Denna fallstudie har sin grund i socialt ansvarstagande och behandlar komplexiteten kring hur små- och medelstora företag arbetar inom området i Kina där socialt ansvarstagande ses som ett hinder, men också har kommit att uppmärksammas i allt större grad på senare tid. Mindre företag har en kritisk betydelse för att socialt ansvarstagande skall fungera i sin helhet, men det är ingen självklarhet hur dessa företag skall arbeta med socialt ansvarstagande på grund av avsaknad av forskning på området. Studien syftar därför till att beskriva och analysera hur svenska små- och medelstora företag påverkar sina kinesiska intressenter inom socialt ansvarstagande. För att uppnå studiens syfte har intervjuer genomförts med tre personer från olika företag med ansvar för företagens sociala ansvar i Kina. Studien visar att kineser har en mycket låg medvetenhet kring socialt ansvarstagande och större fokus ges istället till finansiella mål. Socialt ansvarstagande ses som ett hinder för ekonomisk tillväxt av kineser i allmänhet och för att kunna påverka kinesiska intressenter behöver företagen därför påvisa en ekonomisk nytta med det. Ett antal metoder används av företagen för att påverka, men det upplevs som svårt att påverka socialt ansvarstagande i stort på grund av företagens storlek. För att påverkan på kinesiska intressenter inom socialt ansvarstagande skall lyckas, är en av de viktigaste faktorerna att företagen bygger relationer med rätt personer i Kina. / Nominerad till bästa uppsats

Globalisering har möjliggjort för svenska företag att expandera utomlands och etablera sig påinternationella marknader. Det största hindret för små- och medelstora företag (SMFs) i ainternationaliseringsprocess är avsaknad av finansiella medel och kunskap om den nyamarknaden. På grund av detta är användandet av en utlandsbaserad agent ett bra alternativ. Enagent har en god lokal marknadskunskap och representerar en etableringsform som är mindrekostsam i jämförelse med etableringen av ett dotterbolag. Med hänsyn till detta äranvändandet av en agent ett vanligt tillvägagångssätt bland internationaliserande SMFs.Samtidigt drivs företaget och dess agent av olika mål på grund av skillnader i egenintresse.Trots att en agent är anlitad i syfte att arbeta i enighet med företagets ambitioner, kan denneha ett egenintresse som kolliderar med företaget. Det är därför nödvändigt för företag attskydda det egna intresset genom implementering av olika kontrollsystem. I denna studie harvi använt oss av principal- agentteorin i syfte att förklara förhållandet mellan svenska SMFsoch dess agenter. Utöver detta undersöker vi även hur svenska SMFs kan kontrollera sinautlandsagenter. För att undersöka detta har vi formulerat följande forskningsfrågor: “Hur kanprincipal-agenteorin tillämpas i syfte att beskriva uppdragsrelationen mellan svenska SMFoch dess agent på den internationella marknaden?” samt ”Hur kan svenska SMFs styra attdess agent på den internationella marknaden arbetar enligt företagets önskemål?”. I syfte attbesvara dessa forskningsfrågor har det insamlats och bearbetats teoretiskt material, vilketutgjort underlag för den semistrukturerade intervjuguide som besvarats av studiensintervjupersoner. Detta har resulterat i en analys följt av slutsats där forskningsfrågornabesvaras. Studien avslutas med rekommendationer till framtida forskning. / Globalization has enabled firms to expand abroad and enter international markets. The mainobstacle for small and medium-sized firms in their internationalization-process is the lack offinancial resources and local market knowledge. Therefore, the use of an offshore agent is agood option. An agent holds good local market knowledge and represents an establishmentform that is less costly, compared to the start-up of a subsidiary. Hence, the use of an agent isa common approach amongst internationalized small and medium-sized firms (SME’s).Simultaneously, a firm and its agent are driven by different ambitions due to divergence intheir self-interests. Although an agent is hired to work in unity with the firm’s ambitions, itmay hold a self-interest that collides with the firm’s objectives. Therefore, it is vital for firmsto protect their own interests by implementing different mechanisms that can control theagent. In this study, the principal-agent theory has been applied in order to explain therelationship between Swedish SME’s and their agents. Additionally, it has been investigatedhow Swedish SME’s are able to control their offshore agents on the international market. Toexamine this, the following two research questions have been formulated: “How can theprincipal-agent theory be applied to describe the relation between Swedish SME’s and theiragent on the international market?” and “How can Swedish SME’s control that their agent onthe international market are working in unity with the firm’s requests?” In order to answerthese two questions, theoretical material has been collected and processed in order toformulate the basis of the semi-structured interview guide that has been answered by therespondents. This has resulted in an analysis followed by a conclusion where the researchquestions are answered.

This study presents a holistic view of which factors small and medium-sized enterprises (SMEs) have to consider, in moving their customer order decoupling point (CODP) further from the customer, thereby becoming more customized. The study also investigate whether SMEs and larger enterprises differ in the strategic questions relating to what influences an enterprise to become more customized, which prerequisites are required and which problems enterprises should anticipate and prepare for. These questions are important, given that strategic change is challenging, and can take considerable time to accomplish; it therefore needs to be based on the right decisions. This study is motivated by the fact that the markets SMEs are selling to tend to become more and more complex and harder to anticipate. Increased globalisation and use of IT and ICT have lead to greater uncertainty in customer demand. At the same time customers have ever more demanding needs and specifications; if these are not met, they will go elsewhere rather than reducing or adapting them. This complexity requires a more customized production and is a way to gain commercial advantages.       Customised production includes many benefits such as reduced uncertainty, by producing totally customized products less capital bound is tied up. But meanwhile many challenges such as reduced production efficiency, furthermore flexibility must be increased and higher demands on communications and IT systems are often necessary. The study starts with a wide and thorough theoretical overhaul around the movement of the CODP, but also addresses other parts of the organization to get the all-important big picture. This theoretical work is leading to a work-model which is used in six interviews within SMEs. In order to get a thorough picture, the enterprises that take part in the study are from different line of business and have from 18 to 235 employees. During these interviews, conducted on a single occasion per company, the model and related questions are discussed. Thereby an analysis of the interviews and the theory is done, with the model as the starting-point.   The result of this study is a basic model, which SMEs can use as an analytical tool, and a checklist, to facilitate a move towards a make-to-order manufacturing strategy, thereby gaining more flexibility. The study provides a basic generic framework which can be adapted and tailored by the company in question to see which parts are relevant to specific circumstances.

<p>Denna fallstudie har sin grund i socialt ansvarstagande och behandlar komplexiteten kring hur små- och medelstora företag arbetar inom området i Kina där socialt ansvarstagande ses som ett hinder, men också har kommit att uppmärksammas i allt större grad på senare tid. Mindre företag har en kritisk betydelse för att socialt ansvarstagande skall fungera i sin helhet, men det är ingen självklarhet hur dessa företag skall arbeta med socialt ansvarstagande på grund av avsaknad av forskning på området. Studien syftar därför till att beskriva och analysera hur svenska små- och medelstora företag påverkar sina kinesiska intressenter inom socialt ansvarstagande. För att uppnå studiens syfte har intervjuer genomförts med tre personer från olika företag med ansvar för företagens sociala ansvar i Kina.</p><p>Studien visar att kineser har en mycket låg medvetenhet kring socialt ansvarstagande och större fokus ges istället till finansiella mål. Socialt ansvarstagande ses som ett hinder för ekonomisk tillväxt av kineser i allmänhet och för att kunna påverka kinesiska intressenter behöver företagen därför påvisa en ekonomisk nytta med det. Ett antal metoder används av företagen för att påverka, men det upplevs som svårt att påverka socialt ansvarstagande i stort på grund av företagens storlek. För att påverkan på kinesiska intressenter inom socialt ansvarstagande skall lyckas, är en av de viktigaste faktorerna att företagen bygger relationer med rätt personer i Kina.</p> / Nominerad till bästa uppsats

Corporate sustainability comes in a variety of shapes and the boundaries defining what can be called sustainability are disputed. This thesis explores the making of sustainability at a medium-sized company in Sweden, in this study called HygieneTech, that actively works with sustainability. Inspired by theories from science and technology studies (STS), the author discusses how different versions of sustainability are created in practices. The study is based on a theoretical approach, actor network theory (ANT), which understands reality as performed rather than observed, and since reality and its objects are enacted differently in diverse situations, reality and objects are considered multiple. Moreover, inspired by Maria Puig de la Bellacasa, “thinking with care” enables the study to tell new stories about how companies work with sustainability. This view of the actors as doing sustainability through care practice in a corporate setting paves the way for a caring analysis, exploring the different versions of sustainability as different matters of care. The enactment of sustainability is studied through participant observation, interviews and document studies. The most frequently enacted versions of sustainability are sustainability as saving resources, sustainability through standards/labels, sustainability as caring for people, and sustainability as a conscious choice. The study shows how some versions of sustainability in one setting can clash, such as when the employees at HygieneTech have to decide between caring for saving resources or caring for labelled products. Even so, in other settings versions of sustainability can be added together and thus enable the employees to care for sustainability both as a marketing device and as a conscious choice. Furthermore, the thesis shows that sustainability is sometimes made absent in relation to other matters of care, such as cleanliness and economy, while in other settings economy and sustainability can be added together. Finally, the thesis shows how sustainability, while enacted in several versions, still can cohere though professional tinkering. / Hur företag arbetar med hållbarhetsfrågor kan se väldigt olika ut och många gånger uppstår stridigheter kring vad som får kallas hållbart. Denna avhandling studerar hur hållbarhet iscensätts i ett medelstort företag i Sverige som arbetar aktivt med hållbarhetsfrågor. Företaget är i denna studie anonymiserat och kallas HygieneTech. Genom att använda teorier från studier av teknik och vetenskap (STS) studeras hur olika versioner av hållbarhet skapas i olika praktiker. Studien utgår från ett teoretiskt angreppssätt, aktör-nätverksteori (ANT), som genom en symmetrisk analys studerar såväl materiella som mänskliga aktörer. ANT anser att verkligheten och dess objekt görs snarare än upplevs och eftersom verkligheten iscensätts på olika sätt i olika situationer, är verkligheten och objekten multipla. Genom att studera hållbarhet som omsorgspraktiker, inspirerad av Maria Puig de la Bellacasa, skriv nya typer av historier kring hållarbetsarbete på företag. Att tänka med omsorg (”thinking with care”) ger forskaren möjlighet att istället för att återberätta den traditionellt återkommande historien om företaget som en vinstmaximerande rationell agent, lägga fokus inte bara på rationalitet, utan även affektion. Hur hållbarhet görs i praktiken studeras genom deltagande observationer, intervjuer samt dokumentstudier. Denna avhandling visar på att det finns ett flertal olika versioner av hållbarhet som iscensätts vilka ofta är sammanknutna i varandra. Några av de viktigaste versionerna av hållbarhet i HygieneTech handlar om hållbarhet genom att spara resurser, hållbarhet genom märkningar/standarder, hållbarhet genom omsorg om människor och hållbarhet som ett medvetet val. Vissa av dessa versioner kan adderas samman, men i andra situationer ställs de mot varandra. Studien diskuterar även exempel på när hållbarhet görs osynligt på grund av att andra värden såsom renlighet och ekonomi istället sätts i fokus, samt hur hållbarhet trots sina olika versioner hålls samman.

Bakgrund: Interorganisatoriska relationer har blivit allt viktigare de senaste åren, företag köper exempelvis in IT-tjänster för att kunna förbättra sin kärnverksamhet. Det är dock vanligt att interorganisatoriska relationer misslyckas, en lösning till problem med dessa relationer är att använda ekonomisk styrning. En typ av relation som är speciellt utsatt för problematiken är relationen mellan små och medelstora företag, vilket är en grupp det saknas forskning och empiriska undersökningar om, trots dess stora inverkan på den svenska ekonomin. Ännu mer problematiskt blir det när dessa företag köper eller säljer tjänster, då hantering av tjänster kräver en större administrativ kunskap som mindre företag generellt inte besitter. Därmed är det av intresse att studera hur relationen mellan små och medelstora företag som hanterar tjänster ska styras på bästa sätt. Syfte: Syftet med studien är att skapa en modell över hur styrningen av interorganisatoriska relationer utformas och används av små och medelstora företag. Genomförande: Studien är en kvalitativ fallstudie med ett abduktivt angreppsätt. Empirisk data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer på fem olika små och medelstora företag som köper och säljer tjänster, med syfte att framhäva perspektivet från båda partner i relationen.  Resultat: Studiens resultat visar att det krävs en kombination av formella och informella styrmedel för att ha en fungerande interorganisatorisk relation. Avvägningen av olika styrverktyg beror på olika bakomliggande faktorer som präglar relationen mellan små och medelstora företag men resultatet tydliggör även att tillit och kommunikation har en stor inverkan på behovet av olika slags styrning. Samtidigt har kontraktet en väsentlig del av de studerade interorganisatoriska relationerna. Det är i kontraktet som bland annat finansiella och ickefinansiella målsättningar kan specificeras och kontraktet används som ett underlag för utförandet av tjänsten, uppföljning och avstämning, vilket inte alltid utförs i praktiken. Tilliten som finns mellan parterna i en relation påverkar hur kontraktet sedan används. Studien visar att formella styrmedel och tillit i vissa delar av relationen kan användas som substitut till varandra. / Background: The importance of interorganizational relationships has increased in recent years. Companies outsource peripheral components of their operations, such as IT, in order to focus on the main purpose of the company. It is common, however, for these relationships to fail and one solution to the problems arising from interorganizational relationships is the use of management control systems. Relationships between small and medium sized enterprises, in particular, present significant issues. Although they have a great impact on the Swedish economy, there are few scientific studies on them. These companies have an even harder time coping with interorganizational relationships when they are dealing with services, as they require more administrative knowledge than they don’t possess. It is therefore of elevated interest to study the relationship between small and medium sized enterprises that handles services and what type of management control system is best suited for the relationship.  Purpose: The purpose of this study is to create a model of the management control systems of interorganizational relationships between small and medium sized enterprises.  Design: The study is a qualitative case study with an abductive approach. Empirical data has been collected through semi-structured interviews at five different small and medium sized enterprises that sell and buy services in order to elucidate both parties’ perspectives.  Conclusion: The results from the study demonstrate that it is necessary to have a combination of formal and informal management control systems in order to maintain a functioning interorganizational relationship. The balance between different control systems depends on underlying factors arising from the relationship between small and medium sized enterprises. The study also shows that trust and communication has a great impact on the need for different types of control, however, the contract has simultaneously proven to be an essential part of the interorganizational relationships that have been studied. The contract can specify the financial and non-financial aims of the parties and can also be used as a model for how the service should be provided. The contract can also be used for future reviews of the working relationship, although this is not always the case, as the level of trust between the two parties will influence how the contract is actually used. The study shows that formal control systems and trust can be used as substitutes to one another throughout the relationship.

Små och medelstora företag är betydelsefulla för en växande ekonomi och utgör 99 % av samtliga företag i Sverige. Nya idéer och innovationer skapas ofta av småföretag som växer snabbt vilket ger incitament till att skapa en miljö som bidrar till att små och medelstora företag kan driva, innovera och skapa nödvändiga jobb. Små och medelstora företag spelar därför en betydande roll för sysselsättningen och ekonomin som helhet vilket gör studier på detta område relevant. Små och medelstora företag står inför ett flertal svårigheter jämfört med större företag. En faktor som påverkar företagens möjlighet till att växa är en begränsad tillgång till finansiering. Större företag är mer benägna att låna pengar vilket också denresursbaserade teorin förutspår. Tillgång till finansiering kan ses som en konkurrensfördel och leder till fler investeringar vilket stimulerar tillväxten och därmed sysselsättningen.Resursbaserade teorin utgår från konkurrenskraftiga resurser hos företag och kommer att i denna studie att användas till att identifiera företagsspecifika faktorer som på något sätt kan förklara sysselsättningen hos små och medelstora företag. Studien inriktar sig på hotellbranschen med restaurangverksamhet på den svenska marknaden. I uppsatsen undersöksdet hur skuldsättningsgraden, tillväxten, storleken, ålder och fördröjd variabel av antal anställda påverkar antalet anställda. Studien baseras på en kvantitativ undersökning med deduktivt angreppssätt över tidsperioden 2008 till 2016. Resultatet redovisas i en univariat analys i form av deskriptiv statistik, bivariat analys bestående av en korrelationsanalys samt en multivariat analys i form av en regressionsanalys. Det empiriska resultatet indikerar på att större företag med högre skuldsättningsgrad är mer benägna att anställda fler. En slutsats är att tillgången till ekonomiska resurser ger företagen konkurrensfördelar, fler möjligheter att överleva, tillväxt och ökad efterfråga på arbetskraft. / Small and medium-sized enterprise are important for a growing economy and make up 99% of all companies in Sweden. New ideas and innovations are often created by small businesses that grow fast, which gives incentives to create a platform that helps small and medium-sized enterprises drive, innovate and create necessary jobs. Small and medium-sized enterprisestherefore play a significant role in employment and the economy as a whole, which makes studies in this area relevant. The companies face a number of difficulties compared with larger companies. A factor that affect small and medium-sized enterprises ability to grow is a limited access to funding. Larger companies are more likely to borrow money, which also predicts the resource-based theory. Access to finance can be seen as a competitive advantageand leads to more investment, stimulating growth and hence employment.Based on the resource-based theory of competitiveness of a company, this study will be used to identify company specific factors that in some way can explain the employment of small and medium-sized enterprises. The study focuses on the hotel industry with restaurant activities in the Swedish market. The paper examines how debt, growth, size, age and lagged variable of the number of employees affects the number of employees. The study is based ona quantitative study with a deductive approach over the period 2008 to 2016. The result is presented in a univariate analysis in the form of descriptive statistics, bivariate analysis consisting of a correlation analysis and a multivariate analysis in the form of a regression analysis. The empirical result indicates that larger companies with higher debt ratios are more likely to employ more. One conclusion is that access to financial resources gives businesses competitive advantages, more opportunities for survival, growth and increased demand for labor.

Tidigare studier har identifierat två olika typer av information som kreditgivarna tar del av för att avgöra om kredittagaren är kapabel att betala sina skulder och fullfölja sina förpliktelser, transaktionsorienterad och relationsorienterad information (Rad et al., 2013; Gray et al., 2006). Dessa två huvudgrupper av information delas upp i olika bedömningsgrunder somSvensson (2003) presenterar i en analysmodell som används som grund för denna studies föreställningsram. Kreditbedömningen baseras till stor del på den finansiella informationen som ingår i den transaktionsorienterade informationen och som finns att tillgå i årsredovisningen. Årsredovisningen är dock en statisk presentation av företaget (Svensson, 2003) och bör därför kompletteras med ytterligare information.Kreditvärdighetsbedömningen sker utifrån företagets fortlevnad, företagets säkerheter och dess framtida värde, där säkerheter är tillgångar ställda som garantier under kredittiden. Dessa ställda säkerheter får ett säkrare värde om företaget har revisor. Med lagändringen som trädde i kraft i november 2010, som resulterade i en avreglering för revisionsplikten för mindre bolag i Sverige, har drygt 40 % av dagens ca 400 000 aktiebolag ingen revisor (Spängs, 2014).Syftet med uppsatsen var att utvärdera och beskriva vilken betydelse hård och mjuk information har för institutionella kreditgivare vid kreditbedömning av små och medelstora företag i Sverige. Vidare var syftet att utvärdera av vilken vikt det är att den transaktionsorienterade informationen är kvalitetssäkrad genom revision. För att uppfylla syftet med studien har en kvantitativ metod med deduktiv ansats använts, där primärdatainsamlats med hjälp av en webbaserad enkät riktad till företagsrådgivare inom bankväsendet som ligger till grund för empirin i denna studie. Det empiriska materialet har sedan analyserats mot sekundärdata som insamlats från vetenskapliga artiklar, litteratur och svenska lagar.Resultatet visar att kreditbedömningen av små och medelstora företag utifrån studiens urval styrker tidigare studier inom området och resultatet tyder på att revision för att kvalitetssäkra den finansiella informationen inte har avgörande roll för kreditbedömningen. Relationsorienterad information används vid kreditbedömning, men nyttjas inte i samma utsträckning som den transaktionsorienterade. (Rad et al., 2013; Gómez-Guillamón, 2003) / Previous studies have identified two different types of information that lenders uses to decide if the borrower is able to pay its debts and fulfil their obligations, transaction-oriented and relationship-oriented information (Rad et al., 2013; Gray et al., 2006). These two main groups of information is divided into different assessment bases, Svensson (2003) presents ananalysis model that is used as the base for this study. Credit assessment is based on the financial information included in the transactional information that is available in the annual report. The annual report is, according to Svensson (2003), a static presentation of the company and should therefore be supplemented with additional information.Creditworthiness is based on the chance of going concern, the company's assets and its future value, where the collateral assets are pledged as guarantees during the credit period. These collateral assets get a more curtain value by the company's auditor. With the amendment which came into force in November 2010, which resulted in a settlement of audit requirementfor smaller companies in Sweden, has just over 40% of today's 400 000 incorporated companies no auditor (Spängs, 2014).The purpose of this paper was to evaluate and describe the significance that accountant information and relations has for institutional lenders in credit rating of SME’s in Sweden. A further purpose was to evaluate the importance of the assurance that the auditing of the transactional information provides. To fulfil the purpose of the study a quantitative method of deductive approach was used, where primary data collected through a web-based surveyaimed at business advisers within the banking system as the basis for empirical data in this study. The empirical data were then analyzed against secondary data collected from scientific articles, literature and Swedish laws.The result shows that the credit assessment of SME’s based on the study sample, evidence of previous studies in the subject and the results indicate that the auditing in ensuring the quality of the financial information not is crucial in the credit assessment. Relationship-oriented information is also used in the credit rating, but is not utilized to the extent as the transactionoriented information. (Rad et al., 2013; Gómez-Guillamón, 2003)

Chatbots är mjukvarubaserade system som syftar till att simulera konversation mellan olika aktörer med hjälp av text och/eller tal. Vanliga användningsområden för en chatbot är exempelvis kundservice, marknadsföring och underhållningssyften. Chatbots har växt fram som ett alltmer väletablerat fenomen på marknaden, och fenomenet fortsätter att växa. En anledning till dess popularitet är att chatbots kan leda till kortare svarstid, förbättrad kundservice, förbättrad kundtillfredsställelse samt ökat engagemang hos kunder. De många fördelar som chatbots möjliggör har lett till att särskilt små och medelstora företag (SMF) vill utveckla och implementera chatbots för kundservice i sina verksamheter. Många SMF saknar emellertid de färdigheter och resurser som krävs för att fullt ut ta till vara på digitaliseringens möjligheter och den kompetens som krävs för att utveckla chatbots anpassade till ett SMF:s specifika behov. Mot denna bakgrund formuleras det problem vi avser att utforska: Det finns en brist på designkunskap som stödjer utveckling av kundservice-chatbots för SMF. Baserat på problemet har vi valt att studera följande forskningsfråga: Hur bör kundservice-chatbots för SMF designas? För att besvara forskningsfrågan har vi tagit inspiration från forskningsmetoden Action Design Research. Med stöd av metoden har ny kunskap och nya lärdomar identifierats genom utveckling och utvärdering av en chatbot i samverkan med studiens samarbetsföretag. Studiens resultat består av en IT-artefakt (chatbot) och tre designprinciper som syftar till att förenkla och möjliggöra utveckling av andra instanser av samma systemklass. De tre designprinciperna studien resulterat i är; Design för personlighet, Design för initial kapacitetsbeskrivning och Design för enkel integration. Vår slutsats är att designprinciperna ger nytta för sitt syfte och bidrar med designkunskap som kan inspirera och vägleda i både fortsatt forskning och praktik. / Chatbots are software-based systems aiming to simulate conversation between different actors using text and/or speech. Common uses for chatbots are e.g., customer service, marketing, and entertainment purposes. Chatbots have emerged as an increasingly well-established phenomenon that continues to grow. A reason for its popularity is that chatbots can lead to shorter response times, improved customer service, improved customer satisfaction and increased customer engagement. The many benefits chatbots enable have led to small and medium-sized enterprises (SMEs) wanting to develop and implement customer service chatbots in their organization. However, many SMEs lack the skills and resources needed to take full advantage of the potential of digitalization and the skills needed to develop a chatbot tailored for the specific needs of a SME. Against this background, the problem we intend to address is formulated as follows: There is a lack of design knowledge that supports the development of customer service chatbots for SMEs. Based on this problem, we have decided to investigate the following research question: How should customer service chatbots for SMEs be designed? To answer the research question, we have used the research method Action Design Research. With support of this method, new knowledge and lessons have emerged during evaluation in collaboration with a SME. The results of the study consist of an IT artifact (chatbot) and three design principles that aspire to simplify and enable the development of other instances of the same system class. The three design principles that the study resulted in are; Design for personality, Design for initial capacity description and Design for simple integration. Our conclusions are that the design principles provide benefits for their purpose and contribute with design knowledge that can inspire and guide in both further research and practice. Note that this bachelor’s thesis is written in swedish.

Problematiken som denna fallstudie försöker belysa är problemet med att mindre företag inte arbetar, åtminstone formellt, med kunskapshantering inom sina organisationer. Detta är givetvis något som är problematiskt i den generation vi lever i idag där en effektiv process för kunskapshantering är en förutsättning för att nå konkurrensfördelar. Tidigare forskning bevisar detta och menar på att kunskapshantering är ett komplext begrepp där avsaknad av formella tillvägagångssätt för hur man ska främja, bevara och sprida kunskap är något som är problematiskt för just mindre företag. Byggindustrin är en intressant bransch då det verkar råda mycket tyst kunskap bland arbetarna och de verkar ha delvis hittat ett effektivt tillvägagångssätt för att hantera kunskap.   Syftet med fallstudien är att ta fram ett ramverk och tillvägagångssätt för hur mindre företag kan påbörja, formellt eller informellt, sitt arbete med kunskapshantering och lärande genom att dra inspiration från byggbranschen i förhållandet mellan fullärd snickare och lärling.   Det teoretiska ramverket består av teorier om individuellt kunskapsskapande samt organisatoriskt lärande, där teorier såsom social inlärningsteori, stimulus och respons, lärcirkeln, Nonakas SEKI modell, Community of Practice och Argyris teori för enkel-och dubbelkretslärande tillämpas för att analysera undersökningens empiri.   Den tillämpade metoden som används för att möjliggöra studien är kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomförts med VD, arbetsledare, tre snickare och tre lärlingar på Företag A.   Diskussion visar hur mycket av denna undersökning som överensstämmer med tidigare forskning men även några områden som inte överensstämmer. Tidigare forskning tillämpar ett negativt perspektiv på informella processer, medan vår studie visar att så inte behöver vara fallet. I slutsatsen redovisas fem aspekter som har identifierats som mindre företag kan tillämpa börja arbeta med kunskapshantering på ett effektivt tillvägagångssätt, även om processerna förblir informella. Dessa fem aspekter är fysisk kommunikation, stark gemenskap, bonus, trial-and-error samt främja och prioritera byggnadsarbetarnas och lärlingarnas reflektion kring avslutade projekt för att på ett systematiskt, standardiserat och kontinuerligt sätt fånga upp, bevara och sprida kunskap. Genom att, som mindre företag, tillämpa dessa aspekter undviker man behovet av att anlita dyr extern hjälp för att formalisera sina processer för kunskapshantering. / The major concern this case study tries to address is the identified problem of how smaller companies, at least formally, work with knowledge management within their organizations. This, of course, is something that is problematic in today's generation where an effective process for knowledge management is necessary to provide qualification to reach competitive advantage. Past research also shows this and says knowledge management is a complex area where missing a formal approach to how to promore, preserve, evolve and spread knowledge is problematic for smaller companies. The construction industry is very interesting to this regard, since they have a lot of tacit knowledge among the workers and they seem to partially have found an effective approach as to how to handle that knowledge.   The purpose of this case study is to identify a framework and approach that smaller companies can apply to start, formally or informally, their work with knowledge management and learning by taking inspiration from the construction sector in the relation between a fully learned construction worker and an apprentice.   The theoretical framework consists of theories about individual knowledge creation as well as organizational learning, where theories like social learning theory, stimulus and response, learning circle, Nonaka's SECI model, Community of Practice and Argyris theory of double-loop learning is applied to analyze the empiric findings of this research.   The applied method of conducting this research was a qualitative approach with semi structured interviews performed on the CEO, supervisors, three workers and three apprentices.   Discussion shows how a lot of this research corresponds with previous research but also a few areas that does not correspond. Past research approaches with a negative perspective on informal processes, while our study shows that there can be some positive aspect if learned to handle. In the conclusion we present a framework consisting of five aspects that have been identified  and to which smaller companies can start to apply in order to get to work with knowledge management in an effective way, even if the processes may stay informal. These five aspects are physical communication, a strong community, a performance based bonus and trial-and-error as well as promote and prioritize the construction workers´ and apprentices reflections for finished projects in order to in a systematic, standardized and consistent way catch, preserve and share knowledge. By applying, as a smaller company, these aspects the company can avoid the need of the hiring expensive external companies to help with formalising the processes for knowledge management.