Small and medium-sized enterprises are highly limited on resources for the transformation into smart factories. Nytt AB, a new startup specialized in smart manufacturing solutions, is completely focused on taking down the barriers with a basic solution: implementing a machine vision system with the purpose to monitor the machines of the factories. The main aim of this thesis is to analyze the data collected from two different machines of a medium-sized factory by monitoring the color states of the stack lights.First of all, some topics are analyzed in order to get a better understanding and knowledge of the main topic of this thesis: smart manufacturing. Secondly, the methodology used during the project is explained. Thirdly, the product developed by Nytt AB is described to get a better understanding. Together with this, the companies where the product is implemented are described. The next step is the presentation of the results by analyzing the data according to these parameters:(i), the availability of the machines, (ii), critical machine tool analysis; (iii),machine idling time; (iv), disruption events; and finally, (v), information transfer. In the results, some graphs and discussions are presented. In the following chapter the conclusions are presented, which allow the analyzed company to improve its current state. Lastly, the relocation of the product into the critical machine, the implementation of new sensors to detect temperature and vibration values of the machines and the implementation of the module OpApp within the factories are suggestions presented as future work at the end of this report. / Små och medelstora företag har mycket begränsade resurser för omvandling till smarta fabriker. Nytt AB, ett nystartat företag inom smart tillverkning, är helt fokuserad på att ta bort hinder med en enkel lösning: implementering av ett kamerasystem för övervakning av maskiner i fabriker. Huvudsyftet med detta examensarbete är att analysera data som samlats in från två olika maskiner i en medelstor fabrik genom att övervaka färgändringar i deras ljuspelare. För det första analyseras några ämnesområden för att få en bättre förståelse och kunskap om huvudtemat i detta examensarbete: smart tillverkning. För det andra förklaras den metod som används under projektet. För det tredje beskrivs den produkt som utvecklats av Nytt AB för att få en bättre förståelse. Tillsammans med detta beskrivs de företag där produkten implementeras. Nästa steg är presentationen av resultatet genom att analysera data enligt följande parametrar:(i), maskinens tillgänglighet; (ii), kritisk verktygsmaskinanalys; (iii), maskinens tomgångstid; (iv), störningshändelser och slutligen; (v), informationsöverföring. I resultatet presenteras några grafer och diskussioner. Slutsatserna presenteras därefter. Dessa slutsatser gör att det analyserade företaget kan förbättra sitt nuvarande tillstånd. Som framtida arbete föreslås slutligen flytt av kamerasystemet till den kritiska maskinen, införande av nya sensorer för att övervaka temperaturer och vibrationsvärden för maskinerna och implementeringav modulen OpApp i fabriker.

Bakgrund och problem: Sverige är ett av de mest hållbarhets medvetna länderna i världen (Robecosam, 2021) med ett stort antal företag som prioriterar och rapporterar CSR-aktiviteter. Med det i åtanke är CSR ett växande intressant ämne vilket är ett omdiskuterat inom akademisk forskning, framförallt vilken effekt den har för företag som implementerar det. Vi valde att utforska vidare på detta i Sverige i förväntan av att se ett samband med förbättrat ekonomiskt resultat för de företag som engagerar sig i CSR.Syfte och bidrag: Föreliggande studie har syftet att undersöka vilken påverkan corporate social responsibility (CSR) har på corporate financial performance (CFP) hos svenska börsnoterade små- och medelstora företag under år 2019. Det forskningen är tänkt att bidra till är ökad förståelse för CSR och vilken betydelse det har för företag som implementerar det. De som kan dra nytta av den informationen är investerare, forskare och företag.Metod: Det valda metodvalet var multipel linjär regression med 1 oberoende variabel, vilket representerar CSR, och 3 kontrollvariabler. Den oberoende variabeln som användes var ESG. De kontrollvariabler som användes var kapitalstruktur, företagsstorlek och ålder. De valda beroende variabler var Return on equity (ROE), Return on assets (ROA) och Tobins Q vilket representerade finansiell prestation (CFP).Slutsats: Föreliggande studiens slutsats var att metodvalet visade sig vara insignifikant och därför kunde inte syftet visa om CSR påverkar CFP positivt. Det rekommenderas därför att använda andra metodval vid undersökning av CSR-CFP relationen hos små- och medelstora företag (SME) i framtida studier. / Background and problems: Sweden is one of the most sustainability-conscious countries in the world (Robecosam, 2021) with a large number of companies prioritizing and reporting CSR activities. With that in mind, CSR is a growing topic of interest which is debated within academic research, especially the effect it has on companies that implement it. We chose to explore this further in Sweden in the expectation of seeing a connection with improved financial results for the companies that engage in CSR.Purpose and contribution: The purpose of this study is to investigate the impact corporate social responsibility (CSR) has on corporate financial performance (CFP) in Swedish listed SMEs during the year 2019. What the research is intended to contribute to, is increased understanding of CSR and what significance it has for companies that implement it. Those who can benefit from the findings of this research paper are investors, researchers and companies.Method: The choice of method was a multiple linear regression with 1 independent variable, that represented CSR, and 4 control variables. The variables used were ESG as the independent variable. For control variables, capital structure, company size and age were used. The selected dependent variables were return on equity (ROE), return on assets (ROA) and tobin's Q which represented corporate financial performance (CFP).Conclusion: The conclusion of the present study was that the choice of method was found to be insignificant and therefore the aim of showing that CSR affects CFP positively could not be confirmed. It is recommended to use other methodological choices when examining CSR-CFP from small- and medium sized enterprises (SME) in future studies.

Hållbarhetsarbete har blivit allt mer viktigt för företag i dagens samhälle. Denna typ av arbete kan vara väldigt krävande för små och medelstora företag, eftersom de inte har samma resurser som stora företag. För att lyckas med hållbarhetsarbetet behöver denna omställning till hållbarhet mötas upp med ett lärande för att underlätta processen. Tidigare forskning om hur rådgivare i projekt lär sig och andra kring hållbarhet är bristfällig. Därmed blir det intressant att skapa en förståelse för hur rådgivares lärandeprocesser i ett hållbarhetsprojekt kan stärka en omställning till hållbarhet i små och medelstora företag.  När syftet uppnås skapar detta en bild över hur de kan bidra till en omställning till hållbarhet inom företagen de arbetar med. För att uppnå syftet genomfördes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Respondenterna bestod av rådgivare och andra inblandade inom projektet Konkurrenskraft 2030 (K2030) som leds av Energikontor Norr. Metodvalet möjliggjorde att skapa en djupare förståelse för hur rådgivarnas lärandeprocesser kan påverka omställningen i små och medelstora företag.   Studiens resultat visar att rådgivarna i projektet har flera olika typer av lärande och detta är centralt för denna typ av projekt. Studien visar att rådgivarna kan underlätta omställningsprocessen för små och medelstora företag (SME), men att individerna i projektet behöver vara öppen för lärande för att projektet ska vara effektiv. Studien visar att ju mer rådgivarna lärt sig under projektets gång har de enklare kunnat hantera de olika typerna av företag och därmed har utbudet till företagen blivit bättre. / Sustainability work has become increasingly more important for companies in today’s society. This type of work can be very demanding for small and medium-sized enterprises (SME), as they do not have the same resources as large companies. To succeed with sustainability work, the transition towards sustainability needs to be met up with learning to facilitate the process. Previous research is inadequate on how advisors in projects learn and teach others about sustainability. Therefore it becomes interesting to create an understanding of how advisors’ learning processes in a sustainability project can strengthen a transition towards sustainability in SME. When the purpose of this study is achieved it creates an understanding of how advisors can contribute to a transition toward sustainability within the companies. To achieve the purpose a qualitative method was conducted with semi-structured interviews. The respondents consisted of advisers and others involved in the project Konkurrenskraft 2030 (K2030), which is led by Energikontor Norr. The method choice made it possible to create a deeper understanding of how the advisers’ learning processes can affect the transition process towards sustainability in SMEs.  The result of the study shows that the project involves several different types of learning and that this is central to this type of project. The study shows that the advisors can facilitate the transition process in small and medium sized enterprises, but it requires that the individuals in the project need to be open towards learning in order to be effective. The study also showed that the more advisors learned during the project, the easier they could handle the different types of companies. Thus making the offer better for the companies.

The pharmaceutical sector is important for human health due to the increasing demand for medical products but is also a pollution and waste intensive industry. There is an urgent need for the industry to review its environmental footprints and simultaneously consider the industrial transformation called Industry 4.0. This is especially true for small and medium sized enterprises (SMEs). To achieve these objectives, it is presumed that artificial intelligence (AI) will have an important role.  This thesis sets out to identify barriers that pharmaceutical SMEs may encounter when implementing AI to improve environmental efforts. Furthermore, due to the lack of efficient tools the Green Performance Map is analyzed to see if additional value in the design phase and running of a production system can be obtained. Semi-structured interviews were conducted as this thesis is a case study and follows an inductive process. Other qualitative data and literature were used to investigate the research questions. The results indicate that organizational, resource, regulatory and knowledge specific factors can create barriers. Furthermore, there are indications that the Green Performance Map will be useful in both the design phase and running of a production system, this is however dependent on the resources. / Läkemedelssektorn är viktig för människans hälsa på grund av den ökade efterfrågan av medicinska produkter men bidrar även till stora mängder avfall och föroreningar. Det finns ett akut behov att industrin granskar sina miljöavtryck och samtidigt överväger den industriella omvandlingen som kallas Industri 4.0. Detta gäller särskilt för små och medelstora företag. För att uppnå dessa mål kan Artificiell Intelligens (AI) komma att ha en betydelsefull roll.  Detta examensarbete syftar till att identifiera de hinder som små och medelstora läkemedelsföretag kan stöta på när de implementerar AI för att förbättra sitt miljöarbete. På grund av brist på effektiva verktyg analyseras dessutom Green Performance Map för att se om ett mervärde i designfasen och under driften av produktionssystemet kan erhållas. Semistrukturerade intervjuer genomfördes då examensarbetet är en fallstudie och följer en induktiv process. Kvalitativa data och litteratur användes för att undersöka forskningsfrågorna. Resultatet indikerar att organisatoriska, resurs-, reglerings- och kunskapsspecifika faktorer kan skapa barriärer. Dessutom, finns det indikatorer på att Green Performance Map kommer vara användbart både i designfasen och när produktionssystemet är i drift, detta är dock beroende på nivån av resurser.

The pharmaceutical sector is important for human health due to the increasing demand for medical products but is also a pollution and waste intensive industry. There is an urgent need for the industry to review its environmental footprints and simultaneously consider the industrial transformation called Industry 4.0. This is especially true for small and medium sized enterprises (SMEs). To achieve these objectives, it is presumed that artificial intelligence (AI) will have an important role.  This thesis sets out to identify barriers that pharmaceutical SMEs may encounter when implementing AI to improve environmental efforts. Furthermore, due to the lack of efficient tools the Green Performance Map is analyzed to see if additional value in the design phase and running of a production system can be obtained. Semi-structured interviews were conducted as this thesis is a case study and follows an inductive process. Other qualitative data and literature were used to investigate the research questions. The results indicate that organizational, resource, regulatory and knowledge specific factors can create barriers. Furthermore, there are indications that the Green Performance Map will be useful in both the design phase and running of a production system, this is however dependent on the resources. / Läkemedelssektorn är viktig för människans hälsa på grund av den ökade efterfrågan av medicinska produkter men bidrar även till stora mängder avfall och föroreningar. Det finns ett akut behov att industrin granskar sina miljöavtryck och samtidigt överväger den industriella omvandlingen som kallas Industri 4.0. Detta gäller särskilt för små och medelstora företag. För att uppnå dessa mål kan Artificiell Intelligens (AI) komma att ha en betydelsefull roll.  Detta examensarbete syftar till att identifiera de hinder som små och medelstora läkemedelsföretag kan stöta på när de implementerar AI för att förbättra sitt miljöarbete. På grund av brist på effektiva verktyg analyseras dessutom Green Performance Map för att se om ett mervärde i designfasen och under driften av produktionssystemet kan erhållas. Semistrukturerade intervjuer genomfördes då examensarbetet är en fallstudie och följer en induktiv process. Kvalitativa data och litteratur användes för att undersöka forskningsfrågorna. Resultatet indikerar att organisatoriska, resurs-, reglerings- och kunskapsspecifika faktorer kan skapa barriärer. Dessutom, finns det indikatorer på att Green Performance Map kommer vara användbart både i designfasen och när produktionssystemet är i drift, detta är dock beroende på nivån av resurser.

Circular economy (CE) is seen as a strategy to achieve sustainable development, requiring commitment and support from multiple actors on all system levels; from companies and products to governments and nations. Circular business models (CBMs) are regarded as an important leverage to implement circularity at an organizational level, and business support is considered an important enabler of these. Communication between practitioners and policy-makers, as well as understanding the barriers of CE in the local context, can facilitate the development of efficient business support. This thesis has from a company perspective explored barriers to circular business model innovation (CBMI) and the impact of firm-specific business support activities on this innovation process. This was done through a multiple-case study of ten Swedish SMEs who had received direct business support for circularity, and thus had initiated a circular project. The study has identified seventeen different barriers across five categories, spanning over the entire innovation process from idea to full implementation. Overall, economic viability appears to be an important factor which relates to and depends on several other barriers, and the novelty of CE contributes to the occurrence of many identified challenges. While some barriers are more common across all ten cases, often challenges related to market demand, financing and knowledge, others are more specific for each case and circular strategy. Furthermore, this study has found that coaching, training, and funding are firm-specific activities that can help SMEs overcome mainly internal barriers in the early stages of the CBMI process, addressing several of the most common barriers identified in this study. This research has also included a company perspective on the costs and benefits of the activities, and pointed at important factors to consider in the development of future business support. / Cirkulär ekonomi ses som en strategi för att uppnå hållbar utveckling, och kräver engagemang och stöd från flertalet aktörer på samtliga systemnivåer; från företag och produkter till regeringar och nationer. Cirkulära affärsmodeller betraktas som en viktig hävstång för att implementera cirkularitet på en organisatorisk nivå, och företagsstöd anses vara en viktig möjliggörare av dessa. Kommunikation mellan utövare och beslutsfattare, samt förståelse för barriärer till cirkulär ekonomi i det lokala sammanhanget, kan underlätta utvecklandet av effektiva företagsstöd. Denna uppsats har ur ett företagsperspektiv utforskat barriärer till cirkulär affärsmodellsinnovation och den inverkan som företagsstöd har på denna innovationsprocess. Detta utfördes genom en fallstudie av tio svenska små och medelstora företag som mottagit stöd för cirkularitet, och som således initierat ett cirkulärt projekt. Studien har identifierat sjutton barriärer inom fem kategorier, vilka sträcker sig över hela innovationsprocessen från idé till full implementation. Generellt framträder ekonomisk livskraft som en viktig faktor, relaterad till samt beroende av flertalet andra barriärer, och nymodigheten i cirkulär ekonomi bidrar till förekommande av flera identifierade barriärer. Medan vissa barriärer är mer vanligt förekommande bland de tio fallen, ofta utmaningar relaterade till marknadens efterfrågan, finansiering och kunskap, är andra mer specifika för varje fall och cirkulär strategi. Vidare finner denna studie att rådgivning, träning och finansiering är företagsspecifika aktiviteter som kan hjälpa små och medelstora företag att överkomma huvudsakligen interna barriärer i de tidiga faserna av cirkulär affärsmodellsinnovation, och som bemöter flertalet av de vanligaste barriärerna som har identifierats i denna studie. Denna studie har även inkluderat ett företagsperspektiv på aktiviteternas nytta och kostnader, samt belyst viktiga faktorer att ta hänsyn till i utvecklingen av framtida företagsstöd.

This thesis paper discusses the adoption of Artificial Intelligence (AI) technologies in the context of small and medium-sized companies. AI is a disruptive innovation currently leading a technological transition in many industries. Academic literature on its adoption in the context of SMEs is limited. This thesis aims to answer the research question "W hat are the main challenges of AI adoption in SMEs?". The authors use a qualitative research approach, interviewing 18 representatives of different Swedish organizations to answer the question. The authors identify six main challenge categories regarding AI adoption in SMEs via a coding process, which are Change Management, Education, Data, Hiring, Project Structuring, and External Help. The authors show similarities to challenges described in the existing literature on AI adoption. However, Hiring and External Help impact AI adoption in SMEs more significantly than in larger corporations, while Change Management can be easier for smaller organizations. Furthermore, a framework that helps to prioritize the above challenges is introduced. In comparison with literature on the adoption of other (non-AI) IT innovations in SMEs, some challenges are more salient to AI: the unclear definition of the term, false expectations as a result of the AI Hype, the uncertainty of project outcome, and the prerequisite of a previous digitalization process. The authors recommend further research in other contexts. / I denna avhandling diskuteras införandet av artificiell intelligens (AI) teknik i små och medelstora företag. AI är en disruptiv innovation som för närvarande leder en teknisk övergång i många branscher. Den akademiska litteraturen kring dess användning i små och medelstora företag är begränsad. Denna avhandling syftar till att besvara forskningsfrågan "Vilka är de största utmaningarna med att införa AI i små och medelstora företag?". Författarna använder en kvalitativ forskningsansats och intervjuar 18 representanter från olika svenska organisationer för att besvara frågan. Författarna identifierar sex huvudsakliga utmaningar områden avseende AI-adoption i små och medelstora företag via en kodningsprocess: förändringshantering, utbildning, data, anställning, projekt strukturering och extern hjälp. Författarna visar på likheter med de utmaningar som beskrivs i den befintliga litteraturen om AI-användning. Anställning och extern hjälp påverkar dock AI-användningen i små och medelstora företag mer påtagligt än i större företag, medan förändringshantering kan vara lättare för mindre organisationer. Vidare introduceras ett ramverk som hjälper till att prioritera ovanstående utmaningar. I jämförelse med litteratur om antagandet av andra (icke-AI) IT-innovationer i små och medelstora företag är vissa utmaningar mer framträdande när det gäller AI: den oklara definitionen av begreppet, falska förväntningar som ett resultat av AI-hypen, osäkerheten från projektresultatet och förutsättningen av tidigare digitaliseringsprocess. Författarna rekommenderar ytterligare forskning i andra sammanhang.

Implementering av affärssystem är avgörande för organisationers framgång i dagens affärsvärld, vilket möjliggör förbättring av verksamheten och skapande av konkurrensfördelar. Samarbetet mellan olika aktörer under implementeringsprocessen är av central betydelse för att uppnå värdeskapande för SME-företag. Därför är syftet med denna studie att få kunskap om samarbetet mellan aktörer under implementeringen av affärssystem samt de uppfyllda SME-företagens värden, för att kunna svara på frågeställningen: Hur samarbetar aktörer under implementeringsprocessen av affärssystem för att uppfylla SME-företags värden?     Genom en kvalitativ forskningsansats samlades data in från både konsulter och SME-anställda som deltagande respondenter. Resultaten av de semistrukturerade intervjuerna visar att samarbetet är avgörande för en framgångsrik implementering. Kontinuerlig dialog, nära relationer och regelbundna möten säkerställer att behoven uppfylls. Värden som skapas av implementeringen är utifrån resultatet exempelvis tidsbesparing. Analysen bidrar med ett flödesschema som illustrerar implementeringsprocessens struktur och sammanhang utifrån empirin. Även diskussionen bidrar med ett flödesschema som fokuserar på vart och hur samarbete sker uppdelad i faser som kommer från forskningen baserat på litteraturen och empirin. Studien tar i diskussionen hänsyn till samband, olikheter och olika uppfattade värde. Studiens slutsats bidrar med ökad förståelse genom att visa samarbetets avgörande betydelse under implementeringen, med aktiviteter som utbildningar, möten och dialog. Affärssystemet ger värdefulla fördelar som tidsbesparing, ökad lönsamhet och bättre kundrelationer. / The implementation of enterprise systems is crucial for the succes of organizations in today's business world, enabling operational improvement and the creation of competitive advantages. Collaboration among different stakeholders during the implementation process is central to achieving value creation for SMEs. Therefore, the purpose of this study is to gain knowledge about the collaboration between stakeholders during the implementation of enterprise systems and the values realized by SMEs, in order to address the research question: How do stakeholders collaborate during the implementation process of business systems to fulfill SME-enterprises values?     Through a qualitative research approach, data was collected from both consultants and SME employees as participating respondents. The results of the semi-structured interviews indicate the collaboration is crucial for successful implementation. Continuous dialogue, close relationships, and regular meetings ensure that needs are met. Value created by the implementation are, for example time savings. The analysis contributes with a flowchart illustrating the structure and context of the implementation process based on the empirical data. The discussion also contributes with a flowchart focusing on where and how collaboration occurs, divided into phases derived from research based on literature and empirical data. The study considers relationships, differences and perceived value in the discussion. The conclusion of the study enhances understanding by demonstrating the crucial importance of collaboration during implementation, with activities such as training, meetings, and dialogue. The enterprise system provides valuable benefits such as time savings, increased profitability, and better customer relations.

Legislation demands that health and safety of humans at work must be secured. Today, far from every company has a functioning systematic management of occupational health and safety (OHS) in place to fulfill its legal obligations. Instead, other day-to-day tasks appear to have greater priority. The overall aim of this thesis was to investigate prerequisites and possibilities for manufacturing companies to prioritize and manage OHS, with focus on professional roles, company size, safety culture, and financial performance. Four papers (I–IV) are included in this thesis, based on three data collections. A questionnaire measuring the priority accorded to work environment was completed by 249 representatives of 142 manufacturing companies (I & II). Focus group interviews were conducted with 66 workers at a large steel-manufacturing company, discussing their experiences and perceptions of safety and risks at work (III). A questionnaire measuring OHS management practices, safety culture, and priority given to work environment was completed by 280 representatives of 197 manufacturing companies (IV). Information regarding the companies’ financial performance was retrieved from a credit bureau database. The main findings of the four papers demonstrated that profitability was considered as the most prioritized interest in the companies (I), and that trade-offs between productivity and safety is an obstacle to working safely (III). Managers generally perceived their companies to prioritize work environment factors more than the safety delegates did (I & IV). Perceptions of work environment priority did, however, not differ depending on company size (II & IV). Responsibility for safety was perceived to rest on the individual to the largest extent, and risk-taking was believed to originate from a combination of individual factors and external circumstances in the work environment (III). Larger company size, positive safety culture, and low risk in creditworthiness were found to be associated with better OHS management practices in companies (IV). Correspondingly, smaller company size, negative safety culture, and high risk in creditworthiness were found to be associated with worse OHS management practices. In summary, structural, social, and financial aspects seem to be important in companies’ possibilities for prioritizing and managing OHS. Recommendations for industry and future research are discussed. / Arbetsmiljölagen kräver att människors hälsa och säkerhet på arbetet ska tryggas genom att risker kontinuerligt ska bedömas och åtgärdas. Många företag saknar idag ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) som uppfyller lagens krav fullt ut. Istället tycks andra dagliga aktiviteter ha högre prioritet. Det övergripande syftet med denna avhandling var att undersöka förutsättningar och möjligheter för tillverkande företag att prioritera och arbeta med säkerheten och arbetsmiljön; med särskilt fokus på yrkesroller, företagsstorlek, säkerhetskultur och finansiella nyckeltal. Fyra delstudier (I–IV) ingår i denna avhandling, vilka är baserade på tre datainsamlingar. En enkät som mätte arbetsmiljöprioritering besvarades av 249 representanter vid 142 tillverkande företag (I & II). Fokusgruppintervjuer genomfördes med 66 arbetare på ett stort ståltillverkningsföretag, där deras erfarenheter och uppfattningar om säkerhet och risker i arbetet diskuterades (III). En enkät som mätte SAM, säkerhetskultur och arbetsmiljöprioritering besvarades av 280 representanter vid 197 tillverkande företag (IV). Information om företagens finansiella nyckeltal hämtades från ett kreditupplysningsföretag. De viktigaste resultaten från de fyra delstudierna kan bland annat sammanfattas med att lönsamheten uppfattades vara det mest prioriterade intresset vid företagen (I), och att avvägningar mellan produktivitet och säkerhet ansågs vara ett hinder för att kunna arbeta på ett säkert sätt (III). Chefer uppfattade generellt att arbetsmiljön prioriterades mer på företagen än vad skyddsombuden gjorde (I & IV). Uppfattningar om arbetsmiljöprioritering skiljde sig dock inte åt beroende på företagsstorlek (II & IV). Ansvaret för säkerheten på arbetet ansågs främst vila hos den enskilda individen, och risktagande betraktades komma ur en kombination av individuella faktorer och yttre omständigheter i arbetsmiljön (III). Att vara ett större företag, ha positiv säkerhetskultur och hög kreditvärdighet visade sig ha samband med att också ha ett bättre utvecklat SAM (IV). På motsvarande sätt, att vara ett mindre företag, ha negativ säkerhetskultur och låg kreditvärdighet befanns ha samband med att också ha ett sämre utvecklat SAM. Sammanfattningsvis verkar därmed strukturella, sociala såväl som ekonomiska aspekter vara väsentliga för företags möjligheter att prioritera och arbeta med säkerheten och arbetsmiljön. Detta ger uppslag till rekommendationer för industrin samt vidare forskning. / Das Arbeitsschutzgesetz verlangt, dass die Sicherheit und Gesundheit (SG) von Menschen am Arbeitsplatz gewährleistet werden muss, indem Risiken kontinuierlich überprüft und behoben werden. Vielen Unternehmen fehlt heutzutage eine systematische Handhabung von SG, die den gesetzlichen Anforderungen vollständig entspricht. Stattdessen scheinen andere alltägliche Tätigkeiten eine höhere Priorität zu haben. Das übergeordnete Ziel der vorliegenden Abhandlung war es zu untersuchen, welche Voraussetzungen und Möglichkeiten herstellende Unternehmen besitzen, SG am Arbeitsplatz zu priorisieren und handzuhaben – unter besonderer Berücksichtigung von Berufsrollen, Unternehmensgröße, Sicherheitskultur und Finanzleistungen. Die vorliegende Abhandlung besteht aus vier Teilstudien (I–IV), die auf drei Datensammlungen basieren. Die Priorisierung von SG wurde mit einem Fragebogen untersucht, der von 249 Vertretern aus 142 herstellenden Unternehmen beantwortet wurde (I & II). Fokusgruppeninterviews wurden mit 66 Arbeitern eines großen Stahlherstellers durchgeführt, in welchen die Arbeiter ihre Erfahrungen und Wahrnehmungen von Sicherheit und Berufsrisiken diskutierten (III). Ein weiterer Fragebogen enthielt Fragen zur systematischen Handhabung von SG, Sicherheitskultur und Priorisierung von SG und wurde von 280 Vertretern aus 197 herstellenden Unternehmen beantwortet (IV). Angaben zu den Finanzleistungen der Unternehmen wurden einem öffentlichen Register entnommen. Die wichtigsten Ergebnisse der vier Teilstudien können unter anderem damit zusammengefasst werden, dass die Rentabilität des Unternehmens als höchste Priorität wahrgenommen wurde (I) und dass Kompromisse zwischen Produktivität und Sicherheit als Hindernis für eine sichere Arbeitsweise beurteilt wurden (III). Manager waren im Allgemeinen häufiger als die Sicherheitsbeauftragten der Unternehmen der Auffassung, dass SG priorisiert werden (I & IV). Der Unterschied in der Wahrnehmung der Prioritätensetzung hing jedoch nicht von der Unternehmensgröße ab (II & IV). Sicherheit am Arbeitsplatz wurde in erster Linie als die Verantwortung des einzelnen Mitarbeiters angesehen und das Eingehen von Risiken als eine Kombination aus individuellen Faktoren und äußeren Umständen im Arbeitsumfeld beurteilt (III). Ein großes Unternehmen zu sein, eine positive Sicherheitskultur zu haben und niedriges Risiko in der Kreditwürdigkeit, erwies sich mit einer besser entwickelten systematischen Handhabung von SG in Zusammenhang zu stehen (IV). Dementsprechend erwies es sich, dass kleine Unternehmen, eine negative Sicherheitskultur und hohes Risiko in der Kreditwürdigkeit, mit einer schlechter entwickelten systematischen Handhabung von SG in Zusammenhang stehen. Zusammenfassend scheinen also strukturelle, soziale und finanzielle Aspekte grundlegend dafür zu sein, ob ein Unternehmen die Möglichkeit hat, SG zu priorisieren und zu handhaben. Dies dient als Vorlage für Empfehlungen für die Industrie und zukünftige Forschung.

Water has been classified as an increasingly stress resource, according to the last World Water Development Report. Concerns about clean drinking water and water sanitation are also focal points of the Sustainable Development Goals (SDGs). Moreover, small and medium-sized enterprises (SME), as well as start-ups, are interested in water management innovation and reaching countries with difficult access. This project is motivated by a desire to identify and classify the challenges of reaching water-stressed regions or people living at the bottom of the pyramid (BOP) that are facing water scarcity as well as the aim to recognize approaches of how partnerships - strategic alliances, joint ventures, co-opetition, and buyer-supplier relationship - address some of those challenges. The importance of partnerships, their specific motives, and the assets and activities interchanged in each experience, have been examined through different interviews. By focusing attention on the relation between challenges, partnerships, and business model levels, this paper suggests that partnerships are essential to reach emerging markets, but not all of them are valuable at the earlier stages of a start-up. In addition, according to the challenges that are expected to address, a particular type of partnership should be established, which implies different adaptations in the business model. Therefore, the contribution of this study is to provide orientation to small companies on how to use partnerships based on the challenges to overcome reaching regions with water scarcity. / Vatten har klassificerats som en resurs som allt mer drabbas av vattenstress enligt senaste rapporten från World Water Development. Bekymmer om rent dricksvatten och vattenrening hamnar i fokus i de Globala målen för hållbar utveckling (SDG). Dessutom fokuserar små till medelstora företag och startups är intresserade av innovation inom vatten management och att nå länder där tillgång till vatten är svår. Detta projekt motiveras av en vilja att identifiera och klassificera utmaningarna av att nå vattenstressade regioner och människorna som lever i botten av pyramiden (BOP) som drabbas av vattenbrist och att hitta de metoder som med samarbetspartners, strategiska samarbeten, samriskföretag och leverantörssamarbeten kan hjälpa med dessa utmaningar. Betydelsen av samarbeten, deras specifika mål och tillgångar och aktiviteter som spridits i form av utbyte för varje händelse har examinerats genom olika intervjuer. Genom att fokusera på sammanhanget mellan utmaningarna, samarbeten och olika nivåer av affärsmodeller föreslår denna studie att samarbeten är grundläggande för att kunna nå utvecklingsområden, men inte alla är viktiga i de tidigare skeden i en startup. Dessutom enligt de utmaningar som uppkommer, en speciell typ av samarbete ska etableras som innebär olika anpassningar av affärsmodellen. Därför bidrar denna studie till att ge små företag riktlinjer på hur man använder sammarbetspartnerskap baserat på utmaningarna för att nå de regioner som har vattenbrist.