Denna uppsats behandlar ämne turiststudier och bildbanker med koppling till porträtteringen av Småland utifrån ett tyskt och ett svenskt perspektiv. Syftet med uppsatsen är att se ett resultat kring huruvida det finns skillnader i hur hemsidor med svensk eller tysk målgrupp porträtterar Småland. Detta sker genom en analys av deras olika val av motiv i sina fotograferingar och vad eventuella skillnader kan säga om representationen. En kvantitativ, kvalitativ och en komparativ undersökning har genomförts där sex hemsidor publicerade av tyska respektive svenska turistbyråer och med tysk eller svensk målgrupp har blivit analyserade. Materialen på hemsidorna kommer huvudsakligen från bildbanker. Utifrån statistik kunde slutsatser dras att hemsidor som främst riktar sig till tyska turister gestaltar Småland med Astrid Lindgrens figurer och älgar, medan de hemsidorna med svensk målgrupp främst fokuserar på storstäderna och matkulturen i regionen. Även lantlighet visar sig vara viktigt för de bådas gestaltningar. / This scientific essay deals with topic such as tourism studies and image banks with a connection to the portrait of Småland based on a German and a Swedish perspective. The purpose of this essay is to find a result of weather there is differences in how websites with German or Swedish targetgroup portray Småland. This is done through an analysis of their choices of motives in their pictures, and what these differences can tell us about the representation. One qualitative, one quantitative and one comparative survey has been done where six websites with Swedish or German targetgroup has been analyzed. The material is mostly from image banks. Conclusions could be drawn where the websites targeting Germans showed Astrid Lindgren’s figures and elks, and the websites with a Swedish targetgroup showed mostly the big cities and the food culture in the region. Also the rurality turns out to be important.

In the following essay I have studied child suffocation and infanticide in Västbo district in Småland 1860–1949. This has been done with a quantitative study of the district's death and funeral books which have shown the reduced frequency of the phenomena over time. I have also been able to point to a connection where child suffocation tended to occur in cases where the parents were married. Infanticide, on the other hand, was in most cases caused by an extramarital affair. Based on theories concerning the role of marriage,combined with the assumption that a female ideal is constructed on the basisof two counter-images, I have been able to show how the child murderer was seen as a greater threat to the social morality, compared with the married woman who suffocated her child in her sleep. Thus, there was also a greater tendency to punish the former more severely. In the qualitative part of thestudy, I have reviewed the district court's records concerning child murderers. Based on a theory that pregnancies, births and morality fell within the scope of a female sphere of responsibility, I have analyzed the actions of to the accused woman's homosocial group. Here, the study has been able to shed light on a significant female presence. This was partly reflected in the gender distribution of witnesses, as well as in how the authorities seemed to show aconfidence in the female sphere to bring clarity to the case.

År 1966 påbörjades bygget av Utvandrarnas Hus. Avsett att rymma Svenska Emigrantinstitutets arkiv, bibliotek och utställningar. Ursprungligen utformades byggnaden av arkitekten Bent Jörgen Jörgensen. Huset har byggts om och byggts till i flera omgångar för att anpassas till rådande omständigheter. Utvandrarnas Hus har många möjligheter men också problem i sin utformning. I denna rapport struderas hur funktionell den befintliga planlösningen är för de verksamheter som nyttjar lokalerna och vilka svårigheter som uppstår i användandet. Identifieringen av problemen sker genom samtal och intervjuer med de som arbetar i och med byggnaden. Som komplement utförs en personlig platsstudie med egna iakttagelser för att försöka förstå arkitekturens funktioner. Målet är att identifiera problem i husets planlösning och ge förslag på hur dessa kan åtgärdas genom att presentera olika gestaltningslösningar.

The project examines, in an experimental way, how differences in massing, aperture, and sectioning are affecting the natural resonant frequency of an architectural space. An investigation of boxes with these different qualities resulted in more than 200 minutes of sound material. By creating visual representations of the sounds, a catalogue and scheme for amassment of the boxes, could be organized. With the knowledge of how resonant frequency in prehistoric megalithic structures could have been used to support ritual chanting and the parallel to historic and contemporary religious buildings, a chapel was designed. Each room of the chapel has its own reign of resonant frequencies, with the third node being generated from my own voice and a monologue. Since the sound is a big part of the project, the main representation of the project is a series of soundscapes of each room of the chapel. This illustrates that architecture should not always only be looked at, but also listened to.

This is a study of local roads in two villages in the interior of Småland to see how much of the older road network can be found by studying maps from the 19th century, today's digital maps with height shading and Fornsök's map service. The introduction will be a review of other people's studies and their results that are used to be able to answer three questions.1- How to distinguish older roads from newer ones?2 -Which method can be used to determine the age of roads using maps?3 -How can you distinguish older hiking trails or other guides in map material?Throughout the texts show that ancient monuments are often close to older roads and that our roads today go the same routes as before. Locally in the villages, the rural roads are fewer today than what is seen on the oldest map from 1814 and to get a grip on changes and events, a method used by Kalle Måhl used in Gotland villages will be used together with Edmund Husserl and Martin Heidegger phenomenology archaeological theory. The theory is based on the fact that we have the same spatial perception based on bodily experiences in terms of direction and scale. The method means that you look at today's roads and compare them with the 1843 map in my case, note changes and compare these with the older map from 1814. With facts from Fornsök, you can analyze the changes and get a result. The result in this case with Bodaryd, Uggleryd and their road network is that they existed at least in 1549 as two farms and that the emerging villages were split by law change 1814-1843 with a number of scattered farms and several smaller settlements in the forests that today only exist as ancient finds in Fornsök. In addition, the connection between a registered hollow road and the rural roads has been established, however, there is only a theoretical connection to an unregistered hollow road that is without connections on the maps.

Every artifact in this consumerism world is connected to Earth’s four ecological layers. Everything around us, air, organism, water, and soil/rock also known by the names; atmosphere, biosphere, hydrosphere, and lithosphere. All together form the ecosphere, the place that contains all materials and resources that we use when creating artifacts.  »Every material that we use comes from the ecosphere and eventually goes back to it.« - Ann Thorpe The way humans use, extract, manufacture and dispose of materials has concerned me for many years, long before I started this design program. It has formed my way of making as a designer, and because of my love for textiles, I have been applying it in that field of practise. I want to design textiles that function and can be used frequently, with a purpose and in the end, decompose before I do. The aim of this conducted design project is to, in a playful way, break down the barrier between maker and user. Combined with unfolding the hidden truths about garments, how they are manufactured and where those textile components originate from. This would enable me to broaden my knowledge in the field and in return I will have the opportunity to share my insights with the public. Within this project I will also put the emphasis on the impact textiles have on our bodies, reproductive health and surrounding ecosystems.  Designing with the intention to highlight topics like this, the whole life cycle of garments, creates a stronger bond between user and maker. This is something I as a designer and maker want to build my foundation on.  In order to do this I needed to pin down where this conducted design project could take place and what sustainable possibilities of change it could embed for the future.

The Battle of Lake Hjorten The unknown battle of the Dacke war which settled the future of Sweden Argumentaion on the basis of various types of sources

<p>The Battle of Lake Hjorten</p><p>The unknown battle of the Dacke war which settled the future of Sweden</p><p>Argumentaion on the basis of various types of sources</p>

When I studied to become a musician on my instruments violin and nyckelharpa at the Department of Folk Music at the Royal College of Music (KMH) in Stockholm. Musikhögskolan (KMH) in Stockholm, I wrote an artistic bachelor thesis in music. In the thesis, I made a style analysis between the Näck-tuned melodies of Tyska klockorna performed by Pelle Björnlert, Gustaf Wetter and Pär Näsbom. The analysis included a comparison between these fiddlers and musicians with history and notation. I studied their melodies, rhythms, harmonies, tempos, moods, stringing, phrasing, dynamics and sound. I also studied and compared their emotions/values, contextual associations, expression, musical structure, performance/technique and general conditions in three different stylistic mappings between these fiddlers and musicians. At the oral presentation, I performed these three melodies of the Tyska klockorna on my violin, playing as close to Björnlert, Wetter and Näsbom's playing styles as possible. My twin sister Caroline Eriksson and I studied at KMH at the same time. When we started our degree projects, a graduation concert was included. We chose to have a joint “Sister Concert”, where two graduation concerts became one. The concert reflects the years before KMH, the years during KMH and the years after KMH. A varied concert with 24 fantastic fellow musicians and dancers, where we performed the music that is very close to us, both traditional and newly written, with a focus on interaction, play to dance and dance to play. / När jag studerade till musiker med mina instrument fiol och nyckelharpa på institutionen för folkmusik på Kungl. Musikhögskolan (KMH) i Stockholm, skrev jag ett konstnärligt kandidatexamensarbete i musik. I examensarbetet gjorde jag en stilanalys mellan de näckstämda melodierna Tyska klockorna framförda av Pelle Björnlert, Gustaf Wetter och Pär Näsbom. I analysen ingick en jämförelse mellan dessa spelmän och musiker med historia och notation. Jag studerade deras melodier, rytmer, harmonier, tempon, stämningar, stråkföringar, fraseringar, dynamik och klang. Jag studerade och jämförde även deras emotioner/värden, kontextuella associationer, uttryck, musikstruktur, utförande/teknik och generella förutsättningar i tre olika stilistiska mappningar mellan dessa spelmän och musiker. Vid den muntliga redovisningen framförde jag dessa tre melodier av Tyska klockorna på min fiol och spelande så nära Björnlert, Wetter och Näsboms spelsätt och spelstilar som möjligt. Min tvillingsyster Caroline Eriksson och jag studerade samtidigt på KMH. När vi påbörjade våra examensarbeten ingick en examenskonsert. Vi valde att ha en gemensam ”Systerkonsert”, där två examenskonserter blev en gemensam. Konserten speglar åren innan KMH, åren under KMH och åren efter KMH. En varierad konsert med 24 fantastiska medmusiker och dansare, där vi framförde den musik som ligger oss mycket nära. Både traditionell och nyskriven, med fokus på samspel, spel till dans och dans till spel. / <p><strong>Systerkonsert </strong></p><p><strong></strong></p><p><strong>Examenskonsert </strong></p><p><strong></strong></p><p><strong>Madliene Ahlström Eriksson &amp; Caroline Eriksson </strong></p><p><strong></strong></p><p>9 september 2023, kl. 16.00 Kungasalen, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm  </p><p></p><p><strong>PROGRAMORDNING </strong></p><p><strong></strong></p><p><strong>Rulin &amp; Ericsson </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: Polska efter Carl Viktor Rulin, Lerbäck, Närke &amp; Polska efter Pehr Ericsson, Helgarö, Södermanland.</p><p>Arr. &amp; musiker: Caroline &amp; Madliene </p><p></p><p><strong>Eder bröllopsdag </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: Brudmarsch till Markus och Rebecca Kviberg, komponerad av Madliene Ahlström Eriksson från Trosa, Södermanland. </p><p>Arr. &amp; musiker: Caroline &amp; Madliene </p><p></p><p><strong>Näckstämda - Tyska klockorna </strong></p><p><strong></strong></p><p>Text: Madliene, bearbetad av Carin.</p><p>Musik: Pelle Björnlert från Vråka, Kalmar. Björnlerts variant av <em>Tyska klockorna</em> har han från boken <em>Svenska låtar </em>20, Östergötland, med Arvid Bergvall och Pelle Fors, de båda från Rönö socken, Östergötland.</p><p>Gustaf Wetter från Katrineholm, Södermanland. Gustaf har sin variant av <em>”Tiska klocko” / Tyska klocko</em> efter Anders Petter Andersson och August Widmark, de båda från Vingåker socken, Södermanland. Ur A.P. Anderssons bok <em>Låtar och visor från Södermanland och Närke</em>. </p><p>Pär Näsboms född i Tierps kyrkby, Uppland, men nu boende i Winterthur, Schweiz. Proveniens Uppland. Näsboms variant av <em>Tyska klockorna</em> har han efter "Viksta-Lasse", Leonard Larsson, Viksta, Uppland.</p><p>Arr. &amp; musiker: Madliene</p><p>Koreografi &amp; dansare: Carin &amp; Jan-Olof </p><p></p><p><strong>Hornlåt efter Liss-Mats Anna </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: Hornlåt efter Liss-Mats Anna Ersson från Dalbyn, Ore. </p><p>Arr: Madliene </p><p>Musiker: Caroline, Ida Maria, Leif &amp; Madliene </p><p></p><p><strong>Lästringe storpolska </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: Lästringe storpolska efter Anders Andersson, Lästringe, Södermanland.</p><p>Arr. &amp; musiker: Caroline, Leif &amp; Madliene </p><p></p><p><strong>Dans till Fryksdalsmelodi </strong></p><p><strong></strong></p><p>Dansen: Dans till Fryksdalsmelodi finns i sex stycken olika Fryksdalsmelodier och som har använts genom historien. Här får ni höra en av dem som vi tycker om att spela.</p><p>Musik: Dans till Fryksdalsmelodi</p><p>Arr: Troligt komponerad inom folkdansrörelsen och L. Johansson </p><p>Musiker: Caroline, Leif &amp; Madliene</p><p>Dansare från Skansens folkdanslag: Marita, Mattias, Mikael, Mira, Olle, Thommas, Wendi &amp; Åsa.  </p><p></p><p><strong>Åttamanengel </strong></p><p><strong></strong></p><p>Dansen: Österbotten har- och är ett svenskt kulturområde och i dansen får ni se danserna; engelska, kadrilj, galopp och polska som flätas samman i två låtmelodier. Första låten går i 2-takt och andra låten går i 3-takt. 3-takts polskan är väldigt lik “Skräddarepolskan” från Sörmland upptecknad efter K.P. Leffler. C.M. Bellman använde Skräddarepolskan-melodin i utbildningssyfte om sexdondelspolskans stil, för att kunna konstruera fram en grundmelodi på åttondelar i åttondelspolskestil av samma polska. Melodin passar lika bra som både åttondelspolska och sexdondelspolska. Bellman namngav därför melodin till “Fackeldansen” som ingick i hans utbildning om “Balen på Gröna Lund” och utlärningen om åttondels- och sexdondelspolskans likheter och olikheter.</p><p>Musik: Åttamanengel från Korsholm i ÖsterbottenArr: Folkdansrörelsen och L. Johansson</p><p>Musiker: Caroline, Leif &amp; Madliene</p><p>Dansare från Skansens folkdanslag: Marita, Mattias, Mikael, Mira, Olle, Thommas, Wendi &amp; Åsa.  </p><p></p><p><strong>Lilla Barn </strong></p><p><strong></strong></p><p>Text: Stina Engelbrecht</p><p>Musik: Jens Engelbrecht</p><p>Arr: S &amp; T. Engelbrecht, Caroline, Daniel &amp; Madliene</p><p>Musiker: Caroline, Daniel, Josephine &amp; Madliene </p><p></p><p><strong>När musiken spelar </strong></p><p><strong></strong></p><p>Text &amp; musik: Trad.</p><p>Arr: Madliene </p><p>Musiker: Josephine &amp; Madliene </p><p></p><p><strong>Vågsveparn  </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: John McSherry, originaltitel “The Wave Sweeper”, Irland.</p><p>Arr: Caroline, Daniel &amp; Magnus</p><p>Grupp: Albatross: Caroline, Daniel &amp; Magnus. </p><p></p><p><strong>Konstant </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: Komponerad av Caroline Eriksson från Trosa, Södermanland. </p><p>Arr: Caroline</p><p>Grupp: Albatross: Caroline, Daniel &amp; Magnus. </p><p></p><p><strong>T-korsning &amp; Kärl-eken </strong></p><p></p><p>Musik: Komponerad av Caroline Eriksson från Trosa, Södermanland.</p><p>Arr: Caroline</p><p>Musiker: Caroline, Cecilia, Elsa, Gustav, Hanna, Hannes, Jakob, Madliene, Nora &amp; Torunn. Samt Daniel &amp; Magnus från Albatross. </p><p></p><p><strong>Slängpolska efter Anders Larsson från Sexdrega </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: Slängpolska efter Anders Larsson från Sexdrega, Västergötland.</p><p>Arr: Caroline</p><p>Musiker: Caroline, Cecilia, Elsa, Gustav, Hanna, Hannes, Jakob, Madliene, Nora &amp; Torunn. Samt Daniel &amp; Magnus från Albatross.</p><p>Dansare: Marita &amp; Thomas    </p><p></p><p><strong>Slängpolska i östra Södermanland <em>- en jämförelse mellan fyra spelmän </em></strong></p><p><strong><em></em></strong></p><p>Musik: Slängpolska efter Axel Axelsson, Östtorp &amp; Anders Andersson, Lästringe, Södermanland. Caroline har den efter Leif, Ulf och Christina.</p><p>Musiker: Caroline </p><p></p><p><strong>Blekingepolskan </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik:Caroline och Madliene har den efter Bo “Bosse” Larsson, Björklinge, Uppland. Som i sin tur har den efter "Viksta-Lasse", Leonard Larsson, Viksta, Uppland.</p><p>Arr. &amp; musiker: Caroline &amp; Madliene </p><p></p><p><strong>Lilla Lasse  </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: Slängpolskor från Mörkö, Södermanland. Nummer 659 och 649 från Sörmländska Låtar. </p><p>Arr. &amp; Musiker: Caroline, Madliene &amp; Sunniva.</p><p>Dans och korreografi: Carin &amp; Jan-Olof.</p><p>Grupp: Tradpunkt med dansare  </p><p></p><p><strong>Vi ska dansa med Sara </strong></p><p><strong></strong></p><p>Text &amp; musik: Vispolska från Mörkö, Södermanland. Nummer 662 från <em>Sörmländska Låtar</em>. </p><p>Arr. &amp; Musiker: Caroline, Madliene &amp; Sunniva. </p><p>Dans och korreografi: Carin &amp; Jan-Olof.</p><p>Grupp: Tradpunkt med dansare  </p><p></p><p><strong>Ragatan </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: Ragatan komponerad av Caroline Eriksson från Trosa, Södermanland. Samt<em> Korta Rosenberg</em>, slängpolska efter Anders Gustaf Rosenberg från Mellösa socken, Södermanland.</p><p>Arr. &amp; Musiker: Caroline, Madliene &amp; Sunniva. </p><p>Dans och korreografi: Carin &amp; Jan-Olof.</p><p>Grupp: Tradpunkt med dansare </p><p></p><p><strong>Skärborgarvisan </strong></p><p><strong></strong></p><p>Text &amp; musik: Skärborgarvisan från Trosa efter Claes Hagström, som har den efter sin far Gotthard Hagström Stensund/Trosa, Södermanland. Samt låt nummer 661 från Anders Gustav Andersson från Mörkö, i samlingen <em>Sörmländska låtar</em>.</p><p>Arr. &amp; Musiker: Caroline, Madliene &amp; Sunniva. </p><p>Dans och korreografi: Carin &amp; Jan-Olof.</p><p>Grupp: Tradpunkt med dansare </p><p></p><p><strong>Äh, jag tror ja’ ska ta å’ gå hem ja’ </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: Schottis av Madliene Ahlström Eriksson från Trosa, Södermanland och Sofia Svahn från Ore, Dalarna.</p><p>Arr. &amp; Musiker: Caroline, Madliene &amp; Sunniva. </p><p>Dans och korreografi: Carin &amp; Jan-Olof.</p><p>Grupp: Tradpunkt med dansare </p><p></p><p><strong>Burr i magen </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: Burr i magen av Caroline Eriksson, Trosa, Södermanland.</p><p>Arr: Caroline</p><p>Koreografi: Caroline</p><p>Musiker: Caroline, Cecilia, Danie, Elsa, Gustav, Hanna, Hannes, Ida Maria, Jakob, Josephine, Leif, Madliene, Magnus, Nora, Sunniva &amp; Torunn.</p><p>Dansare: Carin, Jan-Olof, Marita, Mattias, Mikael, Mira, Olle, Thommas, Wendi &amp; Åsa. </p><p></p><p><strong>No poker face </strong></p><p><strong></strong></p><p>Musik: No poker face av Caroline Eriksson, Trosa, Södermanland.</p><p>Arr: Caroline</p><p>Koreografi: Carin &amp; Jan-Olof</p><p>Musiker: Caroline, Cecilia, Danie, Elsa, Gustav, Hanna, Hannes, Ida Maria, Jakob, Josephine, Leif, Madliene, Magnus, Nora, Sunniva &amp; Torunn.</p><p>Dansare: Carin, Jan-Olof, Marita, Mattias, Mikael, Mira, Olle, Thommas, Wendi &amp; Åsa. </p><p></p><p>______________________ </p><p></p><p><strong>Alla medmusiker och dansare: </strong></p><p><strong></strong></p><p>Carin Alnebratt - Dans</p><p>Caroline Eriksson - Fioler, nyckelharpa, oktavnyckelharpa och sång</p><p>Cecilia Etterlin - Fiol</p><p>Daniel Fredriksson - Mandora och mandola</p><p>Elsa Örde - Fiol</p><p>Gustav Stavbom - Fiol</p><p>Hanna Areskoug - Fiol</p><p>Hannes Ahlinder - Nyckelharpa</p><p>Ida Maria Schwahn - Fiol</p><p>Jakob Grunditz - Nyckelharpa</p><p>Jan-Olof Johansson - Dans</p><p>Josephine Betschart - Sång och rytminstrument</p><p>Leif Johansson - Fiol</p><p>Madliene Ahlström Eriksson - Fioler, nyckelharpa, oktavnyckelharpa, sång och gitarr</p><p>Magnus Lundmark - Slagverk</p><p>Marita Lagergren Lindberg - Dans</p><p>Mattias Lindberg - Dans</p><p>Mikael Lindberg - Dans</p><p>Mira Loringer - Dans</p><p>Nora Lilja - Fiol</p><p>Olle Hovmark - Dans</p><p>Sunniva Abelli - Nyckelharpa, oktavnyckelharpa och sång</p><p>Thommas Andersen - Dans</p><p>Torunn Thurfjell - Nyckelharpa</p><p>Wendi Löffler - Dans</p><p>Åsa Hannegård - Dans <strong></strong></p><p></p>