Titel: Balanserade styrkort i små och medelstora företag - Styrkor, svagheter, fallgropar och framgångsfaktorer Forskningsfrågor:  - Hur kan balanserade styrkort tillämpas i små och medelstora företagi Sverige? - Vilka är det balanserade styrkortets främsta styrkor och svagheter i små och medelstora företag? - Vilka faktorer kan vara avgörande för det balanserade styrkortets framgång i små och medelstora företag? Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva och förstå hur balanserade styrkort framgångsrikt kan tillämpas i små och medelstora företag i Sverige. Metod: Studien har genomförts med en abduktiv forskningsansats. Vidare har en kvalitativ och interpretativ studie genomförts genom djupgående intervjuer med konsulter, användare och forskare.  Slutsats: Resultatet av studien visar att det balanserade styrkortet är lämpligt för alla organisationer men att tolkning och tillämpning skiljer sig stort. Det balanserade styrkortet kan med fördel anpassas efter det enskilda företaget. Konceptets styrkor är att det stimulerar diskussion, enar ledningsgruppen och konkretiserar mål vilket kan skapa en större förståelse för verksamheten. Konceptets svagheter är att det kan upplevas som komplext och att det är tidskrävande. Avgörande för styrkortets framgång är att det finns en tydlig strategikoppling och att strategin följs upp och omprövas regelbundet. Förståelse, stöd och acceptans från både ledning och övriga anställda samt att inte inkludera för många nyckeltal är också viktiga framgångsfaktorer. / Title: Balanced scorecards in small and medium-sized enterprises – Strengths, weaknesses, pitfalls and success factors Research questions: - How can balanced scorecards be implemented in small and medium-sized enterprises? - What are the strenghts and weaknesses associated with the balanced scorecard in small and medium-sized enterprises? - Which factors could be critical for the success of the balanced scorecard in small and medium-sized enterprises? Purpose: The purpose of this study is to describe and understand how balanced scorecards can be successfully implemented in small and medium-sized businesses in Sweden. Method: The study has been performed using an abductive approach. Furthermore, a qualitative and interpretative study has been performed by in-depth interviews with consultants, users and a researcher. Conclusion: The results of the study shows that the balanced scorecard is suitable for all types of organisations but also that the interpretation and implementation can vary alot. The balanced scorecard can and should be adapted to the individual company. The strenghts of the concept includes that it can stimulate conversation, unite the management team and concretize the goals which in turn can create a better understanding of the business. The weaknesses of the concept is that it can be seen as complex and time consuming. A clear connection to the strategy and follow-up and reassesment of the strategy on a regular basis are important factors for the success of the balanced scorecard. Understandning, support and acceptance from both the management and other employees as well as a limited set of measures are also important for the success of the balanced scorecard in small and medium-sized enterprises.

Today’s companies are struggling with the competitive environment driven by resource scarcity, technical progress and market demand for increased value and flexibility. For these reasons companies are shifting their focus from selling products to selling need fulfillment. The result-oriented product-service (PSS) is a PSS type that provides value mainly through delivery of services with the premise of the producer taking responsibility over the entire product life cycle. It is highlighted in the literature as a business strategy to generate a high profit and stable the revenue. Despite the new market opportunities related to the provision of PSS, it inherently comes with complexity linked to the extended responsibility. More importantly, very little is mentioned in the PSS literature regarding real case PSS development and how service-oriented PSS contracting impacts Small and Medium-sized Enterprises (SMEs). The objective of this thesis is to examine how result-oriented PSS can create new opportunities for SMEs. It is targeting to explore this topic from a cost and value creation perspective for both the company and customer. To achieve the objective a main research question is stated which answer is given by answering the two sub questions as below. How can a result-oriented product-service system be implemented in small and medium-sized enterprises? 1. What result-oriented PSS solution can be designed for the recycling equipment industry to increase the value for both the manufacturer and the customer? 2. What are the financial implications of a result-oriented PSS? To explore answers for the research questions, a case study inquiry is carried out on MRT (Mercury Recovery Technology) System International AB. It is a small international recycling equipment manufacturer in Karlskrona. A PSS development process resulting in a new concept referred to as “Pay per screen” is developed. The development and analysis of the result-oriented PSS shows that it is more profitable for the company to offer the proposed Pay per screen concept compared to the current product- oriented business. Even the customer has proven to be profitable while providing several advantages such as avoid being responsible for initial investment and maintenance costs. / Dagens företag kämpar med att hantera den konkurrenskraftiga miljön som drivs av resursbrist, teknisk utveckling och efterfrågan av ökat värde och flexibilitet. Av dessa skäl byter företagen fokus från att sälja produkter till att uppfylla behov. Det resultatorienterade produkttjänstesystemet (PSS) är en sorts PSS som ger värde huvudsakligen genom att leverera tjänster med förutsättningen att producenten tar ansvar över hela produktens livscykel. Den framträder i litteraturen som en ny strategisk affärsstrategi som genererar en hög vinst och stabiliserar inkomstflödet. Trots de nya marknadsmöjligheterna i samband med tillhandahållandet av PSS följer komplexitet med det utökade ansvaret. Dessutom nämns mycket lite i PSS-litteraturen om PSS-utveckling i ett verklighetsbaserat fall och hur tjänsteorienterad PSS-koncept påverkar små och medelstora företag. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur resultatorienterade produkttjänstesystem kan skapa nya möjligheter för små och medelstora företag. Det riktar sig till att utforska detta ämne ur ett kostnads- och värdeskapande perspektiv för både företaget och kunden. För att uppnå målet anges en huvudforskningsfråga vilket delvis svaras genom att svara på de två delfrågorna nedan. Hur kan ett resultatorienterat produktservice system genomföras i små och medelstora företag? 1. Vilken resultatorienterad PSS-lösning kan utformas för återvinningsindustrin för att öka värdet för både tillverkaren och kunden? 2. Vilka är de ekonomiska konsekvenserna av ett resultatorienterat PSS? För att utforska svaren på forskningsfrågorna utförs en fallstudie på MRT (Mercury Recovery Technology) System International AB. Det är en liten internationell tillverkare av återvinningsutrustning i Karlskrona. En PSS-utvecklingsprocess som resulterar i ett nytt koncept som kallas "Pay per screen" är utvecklat. Utvecklingen och analysen av resultatorienterad PSS visar att det är mer lönsamt för företaget att erbjuda det föreslagna Pay per screen konceptet. För även kunden har det visat sig vara lönsamt samtidigt som ger en rad fördelar så som att slippa ansvara för investerings- och underhållskostnader.

The SMEs are considered as the backbone of the country, they are contributing the biggest part of the country’s GDP (Gross domestic product). The SMEs are showing rapid growth and facing tough competition to satisfy the customer needs. The purpose of the report is to identify the solution to increasing sustainability performance and having the focus on the pillars of sustainability social, economic, and environmental in an SME within the production systems. The research is focused on enriching the qualitative study, to have an in-depth understanding, and triangulation of method has been used. The findings collected from the case company about the production system and current sustainability performance are presented. Then, lean and green paradigms are presented along with the overlapping factors. Then the findings are analyzed which includes the cause-effect relationship for lean and green followed by a selection of lean and green tools such as 5S and VSM are analyzed.  The research provides a solution to regain its competitiveness for the SME in the current industrial development by incorporating lean and green principles into their production systems. The initial step for attaining it to kick start with 5S and, Value stream mapping. The conclusion of this research showing the sustainability performance improvement suggestions is presented using lean and green tools into the SME. This research will be much needed for the present scenario especially for the SMEs, as they are the backbone of the country’s economy. This serves as a motivation and moves their focus to attain sustainability to serve evergreen with their customers. Finally, the future work of this research work along with managerial suggestion is presented which ensures to minimize the CO2 with leaner and green tools.

Bakgrund: Vikten av att öppna upp sin innovationsprocess, både internt inom organisationen och externt utanför organisationen, är av stor betydelse för företag i dagens samhälle. Studier på specifikt inifrån-ut processen av öppen innovation är ett underrepresenterat område inom forskningen på öppen innovation. Genom en litteraturgenomgång belyses tre områden inom inifrån-ut processen som är i behov av vidare forskning: för- och nackdelar, framgångsfaktorer samt ett beaktande av dessa aspekter från perspektivet av SMEs. Enligt Europeiska kommissionen (2018) utgör ca 99.8% av företagen inom EU av SMEs, således föreligger det av intresse att belysa inifrån-ut processen av ÖI, i form av för- och nackdelar samt framgångsfaktorer, utifrån ett SME-perspektiv. Syfte: Syftet med studien är att bidra till ökad förståelse om hur svenska SMEs utövar inifrån-ut processen av ÖI. Detta genom att belysa huvudsakliga för- och nackdelar med processen samt identifiera framgångsfaktorer och hur dessa förhåller sig till de funna huvudsakliga för- och nackdelarna. Metod: Detta är en kvalitativ flerfallsstudie, varav fem olika fallföretag har studerats. Studien antar ett realistiskt perspektiv med en abduktiv ansats, för att möjliggöra teori- prövning såväl som -generering. Studiens empiriska data utgörs av fem semistrukturerade intervjuer med respondenter från fem olika svenska SMEs inom life science-branschen. Slutsats: Studien belyser två respektive fyra stycken huvudsakliga fördelar med den säljande respektive avslöjande formen av inifrån-ut processen av ÖI. Gällande de huvudsakliga nackdelarna, presenteras två stycken för respektive form av inifrån-ut processen. Vidare identifierar studien sju framgångsfaktorer, varav fem stycken är kritiska och två stycken är möjliggörande, som anses viktiga för svenska SMEs som utövar inifrån-ut processen av ÖI. Dessa framgångsfaktorer bidrar, i stor mån, till att uppnå de huvudsakliga fördelarna, medan ett minimerande av de huvudsakliga nackdelarna har fastställs i mindre utsträckning. Slutligen dras slutsatsen att den avslöjande formen används i syfte att möjliggöra den säljande formen, vilket skiljer sig från tidigare forskning där de två formerna presenterats utövas separat. Således utgör detta ett av studiens teoretiska såväl som empiriska bidrag gällande inifrån-ut processen av ÖI. / Background: Opening up a firm's innovation process, both within the organization and outside its boundaries, is of high importance in today’s society. Within the open innovation literature (OI), studies on outbound OI marks a relatively unexplored area. By conducting a literature review we identified three areas within the outbound OI literature, that are in need of further research: advantages and disadvantages, success factors and viewing these aspects from an SME-perspective. According to the European Commission (2018) 99.8% of the companies within the EU are SMEs, hence making the perspective of SMEs an interesting base for researching advantages, disadvantages and success factors within outbound OI. Purpose: The purpose of this study is to contribute to an increased understanding of how Swedish SMEs practice outbound OI. This is achieved by looking at the main advantages and disadvantages with the process, as well as identifying success factors and how these relate to the main advantages and disadvantages. Method: This is a qualitative multiple case study, in which five cases have been studied. The study is based on the philosophical standpoint of realism, with an abductive approach, in order to enable testing as well as the creation of theory. The empirical data consists of five semi-structured interviews with representatives from five different Swedish SMEs within the life-science industry. Conclusions: The study identifies two, respectively four, main advantages of the selling and revealing form of outbound open innovation. Regarding the main disadvantages, two disadvantages is presented for each form of outbound OI. Furthermore, the study identifies seven success factors, of which five are critical and two are enablers, which are considered important for Swedish SMEs who practice outbound OI. These success factors contribute in achieving the main advantages, while their effect on minimizing the main disadvantages has been identified to a lesser extent. Lastly, it is concluded that the revealing form is used in order to enable the selling form of outbound OI. This differs from how previous research has presented the two forms, as being performed separately. Hence, this is one of the study’s theoretical, as well as empirical, contributions to the research field of outbound OI.

Syfte – Denna studie syftar till att bidra med en ökad förstaåelse om vad små och medelstora företag (SMF:s) efterfrågar och på vilket sätt som innovationsintermediärer kan få SMF:s att vilja delta i samarbetsprojekt. Metod – Vi genomförde en kvalitativ enskild fallstudie vid en innovationsintermediär och primärdata insamlades genom 39 intervjuer, fördelat på fyra olika typer av informantgrupper: (1) anställda vid innovationsintermediären, (2) SMF:s, (3) stora företag, och (4) övriga aktörer (t.ex. finansiärer och myndigheter). Dataanalysen bestod av en tematisk analys för att identifiera SMF:s behov och hur innovationsintermediären kan tillgodose behoven. Resultat – Vårt resultatavsnitt är indelat i tre delar: (1) först presenterar vi sex olika värden som innovationsintermediärer skapar för SMF:s vid samarbetsprojekt, (2) i den andra delen presenterar vi elva attribut som gör det attraktivt att delta i samarbetsprojekt för SMF:s på företagsspecifik nivå, samarbetsprojektnivå och innovationsekosystemnivå, och (3) vi presenterar en processbeskrivning om hur innovationsintermediärer skulle kunna skapa attraktiva samarbetsprojekt för SMF:s. Teoretiska och praktiska bidrag – Denna studie bidrar till en ökad förståelse för innovationsintermediärer genom att belysa vad som bidar till att samarbetsprojekt med en innovationsintermediär är attraktiva för SMF:s, vilket inte uppmärksammats i befintlig litteratur. Studien understödjer även tidigare funna värden och identifierar nya värden som en innovationsintermediär kan skapa för SMF:s, för att sedan sammankoppla dessa till de attraktiva attribut som vi funnit. Studien har även ett praktiskt bidrag i form av en processbeskrivning, som kan hjälpa företagsledningar och beslutstagare hos innovationsintermediärer att förstå hur attraktiva samarbetsprojekt för SMF:s skulle kunna utformas. Begräsningar och framtida forskning – Detta är en enskild fallstudie och har således endast undersökt en innovationsintermediär, i detta fall ett forskningsinstitut, vilket kan påverka studiens generaliserbarhet. Därav rekommenderar vi framtida forskning att fortsatt undersöka frågeställningen genom en flerfallstudie eller studier som undersöker andra innovationsintermediärer. / Purpose – This study aims to contribute with an increased understanding of what small and medium-sized enterprises (SMEs) demand and how innovation intermediaries can increase the willingness among SMEs to participate in collaborative projects. Method – We conducted a qualitative single case study at an innovation intermediary. Primary data was collected through 39 interviews, divided into four different types of groups: (1) employees at the innovation intermediary, (2) SMEs, (3) incumbent firms, and (4) other actors (e.g., financiers and authorities). The findings were generated by using a thematic analysis to identify SMEs’ needs and how the innovation intermediary can meet those needs. Findings – Our findings section is divided into three parts: (1) first we present six different values that innovation intermediaries create for SMEs in collaborative projects, (2) in the second part we discuss eleven attributes that make it attractive to participate in collaborative projects for SMEs at company-specific level, collaborative project level and innovation ecosystem level, and (3) we provide a roadmap of how innovation intermediaries could create attractive collaborative projects for SMEs. Implications – This study contributes to an increased understanding of innovation intermediaries by highlighting what contributes to collaborative projects with an innovation intermediary being attractive to SMEs. This has not been observed in the existing literature. The study also supports previously found values, identifying new values that an innovation intermediary can create for SMEs, and linking both these values to the attractive attributes that we identified. Based upon the findings a roadmap was created to offer top management and decision-makers at innovation intermediaries a tool to design collaborative projects attractive to SMEs. Limitations and future research – This is an individual case study and has thus only examined one innovation intermediary, in this case, a research institute, which may affect the generalizability of the study. Therefore, we recommend future research to investigate our research questions through multiple case studies or studies examining other innovation intermediaries.

Information security is an important focus area in our business climate, where cyberattacks pose a growing threat. To address the increasing threat landscape, it is crucial for companies to establish guidelines and regulations on how employees and companies should act to maintain information security. Therefore, many companies are working on implementing an Information Security Management System (ISMS), where information security policies (ISP) are considered the cornerstone. However, research has shown that small and medium-sized enterprises (SMEs) face specific obstacles and challenges when it comes to implementing and complying with an ISP. The purpose of this study is to provide recommendations for Swedish SMEs to achieve better implementation and compliance levels of ISPs. The empirical data for this study is based on data collected through semi-structured interviews with Swedish SMEs. The collected data was then analyzed using thematic analysis. The results of the empirical data indicate that a lack of competence is the primary issue for Swedish SMEs in their information security efforts. The study’s conclusions discuss the recommendations based on the collected empirical data and the reviewed literature. Among the recommendations, the authors emphasize the importance of education to increase information security awareness, as well as the importance of engagement from top management. The authors have chosen to limit the scope of the study to businesses in Sweden. Furthermore, no consideration has been given to industry-specific characteristics since the study’s respondents operate in diverse business sectors. / Informationssäkerhet är ett viktigt fokusområde inom dagens företagsklimat, där cyberattacker utgör ett växande hot. För att möta den ökande hotbilden lyfts värdet av att företag etablerar riktlinjer och bestämmelser över hur anställda och verksamheten ska agera för att bibehålla informationssäkerheten. Många företag jobbar därmed för att etablera ett ledningssystem för informationssäkerhet (LIS), där informationssäkerhetspolicyer (ISP) anses utgöra grundpelaren för ett LIS. Forskning pekar däremot på att små och medelstora företag (SMF) upplever särskilda hinder och utmaningar när det kommer till att implementera och efterleva en ISP. Studiens syfte är således att framföra rekommendationer för hur svenska SMF kan åstadkomma en bättre implementations- och efterlevnadsgrad av informationssäkerhetspolicyer.Studiens empiri bygger på datainsamling som erhållits från semistrukturerade intervjuer med svenska SMF. Insamlade data har sedan analyserats med hjälp av en tematisk analysmetod. Resultatet av empirin indikerar på att kompetensbristen är den primära faktorn som hindrar svenska SMF i sitt informationssäkerhetsarbete. Studiens slutsatser avhandlar rekommendationer utifrån insamlad empiri och granskad litteratur. Bland rekommendationerna ser studiens författare att utbildning i syfte att höja informationssäkerhetsmedvetenheten och engagemang från företagsledningen är av största vikt för att lyckas. Författarna har valt att begränsa studiens omfång till den svenska företagsmarknaden. Vidare har ingen hänsyn tagits till industrispecifika karaktärsdrag, då studiens respondenter verkar inom spridda sektorer.

Bakgrund och problem: Enterprise resource planning system (Svenska:Affärssystem) har historiskt huvudsakligen använts inom stora företag. Men har påsenare tid blivit allt vanligare hos små- och medelstora företag till följd avdigitalisering och marknadsändringar. Det har gjorts studier för hur ett välimplementerat och integrerat affärssystem ökar effektiviteten inom företag. Vidarekonkluderar forskare att utvärdering av affärssystemet är viktigt för att bibehålla etteffektivt system över tid och föreslår utvärderingsmodeller för ändamålet. Däremotfinns det teoretiska kunskapsluckor gällande hur små- och medelstora företag inomtillverkningsindustrin kan och bör genomföra utvärderingar och vilkabeslutsfaktorer som ligger till grund för ett sådant beslut. Syfte: Studiens syfte är att undersöka om och hur små- och medelstora företagutvärderar sina affärssystem. Metodval: Studien har en kvalitativ forskningsmetod med abduktivforskningsansats. Det empiriska materialet utgörs av 10 semistrukturerade intervjuermed olika chefer och ansvariga för små- och medelstora tillverkningsföretag. De 10respondenterna valdes genom ett målstyrt urval. Slutsats: Formella utvärderingar med hjälp av modeller utförs inte. Utvärderingmed hjälp av är modeller är en komplex process som anses vara för tidskrävandeoch kostsam för små- och medelstora företag att genomföra. Däremot förekommerinformella utvärderingar av affärssystem till viss utsträckning. / Background and problem: Enterprise resource planning systems have historicallymainly been used within large companies. But has recently become increasinglycommon in small- and medium-sized companies as a result of digitization andmarket changes. There have been studies on how a well-implemented and integratedbusiness system increases efficiency within companies. Furthermore, researchersconclude that evaluation of the business system is important to maintain an effectivesystem over time and propose evaluation models for the purpose. On the other hand,there are theoretical knowledge gaps regarding how small- and medium-sizedcompanies in the manufacturing industry can and should carry out evaluations andwhich decision factors are the basis for such a decision. Purpose: The purpose of the study is to investigate whether and how small- andmedium-sized companies evaluate their enterprise resource planning system. Method: The study has a qualitative research method with an abductive researchapproach. The empirical material consists of 10 semi-structured interviews withvarious managers of small- and medium-sized manufacturing companies. The 10 respondents were selected through purposive sampling. Conclusion: Formal evaluations using models are not carried out, as evaluationusing models is a complex process that is considered too time-consuming and costlyfor SMEs to undertake. On the other hand, informal evaluations of enterpriseresource planning systems occur to a certain extent.

This research examines the present state of Open Innovation (OI) and its spread among Colombian Small and Medium Enterprises (SMEs). The research addresses the scarcity of studies on innovation diffusion in underdeveloped countries like Colombia, specifically focusing on the adoption and practices of OI among SMEs. The primary data for this research were obtained through semi-structured interviews with eight participating SMEs from various sectors located in major Colombian cities. The findings indicate that these companies are already utilizing OI approaches to different extents, showcasing significant progress towards adopting a collaborative and market-oriented mindset. Colombian SMEs' increasing recognition of the value of collaboration with external agents and diverse channels for innovation dissemination holds substantial benefits for a developing country like Colombia, contributing to job creation, economic growth, and sustainable development. However, certain barriers exist, both internal and external, which hinder the diffusion of OI practices. Internal barriers include resistance to change, high innovation costs, partner selection challenges, and concerns about losing control of knowledge. External barriers encompass the Colombian regulatory framework, limited access to financing, and evolving market conditions. / Denna forskning undersöker det nuvarande läget för öppen innovation (OI) och dess spridning bland colombianska små och medelstora företag (SMF). Forskningen tar upp bristen på studier om innovationsspridning i underutvecklade länder som Colombia, med särskilt fokus på antagandet och praxis för OI bland små och medelstora företag. De primära uppgifterna för denna forskning erhölls genom semistrukturerade intervjuer med åtta deltagande små och medelstora företag från olika sektorer belägna i större colombianska städer. Resultaten visar att dessa företag redan använder OI-metoder i olika utsträckning, vilket visar på betydande framsteg mot att anta ett samarbets- och marknadsorienterat tankesätt. Colombianska små och medelstora företags ökande insikt om värdet av samarbete med externa aktörer och olika kanaler för innovationsspridning innebär stora fördelar för ett utvecklingsland som Colombia, och bidrar till att skapa arbetstillfällen, ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling. Det finns dock vissa hinder, både interna och externa, som försvårar spridningen av OI-praxis. Interna hinder inkluderar motstånd mot förändring, höga innovationskostnader, utmaningar vid val av partner och oro för att förlorakontrollen över kunskapen. Externa hinder omfattar det colombianska regelverket, begränsad tillgång till finansiering och föränderliga marknadsvillkor.

I Sverige är 99.9 % av alla företag SME-företag. I dagens samhälle har förändrade förutsättningar och globala marknader ändrat kundkraven på exempelvis ledtid. Svenska tillverkande SME-företag kräver således ett sätt att anpassa sin produktion till dessa förändrade förutsättningar. VSM är en metod där current- och future-state mappas för att tydliggöra hur produktionen ser ut idag och hur det ska se ut imorgon. Det påvisas dock i tidigare studier att det finns hinder med VSM som motverkar framtagning av FSM. Det ska dock noteras att merparten av de studier som tidigare utförts har gjorts vid utländska företag eller företag större än SME. Dessa studier har dessutom genomförts i syfte att observera VSM i helhet och de fördelar som metoden har, eller undersöka vissa få hinder. Syftet med arbetet är därför att undersöka vilka hinder som kan försvåra för svenska SME-företag att designa future-state värdeflödeskartor som är lämpliga sett till deras verksamhet. Detta för att bättre möjliggöra för VSM implementation hos dessa företag. Detta har utförts genom att jämföra tidigare litteratur med en fallstudie på ett svenskttillverkande SME-företag inom metallindustrin och undersöka de mönster i hindren som observerats. Resultatet av arbetet var en modell av hinder som kan komma att försvåra försvenska SME-företag att designa future-state värdeflödeskartor som är lämpliga sett till deras verksamhet. Från denna modell tydliggörs ett stor överlapp mellan det empiriska resultatet och resultatet från tidigare studier. Ett hinder från tidigare litteratur motbevisas även och exkluderas från modellen. Detta medför att framtida utövare på svenska tillverkande SME-företag aktivt kan göra sig medvetna om de hinder som de kan tänkas stöta på samt vad dessa kan ha för påverkan på deras FSM, och genom detta förbereda sig för att möta dessa hinder. Framtida studier skulle kunna undersöka hinder vid användning av VSM-metoden på flera olika svenska tillverkande SME-företag och således skapa en bredare bild av hinder med VSM för framställning av en FSM / In Sweden, 99.9% of all companies are SMEs. In today's society, changing conditions and global markets have altered customer requirements, such as lead time. Therefore, Swedish manufacturing SMEs require a way to adapt their production to these changing conditions. Value Stream Mapping (VSM) is one such method that maps the current and future states to clarify how production looks today and how it should look tomorrow. However, previous studies have shown that there are obstacles with VSM that hinder the development of Future State Maps (FSMs). It should be noted that the majority of previous studies have been conducted in foreign or larger-than-SME companies. These studies have also been carried out to observe the entirety of VSM and its benefits or to investigate a few specific obstacles. The purpose of this study is to examine the obstacles that may hinder Swedish SMEs from designing future-state value stream maps suitable for their operations, in order to better enable VSM implementation in these companies. This has been accomplished by comparing previous literature with a case study conducted at a Swedish manufacturing SME in the metal industry and examining the patterns observed in the obstacles. The result of this work was a model of obstacles that may hinder Swedish SMEs from designing future-state value stream maps suitable for their operations. This table clearly shows a significant overlap between the empirical findings and the results from previous studies. Additionally, one obstacle from previous literature is contradicted. As a result, future practitioners in Swedish manufacturing SMEs can actively become aware ofthe obstacles they may encounter and understand their impact on their FSMs, thereby preparing to address these obstacles. Future studies could investigate obstacles in the use of the VSM method in several different Swedish manufacturing SMEs to create a broader understanding of obstacles with VSM for the development of an FSM.

Detta examensarbete genomfördes hos ett tillverkande företag utanför Stockholm. Företagets produktion består delvis av egenbyggda maskiner. Lämpliga instruktioner för underhåll, riggning samt felsökning fanns inte tillgängliga för dessa maskiner. En av de mest kritiska avdelningarna hos företaget kallas för klipp- och rullavdelningen. För tillfället finns endast en operatör i avdelningen som känner till samtliga maskiners funktioner. Denna operatör innehar så kallad tyst kunskap. Målet med detta examensarbete har varit att dokumentera tyst kunskap genom digitalisering av instruktioner. Efter att mål, problemdefinition och tillvägagångssätt fastställts gjordes en faktainsamling som bestod av primär- och sekundärdata. Diskussioner med företagets VD och de operatörer som arbetar i den aktuella avdelningen genomfördes. Detta bidrog till en djupare förståelse av problemet som i sin tur skapade en grund för hur digitaliseringen skulle ske. Arbetet bestod även av en teoretisk referensram vars syfte var att bidra till förståelse av vetenskaplig karaktär. I den teoretiska referensramen studerades även det nya konceptet för digitalisering inom industrin och dess påverkan på små och medelstora företag (SMF). Digitaliseringen karaktäriseras av smart teknologi. I dagsläget anses inte vissa smarta teknologier, så som virtual reality (virtuell verklighet) och augmented reality (förstärkt verklighet) tillämpbara hos företaget. Augmented reality (AR) kan dock komma att underlätta reparation och liknande arbetsuppgifter i framtiden. Den metod som valdes för att ta fram instruktioner var videoinspelning. Tillämpning av detta ansågs vara ett adekvat val då projektet utfördes. För att kunna spela in, redigera och använda videoinstruktioner krävs dock kompatibel hård- och mjukvara. De rekommendationer som gavs till företaget var att lagra filerna på ett intranät eller någon molntjänst som skapar lättillgänglighet. Förutom videoinstruktioner rekommenderas även praktisk handledning av en erfaren operatör. Detta skapar en kombination av praktisk och teoretisk inlärning. Instruktioner för hur företaget ska redigera och lagra videoinspelningarna togs fram för att skapa ett standardiserat arbete. / This project was conducted at a manufacturing company outside of Stockholm. Production is partially operated by machines that are manufactured by the company; however, appropriate maintenance instructions, machine settings and error search are currently unavailable for these machines. The most critical department within the workshop is called “cut and roll”, the department only has one operator who has full knowledge of the machines and their functions. This type of knowledge possessed by the operator is called tacit knowledge. The aim of this project is to document and transfer the tacit knowledge through digitalisation of instructions. After defining the problem, methods and aims of the project, primary and secondary data was collected. Furthermore, discussions were held with the chief executive of the company and the operators working in the cut and roll department. This led to a deeper understanding of the main problem and created a foundation for the methods used to digitalise instructions. The project also contains a literature review to conduce the scientific aspects of the problem. Moreover, the upcoming concept regarding digitalisation within manufacturing companies and its effect on small and medium-sized enterprises (SME) was also taken into consideration. The concept is characterised by smart technology. These types of technologies, e.g. virtual reality (VR) and augmented reality (AR), are not adequate to implement in the company today. Even so, AR could be a complementary tool regarding maintenance and similar tasks in the future. The method used to digitalise instructions was video recording, serving as the most adequate digital tool whilst executing the project. However, compatible hardware and software is necessary to create video instructions. Recommendations proposed to the company are that instructions should be stored in an intranet or cloud; and, in addition to video instructions, practical supervision given by an experienced operator is recommended. Thereby giving a combination of both practical and theoretical learning. Instructions on how to edit and store the videos was created to maintain standardized working methods.