Lärare och annan skolpersonal möter dagligen elever med psykisk ohälsa eller svårigheter i skolan och det landar ofta på skolan att hantera det. Detta är ett viktigt ämne att få mer kunskap om för att kunna utveckla det förebyggande arbetet i skolan. Syftet är att införskaffa en fördjupad förståelse för  skolpersonalens upplevelser och erfarenheter av det  förebyggande arbetet med psykisk ohälsa och skolmisslyckande hos elever. I denna studie användes Richard Jessor’s problem behaviour theory för att få en  djupare förståelse av sambandet mellan risker och  problematiska beteenden. Studien präglas av en kvalitativ ansats och hermeneutisk samt interpretivistisk utgångspunkt. Sex intervjuer gjordes med tre lärare och tre rektorer. Resultatet visade att skolan använder sig av en rad olika förebyggande insatser såsom värdegrundsarbete samt att de har aktiva insatser såsom extra anpassningar  och särskilt stöd   som de kan använda sig av om elever visar psykisk ohälsa eller riskerar att missa kunskapsmålen. Risken att inte klara kunskapsmålen kan bero på frånvaro eller andra  svårigheter i skolan vilket också sågs som varningstecken. Skolpersonalen upplever ofta att samverkan mellan skolan och andra aktörer blir bristfälligt och detta upplever personalen också som svårt. Mobbning har enligt respondenterna förändrats från fysisk form till psykisk mobbning och utanförskap, vilket motstrider tidigare forskning. Svårigheten enligt respondenterna är att upptäcka mobbning.

Utifrån beskrivningar av behandlarens självupplevda erfarenheter i arbetet med suicidriskbedömningar vid Barn- och ungdomspsykiatrin, har tidigare forskning samt teori analyserats för att kunna främja arbetet med suicidala ungdomar. Denna kvalitativa studie baseras på empiriska studier från sjukvårdspersonal inom Barn- och ungdomspsykiatrin. Studien påvisar hur behandlare använder sig av suicidriskbedömning som metod för att förebygga suicidalitet bland ungdomar. Studien belyser även svårigheten med att arbeta med dessa ungdomar samt vilka risk- och skyddsfaktorer som är väsentliga för en ungdom som går i tankar om att vilja ta sitt liv.

Något som väckt vårt intresse är hur vissa barn som växer upp i dysfunktionella miljöer, ändå kan leva ett fullt meningsfullt liv. Därför har vi i detta arbete valt att studera två självbiografier skrivna av författare som själva har vuxit upp under dysfunktionella förhållanden. Vi har på de valda böckerna gjort en textanalys. I dessa böcker har vi identifierat vilka risk-, skyddsfaktorer som har haft närvarande under deras uppväxt. Samt vilka copingstrategier som tagits till hjälp. Vi har även valt att använda oss av skam- och skuldperspektivet eftersom vi anmärkte att det utgjorde en central del i de båda självbiografierna. Slutsatsen blev att balansen av risk- och skyddsfaktorer i kombination med olika copingstrategier var en bidragande faktor till att författarna kunde hantera motgångarna. I en av böckerna blev det en betoning på skuld och i den andra boken blev skam något mycket centralt. / Some children grow up in a dysfunctional environment, yet are still able to live and lead a meaningful life. As this caught our interest, we chose to study two autobiographies written by authors who themselves come from a dysfunctional background. This literature is the pillar for the analysis, supporting this article. Through these novels, we have been able to discover and identify which risk factors, as well as protective factors, that have been represented during the authors’ upbringing and childhood. In addition to these factors, the discoveries also include which coping mechanisms and strategies the authors have benefited from.  This article focuses upon viewing all events through the lense of both the shame and the guilt perspective, since it plays a central role in both autobiographies. Finally, the conclusion as to why the authors were able to cope with the experienced traumatic events in their early lives, was that of balance between risk - and protection factors, in addition to a variation of coping strategies.

Studiens syfte är att undersöka hur fritidshemmet kan verka som en skyddsfaktor för elever i socioekonomiskt utsatta områden. Studien vill skapa förståelse för hur elevers livsvillkor kan stödjas och utvecklas i fritidshemmet. För att besvara studiens syfte har studien använt sig av dessa frågeställningar: Hur kan fritidshemmet bidra till att skapa en trygg och stödjande miljö för elever i utsatta områden? Hur kan fritidshemmets undervisning utveckla sociala färdigheter och bygga meningsfulla relationer vara av betydelse för elever från socioekonomiskt utsatta områden?  Denna studie har använt sig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för insamling av data. Studiens resultat visar hur fritidshemmet kan verka som en skyddsfaktor för elever i socioekonomiskt utsatta områden via relationsskapandet, elevförutsättningar och samarbetet med lokala aktörer.

No description available.

Den tidigare forskning som finns kring barn som utsätter barn för våld är begränsad och det saknas forskning kring hur dessa barn stöttas upp av socialtjänsten. Studiens syfte är därför att undersöka hur socialsekreterare uppmärksammar och arbetar med barn som utsatt barn för våld. Detta undersöks genom en kvalitativ forskningsmetod där det empiriska materialet inhämtas genom tio strukturerade intervjuer med socialsekreterare. Studiens resultat presenteras genom en tematisk analys och analyseras med hjälp av Bourdieus perspektiv. Senare diskuteras resultatet i relation till tidigare forskning. De främsta slutsatser som dras från resultatet är att barns våld mot barn inte alltid uppmärksammas och att socialsekreterares bedömningar av barn som utsatt barn för våld påverkas av faktorer som ålder, kön, allvarlighetsgrad i brottet samt socioekonomi. I resultatet framgår att socialtjänsten har ett flertal insatser att tillgå, men att utbudet av dessa varierar mellan kommuner och vissa socialsekreterare upplever därför en brist i insatser. Risk- och skyddsfaktorer som uppmärksammas extra mycket är närmiljön som omfattar familj, skola och umgänge. / Previous research on children exposing children to violence is limited and there is no research on how these children are being supported by social services. The purpose of the study is therefore to examine how social workers pay attention to and work with children who have exposed children to violence. This is conducted through a qualitative research method, in which the empirical material is obtained through ten structured interviews with social workers. The studys’ result is presented through a thematic analysis and analyzed with help of Bourdieus’ perspective. Later on, the result is being discussed in relation to previous research. The main conclusions drawn from the result are that violence between children are not always noticed and the social workers’ assessments of children who has exposed children to violence are affected by factors such as age, gender, severity of crime and socioeconomics. The result shows that the social services have a number of interventions available, but the range of these vary between municipalities and some social workers therefore experience a lack of interventions. Risk and protective factors that are given extra attention are the immediate environment that conclude family, school and social life.

Denna studie har undersökt vilka möjligheter eller svårigheter som lärare i årskurs sex har för att hjälpa barn som visar tecken på kriminalitet och hur skolorna arbetar brottsförebyggande. Vi vill med denna studie bidra till en ökad kunskap och förståelse för lärare och skolans roll i det brottsförebyggande arbetet. Studien bygger på intervjuer med lärare från olika skolor och resultatet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. En förhoppning med studien är att se hur möjligheterna för lärarna att upptäcka och hjälpa barn som visar tecken på kriminalitet kan öka och hur deras brottsförebyggande arbete kan förbättras, som egen aktör och i samverkan med andra. Lärarna som intervjuats till studien har generellt en vilja och en önskan att jobba mer brottsförebyggande men saknar idag både kunskap och resurser för detta. Studiens avslutande diskussion innehåller förslag på förbättringar för att öka skolans skyddsförmåga. / In this study we have examined the possibilities and difficulties that teachers in sixth grade have to help children that show signs of criminality, and the school's crimepreventive work. The main aim is to contribute to an increased knowledge and understanding of teachers and their school's role in crime prevention work, as individual actors but also in collaboration with the police and social services or other actors.The study is based on interviews with teachers from different schools and the results were analyzed through a qualitative content analysis. We also hope that the study can provide some insight to see how the opportunities for the teachers to detect and help children who show signs of criminality can increase and how their crime prevention work can be improved, both as their own actor and in collaboration with others. The teachers in the study generally have a will and a desire to work more with crime prevention, but they lack both knowledge and resources for this today. In the end of the paper we present some suggestions for improvements to increase the school's protective capacity.

The purpose of the study is to increase knowledge about leisure leaders' experiences of and opportunities to counteract exclusion and crime among young people in socially disadvantaged suburban areas, and what risk and protection factors they perceive to be important for exclusion and crime. The study is of a qualitative method based on hermeneutic theory of science. Four interviews were conducted with leisure leaders divided into three leisure centers. The correspondents consisted of three men and a woman of different ages and with varying work experience and varying ethnicities. The intention with the correspondents and the choice of a semi-structured interview guide was to gain an increased perspective on the chosen topic. The results indicate that the various systems in Bronfenbrenner's ecological system theory have a strong impact on young people in socially disadvantaged areas. The different system theories have protective and risk factors for the youth.

The objective of this study was to examine how a child's attachment is influenced by having an alcohol- or drug-abusing mother. The importance of secure attachment for a child's positive development, made exploring the issues surrounding substance abuse, and its impact on the child's essential attachment, of great interest. A systematic literature review was conducted to analyze the published research on the topic. The results provide valuable insights into attachment, maternal substance abuse, and related risks and protective factors.  Furthermore, the findings shed light on the increased vulnerability of children whose mothers have engaged in substance abuse before, during, and after pregnancy, indicating a higher likelihood of developing insecure attachment patterns. However, it is important to note that there is no consensus among researchers. Some results suggest that children growing up with substance-abusing mothers do not necessarily exhibit insecure attachment or develop problems later in life due to the substance abuse. The gathered empirical evidence, however, supports the effectiveness of interventions targeting substance-abusing mothers in promoting security in the child's attachment. Nevertheless, it is crucial not to solely focus on interventions for mothers, but also to consider the measures that can be offered to children in unfavorable home environments, with the best interests of the child as a central principle in social work.

The aim of this study was to explore perceptions of social workers in the prevention of juvenile crime. The theoretical framework guiding the study consisted of resilience, risk and prevention factors as well as preventions levels of preventive social work. These concepts were applied to analyze the empirical data. Qualitative group interviews were conducted with social workers from three different counties. Results showed that preventative social work is both complex and challenging. Futhermore it requires collaborations between various actors from different sectors of society. Identifying children at risk as well as the establishment of early contact by social services is imperative for the interventions to work effectively. The allocation of social service resources as well as earlier onset of criminality among minors prove to be future challenges in the field. Social workers preventative work was done primarily on an “indicated and selected level”. Risk and prevention factors identified in the study were found primarily in the local community, within the family as well as the interrelationship among peer groups. / Studien syftade till att undersöka fältassistenters erfarenheter av att arbeta förebyggande med barn och unga upp till 18 år som riskerar att hamna i kriminalitet. Studiens teoretiska ram bestod av resiliens, risk- och skyddsfaktorer samt de olika preventionsnivåer för socialt förebyggande arbete, dessa begrepp tillämpades för att analysera det empiriska materialet. Tre kvalitativa gruppintervjuer genomfördes med fältassistenter från tre olika kommuner. Resultatet visade att det förebyggande arbetet är komplext och utmanande, bedrivs i nära samverkan med aktörer från olika delar av samhället. Identifiering av barn och unga som riskerar att hamna i kriminalitet likväl som etablering av kontakt i ett tidigt skede framkom som en förutsättning för att insatserna ska fungera förebyggande. Politiska beslut gällande resursfördelning för fältverksamhet och att allt yngre barn debuterar i kriminalitet är framtida utmaningar.Respondenterna beskrev att deras förebyggande arbete framförallt sker på indikerad och selektiv nivå. Dem risk- och skyddsfaktorer de identifierar i sitt arbete visade sig framförallt ligga på närsamhället, inom familjen och kamratgrupper.