Implementering av affärssystem är avgörande för organisationers framgång i dagens affärsvärld, vilket möjliggör förbättring av verksamheten och skapande av konkurrensfördelar. Samarbetet mellan olika aktörer under implementeringsprocessen är av central betydelse för att uppnå värdeskapande för SME-företag. Därför är syftet med denna studie att få kunskap om samarbetet mellan aktörer under implementeringen av affärssystem samt de uppfyllda SME-företagens värden, för att kunna svara på frågeställningen: Hur samarbetar aktörer under implementeringsprocessen av affärssystem för att uppfylla SME-företags värden?     Genom en kvalitativ forskningsansats samlades data in från både konsulter och SME-anställda som deltagande respondenter. Resultaten av de semistrukturerade intervjuerna visar att samarbetet är avgörande för en framgångsrik implementering. Kontinuerlig dialog, nära relationer och regelbundna möten säkerställer att behoven uppfylls. Värden som skapas av implementeringen är utifrån resultatet exempelvis tidsbesparing. Analysen bidrar med ett flödesschema som illustrerar implementeringsprocessens struktur och sammanhang utifrån empirin. Även diskussionen bidrar med ett flödesschema som fokuserar på vart och hur samarbete sker uppdelad i faser som kommer från forskningen baserat på litteraturen och empirin. Studien tar i diskussionen hänsyn till samband, olikheter och olika uppfattade värde. Studiens slutsats bidrar med ökad förståelse genom att visa samarbetets avgörande betydelse under implementeringen, med aktiviteter som utbildningar, möten och dialog. Affärssystemet ger värdefulla fördelar som tidsbesparing, ökad lönsamhet och bättre kundrelationer. / The implementation of enterprise systems is crucial for the succes of organizations in today's business world, enabling operational improvement and the creation of competitive advantages. Collaboration among different stakeholders during the implementation process is central to achieving value creation for SMEs. Therefore, the purpose of this study is to gain knowledge about the collaboration between stakeholders during the implementation of enterprise systems and the values realized by SMEs, in order to address the research question: How do stakeholders collaborate during the implementation process of business systems to fulfill SME-enterprises values?     Through a qualitative research approach, data was collected from both consultants and SME employees as participating respondents. The results of the semi-structured interviews indicate the collaboration is crucial for successful implementation. Continuous dialogue, close relationships, and regular meetings ensure that needs are met. Value created by the implementation are, for example time savings. The analysis contributes with a flowchart illustrating the structure and context of the implementation process based on the empirical data. The discussion also contributes with a flowchart focusing on where and how collaboration occurs, divided into phases derived from research based on literature and empirical data. The study considers relationships, differences and perceived value in the discussion. The conclusion of the study enhances understanding by demonstrating the crucial importance of collaboration during implementation, with activities such as training, meetings, and dialogue. The enterprise system provides valuable benefits such as time savings, increased profitability, and better customer relations.

Legislation demands that health and safety of humans at work must be secured. Today, far from every company has a functioning systematic management of occupational health and safety (OHS) in place to fulfill its legal obligations. Instead, other day-to-day tasks appear to have greater priority. The overall aim of this thesis was to investigate prerequisites and possibilities for manufacturing companies to prioritize and manage OHS, with focus on professional roles, company size, safety culture, and financial performance. Four papers (I–IV) are included in this thesis, based on three data collections. A questionnaire measuring the priority accorded to work environment was completed by 249 representatives of 142 manufacturing companies (I & II). Focus group interviews were conducted with 66 workers at a large steel-manufacturing company, discussing their experiences and perceptions of safety and risks at work (III). A questionnaire measuring OHS management practices, safety culture, and priority given to work environment was completed by 280 representatives of 197 manufacturing companies (IV). Information regarding the companies’ financial performance was retrieved from a credit bureau database. The main findings of the four papers demonstrated that profitability was considered as the most prioritized interest in the companies (I), and that trade-offs between productivity and safety is an obstacle to working safely (III). Managers generally perceived their companies to prioritize work environment factors more than the safety delegates did (I & IV). Perceptions of work environment priority did, however, not differ depending on company size (II & IV). Responsibility for safety was perceived to rest on the individual to the largest extent, and risk-taking was believed to originate from a combination of individual factors and external circumstances in the work environment (III). Larger company size, positive safety culture, and low risk in creditworthiness were found to be associated with better OHS management practices in companies (IV). Correspondingly, smaller company size, negative safety culture, and high risk in creditworthiness were found to be associated with worse OHS management practices. In summary, structural, social, and financial aspects seem to be important in companies’ possibilities for prioritizing and managing OHS. Recommendations for industry and future research are discussed. / Arbetsmiljölagen kräver att människors hälsa och säkerhet på arbetet ska tryggas genom att risker kontinuerligt ska bedömas och åtgärdas. Många företag saknar idag ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) som uppfyller lagens krav fullt ut. Istället tycks andra dagliga aktiviteter ha högre prioritet. Det övergripande syftet med denna avhandling var att undersöka förutsättningar och möjligheter för tillverkande företag att prioritera och arbeta med säkerheten och arbetsmiljön; med särskilt fokus på yrkesroller, företagsstorlek, säkerhetskultur och finansiella nyckeltal. Fyra delstudier (I–IV) ingår i denna avhandling, vilka är baserade på tre datainsamlingar. En enkät som mätte arbetsmiljöprioritering besvarades av 249 representanter vid 142 tillverkande företag (I & II). Fokusgruppintervjuer genomfördes med 66 arbetare på ett stort ståltillverkningsföretag, där deras erfarenheter och uppfattningar om säkerhet och risker i arbetet diskuterades (III). En enkät som mätte SAM, säkerhetskultur och arbetsmiljöprioritering besvarades av 280 representanter vid 197 tillverkande företag (IV). Information om företagens finansiella nyckeltal hämtades från ett kreditupplysningsföretag. De viktigaste resultaten från de fyra delstudierna kan bland annat sammanfattas med att lönsamheten uppfattades vara det mest prioriterade intresset vid företagen (I), och att avvägningar mellan produktivitet och säkerhet ansågs vara ett hinder för att kunna arbeta på ett säkert sätt (III). Chefer uppfattade generellt att arbetsmiljön prioriterades mer på företagen än vad skyddsombuden gjorde (I & IV). Uppfattningar om arbetsmiljöprioritering skiljde sig dock inte åt beroende på företagsstorlek (II & IV). Ansvaret för säkerheten på arbetet ansågs främst vila hos den enskilda individen, och risktagande betraktades komma ur en kombination av individuella faktorer och yttre omständigheter i arbetsmiljön (III). Att vara ett större företag, ha positiv säkerhetskultur och hög kreditvärdighet visade sig ha samband med att också ha ett bättre utvecklat SAM (IV). På motsvarande sätt, att vara ett mindre företag, ha negativ säkerhetskultur och låg kreditvärdighet befanns ha samband med att också ha ett sämre utvecklat SAM. Sammanfattningsvis verkar därmed strukturella, sociala såväl som ekonomiska aspekter vara väsentliga för företags möjligheter att prioritera och arbeta med säkerheten och arbetsmiljön. Detta ger uppslag till rekommendationer för industrin samt vidare forskning. / Das Arbeitsschutzgesetz verlangt, dass die Sicherheit und Gesundheit (SG) von Menschen am Arbeitsplatz gewährleistet werden muss, indem Risiken kontinuierlich überprüft und behoben werden. Vielen Unternehmen fehlt heutzutage eine systematische Handhabung von SG, die den gesetzlichen Anforderungen vollständig entspricht. Stattdessen scheinen andere alltägliche Tätigkeiten eine höhere Priorität zu haben. Das übergeordnete Ziel der vorliegenden Abhandlung war es zu untersuchen, welche Voraussetzungen und Möglichkeiten herstellende Unternehmen besitzen, SG am Arbeitsplatz zu priorisieren und handzuhaben – unter besonderer Berücksichtigung von Berufsrollen, Unternehmensgröße, Sicherheitskultur und Finanzleistungen. Die vorliegende Abhandlung besteht aus vier Teilstudien (I–IV), die auf drei Datensammlungen basieren. Die Priorisierung von SG wurde mit einem Fragebogen untersucht, der von 249 Vertretern aus 142 herstellenden Unternehmen beantwortet wurde (I & II). Fokusgruppeninterviews wurden mit 66 Arbeitern eines großen Stahlherstellers durchgeführt, in welchen die Arbeiter ihre Erfahrungen und Wahrnehmungen von Sicherheit und Berufsrisiken diskutierten (III). Ein weiterer Fragebogen enthielt Fragen zur systematischen Handhabung von SG, Sicherheitskultur und Priorisierung von SG und wurde von 280 Vertretern aus 197 herstellenden Unternehmen beantwortet (IV). Angaben zu den Finanzleistungen der Unternehmen wurden einem öffentlichen Register entnommen. Die wichtigsten Ergebnisse der vier Teilstudien können unter anderem damit zusammengefasst werden, dass die Rentabilität des Unternehmens als höchste Priorität wahrgenommen wurde (I) und dass Kompromisse zwischen Produktivität und Sicherheit als Hindernis für eine sichere Arbeitsweise beurteilt wurden (III). Manager waren im Allgemeinen häufiger als die Sicherheitsbeauftragten der Unternehmen der Auffassung, dass SG priorisiert werden (I & IV). Der Unterschied in der Wahrnehmung der Prioritätensetzung hing jedoch nicht von der Unternehmensgröße ab (II & IV). Sicherheit am Arbeitsplatz wurde in erster Linie als die Verantwortung des einzelnen Mitarbeiters angesehen und das Eingehen von Risiken als eine Kombination aus individuellen Faktoren und äußeren Umständen im Arbeitsumfeld beurteilt (III). Ein großes Unternehmen zu sein, eine positive Sicherheitskultur zu haben und niedriges Risiko in der Kreditwürdigkeit, erwies sich mit einer besser entwickelten systematischen Handhabung von SG in Zusammenhang zu stehen (IV). Dementsprechend erwies es sich, dass kleine Unternehmen, eine negative Sicherheitskultur und hohes Risiko in der Kreditwürdigkeit, mit einer schlechter entwickelten systematischen Handhabung von SG in Zusammenhang stehen. Zusammenfassend scheinen also strukturelle, soziale und finanzielle Aspekte grundlegend dafür zu sein, ob ein Unternehmen die Möglichkeit hat, SG zu priorisieren und zu handhaben. Dies dient als Vorlage für Empfehlungen für die Industrie und zukünftige Forschung.

Water has been classified as an increasingly stress resource, according to the last World Water Development Report. Concerns about clean drinking water and water sanitation are also focal points of the Sustainable Development Goals (SDGs). Moreover, small and medium-sized enterprises (SME), as well as start-ups, are interested in water management innovation and reaching countries with difficult access. This project is motivated by a desire to identify and classify the challenges of reaching water-stressed regions or people living at the bottom of the pyramid (BOP) that are facing water scarcity as well as the aim to recognize approaches of how partnerships - strategic alliances, joint ventures, co-opetition, and buyer-supplier relationship - address some of those challenges. The importance of partnerships, their specific motives, and the assets and activities interchanged in each experience, have been examined through different interviews. By focusing attention on the relation between challenges, partnerships, and business model levels, this paper suggests that partnerships are essential to reach emerging markets, but not all of them are valuable at the earlier stages of a start-up. In addition, according to the challenges that are expected to address, a particular type of partnership should be established, which implies different adaptations in the business model. Therefore, the contribution of this study is to provide orientation to small companies on how to use partnerships based on the challenges to overcome reaching regions with water scarcity. / Vatten har klassificerats som en resurs som allt mer drabbas av vattenstress enligt senaste rapporten från World Water Development. Bekymmer om rent dricksvatten och vattenrening hamnar i fokus i de Globala målen för hållbar utveckling (SDG). Dessutom fokuserar små till medelstora företag och startups är intresserade av innovation inom vatten management och att nå länder där tillgång till vatten är svår. Detta projekt motiveras av en vilja att identifiera och klassificera utmaningarna av att nå vattenstressade regioner och människorna som lever i botten av pyramiden (BOP) som drabbas av vattenbrist och att hitta de metoder som med samarbetspartners, strategiska samarbeten, samriskföretag och leverantörssamarbeten kan hjälpa med dessa utmaningar. Betydelsen av samarbeten, deras specifika mål och tillgångar och aktiviteter som spridits i form av utbyte för varje händelse har examinerats genom olika intervjuer. Genom att fokusera på sammanhanget mellan utmaningarna, samarbeten och olika nivåer av affärsmodeller föreslår denna studie att samarbeten är grundläggande för att kunna nå utvecklingsområden, men inte alla är viktiga i de tidigare skeden i en startup. Dessutom enligt de utmaningar som uppkommer, en speciell typ av samarbete ska etableras som innebär olika anpassningar av affärsmodellen. Därför bidrar denna studie till att ge små företag riktlinjer på hur man använder sammarbetspartnerskap baserat på utmaningarna för att nå de regioner som har vattenbrist.

Bakgrund: Lättillgänglig och reliabel information blir betydande för effektivt beslutsfattande. Således identifieras förbättringen av beslutsfattande som den drivande orsaken till att företag införskaffar affärssystem som avser att skapa underlag, utföra analyser samt ta fram relevant data. Beslutsunderlaget som skapas ökar kvaliteten och understödjer beslutsfattandet. Enterprise Resource Planning (ERP) system, även känt som Affärssystem, är en standardiserad programvara som används för hela organisationer över flera funktioner med avseende till att effektivisera affärsområden som bokföring, inköp, tillverkning och försäljning. Numera finns det alternativ för mindre organisationer att införskaffa affärssystem, vilket resulterar i att fler SMF väljer att vända sig till mjukvaran. Affärssystemets syfte om att underlätta verksamhetens drift och förbättringar i arbetsflöden genom standardisering bidrar till att företagen blir mer resurseffektiva inom de respektive processerna. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur små-och medelstora företag använder sig av affärssystem och vilka konsekvenser det får för beslutsfattandet. Metod: Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsmetod. Empirin utgörs av tolv semistrukturerade intervjuer med tre små och medelstora företag. Respondenterna valdes ut genom ett målstyrt urval. För att besvara studiens problemformulering har det empiriska materialet analyserats med den teoretiska referensramen. Slutsats: Resultatet av studien visar att affärssystemet påverkar små- och medelstora företags beslutsfattning. Följande områden blir påverkade; relevans i beslut, förbättrat beslutsunderlag, delegering av beslut inom organisationen och förbättrad effektivitet vid beslut. / Background: Easily accessible and reliable information becomes essential for effective decision-making. Thus, the improvement of decision-making is identified as the driving reason why companies acquire business systems that intend to create data, perform analyzes and produce relevant data. The decision-making basis that is created increases the quality and supports decision-making. Enterprise Resource Planning (ERP) systems, also known as Business Systems, are a standardized software, used for entire organizations across multiple functions to make business areas such as accounting, purchasing, manufacturing and sales more effective. Nowadays, there are options for smaller organizations to acquire business systems, which results in more SMEs choosing to turn to the software. The purpose of the ERP system to facilitate the operation of the business and improvements in work flows through standardization, contributes to the companies becoming more resource efficient within the respective processes. Purpose: The purpose of this study is to investigate how small and medium-sized companies use ERP systems and what consequences this has for decision-making. Methodology: The study is based on a qualitative research method. The empirics consists of twelve semi-structured interviews with three small and medium-sized enterprises. The respondents were selected through a purposive sampling. In order to answer the study's problem formulation, the empirical material has been analyzed with the theoretical frame of reference. Conclusion: The results of the study show that ERP systems affect the decision-making of small and medium-sized enterprises. The following areas are affected; relevance in decisions,5improved basis for decisions, delegation of decisions within the organization and improved efficiency in decisions.

An increase in global supply chain disruption, such as the Covid-19 pandemic, has exposed vulnerabilities in supply chains. This has caused a reassessment of current supply chain management practices and highlighted a need for more resilient approaches. Despite an increased focus on this research area, Small and Medium-sized Enterprises (SMEs) are further challenged. Current practices are not well suited for these kinds of firms as they face resource and operational constrains. SMEs tend to build resilience through safety stocks, which provide a buffer against disruptions. However, maintaining inventories can be costly and inefficient. Furthermore, supply chain relationships have shown to enable collaborative efforts and increase visibility in the chain, thereby improving resilience. In light of this, the research focuses on exploring the effect of buyer-supplier relationships on SMEs resilience and how inventory management can align with SMEs efforts to build resilience. For this, a qualitative approach was employed, involving a case study of a manufacturing firm in Sweden. Data were collected through semi-structured interviews with six employees and seven direct suppliers, along with observations and archival data. The findings highlight the importance of long-term relationships in fostering supply chain resilience (SCR), emphasizing the need for transparent communication and collaboration. Therefore, a managerial framework is provided to guide the assessment of these relationships fostering the resilient benefits of supplier relationships. Additionally, the findings indicate the need for SMEs to balance inventory management practices with risk mitigation efforts like dual sourcing. The research concludes by outlining the benefits and risk associated with buyer-supplier relationships, emphasizing the importance of internal structures, and how inventory management practices can enhance SCR for SMEs. / En ökning av globala störningar, såsom Covid-19-pandemin, har avslöjat sårbarheter i försörjningskedjor. Detta har lett till en omvärdering av nuvarande metoder för hur försörjningskedjan ska hanteras och framhävt behovet av mer motståndskraftiga tillvägagångssätt. Trots ett ökat fokus på detta forskningsområde utmanas små och medelstora företag (SMEs) ytterligare. På grund av deras resurs- och verksamhetsbegränsningar är nuvarande metoder inte fullt tillämpliga. SMEs väljer ofta att bygga motståndskraft genom säkerhetslager eftersom detta utgör en buffert mot störningar. Att upprätthålla denna typ av lager kan dock vara kostsamt och ineffektivt. Vidare har det visat sig att relationer i försörjningskedjan möjliggör samarbeten och ökar synligheten, därigenom förbättrat försörjningskedjans motståndskraft. Mot denna bakgrund fokuserar studien på att utforska effekten av relationen mellan köpare och leverantör på SMEs motståndskraft, samt hur lagerhantering kan linjera med SMEs ansträngningar för att bygga motståndskraft. Studien genomfördes i form av en fallstudie hos ett tillverkande företag i Sverige och antog ett kvalitativt tillvägagångssätt. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sex anställda och sju direkta leverantörer, observationer och arkivdata. Resultatet understryker vikten av långsiktiga relationer för att främja motståndskraft i försörjningskedjan och betonar behovet av transparent kommunikation och samarbete. Av denna anledning tillhandahålls ett ramverk för att främja de motståndskraftiga fördelarna med leverantörsrelationer. Ramverket har sitt främsta syfte att vägleda utvärderingen av dessa relationer. Vidare visar resultaten att SMEs behöver balansera lagerhanteringsmetoder med riskreducerande insatser. Slutsatsen av denna studie beskriver fördelarna och riskerna förknippade med relationen mellan köpare och leverantör, vikten av interna strukturer och hur lagerhanteringsmetoder kan förbättra motståndskraften i försörjningskedjan för SMEs.

Personliga eldrivna fordon (EV) är ett nytt teknikområde som är på väg att uppnå stort momentum på flera av världens marknader. Eftersom branschen fortfarande ligger i sin linda finns det i nuläget inga tydliga strukturer, som gäller för alla marknader världen över, gällande relationerna mellan aktörer, vilket leder till osäkerheter när det kommer till att ta strategiska beslut. Uppdragsgivaren för denna studie är Hong Kong EV Power Ltd. (EV Power), en Hongkong-baserad leverantör av laddningsstationer för elbilar och relaterade tjänster, som har ambitionen att inträda marknaden på det kinesiska fastlandet inom den närmaste framtiden. Emellertid har EV Power ännu inte bestämt sig vilken stad de vill rikta in sig på i det första skedet. Denna avhandling ämnar formulera en modell som kan användas för att utvärdera och jämföra geografiska marknader med avseende på lämpligheten för ett marknadsinträde av en leverantör av laddningsstationer för elbilar. Dessutom kommer modellen testas på tre städer på kinas fastland (Peking, Shanghai och Shenzhen), med syfte att komma fram till vilken stad som är mest attraktiv för EV Power, samt att utvärdera modellens funktionsduglighet. Sist kommer resultaten från utvärderingen av de tre städerna att tjäna som utgångspunkten för en analys som ämnar ta fram framgångsfaktorer för ett marknadsinträde på kinas fastland. För att uppnå detta har fyra olika datainsamlingsmetoder använts: Först studerades teori, med syfte att få bakgrundskunskap likväl som att få förståelse för specifika faktorer som påverkar ett marknadsinträde som detta. För det andra observerades EV Powers nuvarande verksamhet i Hong Kong, i avsikt att förstå vad som har lett till den framgång som företaget upplevt på sin hemmamarknad. För det tredje intervjuades branschexperter för att få ett perspektiv på branschen som helhet. Sist samlades sekundär data kring de tre städerna in, för att kunna utvärdera de olika faktorerna som ingår i den framtagna modellen. Den slutgiltiga modellen består av fem faktorer som påverkar en stads attraktivitet för ett marknadsinträde av en leverantör av laddningsstationer för elbilar. De identifierade faktorerna är: ’Marknadens tillgänglighet’, ’Kortsiktig efterfrågan’, ’Förväntad marknadsandel’, ’Vinstmarginal’ och ’Långsiktig produktpotential’. Dessa faktorer är i sin tur indelade i subfaktorer som har sina egna uppsättningar av drivare. Efter att ha använt modellen för att utvärdera de tre städerna konstaterades det att Shanghai är den lämpligaste staden för ett marknadsinträde av EV Power, främst på grund av stadens dominans på marknaden för privatanvända elbilar och ett gynnsamt regelverk. Slutligen hittades tre framgångsfaktorer för ett sådant inträde: ’Fokusera på tjänster’, ’Bibehåll partner-relationer’ och ’Inträd tidigt’. / Personal electric vehicles (EV) is an emerging technology that has gained much momentum in several markets during the past decade, and China is currently one of the markets where the growth in EV sales is the highest. Since the industry is still in its infancy, there are currently no clear structures regarding the relationships between different actors that apply to all markets globally, leading to great uncertainty in strategic decisions. The commissioner of this study is Hong Kong EV Power Ltd. (EV Power), a producer of EV supply equipment (EVSE) and related services in Hong Kong, which aspires to enter the Chinese mainland in the near future. However, EV Power has yet to decide which city they want to target first. This thesis aims to formulate a model that can be used to evaluate and compare geographic markets for a market entry by an EVSE company. Furthermore, the model is tested on three cities in Mainland China (Beijing, Shanghai and Shenzhen), in order to derive the most attractive city for EV Power and to evaluate the adequacy of the model. Lastly, with the results from the city evaluation, as a point of departure, success factors for an entry into Mainland China by the commissioning company will be summarized. In order to achieve this objective, four distinct data collection methods have been used: First, theory was studied, in order to gain background knowledge as well as to understand specific factors that impact a market entry decision such as this. Second, EV Power’s current business in Hong Kong was observed, with a view to achieve an understanding of what has led the company to experience success in its home market. Third, Interviews with industry experts were conducted, so as to get a perspective on the industry as a whole. Fourth and last, secondary data for the different cities was collected, for the sake of evaluating them according to the developed model. The final model consists of five main factors that encompass the elements that influence a cities level of attractiveness for entry by an EV charging station supplier. The identified factors are: ‘Market accessibility’, ‘Short-term demand’, ‘Expected market share’, ‘Profit margin’, and ‘Long-term product potential’. These factors are in turn divided into sub factors that have their own set of drivers. Using the model to evaluate the cities, it was found that Shanghai is the most suitable city for a market entry by EV Power, mainly due to its dominance in the market for private EVs and a favourable regulatory environment. Finally, three main success factors, for such a market entry, were found: ‘Focus on services’, ‘Maintain partner relationships’, and ‘Enter early’.

The current global changes and regulations in sustainability have a direct impact on suppliers to the automotive industry. Therefore, it is crucial for suppliers to the automotive industry to proactively monitor developments to avoid risking their competitiveness. This involves an increased focus on documentation and compliance with sustainability policies and certifications. Company X is a family-owned company located in Gnosjö, operating for nearly 80 years and supplying products to the automotive industry, among other sectors. The company specializes in industrial work and focuses on machining (turning and milling). To remain competitive and, above all, relevant for at least another 80 years, they strive for continuous development to meet customer demands. The guiding philosophy is to operate within the ”Global Automotive Sustainability Guiding Principles”, which clarify the automotive industry ́s expectations regarding sustainability efforts from their suppliers. In late 2022, Drive Sustainability, responsible for creating and maintaining the Self-Assessment Questionnaire (SAQ), raised the requirements from SAQ 4.0 to SAQ 5.0. The consequence of not being approved before June 2023 is the inability to initiate new business as a supplier to Scania. The thesis was conducted at Company X with the aim of investigating what is required for Business X to upgrade from SAQ 4.0 to SAQ 5.0. This involved identifying any gaps in the company’s environmental and quality management systems in relation to the SAQ portal. The project also aimed to examine whether the current quality and environmental management system needs adjustment to better reflect data in the SAQ portal. The main task of the author was to explore possible solutions to help Company X and other SMEs implement the SAQ process in a resource-efficient manner. To achieve the study ́s purpose, an analysis of the documentation in the company ́s environmental and quality management systems in relation to the SAQ portal was conducted. This analysis was used to identify the resources required to meet the requirements in the SAQ. Based on the formulated research questions, gaps in the company ́s environmental and quality management systems were identified concerning the SAQ portal. Additionally, proposals and arguments were provided for adjustments to the current management system. The result of the thesis was that Company X acted on the suggestions and was approved in SAQ 5.0 with a fulfillment rate of 81%, compared to the previous score 79% in SAQ 4.0. The model presented in the analysis of the SAQ scoring system can also be utilized by other SMEs to implement the SAQ process in a resource-efficient manner.