Det finns elever som väljer bort skolan, väljer bort kunskap och social tillhörighet trots den svenska skolplikten. Vissa elever undviker enstaka lektioner andra går inte till skolan alls. Orsakerna är många och komplexa och kan hittas i skolan, hemmet och den omgivning eleverna befinner sig i. Konsekvenserna blir kostsamma för samhället då frånvaron riskerar att medföra ett utanförskap och minskar bidraget till vårt framtida samhälle.   Skolan måste här kunna identifiera de riskfaktorer som kan leda elever bort från skolan för att kunna skapa skyddsfaktorer för en högre skolnärvaro. För detta behöver skolan först och främst ha en likvärdig syn på frånvaro som ett riskbeteende, oavsett åldersgrupper på eleverna eller var i landet skolan är belägen. Skolorna behöver också ha ett likvärdigt dokumentationsverktyg för att snabbt kunna upptäcka ett frånvaromönster. En god dokumentation och profilbedömning kan skapa bättre möjligheter till verksamma förebyggande insatser.     Studien visade, utifrån en surveyundersökning med svar från 25 skolledare, att de flesta skolor upplevde problem med elever som inte kom på lektionerna. När frånvaron nådde 25 % ansåg en stor del av skolledarna den som ett riskbeteende, men nästan en lika stor del såg frånvaron som ett riskbeteende redan vid 10 %. Närvarodokumentationen på alla skolorna sköttes digitalt. Detta medförde, trots ett underlättande av administrationen, en svårighet att se helheten kring elevers frånvaro.   Skolorna beskriver tydliga rutiner och ärendegångar, samt elevhälsan, som insatser vid frånvaron. Dock saknas fortfarande åtgärder som kan göras i klassrummet och i den skolmiljö eleven ska vistas i. Vilka förändringar sker i skolan för att öka elevens motivation till ett lärande?

Syftet med studien är att undersöka professionellas erfarenheter och tankar om utveckling av resiliens hos barn till föräldrar med missbruksproblem samt hur barnen påverkas av problematiken hemma. Studien har en kvalitativ forskningsansats med en fenomenologisk utgångspunkt och semistrukturerade intervjuer användes vid insamling av data. Resultatet visade att de skyddsfaktorer som ansågs av de professionella vara av störst vikt var att barnet har en trygg vuxen som nära anhörig i sitt liv samt att ha ett meningsfullt liv och att ha ett intresse som gör barnet glad samt något som inger en känsla av att tillhöra något. Några intervjupersoner ansåg skolan som en av de viktigaste skyddsfaktorerna i ett barns liv. Flera av intervjupersonerna betonar att alla barn är individer med olika förutsättningar och påverkas därmed olika. Men det som samtliga intervjupersoner menar är att alla barn de mött som växer upp i en familj med missbruksproblem lider av någon form av oro. Flera menade även att det är vanligt att dessa barn tar ett alldeles för stort ansvar hemma och att det äldre barnet vanligtvis tar mest ansvar.

<p>Den här studien syftar till att försöka uppnå en ökad förståelse och en fördjupad inblick i vad lycka betyder och innebär för den enskilda människan. Tolv personer har intervjuats för att besvara studiens frågeställning. Informanterna var personer som i sina yrken möter människor med psykisk ohälsa. Intervjuerna analyserades utifrån tolkande fenomenologisk analys och resulterade i tre delar: Individens uppfattning om lycka, konkreta erfarenheter och upplevelser av lycka samt individens inställning och agerande. Resultatet bekräftar till stor del tidigare forskning. Det finns framförallt två olika sorters lycka och de upplevs främst i det vardagliga livet. Lyckan är tätt sammanhängande eller synonymt med livsbejakande positiva känslor. Lyckan fungerar som skyddsfaktor vid kriser. Till stor del skapas lyckan och är mer beroende av den egna attityden och det egna agerandet än av omgivande omständigheter. Lyckans betydelse i livet är så högt värderad att den i föreliggande studie beskrivs som skäl att leva.</p>

Den här studien syftar till att försöka uppnå en ökad förståelse och en fördjupad inblick i vad lycka betyder och innebär för den enskilda människan. Tolv personer har intervjuats för att besvara studiens frågeställning. Informanterna var personer som i sina yrken möter människor med psykisk ohälsa. Intervjuerna analyserades utifrån tolkande fenomenologisk analys och resulterade i tre delar: Individens uppfattning om lycka, konkreta erfarenheter och upplevelser av lycka samt individens inställning och agerande. Resultatet bekräftar till stor del tidigare forskning. Det finns framförallt två olika sorters lycka och de upplevs främst i det vardagliga livet. Lyckan är tätt sammanhängande eller synonymt med livsbejakande positiva känslor. Lyckan fungerar som skyddsfaktor vid kriser. Till stor del skapas lyckan och är mer beroende av den egna attityden och det egna agerandet än av omgivande omständigheter. Lyckans betydelse i livet är så högt värderad att den i föreliggande studie beskrivs som skäl att leva.

Abstract Titel:” It's a wonder you've survived everything you've done "- a qualitative study of four young men's stories of going in and out of crime. Authors: Ahmed Abdi &amp; Therese Hildemar Institution: University of Gävle, Department of Social Work and Criminology, VT 2020.   Juvenile crime is a debated topic in society. The purpose of this study was to investigate the experiences of ex-criminals on the factors that have contributed to how they developed and got out of their criminal lifestyle. The study has been conducted by semi-structured interviews with four young men, former criminals. The results of the interviews showed that several factors worked together as to why the men developed a criminal lifestyle: growing up with a single mother, narcotics abuse, defective education and the feeling of wanting to belong to a community. The reason why these young men get out of criminality varies. Factors that did play apart were imprisonment, treatment of substance abuse or that they were no longer able to maintain a criminal lifestyle. The conclusion is that it is not possible to point out a factor as decisive, but there are various factors that play a crucial role in informants' development and termination of criminal behavior.

<p>The purpose of this study was to review a group of youths in a municipality which all had committed criminal acts. The study is based on 66 youths between the ages of 13 and 20 that were all matters for the social services. The social inquiries of the youths where reviewed using a quantitative method. Their backgrounds where examined to identify what type of risk factors they had and what type of crimes they had committed with an aim to detect if there were a relationship between the risk factors and the art of the crime. The result of the study showed that the majority had committed crimes against another person and the risk factors included family related factors and school problems. The study finds that not those with the most amounts of risk factors commit the worst crimes, a result that in some aspects is contrary to earlier research.</p>

The purpose of this study was to review a group of youths in a municipality which all had committed criminal acts. The study is based on 66 youths between the ages of 13 and 20 that were all matters for the social services. The social inquiries of the youths where reviewed using a quantitative method. Their backgrounds where examined to identify what type of risk factors they had and what type of crimes they had committed with an aim to detect if there were a relationship between the risk factors and the art of the crime. The result of the study showed that the majority had committed crimes against another person and the risk factors included family related factors and school problems. The study finds that not those with the most amounts of risk factors commit the worst crimes, a result that in some aspects is contrary to earlier research.

Syftet med denna uppsats har varit att öka vår förståelse kring vad barn och ungdomarbehöver för att klara skolan och lämna såväl grundskolan som gymnasiet med godkändabetyg. Detta främst utifrån vad ungdomar själva anser vara viktiga påverkansfaktorer. Någotvi menar är högst relevant för det sociala arbetet, inte minst det skolsociala, då utbildningbidrar till att förebygga social utslagning. För att uppnå vårt syfte utformade vi fyraforskningsfrågor; (1) Vilka personliga färdigheter eller förmågor är enligt elevernabetydelsefulla för att få godkända betyg? (2) Vilka faktorer i familj/närmiljön tänker elevernaär centrala för att få godkända betyg? (3) Vilka faktorer/insatser från skolans sida ansereleverna är centrala för att få godkända betyg? (4) Vilka faktorer anser eleverna har haft störstbetydelse för dem under den egna skolgången? I vår uppsats har vi valt att använda oss av enkvalitativ metod. Utifrån en semistrukturerad intervjuguide har vi genomfört intervjuer medfyra elever samt en lärare på en gymnasieskola i en medelstor svensk kommun. För attanalysera vår empiri har vi använt oss av systemteori, copingteori samt resiliensperspektivet.Vi ansåg att dessa teorier på ett fullgott sätt belyste såväl helheten som delarna och därmedtydliggör eventuella samband/ samspel vad gäller vilka faktorer som på ett positivt sättpåverkar de ungas studieresultat. Det resultat vi fick i vår empiri samstämde väl med dentidigare forskning inom området som vi tagit del av. I vår empiri framkommer stöd frånföräldrarna som den viktigaste påverkansfaktorn för att elever ska klara nå uppsatta mål förgodkända betyg, följt av individuella förmågor så som en svårdefinierad inre kraft samtlättlärdhet. Vad som blir tydligt för oss, vilket även teorierna stödjer, är att det inte helt enkeltgår att särskilja riskfaktorer från skyddsfaktorer. Huruvida en påverkansfaktor utgör en riskeller ett skydd för en individ avgörs i relation till den sociala omgivning där individenbefinner sig. / The purpose of this paper has been to increase our understanding of the needs of children andyoung adults in order to pass secondary and upper secondary school. We have put emphasizein the factors and elements young adults themselves find of importance, something we believeis highly relevant for social work, not least the school social, as education contributes toprevent social exclusion. To achieve our purpose, we formulated four questions of research;(1) According to the students, what personal skills or traits are useful in order for them to passschool? (2) According to the students, what factors in the family/immediate environment arecentral in order for them to pass school? (3) According to the students, whatfactors/interventions from the institution are central in order for them to pass school? (4)According to the students, what factors have been the most important for their success duringtheir own time in school? We have chosen to use a qualitative method in our paper. We haveconducted interviews with four students and one teacher in a mid-sized Swedish municipality,using a semi-structured interview guide. To analyze our empiric studies, we have used asystem theory coping theory and resilience theory. We believed that these theories wouldfully illustrate both the bigger picture, as well as the details, and thereby make visible anylinks/connections between factors which in a positive way influence study results. The resultswe derived from our empiric studies were concurrent with other research in the same field. Inour empiric research, we can see that support from the parents is the single most importantfactor for students to pass school, followed by individuals skills such as a loosely defined‘inner power’ and an ability to learn quickly. It has become evident to us- and this issupported by the theories- that it is not possible to separate risk factors from protectionfactors. Whether a factor can be classed as a risk or as protective for an individual depends on the social environment of that very individual.

I händelse av ett radioaktivt utsläpp är det viktigt att ha bra beredskap med skyddsåtgärder som bidrarmed det bästa skyddet för den utsatta delen av befolkningen. Direkt efter ett utsläpp utgör exponering viainandning det största problemet eftersom partiklar och gaser ännu inte hunnit deponerats på mark, imoln och så vidare. Byggnader bidrar med ett skydd mot inhalation eftersom luften utanför och inutibostaden byts ut relativt långsamt. Hur stor del av föroreningen som tar sig in till inomhusluften och hurlång tid detta tar är viktig information för att avgöra om befolkningen är tillräckligt skyddade inutibyggnader eller om evakuering bör ske. I detta arbete har kunskap från befintlig litteratur samtmodellering använts för att beskriva generella förhållanden med vilka en förorening kan ta sig in i och utur en byggnad. Differentialekvationer med huvudprocesser och ingående parametrar har studerats för attge en uppfattning om vilket skydd en byggnad kan ge mot inhalation av partiklar och gaser i ettradioaktivt moln. Olika typer av ventilationssystem med eller utan tillhörande partikelfilter diskuteras ochinhalationsdos för olika åldersklasser och aktivitetsnivåer undersöks.Genom att jämföra mängd förorening i luften utanför mot inuti en byggnad talar man om byggnadensskyddskoefficient. De tre huvudprocesser som styr transporten är ventilation, penetration samtdeponering. Ventilationen uppkommer av luftutbytet mellan inomhus‐ och utomhusluften. Ventilationenstyrs antingen mekaniskt eller naturligt. Penetrationen beskriver hur stor andel av partiklarna ellergaserna som tar sig in över byggnadens fasad och deponeringen hur partiklar och gaser tenderar attfastna på de ytor de passerar under transporten. Deponeringen sker även på samtliga ytor inutibyggnaden. Efter att ämnen deponerats kan de resuspendera och åter komma upp till luften vilketmöjliggör för inandning innan de åter kan deponera på tillgängliga ytor. Deponeringen ses som en sänkamedan resuspensionen fungerar som en källa för inomhuskoncentrationen.En av de faktorer som påverkar skyddskoefficienten till störst del är partikeldiametern eftersomdeponerings‐ och penetrationsprocessen är starkt storleksberoende. Stora och små partiklar deponeraslättare och kvar finns den så kallade mellanfraktionen, 0,2‐1 μm i diameter, som håller sig i luften längsttid. Gaser rör sig lätt in och ut ur byggnaden och hindras inte av partikelfilter. Däremot finns särskildafilter att installera som hindrar gaser att ta sig in, exempelvis kolfilter. Sönderfallshastigheten hos de olikaradionukliderna påverkar även skyddsfaktorn. Då ämnena sönderfaller minskar koncentrationen i luften,sönderfallet är då en sänka för koncentrationen inomhus. Ventilationshastigheten har en viss påverkan påskyddskoefficienten. En ökad ventilationshastighet leder till att koncentrationen inomhus kommer att gåmot penetrationsfaktorn. Detta gäller om ventilationshastigheten kan antas vara mycket större ändepositionshastigheten. Ventilationssystem utrustade med partikelfilter kan hålla en stor del avföroreningen utanför byggnaden. Partikelfiltren har olika effektivitet och klassificeras som grov‐, mediumsamtfinfilter. En hög filtereffektivitet har stor påverkan på skyddskoefficienten. Ett filter skall däremotses som en färskvara. De kräver underhåll och bör bytas ut i tid för att kunna fungera som de ska.Inhalationsdosen beror av partikelstorlek eftersom deponeringen som sker i luftvägarna fungerar påliknande sätt som i transporten in och ut ur byggnaden. Mellanfraktionen har tendens att tränga djupt nedi lungorna efter inandning. Effekten från inhalation beror på en individs ålder, storlek och fysisk aktivitet. / In case of a radioactive release, it is important to have good preparedness with the right actions to contribute the best protection for the vulnerable section of the population. Immediately after a release theexposure through inhalation will be the biggest problem, since particles and gases have not beendeposited on land, clouds and so on. Buildings contribute to protection against inhalation. The reason forthis is that the air outside and inside the dwelling is changed relatively slowly. How much of the pollutionthat enter the indoor air and how long time it takes is important information to determine if thepopulation is sufficiently protected inside buildings or if evacuation is needed. In this work knowledgefrom existing literature and modelling has been used to describe general conditions with which apollutant moves in and out of a building. Differential equations with main processes and parameters havebeen studied to give a estimation as to the protection a building can provide against exposure throughinhalation of particles and gases in a radioactive cloud. Different types of ventilation systems, with orwithout associated particle filter are discussed and inhalation dose for different age groups and activitylevels are examined.A buildings protection coefficient is defined by comparing the amount of pollution in the air outside withthe air inside a building. The three main processes that control the transport of the pollution in and outfrom a building are ventilation, penetration and deposition. Ventilation arises of air exchange betweenindoor and outdoor air. Ventilation is controlled either mechanically or naturally. Penetration describesthe proportion of the particles or gases that enter trough the buildings shell. Deposition of particles andgases accurse due to the fact that they tend to stick to the surfaces they pass in transit. The deposition alsooccurs on all surfaces inside the building. After the particles and gases have become deposited, they mayre‐suspend and come back up into the air permitting inhalation before they once more deposit onavailable surfaces. The deposit is seen as a sink while re‐suspension acts as a source for indoor airconcentration.One of the factors that have a large impact of a buildings protection factor is the particle diameter, due tothe deposition and penetration process strongly dependent on particles size. Large and small particlesdeposited easier and the remaining fraction, the midfraction (0.2 to 1 micron in diameter), remains. Thisfraction will stay in the air longer since the deposition process does not affect it strongly. Gases moveeasily in and out of the building and are not prevented by the particle filter. However, there are specialfilters to install that prevent gases to penetrate, such as carbon filters. The rate of decay of the variousradionuclides also affects the protection factor. When nuclides decay the concentration in the airdecreases, the decay is then a sink of the concentration indoors. Ventilation rate has a certain influence onprotection coefficient. An increased ventilation rate leads to the concentration inside approaching thepenetration factor; this is applied if the ventilation rate can be assumed to be much higher than thedeposit rate. Ventilation system equipped with a particle filter can keep a large part of the pollutantoutside the building. Particle filters have different efficiency and are classified as coarse, medium and finefilter. High filter efficiency has a major impact on the protection coefficient. For a filter to functionproperly it demands maintenance and should be replaced in time.Inhalation dose depends on the particle size, since the deposition process affected in respiratory functionis similar to the transport in and out of a building. The midfraction tends to penetrate deep into the lungsafter inhalation. The effect of inhalation is due to an individual's age, size, and physical activity.

Studien syftade till att identifiera hur författarna till tre självbiografier beskriver olika risk- och skyddsfaktorer i deras uppväxtmiljö, för att kunna tolka vad som kan ha bidragit till att de har klarat sig. I studien användes en kvalitativ metod och den vetenskapsfilosofiska positionen var hermeneutisk. Tre självbiografiska skildringar fungerade som empiriskt underlag i studien. En narrativ analys användes för att få tillgång till författarnas subjektiva upplevelser av att växa upp i en ogynnsam miljö. Den teoretiska konstruktionen utgick ifrån ett utvecklingsekologiskt perspektiv och ett salutogent perspektiv. Genom studien fick vi tillgång till olika skyddsfaktorer på olika nivåer som kan ha bidragit till att författarna har klarat sig.  Resultatet visade att samtliga författare troligtvis hade en trygg anknytning till minst en av sina föräldrar eller en annan vuxen. Ytterligare skyddsfaktorer är betydelsefulla andra i deras närmiljö, kompisar och viktiga vuxna i skolan. Resultatet visar även att samtliga hade vändpunkter som bidragit till att de klarade sig. / The study aimed to identify how the authors of three biographical stories describe the various risk and protective factors in their upbringing, to be able to interpret what may have helped that they have fared. The study used a qualitative approach and the philosophy of science position was hermeneutic. Three biographical stories served as an empirical basis in the study. A narrative analysis was used to gain access to the authors’ subjective experiences of growing up in an unfavorable environment. The theoretical design was based on a developmental ecological perspective and a salutogenic perspective. Through the study we had access to different protective factors at different levels that may have contributed to what the authors have done. The results showed that each author probably had a secure attachment to at least one parent or another adult. Additional protective factors are significant others in their immediate environment, friends and important adults in the school. The results also showed that all had turning points that contributed to the managed.