<p>Syftet med examensarbetet är att klargöra skrivteorier och definitioner för att försöka belysa den relation som finns mellan skrivundervisning och elevens skrivutveckling. Arbetets tyngdpunkt vilar på en väl genomgången litteraturstudie. I litteraturstudien behandlas två skilda inlärningsperspektiv och författares/forskares syn på skrivprocessens olika delar. Ur ett klassrumsperspektiv försöker jag sedan se vilka konsekvenser ett genomtänkt didaktiskt handlande kan få. Den empiriska delen som följer är en tillämpning på litteraturstudien. Den innehåller en redogörelse för resultatet av en skrivövning utförd i år 5. Övningen innebär träning i informativt skrivande. Studien har inte för avsikt att redovisa en synlig utveckling av elevers skrivande. Den kan däremot ses som en fallstudie och som ett exempel på hur undervisningen påverkar skrivandet. </p><p>Arbetet leder fram till en övertygelse om nödvändigheten av ett förhållningssätt i skrivundervisningen vilket fokuserar process framför produkt. Lärares olika förhållningssätt är starka påverkansfaktorer på innehåll och förmedling lika väl som syfte och mål. Arbetet fokuserar vidare betydelsen av att elever tidigt tränas i skrivande inom olika genrer. De olika genrerna påverkar tillsammans elevens skrivande på ett positivt sätt genom att det tvingar in dem i nya tankebanor.</p>

Syftet med examensarbetet är att klargöra skrivteorier och definitioner för att försöka belysa den relation som finns mellan skrivundervisning och elevens skrivutveckling. Arbetets tyngdpunkt vilar på en väl genomgången litteraturstudie. I litteraturstudien behandlas två skilda inlärningsperspektiv och författares/forskares syn på skrivprocessens olika delar. Ur ett klassrumsperspektiv försöker jag sedan se vilka konsekvenser ett genomtänkt didaktiskt handlande kan få. Den empiriska delen som följer är en tillämpning på litteraturstudien. Den innehåller en redogörelse för resultatet av en skrivövning utförd i år 5. Övningen innebär träning i informativt skrivande. Studien har inte för avsikt att redovisa en synlig utveckling av elevers skrivande. Den kan däremot ses som en fallstudie och som ett exempel på hur undervisningen påverkar skrivandet. Arbetet leder fram till en övertygelse om nödvändigheten av ett förhållningssätt i skrivundervisningen vilket fokuserar process framför produkt. Lärares olika förhållningssätt är starka påverkansfaktorer på innehåll och förmedling lika väl som syfte och mål. Arbetet fokuserar vidare betydelsen av att elever tidigt tränas i skrivande inom olika genrer. De olika genrerna påverkar tillsammans elevens skrivande på ett positivt sätt genom att det tvingar in dem i nya tankebanor.

Abstract Syftet med denna studie är att undersöka om det är finns några skillnader mellan det elever skriver för hand och på datorn. Eleverna vill hellre skriva sina skoluppgifter på datorn och betyder det då att eleverna utvecklar sitt skrivande, med att få bättre styckeindelning och fler rättstavade ord? En annan aspekt som också är viktig är om elevernas texter utvecklas när de får respons. Är det någon skillnad mellan hur tjejer och killar skriver? Undersökningen är gjord i en högstadieskola i årskurs 9 under höstterminen 2009 och vårterminen 2010. Materialet i denna empiri består av texter skrivna av fem pojkar och fem flickor. Texterna som jämfördes var två som var skrivna för hand och två som var skrivna på datorn. Den visar bland annat att de flesta elever skriver längre texter på datorn än när de skriver för hand, samt att eleverna inte har utvecklat sitt skrivande från höstterminen till vårterminen. Trots att eleverna hellre skrev på datorn var inte de datorskrivna texterna bättre när det gäller användandet av skrivregler. Ämnesord : elever, datorn, skrivutveckling, skrivprocessen

No description available.

Vi har i vår kunskapsöversikt valt att undersöka frågan Hur påverkas förmågan att producera text hos elever med ADHD i årskurs F-6? Med hjälp av väl valda sökord och urvalskriterier genomförde vi sökningar i olika databaser (ERIC ProQuest, Google Scholar och Primo) för att identifiera vetenskapliga artiklar med studier som berör skrivprocessen och barn med ADHD. Då det valda området inte är så väl beforskat var det svårt att hitta vetenskapliga artiklar som berörde detta. Vi hittade sammanlagt åtta artiklar som vi valde att kartlägga för att få en övergripande bild av dess innehåll, metoder och resultat. Flera av artiklarna använde sig av liknande metoder, där eleverna under studierna fick skriva egenproducerade texter som forskarna sedan analyserade utifrån olika kriterier. De kom alla fram till liknande resultat i de olika studierna, att elever med ADHD uppvisar svårigheter att producera kvalitativa texter. Flera av forskarna bakom dessa studier belyser att vidare forskning är nödvändig för att utvidga kunskaperna kring detta område. Vi har vidare också analyserat styrkor och svagheter kring valet av metoder i studierna för att därmed kunna värdera kvaliteten på forskningen i de artiklar vi valt att arbeta med. Vi har, efter att vi läst och analyserat de åtta artiklarna som vi valt till denna kunskapsöversikt, konstaterat att problematik kring att producera texter inom svenskämnet generellt är ett problem för många elever med ADHD.Trots vetskapen om detta är området fortfarande mycket lite beforskat och de studier som gjorts påtalar att mer forskning krävs för att kunna påvisa vilka svårigheterna är för dessa elever och hur vi därefter kan stötta upp de behov detta medför.

Syftet med föreliggande studie är att ta reda på vad högstadieeleverna anser om användningen av smarta mobiltelefoner i skolan och mer specifikt inom svenskämnet samt vilka råd de vill ge lärare gällande mobiltelefonanvändningen inom svenskämnet och vilket inflytande de önskar inom svenskämnet. I digitaliseringsdebatten är pedagogers och hjärn-forskares röster höga emedan eleverna lyser med sin frånvaro. Enligt Skolverkets läroplaner reviderade 2018 för grundskolan (LGr11) och gymnasiet (LGy11) ska eleverna förses med digitala hjälpmedel i undervisningen för att utveckla de krav på digitala kunskaper som samhället ställer. Användningen av digitala verktyg i undervisningen ses å ena sidan som distraktioner och å andra sidan som en välbehövlig paus i studierna. Åsikterna kring hur användningen av digitala verktyg föreligger går isär, där pedagoger ser det som ett tillskott och hjärnforskare som negativt genom medförande distraktioner. Vad anser eleverna i denna fråga? Det är inte lika utforskat. I föreliggande empirisk studie genomförs kvalitativa halvstrukturerade intervjuer i strategiskt valda fokusgrupper. Medverkande elever läser svenska och går i årskurs 9 i en högstadieskola inom Stockholmsregionen. Etiska aspekter har efterlevts i enlighet med Vetenskapsrådets rekommendationer för god forskningssed. Resultatet i studien visar att eleverna använder mobiltelefonen till skolrelaterat arbete, så som att söka information, inspiration, lyssna på musik, använda som extra skärm, lyssna på texter, ord och ljudböcker. Några använder den för översättning av ord under skrivprocessen eller för att kommunicera med andra elever gällande skolrelaterade göromål. Elevernas upplevelse av inflytande när skolan beslutade kring mobiltelefonförbudet är lågt. Vidare är upplevelsen att inflytandet är lågt även i andra frågor och förslag som de framfört. Avslut-ningsvis ger eleverna råd till lärare kring den önskade användningen av mobiltelefonen och hur inflytandet bör utformas.

Som specialpedagoger kommer vi med stor sannolikhet att möta elever med läs- och skrivsvårigheter. En viktig förutsättning för att kunna minska andelen elever som misslyckas i sin läs- och skrivinlärning är att vi får kunskap om vad som kännetecknar god läs- och skrivutveckling. Syftet med den här studien är att beskriva och analysera förutsättningar och miljöer för god läs- och skrivpedagogik för skolelever i de yngre åldrarna som inte har "knäckt läskoden". Sammanfattningsvis pekar resultaten på av vår undersökning på att lärarens kompetens är av stor betydelse i den bemärkelsen att denne kan behärska flera olika metoder. Detta för att kunna individualisera undervisningen utifrån barnens behov. Ytterligare en faktor som är av stor betydelse är att läraren har kunskap om barns språkliga utveckling då blir tecknen på hotande läsinlärningsmisslyckanden enkla att se.

Examensarbetets syfte är att undersöka hur ett antal lärare gör när de läser skönlitterära elevtexter och formulerar sina kommentarer om texten. Frågeställningen lyder: Hur kommenterar fem svensklärare på gymnasiet tre autentiska skönlitterära elevtexter? Vilka strategier använder de? Var i texterna lägger de fokus? Läser de på ytan eller söker de efter det djupare innehållet – det som eleven försöker berätta?Undersökningen har gått till så att fem svensklärare på olika gymnasieskolor har fått läsa tre elevtexter och därefter skrivit en kort kommentar om respektive text till var och en av eleverna. En analys visar att lärarnas kommentarer skiljer sig åt, ibland är olikheterna påfallande. Det visar sig också att de orealistiska förutsättningarna – att kommentera texter producerade av främmande ”spökskrivare” – uppfattas som besvärande av vissa lärare. Samtidigt framgår det att samtliga lärare på olika vis gör försök att tränga in på djupet i elevens ”textvärld”. I de skrivna kommentarerna finns öppningar mot centrala delar i texterna. Dessa delar av kommentarerna skulle vid en muntlig respons naturligt kunna utvecklas till samtal av betydelse för elevernas skriv- och kunskapsutveckling. / The object of this paper is to examine how five teachers read and comment on fiction written by pupils. The issue is as follows: How do five Swedish high school teachers comment on three authentic fiction texts written by pupils? Which strategies do they use? What do they focus on in the texts? Do they read superficially or do they seek the deeper meaning – what the pupil is trying to communicate?The study has been conducted in this manner: Five Swedish teachers in different high schools have read three texts written by pupils and subsequently added a short commentary about each text for each pupil. An analysis shows that the teachers’ comments differ. Sometimes the differences are striking. It also turns out that the unrealistic prerequesite – commenting on texts written by unknown ”ghost writers” – is considered troublesome by certain teachers. However, as will be seen, all of the teachers in their own ways make attempts to reach deep into the ”text-world” of the pupils. The written commentaries open up to central parts of the texts. In an oral response situation these parts of the commentaries could develop into discussions of significance for the writing and knowledge development of the pupils.

I denna fallstudie studeras hur medarbetare på Försäkringskassan anpassar sig efter och samarbetar i ett skrivprojekt där flera deltagare med olika mycket inflytande över och engagemang gemensamt producerar texter. Syftet med studien är att kartlägga hur deltagarna i skrivprojektet nyttjar kognition och kommunikation. Frågorna som studien försöker besvara är 1.vem deltar i skrivprocessen och hur, 2.hur upplever deltagarna att den kollektiva aspekten på skrivandet påverkar deras kognition och 3.vilken roll spelar deltagarnas individuella kognitiva processer i sociala förhandlingar? Materialet som studeras har inhämtats med kommunikationsetnografiska och praxisanalytiska metoder genom deltagande observation och intervjuer där deltagarna själva har fått bidra till analysen. Resultaten visar att deltagarna delas in i en kärngrupp, som oftast skriver och fattar beslut, och en grupp med sekundära deltagare, som fungerar som en resurs och sätter begränsningar för kärngruppen. Deltagarna förhandlar kring sanning, mål och idéer under den kollektiva skrivprocessen genom att verbalisera sina kognitiva processer. Förhandlingarna förebygger konflikter och missförstånd, och kompenserar delvis för det faktum att deltagarna inte delar en gemensam kognitiv monitor. I en välfungerande grupp kan deltagarna också avlasta varandra kognitivt. Studien avslutas med råd baserat på resultaten om vad man bör tänka på när man ska skriva i en komplex gruppkonstellation, och med förslag på framtida forskningsområden.

Vår intention var att undersöka lärares uppfattningar av genrepedagogik. Denna pedagogik vilade på tre ben, en teori om lärande, en teori om språk samt cykeln för undervisning och lärande. Genrepedagogiken utvecklades i Australien för cirka 30 år sedan. Idag används den över hela världen. Pedagogiken hade som mål att utveckla elevers läs- och skrivförmåga oavsett socioekonomisk bakgrund. Metoden som låg till grund för vår studie var kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade sex respondenter från olika delar i södra och mellersta delarna av Sverige. I analys- och resultatdelen presenterade vi våra resultat utifrån sex teman som svarade mot våra frågeställningar om lärares uppfattningar av genrepedagogik. Vårt resultat visade att våra respondenter genom genrepedagogiskt arbetssätt såg en positiv utveckling av elevernas skrivförmåga och en ökad språklig medvetenhet. De flesta respondenter såg alla faser i cirkelmodellen som lika betydelsefulla och eleverna kunde få den individuella stöttning som var relevant för var och en. Samtliga respondenter såg att texterna för elever i läs- och skrivsvårigheter förbättrades. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv var det intressant att se att respondenterna uppfattade pedagogiken som positiv för elever i läs- och skrivsvårigheter. Vår studie visade att den systemisk-funktionella grammatiken var betydelsefull för att genrepedagogiken skulle vila på alla sina tre ben. Det var inte alla respondenter medvetna om. Vissa respondenter ansåg att arbetssättet kunde bli för tidskrävande, men framgångsfaktorerna övervägde.