Många universitetsstudenter reser kollektivt till skolan, och under sin tid i kollektivtrafiken är det många som spenderar sin tid genom att använda sin smartphone. Flera använder den då för att kolla sociala medier, lyssna på musik eller bara fördriva tid. Detta är något som är väldigt intressant då många inte inser att de har en tid här som de kan utnyttja till att få saker gjort. Därför undersöker denna studie i vilken utsträckning notifikationer i smartphones kan fungera som ett hjälpmedel för universitetsstudenter att utnyttja inter-time; tillika sin restid, på ett effektivare sätt med avseende på deras egna studier. Studien genomfördes under en vecka och bestod av en inledande enkät, en testperiod med notifikationer, samt en avslutande enkät. Under testperioden mottog deltagarna notifikationer varje dag under fem dagar samt förde dagbok under periodens tre sista dagar. Notifikationerna var platsbaserade och innehöll en uppmaning om att studera. Studiens resultat visade att ingen av deltagarna följde notifikationernas uppmaning. Vidare visade det sig att åsikten och upplevelsen av notifikationerna varierade brett mellan deltagarna, med enstaka svar om att notifikationerna var välskrivna, destruktiva, bra, tydliga, ensidiga, hjälpsamma, motiverande, repetitiva. Tre deltagare ansåg notifikationerna som störande. Orsakerna till detta resultat berodde till stor del att deltagarna hade olika syn på sin inter-time och vad de helst gjorde under denna tid, samt att ingen av deltagarna såg sin smartphone som ett användbart hjälpmedel i deras studier. Vidare är slutsatsen för denna studie att för att notifikationerna ska påverka deltagarnas utnyttjande av sin inter-time behöver notifikationerna vara individuellt anpassade till varje deltagares schema samt preferenser. En annan intressant aspekt var att deltagarna inte såg sin smartphone som ett studieverktyg, trots att de var Medieteknikstudenter och alltså är vana att använda sin smartphone. / Many university students use public transport as a means to get to school, and during this time in transit a great many pass their time by using their smartphone. Most use it to check social media, listen to music or just to make time pass faster. This is something really interesting since many of these student do not realize they can use their smartphone for studying during this time in transit. For that reason, this study investigates to what extent notifications in a smartphone during these times can work as a reminder for university students to use their inter-time; their time in transit, in a more efficient manner with regards to their studies. This study was conducted during a school week and consisted of an initial questionnaire, a test period with notifications, and lastly a conclusive questionnaire. During the test period the participants received notifications every day for five days and for the last three days of the study they also wrote a diary. The notifications were location based and encouraged the students to study. The results of the study showed that even though none of the participants followed the suggestion to study during their inter time, the participants had both negative and positive attitudes towards the notifications as some deemed them irriating while some saw the potential but would rather have receieved a more personalized  suggestion. The reasons for these results were mainly due to the participants' different views on their inter-time and what they preferred to do during this time, furthermore, none of the participants regarded their smartphone as a useful tool to help them study. The conclusion of this study is that in order for the notifications to influence the students' usage of their inter-time, the notifications need to be individually adapted to each student's schedule and preferences. Another interesting aspect was that the participants did not see their smartphone as a mean to study, despite the fact that they were students of Media Technology and accustomed to use their smartphone.

Online-Fragebogen werden in verschiedenen Forschungsdisziplinen eingesetzt, da sie für Wissenschaftler mit ihrer Flexibilität und als gute Grundlage zur Auswertung vergleichsweise viele Vorteile bieten. Durch den steigenden mobilen Zugriff nimmt auch die Relevanz von für kleinere Displays optimierten Fragebogenoberflächen zu. Die Bearbeitung von webbasierten Fragebogen wird schon seit längerer Zeit nicht mehr nur auf Desktop-Computern erledigt (Callegaro, 2010), sondern die Nutzung von Smartphones steigt stetig. So wurden im Jahre 2011 nur 4% der Teilnahmen über ein Smartphone abgeschlossen, während es im Jahre 2014 schon 18% waren (Sarraf et al., 2014). Smartphones sind insbesondere bei jungen Menschen verbreitet und werden für die Teilnahme an Online-Befragungen genutzt (Lugtig et al., 2016). Eine Optimierung würde also speziell die Reichweite in dieser Personengruppe erhöhen. Umgekehrt könnte eine mangelhafte Nutzbarkeit auf mobilen Geräten mit einer Unterrepräsentation dieser Gruppe einhergehen. Gerade in Situationen des Wartens werden Smartphones häufig verwendet (Thorsteinsson & Page, 2014), was großes Potenzial für die Bearbeitung von Fragebogen offenbart. [Aus der Einleitung.]

Tekniken utvecklas kontinuerligt och vår miljö har gradvis blivit mer digitaliserad med åren. Numera finns det således en ständig närvaro av olika digitala enheter i våra liv, såsom smartphonen. Syftet med forskningsstudien är att undersöka hur användarens beteendemönster vid användning av smartphones påverkas av ett svartvitt tema. För att svara på forskningsmålet valde författarna till studien att undersöka hur unga vuxnas spenderade tid på sina smartphones digitala skärmar påverkas av ett svartvitt tema, samt hur unga vuxna upplever den spenderade tiden på deras smartphones digitala skärmar när dessa är inställda på ett svartvitt tema. Litteraturstudien, som baserades på tidigare forskning om visualisering och digitalt beroende, gav en grund för att analysera, förklara och diskutera de insamlade empiriska data. Studien genomfördes med en mixad metod, där kvantitativa data som samlades in från sju deltagare analyserades med hjälp av det statistiska analysprogrammet SPSS; och kvalitativa data som samlades in genom individuella intervjuer med de sju deltagarna analyserades tematiskt. Resultaten visade att användarnas spenderade skärmtid på deras smartphones minskade när de ställdes in på ett svartvitt tema. Således har gråskalan en signifikant effekt på den spenderade skärmtiden. Dessutom visade resultaten att enheten inte var lika tilltalande och intressant för användarna. Gråskalan påverkade dessutom användarnas förmåga att koncentrera sig när de använde smartphone-enheten samt att användarnas koncentration blev svårare att underhålla, och navigeringen på skärmarna blev mer komplicerad. / The technology is under continuous development and our environment has gradually become more digitalized over the years. Nowadays, thus, there is a constant presence of various digital devices in our lives, such as the smartphone. The purpose of the research study is to investigate how user’s behavior patterns of the use of smartphones is affected by a black and white theme. To answer the research aim, the authors of the study chose to investigate how young adults' spent time on their smartphones’ digital screens is affected by a black and white theme, and how young adults experience the time spent on their smartphones’ digital screens when these are set on a black and white theme. The literature review, which was based on previous research on visualization and digital addiction, provided a basis for analyzing, explaining and discussing the collected empirical data. The study was conducted using a mixed methods approach, where quantitative data collected from seven participants were analyzed using the statistical analysis program SPSS; and qualitative data collected through individual interviews with the seven participants were analyzed thematically. The findings showed that the users’ spent screen time on their smartphones was reduced when it was turned into black and white theme. Thus, the gray scale has a significant effect on the spent screen time.  In addition, the findings showed that the device was not appealing and interesting for the users. Furthermore, the gray scale affected the ability of the users to concentrate, when using the smartphone device. Users’ concentration became more difficult to maintain, and the navigation on the screens became more complicated.

Regulating emotions is a vital part of everyday life. With the development of modern digital technology such as smartphones, research on emotion regulation has now entered a new era. Emerging questions include how and why different strategies for emotion regulation are being applied in the digital world, and what consequences this may have, when easily accessible tools for emotion regulation now are available at all times and places. This thesis presents a systematic review of current literature on cognitive strategies for emotion regulation in relation to smartphone use. A systematic search was done on PubMed, Scopus and Web of Science. 13 publications met the inclusion criterias. Identified cognitive strategies with significant correlations to smartphone use were blaming others, catastrophizing, cognitive reappraisal, mindfulness, positive reappraisal, rumination, self-blame, and emotional suppression. Findings indicate that engagement in specific cognitive strategies vary in both adaptivity and in correlation to different smartphone uses, implicating especially the adaptiveness of mindfulness in regard to problematic smartphone use. Limitations and implications for further research are discussed. / Emotionsreglering är en viktig del av livet. Med utvecklingen av modern digital teknologi som exempelvis smartphones, har nu forskningen om emotionsreglering tagit ett steg in i en ny era. Nya frågor inkluderar hur och varför olika strategier för emotionsreglering appliceras i den digitala världen, och vilka konsekvenser detta kan få, när digitala medel för emotionsreglering nu är tillgängliga på alla tider och platser. Denna rapport presenterar en systematisk litteraturöversikt över kognitiva strategier för emotionsreglering kopplade till smartphoneanvändande. En systematisk sökning gjordes på PubMed, Scopus och Web of Science. 13 artiklar uppfyllde inklusionskriterierna. Kognitiva strategier med signifikant korrelation till smartphoneanvändande var grubbel, katastroftankar, skuldbeläggande av sig själv och andra, undertryckande av känslouttryck, kognitiv omvärdering och medveten närvaro. Fynden indikerar att användandet av specifika kognitiva strategier varierar i både adaptivitet och i korrelation till olika former av smartphoneanvändande, med indikationer om att framför allt medveten närvaro är en adaptiv strategi i kontexten av problematiskt smartphoneanvändande. Begränsningar och implikationer för framtida forskning diskuteras.

Digitalization has affected and changed society in many ways, and the use of ICT and smartphones has increased drastically over the last years. The two research questions that were addressed in this Master Thesis Project were: 1. Is there a connection between ICT use and stress? and 2. How can we help people to limit or reduce their smartphone use in bed at night? The project was divided into two parts, one research part (1) and one design development part (2), each with its own research question. Methods applied in the project included Design Research, Human-Centered Design and a Soma Design approach. An extensive background research and user studies, including deep interviews and a survey, both answered the first research question and led to the formulation of the second one. To answer the second research question four different concepts were developed, tested as trigger material and evaluated through a SWOT analysis. The concept that was chosen to be further developed, a massage pillow controlled by moving a smartphone around, was developed into a functional prototype. The purpose of the prototype was to give the user an experience as close to the real one as possible. Based on the prototype, a final concept of the massage pillow, called “Avkopplad”, was created. The answer to the first research question was that yes, there is a connection between ICT use and stress. The second research question was answered by the final concept, although further development and tests of it are necessary to confirm the answer. / Digitaliseringen har påverkat och förändrat samhället på många sätt, och användandet av ICT och smartphones har ökat drastiskt under de senaste åren. De två forskningsfrågor som det här examensarbetet ämnade besvara var 1. Finns det en koppling mellan användande av ICT och stress? och 2. Hur kan vi hjälpa människor att begränsa eller minska sitt användande av smartphones i sängen på kvällen? Projektet bestod av två delar, en forskningsdel (1) och en designutvecklingsdel (2), båda med sin respektive forskningsfråga. Några av metoderna som användes i projektet var Design Research, Human-Centered Design och Soma Design. En omfattande bakgrundsresearch och användarstudier, såsom djupintervjuer och en enkät, både besvarade den första forskningsfrågan och ledde till formuleringen av den andra frågan. Fyra olika koncept togs fram, testades och utvärderades med SWOT-analys för att besvara den andra forskningsfrågan. En funktionell prototyp togs fram för det utvalda konceptet, en massagekudde styrd av hur användaren rör på sin smartphone. Syftet med prototypen var att skapa en upplevelse som så mycket som möjligt liknade den tänkta riktiga upplevelsen. Utifrån prototypen skapades slutkonceptet ”Avkopplad”. Svaret på den första forskningsfrågan var att ja, det finns en koppling mellan användande av ICT och stress. Den andra forskningsfrågan besvarades med slutkonceptet, men ytterligare tester och utveckling krävs för att bekräfta svaret.

Ett sätt att informera smartphone-användare om deras klimatpåverkan är genom att automatiskt identifiera vilket transportmedel användaren nyttjat och använda informationen för att uppskatta användarens utsläpp av växthusgaser. Målet med det här projektet var att sammanställa en översikt av befintliga lösningar och metoder för att detektera smartphone-användares transportmedel och utvärdera hur ett system presterar då testdata är samlad i ett annat geografiskt område än datan som använts för att träna systemet. Utvärdering av systemet skedde via kvantitativa metoder där sensordata samlades in och användes för att testa systemet. Sensordata samlades vid gång, stilla, tåg, buss och bil. Resultatet är ett system som med varierande sannolikhet kan avgöra transportmedel i Sverige. Systemets totala precision var 29 procentenheter lägre då data som samlats i Sverige användes i testerna jämfört med data insamlad i samma geografiska område som träningsdatan. Slutsatsen är att det kan vara problematiskt att applicera en lösning i ett annat geografiskt område än lösningen utvecklats för. Genom testerna framkom att fordonstransport verkar särskilt känsligt vid byte av geografisk kontext. / A way to inform smartphone users about their climate impact is by automatically identifying their means of transport and use the information to estimate the user's emissions of greenhouse gases. The aim of this project was to create an overview of existing solutions and methods for detecting smartphone users' means of transport and evaluating how a system performs when test data is collected in a different geographical area than the data used to train the system. Evaluation of the system was done via quantitative methods where sensor data was collected and used to test the system. Sensor data was collected by walking, still, train, bus and car. The result is a system that, with varying probability, can determine the means of transport in Sweden. The system's total accuracy was 29 percentage points lower when data collected in Sweden was used in the tests compared to data collected in the same geographical area as the training data. The conclusion is that it can be problematic to apply a solution in a different geographical area than where the solution was developed for. The tests showed that vehicle detection seems particularly sensitive to changing geographical context.

High precision data from household travel survey (HTS) is extremely important for the transportation research, traffic models and policy formulation. Traditional methods of data collection were imprecise because they relied on people’s memories of trip information, such as date and location, and the remainder data had to be obtained by certain supplemental tools. The traditional methods suffered from intensive labor, large time consumption, and unsatisfactory data precision. Recent research trends to employ smartphone apps to collect HTS data. In this study, there are two goals to be addressed. First, a smartphone app is developed to realize a smartphone-based method only for data collection. Second, the researcher evaluates whether this method can supply or replace the traditional tools of HTS. Based on this premise, the smartphone app, TravelSurvey, is specially developed and used for this study. TravelSurvey is currently compatible with iPhone 4 or higher and iPhone Operating System (iOS) 6 or higher, except iPhone 6 or iPhone 6 plus and iOS 8. To evaluate the feasibility, eight individuals are recruited to participate in a pilot HTS. Afterwards, seven of them are involved in a semi-structured interview. The interview is designed to collect interviewees’ feedback directly, so the interview mainly concerns the users’ experience of TravelSurvey. Generally, the feedback is positive. In this study, the pilot HTS data is successfully uploaded to the server by the participants, and the interviewees prefer this smartphone-based method. Therefore, as a new tool, the smartphone-based method feasibly supports a typical HTS for data collection.

[pt] Esta tese investiga a presença das tecnologias de informação e comunicação (TIC), em especial o smartphone, em um grupo de famílias compostas por mãe, pai e crianças pequenas no Rio de Janeiro, em diálogo com investigações realizadas principalmente em outros países, devido à carência de estudos empíricos desse tema no Brasil. De julho a dezembro de 2017, foi realizada uma pesquisa qualitativa exploratória, com 10 famílias, com crianças de 3 a 6 anos, da qual participaram, ao todo, 17 adultos e 14 crianças. A análise dos dados indica uma ubiquidade da tecnologia móvel no dia a dia de pais e filhos, com o uso frequente e diário do dispositivo. Teorias como a da domesticação de Silverstone, da ecologia dos meios, de McLuhan e Postman, e de mediação, de Martín-Barbero são exemplos de conceitos que foram utilizados para amparar a análise macro e microssocial que este estudo se dispõe a fazer. A reconfiguração das relações familiares que vem ocorrendo desde o século XX e o enfraquecimento da presença da autoridade parental como um dos fatores determinantes da separação entre mundo adulto e mundo da criança, cenário intensificado pela presença da tecnologia móvel, fazem parte da reflexão. Entre os resultados do estudo empírico, estão a predominância da estratégia familiar de mediação restritiva de tempo da interação das crianças com as TIC e a frequente utilização desses dispositivos pelos pais como babás eletrônicas dos filhos, em descompasso com um discurso de preocupação com o excesso de uso dessas tecnologias pelas crianças – elas estão usando esses equipamentos cada vez mais cedo e sem supervisão adulta. A pesquisa mostra também que, alheias a essa discussão, as crianças mesclam objetos tradicionais e dispositivos tecnológicos em suas brincadeiras, embora não chamem os smartphones de brinquedos, um indício de que o dispositivo ganhou uma nova dimensão simbólica nas relações familiares. / [en] This thesis investigates the presence of information and communication technologies (ICTs), especially the smartphone, in a group of Brazilian families with father, mother and young children in Rio de Janeiro, in dialogue with investigations in other countries due to the lack of empirical studies of this area in Brazil. We conducted a qualitative exploratory survey, from July to December 2017, with 10 families, with children from 3 to 6 years old – 17 adults and 14 children participated in the research. The analysis of the data indicates an ubiquity of mobile technology in parents and children s daily lives. The domestication of technology theory by Silverstone, the media ecology theory by McLuhan and Postman and mediation theory by Martín-Barbero are examples of concepts used to support the macro and micro-social analysis that this study is willing to do. We discuss the reconfiguration of family relationships that have been occurring since the twentieth century, with the weakening of the presence of authority as one of the determining factors of the separation between adult world and children s world, a scenario intensified by the presence of mobile technology. Among the results of our investigation are the predominance of strategy of restrictive mediation on children s ICT use and the frequent use of these devices by the parents as electronic babysitters of the children, in contrast with a discourse of concern with the overuse of these technologies by children – they are using such equipment increasingly early and without adult supervision. The research also shows that, unrelated to this discussion, children mix traditional objects and technological devices in their games, although they do not call smartphones toys, an indication that the cell phone has gained a new symbolic dimension in family relationships.

Blind and visually impaired (BVI) users desire an indoor navigation tool that is inexpensive, convenient, and reliable. The purpose of this thesis is to examine the feasibility of using a smartphone as a platform for such a navigation tool. A good navigation tool should have both a good positioning accuracy and a user-friendly interface. Thus, one focus of this thesis is to improve the performance of an indoor positioning systems running on smartphones, as compared to existing systems. Another focus is to customize this indoor positioning system specifically for BVI users.  The proposed indoor positioning system is based upon Bluetooth Low Energy (BLE). It consists of two parts: BLE beacons deployed in the user’s environment and an Android phone which calculates its position and provides navigation assistance by audio and vibration. Two versions of the positioning software were developed based on different algorithms. One version uses a hybrid technique combining triangulation and fingerprinting. This version achieves a positioning accuracy of 1.83 meter, and volunteers (blind-folded sighted people) took on average 91.7 seconds to complete a complex 12-meter route. The other version uses a proximity algorithm, thus it does not give as accurate positioning results. With this algorithm, a blind user was able to finish a route of 115 meters consisting of two different floors in a building including entering/exiting an elevator and multiple office doors in 4 minutes 48 seconds. The blind user found the product to be helpful and user-friendly. Finally, we draw the conclusion that a smartphone can be a good platform for a BVI navigation tool, under the condition that the algorithm is proximity based and navigation utilizes a priori information about the environment. Another insight we gained is that we should put beacons on braille signs so that blind people can find them by using the navigation app. / Blinda och synskadade (BVI) användare önskar sej ett inomhus navigeringsverktyg som är billigt, bekvämt och pålitligt. Syftet med detta examensarbete var att undersöka möjligheten att med en smartphone och utplacerade fyrar/beacons ge en bra plattform för en inomhus navigeringsmetod. Ett bra navigationsverktyg bör ha både en bra positioneringsnoggrannhet och ett användarvänligt gränssnitt. Således är ett fokus för detta arbete att förbättra prestanda för på ett inomhus positioneringssystem som körs på smartphones, jämfört med andra befintliga system. Ett annat fokus är att anpassa denna inomhus positioneringssystem för speciella BVI användare. Det vidare utvecklade inomhuspositionering systemet bygger på Bluetooth Low Energy (BLE). Den består av två delar: BLE fyrar/beacons utplacerade i kontorsmiljön och en smartphone som beräknar sin position och ger navigeringshjälp av ljud/röst och vibrationer. Vi utformade två versioner av positionerings programvaran med olika algoritmer. En version använder en hybridteknik med triangulering och en med fingerprints. Det uppnår en positioneringsnoggrannhet som är <1,83 meter och den testades på tolv seende personer med bindel för ögonen. Det tog vid testet 91.7 sekunder i genomsnitt att utföra en komplex 12 meter lång bana. Den andra versionen använder en närhets-algoritm som inte ger ett specifikt positioneringsresultat. Med denna algoritm kunde en blind användare avsluta en rutt 115 meter bestående av två olika våningar från ingång i golvplanet samt ta en hiss och gå in på ett kontor och genom hela kontoret på 4 minuter och 48 sekunder. Den blinda användaren ansåg att navigeringsverktyget var både användbart och användarvänligt. Slutligen, drar vi slutsatsen att en smartphone kan vara en bra plattform för ett BVI navigeringsverktyg och då under förutsättning att algoritmen tar med närhet/position och inomhusmiljöinformation för att ge bästa möjliga användbarthet. En annan insikt vi fått är att vi ska lägga fyrar på punktskrift tecken så att blinda kan hitta dem med hjälp av navigering app.

This thesis delves into the realm of mobile forensics, specifically focusing on the forensic analysis of location-based data derived from smartwatches and smartphones. With the generation of wearable devices and the increasing reliance on personal electronics, understanding the differences and collaborative potential between these devices is imperative for forensic investigators. The study addresses three key research questions:1) How does geolocation differ between a smartphone and a smartwatch?2) How can information from smartphones and smartwatches collaborate to provide a more comprehensive picture in an investigation?3) Is the GPS/activity data from smartphones reliable evidence in legal cases?The research is positioned against existing studies that explore location-based health data, forensic analysis of IoT devices, and the relevance of smartwatch data in legal proceedings.The methodology used in the study is strategically chosen to offer a comprehensive understanding of the role and challenges associated with smartwatch and smartphone data in forensic contexts, such as experiments and non-structured interviews. By aligning with existing studies and leveraging experimental and interview-based approaches, the research aims to contribute valuable knowledge to the evolving field of mobile forensics. The outcomes of this study are expected to shed light on the use of location-based data in legal investigations, providing guidance for future practices and emphasizing the increasing centrality of these technologies in contemporary society.The results show that there is a difference between the devices, not only between the smartphones and smartwatches but also between the different brands. What significance this plays will be discussed and useful conclusions inferred. / Denna studie undersöker området mobil forensik, med särskilt fokus på den forensiskaanalysen av geolokaliserings data från smartklockor och smartphones. På grund av denökade framväxten av bärbara enheter och det ökande beroendet av personlig elektronikär det viktigt för forensiska utredare att förstå de skillnaderna och samarbetsmöjlighetersom finns mellan dessa enheter. Studien behandlar tre centrala forskningsfrågor:- Hur skiljer sig geolokalisering mellan en telefon och en smartklocka?- Hur kan information från smartphones och smartklockor samverka för att ge enmer heltäckande bild i en utredning?- Är GPS-/aktivitetsdata från smarttelefoner tillförlitliga bevis i rättsfall?Forskningen är positionerad mot befintliga studier som undersöker platsbaseradehälsodata, forensisk analys av IoT-enheter och relevansen av data från smartklockor irättsliga sammanhang.Den metodologi som används i studien är strategiskt vald för att erbjuda en omfattandeförståelse av rollen och utmaningarna associerade med data från smartklockor ochsmartphones i forensiska sammanhang. Metoderna inkluderar experiment ochostrukturerad intervju. Genom att anpassa sig till befintliga studier och utnyttjaexperimentella och intervjubaserade tillvägagångssätt, syftar studien till att bidra medvärdefull kunskap till det växande fältet. Resultaten av denna studie förväntas belysaanvändningen av geolokaliserings data i rättsliga utredningar, ge vägledning förframtida praxis och betona den ökande centraliteten av dessa teknologier i dagenssamhälle. Resultaten visar att det finns skillnader mellan enheterna, inte bara mellansmartphones och smartklockor utan också mellan olika märken. Vilken betydelse dettahar kommer att diskuteras och användbara slutsatser dras.