I dagens samhälle ser vi att kvantiteten av kriser ökar. Små och medelstora företag är den kategori av företag som drabbas värst och därav har intresset för entreprenöriell resiliens inom forskning ökat. Kunskapen kring entreprenöriell resiliens i små och medelstora företag är fragmenterad och illa definierad. Syftet med denna studie är att utveckla förståelsen om entreprenöriell resiliens genom att studera de aktiviteter små och medelstora företag inom detaljhandeln i Skaraborg genomför på grund av en finansiell konjunkturnedgång. Studien ämnar bidra med förståelse och förklaring av de aktiviteter företag arbetar med för att skapa entreprenöriell resiliens i små och medelstora företag inför och under en finansiell konjunkturnedgång. Studien har genomförts genom ostrukturerade intervjuer med företagsledare i små och medelstora företag inom detaljhandeln. Studien visar vikten av både preventivt och adaptivt arbete för att stärka motståndskraften i små och medelstora företag inför och under en konjunkturnedgång. Studien belyser också vikten av erfarenhet och lärande inom organisationen vilket utgör en grund för företagens arbete med entreprenöriell resiliens. Studien indikerar hur erfarenhet av tidigare hantering av konjunkturnedgångar påverkar dagens aktiviteter i företaget. Undersökningens resultat visar att entreprenöriell resiliens är en ständigt pågående process. / In today's society, we observe an increasing number of crises. Small and medium-sized enterprises are the business category most adversely affected, which is why interest in researching entrepreneurial resilience has grown. However, knowledge about entrepreneurial resilience in small and medium-sized enterprise remains fragmented and poorly defined. The purpose of this study is to enhance our understanding of entrepreneurial resilience by studying the activities of small and medium-sized enterprises within the retail sector in Skaraborg due to a financial economic downturn. The study aims to contribute to our comprehension and explanation of the strategies employed by companies to foster entrepreneurial resilience before and during such downturns. The study employed unstructured interviews with business leaders from small and medium-sized enterprises in the retail sector. The findings underscore the significance of both preventive and adaptive measures in strengthening the resilience of enterprises prior to and during economic downturns. Additionally, the study emphasizes the value of experience and organizational learning as foundations for companies' efforts to cultivate entrepreneurial resilience. The study indicates that past experiences of managing economic downturns influence present-day activities within companies. The survey results demonstrate that entrepreneurial resilience is an ongoing process.

The entrepreneurs behind newly formed companies in Sweden as well as small medium-sized enterprises and start-ups are increasingly getting involved in open innovation or exploring its practices. They do this in order to develop innovative products and services. SMEs and start-ups are collaborating with external stakeholders, such as enterprise service providers, industrial suppliers, research institutions or universities, to either bring their innovative products and solutions to the market faster or to stay ahead of the game of competitions. By engaging in open innovation practices, the different stakeholders involved are able to combine human capital, in addition with a collection of available resources. By reading further into this thesis research, a typical exploration of resources can be noticed spanning from hardware to software and from soft skills to hard skills, thus resulting to innovative outcomes (product and services). This thesis research will investigate the benefits Swedish start-ups and small-medium-sized enterprises can gain from open innovation. There are several studies on large companies that use open innovation to generate additional values. Accordingly, external learning is very important in small and medium-size enterprises for growth. However, there are fewer studies on startups and SMEs, in terms of open innovation; therefore, this research study aims to address this gap. SMEs and open innovation are becoming very important in the local Swedish and global knowledge-based economy. In the past Sweden’s economy, SME played an important role and in the future SMEs are estimated to be more important, due to the rapid technology development and fast-growing services sector. An important contributing fact to the local economy is that 9 out 10 new jobs during the last twenty years were created within the SME sector in Sweden. Accordingly, this study has highlighted the importance of external learning and its contribution towards improving the innovative performance of small and medium-size enterprises. The findings from all interviews and case study revealed different impact about the importance of open innovation. All companies had their respective motivating reasons to explore external resources, while some could attest the resources helped to verify their assumption. Other SME and companies were collaborating with research institutes, academia in order to complement their innovation process, which ended up being a benefit to all parties involved in open innovation. / Entreprenörerna bakom nybildade företag i Sverige samt små medelstora företag och nystartade företag blir alltmer involverade i öppen innovation eller utforskande av sina metoder. De gör det för att utveckla innovativa produkter och tjänster. Små och medelstora företag och nystartade företag samarbetar med externa intressenter, såsom företagstjänstleverantörer, industrileverantörer, forskningsinstitutioner eller universitet, för att antingen föra sina innovativa produkter och lösningar på marknaden snabbare eller för att ligga före tävlingsspelet. Genom att engagera sig i öppen innovationspraxis kan de olika berörda parterna kombinera humankapitalet, dessutom med en samling tillgängliga resurser. Genom att läsa vidare i denna avhandling kan en typisk prospektering av resurser märkas från maskinvara till programvara och från mjuka färdigheter till svåra färdigheter, vilket resulterar i innovativa resultat (produkt och tjänster). Denna avhandling kommer att undersöka fördelarna svenska nybörjare och små och medelstora företag kan dra nytta av öppen innovation. Det finns flera studier på stora företag som använder öppen innovation för att skapa ytterligare värden. Externt lärande är därför mycket viktigt i små och medelstora företag för tillväxt. Det finns dock färre studier om nystart och små och medelstora företag, när det gäller öppen innovation. Därför syftar denna forskningsstudie till att hantera denna klyfta.

The purpose of this thesis it to determine an optimal loan limit strategy. The optimality conditions are formulated in two different ways to account for two different objectives: maximizing the total profit and maximizing the approval rate. These objectives have been formulated as mathematical models and solved using linear programming. Moreover, the effects of changes to model constraints have been analyzed. The project was conducted in collaboration with Froda Företagslån, a digital lending platform that provides loans to Small and Medium-sized Enterprises. / Denna uppsats syftar till utveckla en optimal kreditlimitstrategi, vilket kan formuleras på olika sätt beroende på vad kreditgivarens huvudsakliga mål är. I detta fall undersöks vilka limiter som bör sättas när målet är att maximera vinsten samt när målet är att maximera antalet lån som godkänns och betalas ut. Ovanstående har sedan formulerats som matematiska modeller som sedan löses med hjälp av linjär programmering. Vidare har effekterna av förändring hos modellens parametrar analyserats. Projektet bedrevs i samarbete med Froda Företagslån, en digital långivare som inriktar sig mot Små och Medelstora Företag.

Idag ställs det högre krav på företag att utveckla och stärka den interna kontrollen. Brister i det interna kontrollsystemet kan påverka företagets lönsamhet, framgång och i värsta fall överlevnad negativt. Mikro, små och medelstora företag har ännu inte bildat ett enhetligt internt kontrollsystem. redovisningsbranschen är en bransch som upplever problem med den interna kontrollen och därav är det den inriktning studien antar. Vidare syftar studien till att undersöka hur mikro, små och medelstora redovisningsbyråer, med hjälp av COSO-ramverke, utformar sin interna kontroll. Studien antar en kvalitativ ansats i form av sex stycken semistrukturerade intervjuer. Resultaten visade att det inte finns ett enhetligt internt kontrollsystem för redovisningsbyråer utan att de utformar den interna kontrollen på olika sätt. Vidare finns det en omedveten efterlevnad av COSO-ramverkets komponenter vid utformningen av den interna kontrollen. / Today, higher demands are placed on companies to develop and strengthen internal control. Deficiencies in the control system can negatively affect the company´s profitability, success and, in worst case, survival. Micro, small and medium-sized enterprises have not yet formed a unified internal control system. The accounting industry is an industry that experiences problems with internal control and hence the focus study assumes. Furthermore, the study aim to investigare how micro, small and medium-sized accounting firms, whit the help of the COSO framwork, design their internal control. The study assumes a qualitative approach in the form of six semi-structured interviews. The results showed that their is no uniform internal control system for accounting firms, but that they design the internal control in different ways. Furthermore, there is an unconscious adherence to the components of the COSO framwork in the design of the internal control.

Föränderlig, ofullständig eller osäkerhet kring informationen från företagslåntagare kan skapa betydande utmaningar med kreditrisker för bankerna. På grund av detta ser banker de små och medelstora företagen (SMF) som högre risk. Tidigare forskning tyder på att följder av informationsasymmetri är att banker försvårar företagens tillgång till finansiering. Utifrån detta är syftet med denna studie att beskriva och analysera hur de svenska storbankerna hanterar kreditriskerna vid utlåning till SMF, samt vilka likheter och skillnader det finns mellan bankerna. Med användningen av en kvalitativ datainsamlingsmetod genomfördes semistrukturerade intervjuer med relevanta bankanställda på SEB, Handelsbanken och Swedbank från vilket en tydlig empiri kunde sammanställas. Detta analyserades sedan utifrån teorin om negativt urval och minskad kapitalkostnad samt signaleringsteorin.  Studien fann att de svenska storbankernas strategier för kreditriskhanteringen vid utlåning till SMF utgår från liknande delar. Detta för att både kunna identifiera, förebygga och åtgärda eller minska påverkan från kreditrisker. Skillnaderna mellan bankernas strategier i kreditriskhantering ses i hur de genomför vissa processer och vad de främst fokuserar på vid utlåningen till SMF. Dessa skillnader ses inom vilka externa källor storbankerna använder för informationsinsamling, vilka som har ansvaret för beslutet om kreditvärdighet och om banken använder standardiserade lånevillkor eller inte. / Changing, incomplete or uncertain information from corporate borrowers can create significant credit risk challenges for banks. Because of this, banks see the small and medium-sized enterprises (SMEs) as higher risk. Previous research suggests that consequences of information asymmetry are that banks make it more difficult for companies to access financing. Based on this, the purpose of this study is to describe and analyze how the major Swedish banks manage credit risks when lending to SMEs, as well as what similarities and differences exist between the banks. Using a qualitative data collection method, semi-structured interviews were conducted with relevant bank employees at SEB, Handelsbanken and Swedbank from which a clear empirical record could be compiled. This was analyzed based on the theory of adverse selection and reduced cost of capital, as well as the signalling theory.  The study found that the major Swedish banks strategies for credit risk management when lending to SMEs are based on similar elements. This is to be able to both identify, prevent and remedy or reduce the impact from credit risks. The differences between the banks strategies in credit risk management are seen in how they carry out certain processes and what they mainly focus on when lending to SMEs. These differences are seen in which external sources the big banks are using for information gathering, who is responsible for the decision on creditworthiness and whether the bank uses standardized loan terms or not.

Den Europeiska Unionen vill med Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) standardisera hållbarhetsredovisning för företag som är verksamma inom unionen. Återigen kommer fler och fler företag omfattas av reglerna att behöva upprätta en obligatorisk hållbarhetsredovisning – vilket kan utgöra en utmaning för mindre erfarna små och medelstora företag. Denna studie undersökte små och medelstora företags syn på hållbarhetsredovisning samt deras uppfattning för dess kärnbegrepp; närmare bestämt ESG och materialitet. Studien utfördes genom semistrukturerade intervjuer med sex företag och med hjälp av sju respondenter. Studien visade att det finns en överväldigande positiv inställning till hållbarhetsredovisning bland de studerade företagen. Hursomhelst framgick det tecken på att företagen var bristfällig i vissa aspekter. Till exempel upplevde samtliga företag svårigheter med att koppla delar av sin verksamhet till hållbarhet på en bolagsstyrningsnivå (eng. governance). Liknande resultat upptäcktes för materialitet. Alla företag upplevdes ha svårigheter att begripa innebörden av begreppet ’materialitet’. Studien visade, trots svårigheten att begripa innebörden av materialitet, att de studerade företagen visade tecken på att vara effektiva i identifieringen av materiella hållbarhetsaspekter. / The European Union wants to standardize sustainability reporting with the implementation of the Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD). Once again, more and more enterprises will be subject to the mandatory requirements to disclose sustainability information – which may pose a challenge for less experienced small and medium sized enterprises. This study examines the perception of small and medium sized enterprises on sustainability reporting and its foundational concepts; namely environmental, social and governance (ESG) and materiality. The study was conducted on six individual companies and seven interviewees in total. The study concludes that there exists an overwhelmingly positive perception of sustainability reporting amongst the studied enterprises. However, there were signs that the studied companies were deficient in certain aspects. For example, all enterprises experienced difficulties in identifying aspects of their business that could be linked with governance sustainability. Similar results were discovered on the materiality topic. All enterprises had difficulties in understanding the term ‘materiality’. The study concludes that, despite the difficulty understanding materiality, the studied enterprises showed signs of being efficient in identifying material sustainability topics.

Att leverera IT-relaterade tjänster är utmanande för många företag och verksamheter. För att underlätta för leverantörer av IT-tjänster har processtöd tagits fram som går under namnet IT Service Management där det ledande ramverket ITIL tillhandahåller riktlinjer för bland annat processer i form av incident- och problemhantering. Införandet av IT Service Management handlar till stora delar om resurskrävande aktiviteter som förändringar i arbetssätt och införande av processer. Detta gör att många små och medelstora företag upplever att det är kostsamt och svårt samtidigt som det behöver skapas förståelse för vilka värdeskapande effekter ramverket kan medföra, för att motivera den insats som krävs. För att tydliggöra effekterna av IT Service Management används prestationsmätning - processen att mäta effektivitet och verkningsgrad av ett antal åtgärder. Huvudsyftet med denna uppsats är att identifiera och beskriva användningen av prestationsmätning inom IT Service Management enligt små och medelstora företag. Bisyftet är att identifiera och beskriva utmaningar och risker som företrädare för små och medelstora företag uppfattar med prestationsmätning inom IT Service Management. Därtill ställs frågan om hur små och medelstora företag har arbetat för att minimera risker och hantera utmaningar som kommer med prestationsmätning inom IT Service Management.  Kvalitativa data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med fem respondenter där intervjusvar har bearbetats genom tematisk analys för att besvara studiens fyra undersökningsfrågor. Studiens slutsatser är att de mätbara organisatoriska fördelar som små och medelstora företag har identifierat med IT Service Management är uttalat arbetssätt, gemensamt språk, tekniskt verktyg, beprövade metoder samt processeffektivitet. Därutöver identifierades utmaningar som omfattar att identifiera adekvata prestationsmått, det administrativa arbetet samt att upprätthålla engagemang. Studiens slutsatser om risker omfattar arbetsmiljöns påverkan av synliggjorda resultat och vilseledande resultat av mätningar. Små och medelstora företag kan hantera utmaningar och minimera risker genom utbildning, dra nytta av tillgängliga resurser och genom stöd av företagsledningen.

Developing software that meets the customers’ requirements, expectations, and quality standards is a challenging task for all software organizations. As modern software becomes more and more complex, so do the defects of the software. The aim of this study was to develop a simplified and consistent defect taxonomy that could be executable and usable for smaller enterprises or organizations that want to implement a simplified taxonomy. The aim of this study was also to find characteristic defects that exist in Small- and Medium-sized Enterprises (SMEs) by using the taxonomy. A manual defect classification was done on bug reports collected from three organizations with the same company size as SMEs. An agreement analysis was also conducted in this study to investigate the consistency of the taxonomy. This was done by letting different people classify a subset of the bug reports collected for this study using the proposed taxonomy. Furthermore, in this study, I also investigated how executable and usable the taxonomy would be for smaller enterprises. This was done through four interviews and a survey with seven respondents. The result of the defect classification indicates that Program anomaly (58%), GUI (17%) and Configuration (13%) are three of the most common defect types that exist in SMEs. The result of the defect classification indicates that SMEs have a problem with defects breaking features that worked correctly before, where 19% of all bug reports used in this study were classified as Regression. The survey result indicates that taxonomy is easy to use. However, the result of the different classifications showed that the use of the taxonomy is not consistent between different classifiers. The results of the interviews and the survey indicate that the taxonomy would be executable for smaller enterprises. However, to also be fully usable, the proposed taxonomy needs to be adapted to the particular enterprise, and requires the right competence to propose appropriate measures for the particular enterprise. / Att utveckla mjukvara som möter kundernas krav, förväntningar och som håller en hög kvalité är en utmanande uppgift som alla företag står inför. Den moderna mjukvaran blir allt mer komplex, vilket i sin tur även bidrar till fler och mer komplexa mjukvarufel. Den här studien har som mål att skapa en ny förenklad och konsekvent defekttaxonomi som kan vara genomförbar och användbar för mindre företag och organisationer som vill använda sig av en enklare taxonomi. Målet med det här examensarbetet är också att kartlägga karaktäristiska mjukvarufel i små och medelstora företag med hjälp av den nyutvecklade taxonomin. För att lyckas med detta klassificerades felrapporter från tre organisationer som är av samma storlek som små och medelstora företag. Den här studien analyserade även hur konsekvent taxonomin är genom att låta olika människor klassificera en delmängd av studiens felrapporter. Den här studien undersöker även hur genomförbar och användbar defekttaxonomin är för mindre företag. Detta genomfördes genom fyra intervjuer och en enkätundersökning med sju respondenter. Resultatet av den här studien indikerar att små och medelstora företag främst har problem med mjukvarufel som ger upphov till oväntat och oönskat beteende kopplat till mjukvarans funktionalitet (58%). Den här studien indikerar även att gränssnittsdefekter (17%) och konfigureingsproblem (13%) också är vanliga mjukvarufel inom dessa organisationer. Den här studien har även uppmärksammat att mindre företag kan ha problem med mjukvarufel som tar sönder funktionalitet som fungerat korrekt tidigare, även kallad regressioner, där 19% av alla felrapporter blev klassificerade som det. Resultatet av enkätundersökningen indikerar att taxonomin är enkel att använda. Å andra sidan, de olika klassifikationerna visade att användningen av taxonomin inte var konsekvent. Resultatet av intervjuerna och enkätundersökningen indikerar att taxonomin är genomförbar för mindre företag. Å andra sidan, för att defekttaxonomin ska vara användbar behöver den anpassas efter det särskilda företaget. Den kräver även den rätta kompetensen för att ta fram lämpliga åtgärden för det särskilda företaget.

Collaboration is a potential for companies to mitigate risk and use different competencies to create possible solutions. This paper identifies that the automotive industry is going through a rapid transformation and needs collaboration as a way to keep up with the fast pace of change. Using a case study based on the automotive industry in the Stockholm region and with a focus on small and middle-sized enterprises (SMEs, companies with less than 250 employees), this paper aims to address how the regional government can facilitate cooperation 1) within the automotive industry and 2) between the regional government and the automotive industry to keep up with the industrial transformations in the year 2030, by identifying the needs of the industry, highlighting potential collaboration engagement practices, and addressing how the regional government can facilitate collaboration. The paper has identified the needs based on product and production development, business model development, and skill development. For product and production development, SMEs need to create new products or find new markets, adapt products to environmental pressures, produce new products quickly, work closer to the customer, move production closer to the customer, and digitalize and automate production. For business model development, companies need to use sustainability as the core of the business model and include services as part of their portfolio. Finally, for skill development, SMEs need to find skills that meet the market, upskill continuously, develop more problem-solving and analytical skills. This study concludes that there are various activities that the regional government can perform, but need assistance from other actors. Firstly, they could strategize with other regional stakeholders, simplify collaboration within the industry, and increase communication and transparency with all industry actors to facilitate collaboration within the industry. Secondly, they could contribute to infrastructure, foster cluster expansion, and contribute to international competitiveness to aid collaboration between the regional government and the industry. The regional government should aim to execute these activities, but need support from relevant stakeholders, to help with the transition to a different industrial environment. / Samarbete är en möjlighet för företag att mildra risker och använda olika kompetenser för att skapa möjliga lösningar. Denna studie identifierar att fordonsindustrin genomgår snabb omvandling och behöver samarbete som ett sätt att hålla jämna steg med den snabba förändringstakten. Med hjälp av en fallstudie baserad på fordonsindustrin i Stockholmsregionen och med fokus på små och medelstora företag (SMF, företag med färre än 250 anställda) syftar denna studie till att undersöka hur den regionala verksamheten Region Stockholm kan underlätta samarbete 1) inom fordonsindustrin och 2) mellan regionala myndigheten och fordonsindustrin. För att industrin ska kunna hålla jämna steg med de industriella omvandlingarna mot 2030, görs detta genom att identifiera branschens behov, lyfta fram potentiella samarbetsaktiviteter och föreslå hur den regionen kan underlätta samarbete. Studien har identifierat behoven i fordonsindustrin baserat på produkt- och produktionsutveckling, utveckling av affärsmodeller och kompetensutveckling. För produkt- och produktionsutveckling måste små och medelstora företag skapa nya produkter eller hitta nya marknader, anpassa produkter till miljöpressen, producera nya produkter snabbt, arbeta närmare kunden, flytta produktionen närmare kunden och digitalisera och automatisera produktionen. För utveckling av affärsmodeller måste företag använda hållbarhet som kärna i affärsmodellen och inkludera tjänster som en del av sin portfölj. Slutligen, för kompetensutveckling, måste små och medelstora företag hitta färdigheter som möter marknaden, fortlöpande utveckla kompetens samt utveckla mer problemlösnings- och analytiska färdigheter. Denna studie drar slutsatsen att det finns olika aktiviteter som regionen kan utföra, men att de behöver hjälp från andra aktörer. För det första kan de skapa strategier med andra regionala intressenter, förenkla samarbetet inom industrin och öka kommunikationen och transparensen med alla branschaktörer för att underlätta samarbete inom fordonsindustrin. För det andra kan bidra till infrastruktur, främja klusterutveckling och bidra till internationell konkurrenskraft för att underlätta samarbete mellan den regionala verksamheten och industrin. Regionen bör sträva efter att genomföra dessa aktiviteter, men behöver stöd från relevanta intressenter för att hjälpa till med övergången till en förändrad industriell miljö.

Titel: Kapitalstruktur i en lågkonjunktur – En kvalitativ studie av medelstora tillverkande företags kapitalstruktur. Forskningsfråga: Hur påverkas kapitalstrukturen i medelstora tillverkande företag av en lågkonjunktur? Syfte: Uppsatsens syfte är att få en förståelse för hur medelstora tillverkande företag resonerar gällande att finansiera sig med eget kapital kontra med skuldfinansiering i en lågkonjunktur. Metod: Studien har genomförts genom en kvalitativ metod med en abduktiv ansats, en kombination av deduktiv och induktiv ansats. Genom denna kombination av metoder har vi tagit del av vetenskapliga artiklar och analyserat vår insamlade empiriska data för att undersöka hur verkligheten stämmer överens med teorin. Slutsats: Studien visade på tre resultat. Det första resultatet visade på att det finns en tydlig koppling mellan ägarstruktur och kapitalstruktur i tillverkande medelstora företag. Privatägda företag tenderar att vara mer flexibla i sina finansieringsval medan koncernägda företag föredrar intern finansiering eller lån under gynnsamma marknadsförhållanden. Det andra resultatet visade på att en gemensam nämnare för alla företagen var betydelsen av en god relation med banken, särskilt i tider av lågkonjunktur eftersom bankens tillgång till likviditet och flexibla avbetalningsplaner kunde bli avgörande. Det tredje resultatet visade på att trots företagens medvetenhet om riskhantering så tolkades begreppet finansiell stress på olika sätt, vilket visar att begreppet är subjektivt. Däremot visade de sig att företagen är flexibla i sina finansieringsval och anpassar sig efter marknadsförhållanden i pressade ekonomiska tider. / Title: Capital structure in a recession – A qualitative study of medium-sized manufacturing companies' capital structure Problem statement: How is the capital structure of medium-sized manufacturing companies impacted by a recession? Purpose: The purpose of the thesis is to gain an understanding of how medium- sized manufacturing companies’ reason regarding financing the firm with equity versus debt during a recession. Method: The study has been conducted through a qualitative method with an abductive approach, combining deductive and inductive approaches. With this combination of methods, we have reviewed scientific articles and analyzed our collected empirical data to gain an overview of how reality aligns with theory. Conclusion: The study showed three main findings. The first finding showed a clear link between ownership structure and capital structure in medium- sized manufacturing companies. Private-owned firms tend to be more flexible in their financing choices, whereas group-owned firms prefer internal financing or loans under favorable market conditions. The second finding highlighted a common denominator among all companies, emphasizing the importance of a strong relationship with the bank, particularly during economic downturns, as the bank's access to liquidity and flexible payment plans became crucial. The third finding demonstrated that despite companies' awareness of risk management, the concept of financial stress was interpreted differently among them, indicating its subjective nature. However, it was observed that companies are flexible in their financing choices and adapt to market conditions during economically challenging times.