenhet av sex- och samlevnadsundervisningen, på vilket sätt de medverkar i sex- och samlevnadsundervisningen samt hur sex- och samlevnadsundervisningen skulle kunna utvecklas med hjälp av skolkuratorernas kompetens. Kvalitativ metod har använts i denna studie och resultaten baseras på sju stycken intervjuer med skolkuratorer och sexologer. Det finns i dagsläget forskning som pekar på att svensk sex- och samlevnadsundervisning har flertalet brister. Resultaten i studien visar på att det inom området för sex och samlevnad finns utvecklingspotential till följd av en rad brister som framkom i intervjuerna, och att skolkuratorer i större utsträckning önskade medverka i planeringen och genomförandet av sex- och samlevnadsundervisningen. I studien skildras informanternas arbete, erfarenheter och kunskaper inom ämnet i fråga. Det framkom av studiens resultat att samverkan mellan skolkuratorer och annan skolpersonal kunde variera i sitt uttryck, men att skolkuratorns kompetens borde tas tillvara på för att främja en god undervisning. Slutsatsen i denna studie är att skolkuratorn kunde ha en betydande roll i arbetet med sex- och samlevnadsundervisning.

Den psykiska hälsan konstateras ha försämrats hos ungdomar och stress är vanligt förekommande i skolan, något som elever i skolan också ofta upplever. Eftersom skolan är en plats dit de allra flesta barn kommer kan den anses som en viktig arena till att skapa möjligheter för att hantera problem runt stress hos barn och unga. Den här studien syftar till att inventera skolpersonals upplevelser av stress och stressreducerande aktiviteter bland barn och ungdomar i grundskolans tidigare år. Studien bygger på en kvalitativ metod där fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med skolpersonal som har upplevelser av elever i grundskolans tidigare år. Det insamlade materialet tematiseras sedan genom en kvalitativ analysmetod. Följande frågeställningar användes: 1. Upplever skolpersonalen att eleverna är stressade och i så fall på vilket sätt upplever skolpersonalen stress hos eleverna? 2. Vilka om några insatser görs för att minska stressen hos barn och ungdomar i skolan? Resultatet visar att skolpersonal upplever att elever i grundskolan är stressade. Personal på den skolan där studien genomförts arbetar till viss del med att lindra stressen hos eleverna. Slutsatser som kan dras utifrån studien är att samtliga undersökningsdeltagare menar att de upplever stress hos elever på skolan. Samtidigt framgår det att begreppet stress är svårtolkat och kan variera från person till person. Alla undersökningsdeltagare använder sig av någon metod för att lindra stressen hos eleverna men i grund och botten upplevs det att kunskap saknas om ämnet för att metoderna ska verka effektivt.

Det har visats vara en hög andel elever som blir utsatta för brott i skolan. Viktimisering kommer med olika typer av psykologiska följder som kan påverka den brottsutsatta eleven längre fram i livet. Studien syftar till att undersöka hur brottsutsatta elever upplever olika typer av stöd och vad de önskar för stöd. För att besvara syftet har sju semistrukturerade intervjuer genomförts med brottsutsatta elever från olika städer i Sverige. Resultatet visade att brottsutsatta elever önskar att stöd anpassas till individen och dennes egna behov. Det upplevdes dessutom viktigt att bli sedd och förstådd från sin omgivning. Skolan bör, enligt eleverna, dessutom skapa rutiner kring hantering av brott för att fånga upp både de brottsutsatta eleverna och de brottsutövande eleverna. / There is a high amount of students that are victims of crime in school. Victimization comes with a variety of different psychological consequences that might affect the victimized student in the long run. This study aims to examine how victimized students experience different types of support and how they want to be supported. To answer the questions, seven semi structured interviews have been conducted with victimized students from different cities in Sweden. The results showed that victimized students wish that support adjusts to the individual and their own needs. They also perceived it to be important to be seen and understood by their surroundings. The school should, according to the students, also create routines around crimes to be able to intercept both victimized students and the perpetrating student.

Bakgrund: Skolsköterskors roll har förändrats över tid och det har skett ett skifte från ett patogent till ett salutogent synsätt. Skolsköterskors hälsofrämjande arbete anses vara nyckeln till förbättrad hälsa hos barn- och ungdomar. Trots tydliga beskrivningar om den hälsofrämjande samt förebyggande inriktningen finns uppfattningar bland skolsköterskor om att de förväntas fylla en annan funktion. Detta kan skapa utmaningar i arbetet vad gäller samarbete och kommunikation samt påverka känslan av sammanhang. Syfte: Att belysa skolsköterskors uppfattningar av att arbeta i en skolkontext. Metod: För att uppnå syftet valdes fenomenografisk metod med induktiv ansats. Dataanalysen bygger på tio individuella intervjuer med skolsköterskor som genomfördes digitalt via plattform Teams eller Zoom. Resultat: Resultatet av studien presenteras genom fyra beskrivningskategorier, vilka beskriver skolsköterskornas uppfattningar av att arbeta i en skolkontext; Skolsköterskeuppdraget, Arbetsmiljön, Verksamheten och Yrkesrollen. Konklusion: Studiens resultat påvisar att skolsköterskor uppfattar en oförståelse hos skolpersonal gällande deras uppdrag, vilken påverkar arbetssituationen i form av otillfredsställande arbetsmiljö och samarbetsproblem samt möjligheten till hälsofrämjande arbete. För att ge bättre förutsättningar för ett gott samarbete och positiv arbetsmiljö behöver skolsköterskornas uppdrag tydliggöras gentemot skolpersonal. Trots detta finns en arbetsglädje bland skolsköterskorna som överskuggar det negativa och som gör att de uppfattar arbetet som roligt, fritt och trivsamt. / Background: The role of the school nurse has changed over time and there has been a shift from at pathogenic to a salutogenic approach. The school nurse´s health promotion work is considered to be the key to improved health among children and young people. Despite clear descriptions of the health promoting and preventive focus, there are perceptions among the school nurses, that they are expected to fulfill a different function. This can create challenges in the work in terms of cooperation and communication and affect the sense of coherence. Purpose: To shed light on school nurses perceptions of working in a school context. Method: To achieve the purpose, a phenomenographic method was chosen. The data analysis is based on ten individual interviews with school nurses that were conducted digitally via the Teams or Zoom platform. Results: The findings of the study are presented trough four descriptive categories, which describes the school nurses perceptions of working in a school context; The school nurse assignment, The work environment, The operation and The professional role. Conclusion: The result of the study show that school nurses perceive a misunderstanding among school staff regarding their assignments, which affects the work situation in the form of an unsatisfied work environment and collaboration problems as well as the possibility of health promoting work. In order to provide better conditions for good collaboration and a positive work environment, the school nurses assignments need to clarified towards school staff. Despite this, there is a job satisfaction among school nurses that overshadows the negative and that makes them perceive the work as fun, free and pleasant.

Brottsförebyggande arbete utgör en central del i kriminalpolitiken och är således ständigt föremål för debatt. Debatten har förskjutits från att primärt fokusera på förändringar av ekonomiska och sociala resurser till att förstärka skolans brottsförebyggande arbete och samarbete med andra aktörer. Skolan är en plats där barn och ungdomar spenderar en betydande del av sin tid och anses därför vara en central aktör i det brottsförebyggande arbetet. Skolpersonal bedöms ha möjlighet till att tidigt identifiera, fånga upp “riskelever” och tillhandahålla individuellt stöd. Tidigare forskning har visat att faktorer såsom skolmisslyckanden, socioekonomiska förutsättningar och kriminella umgängen ökar risken för att ingå i kriminalitet. Goda relationer, trygghet, högt skolethos och god samverkan menar forskningen kan motverka riskerna. Trots omfattande forskning om skolans roll i det brottsförebyggande arbetet verkar skolpersonalens perspektiv saknas. Denna studie ämnar att fylla denna kunskapslucka genom kvalitativa intervjuer med grundskolepersonal i Stockholm som behandlar deras uppfattningar av det brottsförebyggande arbetet som utförs. Studien utgår från Lipskys (2010) teori om gräsrotsbyråkrater som utmärker sig genom att arbeta nära andra människor och ha ett stort handlingsutrymme. I och med att brottsförebyggande arbete sker på olika nivåer inom skolverksamheten inkluderar studien perspektiv från både lärare och rektorer. Resultatet visar att båda yrkesgrupperna definierar brottsförebyggande arbete på ett liknande sätt genom bland annat goda relationer, individanpassad skolgång och genom att göra “det lilla extra”. Däremot skiljer sig innebörden av begreppen mellan yrkesgrupperna och således även deras implementering på ett överraskande sätt. Skillnaderna i implementeringen visade sig även påverka yrkesgrupperna på olika sätt.

The violent extremism represents the greatest threat towards the society of today. The school does not have an explicit assignment in the crime prevention work against violent extremism. The school and education, are important factors in preventing children and young people from being involved in violent extremism. Because of this, the school staff has an important task. The aim of this study was to shed light on school staff need to relate to and manage violent extremism in school. This study is conducted by having a qualitative method with six semistructured interviews, where the empirical information is analysed with a qualitative analysis. Further, the theoretical starting point is the theory of health known as Sense of Coherence (SOC) and Job- demands- control-support-model (JDCS), as well as Norm-critical pedagogy. Three categories could be found from the analysis. The personnel are in need of reducing uncertainty, The personnel are in need of increased support and The personnel are in need of knowledge. The conclusion is that school staff are in need of reducing uncertainty about expressing themselves wrong and dare to engage in dialogue with students. School staff are also in need of increased support in the form of collaboration with actors, access to an action plan and more resources. The school staff is also in need of more knowledge about violent extremism, the democratic mission and what the law says. Finally, they need better information and guidelines on how to act when a student risks being involved in violent extremism. / Våldsbejakande extremism utgör det största hotet mot säkerheten i dagens samhälle. Skolan har inte ett uttalat uppdrag i det brottsförebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. Skolan som arena och utbildning är dock viktiga faktorer för att förebygga att barn och ungdomar involveras i våldsbejakande extremism. Därav har skolpersonalen en betydelsefull uppgift. Studiens syfte var att belysa skolpersonals behov av att förhålla sig till och hantera våldsbejakande extremism i skolan. Studien utgörs av en kvalitativ metod i form av sex semistrukturerade intervjuer, där empirin analyserades via en kvalitativ innehållsanalys. Studiens teoretiska utgångspunkt var hälsoteorierna Känsla av Sammanhang (KASAM) och Krav/kontroll/stödmodellen (KKS) samt den pedagogiska utgångspunkten Normkritisk pedagogik. Analysen resulterade i tre kategorier som utgör studiens resultat och speglar studiens syfte; Skolpersonal är i behov av att minska osäkerheten, Skolpersonal är i behov av ökat stöd och Skolpersonal är i behov av kunskap. Studiens slutsats är att skolpersonalen är i behov av att minska osäkerheten över att uttrycka sig fel och våga föra dialog med eleverna. Skolpersonalen är även i behov av ökat stöd i form av samarbete med aktörer, ta del av en handlingsplan och mer resurser. Skolpersonalen är likaså i behov av mer kunskap om våldsbejakande extremism, det demokratiska uppdraget samt vad lagen säger. Slutligen är de i behov av bättre information och riktlinjer om hur de ska agera när en elev riskerar att involveras i våldsbejakande extremism.